Hälsoundersökningar i skolan.pdf

tills dess individen själv märker något. Den latenta fasen innefattar även den
fas då individen själv märkt vissa symptom, exempelvis lindriga former av
astma, men då man ändå inte sökt medicinsk hjälp.
Den sista punkten på listan sammanfattar Wilson och Jungners syn på
hälsokontroller - vinsten med att upptäcka problemet tidigt ska vara större än
de uppoffringar programmet medför. Att väga vinster, för ett förebyggande
program, mot kostnaderna förutsätter någon form av hälsoekonomisk kalkyl
(14). Ett sätt att formulera vinsten är att uttrycka den i antalet vunna kvalitetsförbättrade
levandsår, exempelvis per 10 000 undersökta individer. Kostnaden
kan uttryckas i kronor. På detta sätt kan man få fram ett pris per vunnet
kvalitetsförbättrat levnadsår. Den relativa nyttan av olika hälsokontroller, och
andra insatser, kan sedan jämföras.
En hälsoekonomisk kalkyl för de hörselkontroller, som behandlas nedan, kan
tjäna som exempel. Man kan räkna med att kunna påvisa 50 fall med
mellanörekatarr per 10 000 undersökta barn. Den behandling som sätts in
kan i genomsnitt förbättra de behandlade barnets hörsel under två år. Programmet
leder således till en vinst om 50*2 = 100 kvalitetsförbättrat levnadsår
per 10 000 undersökta barn.
Kostnaden för hälsokontroller och behandling kan hypotetiskt skattas till 500
000 kr. Priset per vunnet, kvalitetsförbättrat, levnadsår blir då 5 000 kr. Som
jämförelse kan nämnas att kostnaden per vunnet levandsår (ökad överlevnad)
vid vanliga sjukvårdande insatser bland medelålders och äldre kan ligga
i storleksordningen 100 000 kr (15). Ett mycket framgångsrikt förebyggande
program kan leda till en nettovinst. För screening av PKU är detta fallet.
Saknades screening, skulle fler barn växa upp som gravt utvecklingsstörda.
Kostnaden för vården av dessa barn skulle överstiga kostnaden för upptäckt
och behandling av PKU.
För skolhälsovårdens hälsokontroller saknas vanligen hälsoekonomiska kalkyler.
I en aktuell svensk översikt av nyttan för olika preventiva program
ingick ingen av skolhälsovårdens undersökningar (16). Enstaka kalkyler har
dock genomförts, exempelvis för att skatta nyttan av screening för scolios
(sned rygg) (17). Fler hälsoekonomiska kalkyler behöver genomföras, om
skolhälsovårdens program mer precist ska kunna vägas mot varandra och
mot andra hälsovårdande insatser.
Kostnaderna är bl.a. beroende av kvalitén på metoderna för att påvisa problemet.
Kontroll för scolios får illustrera frågan. Korsettbehandling anses för
närvarande kunna förhindra utveckling till svårt deformerande scolios. Avsikten
med ett kontrollprogram för scolios är att påvisa avvikelser i ryggens
krökning så tidigt att korsettbehandling kan sättas in och svår deformation
på så sätt förhindras.
11