Temporära ersättningar vid oral protetik - Aktuel Nordisk Odontologi

Temporära ersättningar vid 

oral protetik 

BO SUNDH 

Temporära kronor eller temporära broar är ett väsentligt begrepp 

inom den fasta protetiken. Ordet temporär betyder tillfällig eller 

övergående. I den senaste versionen av Glossary of Prosthodontic 

Terms (2005) definieras en temporär krona/bro (eng. interim prosthesis) 

som: “en fast eller avtagbar krona/bro framställd för att 

tillgodose estetik, stabilitet och/eller funktion under en begränsad 

tid efter vilken den skall ersättas av en permanent krona/bro”. Synonyma 

begrepp är provisorisk krona/bro eller provisorier. 

Även om en permanent konstruktion kan cementeras/bondas 

inom 1–2 veckor efter tändernas preparation så måste den temporära 

ersättningen uppfylla såväl patientens som tandläkarens 

berättigade krav på funktion, estetik, fonetik och komfort. Oförutsedda 

händelser som leveransförseningar från laboratoriet, försvunna 

eller defekta modeller som kräver förnyade avtryck, patientens 

resor eller sjukdom kan innebära att den temporära ersättningen 

måste användas under betydligt längre tid än planerat. Det är därför 

viktigt att en temporär krona eller bro inte görs i all hast utan att 

man lägger ned den tid och omtanke som krävs för en väl anpassad 

ersättning. En välgjord temporär ersättning ger dessutom patienten 

ett första intryck av hur den permanenta konstruktionen kommer 

att se ut och kännas. En komfortabel temporär ersättning kan förstärka 

patientens förtroende för sin tandläkare och underlätta dennas 

tillvänjning till den slutliga konstruktionen. 

Den här artikeln kommer att beröra varför man över huvud taget 

153

TEMPORÄRA ERSÄTTNINGAR VID ORAL PROTETIK 

använder temporära ersättningar, liksom vilka krav man ställer på 

de material som används. Beskrivningar av olika material och metoder 

för framställning av dessa ersättningar kommer också att ges. 

Den temporära ersättningens uppgifter 

Den temporära ersättningen ska uppfylla ett antal krav som här 

specificeras i sex punkter. 

1. Skydd för pulpan 

Vid preparation av tanden till en dentinpelare skärs åtskilliga dentinkanaler 

av och blottläggs. Antalet avskurna dentinkanaler vid 

emalj-dentingränsen uppgår till cirka 15 000/mm 2 . Mitt emellan 

emalj-dentingränsen och pulpaväggen är tätheten av dentinkanaler 

ungefär 40 000/mm 2 och precis intill pulpaväggen cirka 60 000/ 

mm 2 . Vidare är ytan av de skurna dentinkanalerna vid emalj-dentingränsen 

endast omkring 1 % av den totala dentinytan, medan 

den är cirka 22 % i närheten av pulpan eftersom mineralisationsgraden 

i dentinkanalerna ökar med avståndet till pulpan (Fig. 1), (1). 

Fig. 1. Antal avskurna dentinkanaler vid olika avstånd från pulpan. Skillnaden 

i dentinkanalernas diameter nära pulpan och i periferin illustreras också. 

För mer information se texten. (Teckning: Percy Milleding). 

154


Detta innebär att ju närmare pulpan preparationen avslutas, desto 

större dentinkanalsyta exponeras med medföljande större risk för 

pulpaskada. 

Bortsett från den mekaniska och troliga värmeshock som pulpan 

utsätts för vid preparationen ökar risken för pulpaskada ytterligare 

om dentinytorna utsätts för fortsatt mekanisk, kemisk, termisk och 

mikrobiologisk belastning till följd av otillräckligt skydd i väntan på 

den slutliga ersättningen. 

En studie som följt utvecklingen av periapikala förändringar på 

kronförsedda, vitala tänder under 25 år, fann att 98 % av tänderna 

saknade tecken på pulpaskador efter 5 år. Efter 10 år var motsvarande 

siffra 92 %, efter 20 år 87 % och efter 25 år 83 % (2). I 

en litteraturöversikt som spände över de senaste 50 åren gällande 

komplikationer inom fast protetik uppgavs att 3 % av singelkronor 

hade behov av endodontisk behandling efter i genomsnitt 6 

år (3). Speciell uppmärksamhet ägnades den alltmer använda terapin 

med helkeramiska kronor. Man fann att 1 % av dessa behövde 

endodontisk behandling efter i genomsnitt 4 år. ytterligare en 

studie, en systematisk översiktsartikel gällande överlevnads- och 

komplikationsfrekvenser av fasta broar efter minst 5 år i funktion, 

visade att 8 % av stödtänderna hade förlorat sin vitalitet under observationstiden 

9–23 år. Risken för förlust av vitalitet i en stödtand 

inom 10 år beräknades till 10 % (4). 

