Hälsoundersökningar i skolan.pdf

En bra metod ska leda till att problemet upptäcks på alla de individer, som
behöver behandling med korsett. Ett sådant metod har en hög sensitivitet för
att påvisa scolios. Ett annat uttryck är att metoden ger få “falskt negativa“.
Samtidigt är det viktigt att inte oroa ungdomar, som inte behöver någon behandling
med korsett. De ska redan från början kunna frikännas som friska.
Man talar om att metoden ska ha en hög specificitet, vilket är liktydigt med
att programmet ger få “falskt positiva“.
I praktiken lyckas man sällan att utforma metoder som både har hög sensitivitet
och hög specificitet. I scoliosprogrammen är ofta sensitiviteten hög,
dvs få behandlingskrävande fall missas. Däremot är specificiteten många
gånger otillfredställande. Det är inte ovanligt att man vid kontroller påvisar
scolios, som sedan kräver uppföljning, på 50 elever av 1 000. Korsettbehandling
brukar dock bli aktuell endast för 3 på 1 000, dvs 47 elever på
1 000 har oroats i onödan. Dilemmat är, att om ett program för scolios utformades
med en högre specificitet, då skulle många behandlingskrävande fall
missas, dvs sensitiviteten blev låg. Försöker man öka specificiteten minskar
sensitiviteten och vice versa.
Hälsokontroller som utgår från en helhetssyn
Vid en hälsokontroll, som utgår från en helhetssyn, menar man att ohälsa
inte går att reducera till ett specifikt fel i ett visst organ. Det är först när
vårdgivaren ser individen som helhet som det blir möjligt att uttala sig om
vad som eventuellt är fel och vad som går att göra. Det handlar därför inte
om att påvisa vissa på förhand bestämda sjukdomar. Istället samlar läkaren
eller sjuksköterskan in information om individen på bred bas, genom att ta
del av journalhandlingar och genom att tala med eleven. Denna information
kan sedan kompletteras med undersökningar (18, 19). Vårdgivaren gör en
bedömning, som sedan kan leda fram till information, råd, behandling, remisser
eller andra åtgärder. Inte heller åtgärderna följer ett på förhand givet
mönster. De som förespråkar läkarmedverkan vid skolhälsovårdens
hälsokontroller argumenterar inte sällan för en sådan helhetssyn (7, 11).
Denna form av hälsokontroll är mycket lik en sjukvårdande konsultation.
Skillnaden rör syftet med besöket. Vid en sjukvårdskonsultation har patienten
definitionsmässigt ett problem. Vid en hälsokontroll däremot är det föreställningen
om latenta problem som är drivkraften. Att överföra en metod,
som används vid sjukvårdskonsultationer, till förebyggande hälsokontroller
är dock problematiskt.
Ett första problem gäller möjligheterna att praktiskt genomföra metoden. Vid
detta arbetssätt ska en nära kommunikation etableras mellan vårdtagaren och
12