2. Skydd för dentinpelaren 

En dåligt anpassad, temporär konstruktion där dentinet är exponerat 

eller som kan nås vid salivläckage kan orsaka ilningar, hypersensitivitet 

och annat obehag för patienten. Risken för karies 

är också uppenbar för den händelse att det dröjer oplanerat länge 

innan den slutliga konstruktionen är på plats. 

155


3. Skydd av marginala gingivan 

Vid preparationsarbete och friläggning inför avtryckstagning är det 

svårt att undvika ett visst trauma mot den gingivala vävnaden. En 

väl anpassad cervikal anslutning av den därefter framställda temporära 

kronan/bron kan underlätta den regeneration av marginala 

gingivan som skall ske och i viss mån “styra” läkningen av den gingivala 

konturen. Likaså kan en väl utformad pontic i en temporär 

bro fungera som en “läkningsmall” för att åstadkomma en optimal 

kontur där den permanenta ponticen skall ansluta mot den utläkta 

alveolen. 

Å andra sidan, överkonturerade, överextenderade och klumpiga 

provisorier kan bidra till ökad plackbildning och gingivit. Temporära 

kronor med spalter eller underextenderade gränser kan 

initiera proliferationer och överväxt, vilket komplicerar vid provningar 

och slutlig cementering. 

4. Förhindra tandvandring horisontellt och vertikalt 

Så snart en approximal- eller antagonistkontakt har förlorats i samband 

med preparationen finns det risk för att tanden flyttar sig i någon 

riktning. Det är därför viktigt att med hjälp av den temporära 

konstruktionen återskapa dessa kontakter, oavsett om det gäller en 

singelkrona eller en bro. Det är lika viktigt att provisoriet anpassas 

optimalt i ocklusion och artikulation då en primär kontakt kan leda 

till att tanden förflyttar sig i någon riktning och när den slutliga 

konstruktionen provas så stämmer inte längre modellen med verkligheten. 

I brofall är det särskilt viktigt att man, efter att man tagit definitivavtrycket, 

splintar de ingående stödtänderna med hjälp av 

en temporär bro i stället för att förse stöden med enbart enstaka 

kronor. Detta för att förhindra att någon stödtand förflyttar sig i 

förhållande till de andra stöden, vilket ofta leder till att götet/bron 

inte passar. Götet/bron kanske gungar eller spänner och leder till 

att man måste separera någonstans och justera via lödavtryck. 

156


5. Upprätthålla tuggfunktion och betthöjd 

När det gäller större rehabiliteringar efter omfattande tandförluster 

skall patienten givetvis ha möjlighet att få en acceptabel tuggfunktion 

i väntan på den definitiva konstruktionen. Likaså kan det 

vara viktigt att återställa och utvärdera betthöjden med hjälp av en 

temporär bro, kanske av långtidstemporär typ, innan den slutliga 

konstruktionens utformning fastställs. 

6. Estetik 

De flesta patienter är idag noga med sitt utseende och det är inte 

bara i fronterna, som önskemål föreligger om tandfärgade provisorier, 

utan även i sidopartierna. Detta ställer extra stora krav på de 

tandfärgade materialen att motstå de höga tuggkrafterna i molar- 

och premolarområdena. 

Önskvärda materialegenskaper 

För att kunna välja lämpligt material i det stora utbud, som finns 

på marknaden har man att bedöma om dessa uppfyller följande 

materialegenskaper så optimalt som möjligt. 

Biokompatibilitet. Materialet får inte irritera pulpa eller övriga vävnader 

i munhålan eller vara allergiframkallande. Frekvent användning 

av självpolymeriserande akryler och kompositer kan framkalla 

allergier, kanske inte så mycket hos patienten som hos klinikpersonalen 

(5). Materialet får heller inte utveckla hög värme i samband 

med stelningsprocessen, vilket vid direkt teknik kan skada pulpan. 

Hållfasthet. Materialet måste ha tillräcklig styrka för att motstå 

normala tuggkrafter. 

Cervikal anslutning. En bullig/överextenderad marginal anslutning 

är en risk för plackansamling och därmed för utveckling av 

gingivit/karies. Materialet skall därför vara tillräckligt starkt men 

157


inte för sprött, så att det tillåter en tunn anslutning vid preparationsgränsen. 

Hanterbarhet. Vid direkt teknik får färdigställandet inte ta alltför 

lång tid. Det måste vara lätt att slipa, putsa och polera. 

Låg värmeledningsförmåga. Den nypreparerade tandens pulpa 

är känslig för temperaturförändringar och materialet får inte leda 

värme eller kyla från mat eller dryck. 

Estetik. Den temporära kronan/bron skall kunna erbjuda ett acceptabelt 

kosmetiskt resultat, speciellt i frontområden. 

Material och metoder för framställning 

av temporära ersättningar 

Det finns i huvudsak två olika vägar till en temporär konstruktion. 

Antingen görs ersättningen direkt av tandläkaren vid stolen 

(chair-side) i samband med preparation och eventuellt definitivavtryck, 

eller också kan man låta sin tandtekniker framställa den. 

Det senare sker då indirekt, via avtryck/modell eller med CAD/ 

CAM-teknik. En sammanställning av tekniker och material presenteras 

nedan, först de tandläkaren använder sedan de som används 

av tandteknikern. 

1. Tandläkarframställda (chairside) 

Här kan tandläkaren välja mellan att använda prefabricerade material 

eller att utforma sin temporära krona/bro helt individuellt. 

I. Prefabricerade material: 

• Metallhättor (Fig. 2) 

• Polykarbonatkronor (Directa) (Fig. 3) 

• Celluloidkronor (Frasaco) (Fig. 4) 

• Semihärdade kompositkronor (Protemp Crown) (Fig. 

5) 

158


De tre första prefabricerade materialen förekommer fortfarande 

i de flesta kliniker (Fig. 2–4). Även metallhättorna, speciellt de 

anatomiskt utformade rostfria så kallade ION-kronorna, föredras 

Fig. 2. Metallhättor. (a) Tennhätta 

(Lindblomshätta). (b) Hätta i rostfritt stål (ION). (c) Aluminiumhätta. 

(Bilder: Författaren). 

a b c 

Fig. 3. Polykarbonatkronor (Directakronor). (a) Utvald storlek provas. (b) 

Cervikal periferin justeras. (c) Efter cementering innan avlägsnande av överskott. 

(Bilder: Författaren). 

a b c 

d e f 

Fig. 4. Celluloidkronor (Frasaco kronformar). (a) Val av storlek. (b) Justering 

passform. (c) Kronformen fylls och (d) sätts på plats. (e) Tillslipning efter 

härdning. (f) Cementerad. (Bilder: Författaren). 

159


av vissa tandläkare i molarområden när det gäller en längre tids 

användning, då risken för att en akrylkrona skall deformeras/ 

frakturera/lossna bedöms som stor. Vad gäller polykarbonatoch 

celluloidkronorna så är det 

a 

förstås lätt att trimma dessa 

med hjälp av polymermaterial 

och blandningspistol, men de 

kräver en viss inledande tillpassning 

innan så kan ske. 

b c 

d e 

f g 

Fig. 5. Semihärdad kompositkrona. (a) Val av storlek efter mätning av (b) 

luckans bredd. (c) Anpassas grovt. (d) Trimmas och punsas till optimal passform. 

(e) Ljushärdning. (f) Finishering. (g) Cementerad. (Bilder: Författaren). 

160


En innovation under senare år är den semihärdade kompositkronan 

(Protemp Crown). Den anatomiskt formade kronan 

in ne håller dimetakrylat och med filler i form av silaniserat zirkonia 

och kisel för att förstärka motståndskraften vid tuggning. 

I produkten ingår också ett fotoinitieringssystem. Finns i olika 

storlekar för molarer, premolarer, kaniner samt numera även för 

incisiver. Kronan är i utgångsläget formbar och anpassas/kontureras 

mot tanden, varefter den ljushärdas färdig och cementeras 

(Fig. 5). 

II. Individuellt framställda: 

Den här metoden har under senare år blivit alltmer förhärskande 

allteftersom de självhärdande kompositmaterialen utvecklats 

i fråga om kemisk sammansättning, materialegenskaper, distributionssätt, 

och utbudet av färgvariationer. Man använder idag 

inte längre de traditionella kallakrylaten typ poly-metylmetakrylat 

(PMMA). De mest använda idag är de så kallade bis-akrylaten, 

alternativt ljushärdande kompositmaterial. Bis-akrylaten 

är enkla att hantera genom att de levereras i en dubbelampull, 

som placeras i en blandningspistol försedd med en blandningskanyl. 

Dessa nyare material har betydligt bättre biologiska och 

mekaniska egenskaper och även färgstabilitet. De har dessutom 

en signifikant lägre värmeutveckling vid härdning (6). 

Singelkrona 

Det klassiska sättet att framställa denna typ av temporär krona 

är att innan preparationsarbetet påbörjas ta ett alginat- eller 

puttyavtryck av det planerade tandsegmentet. Om avsedd tand 

har en bristfällig anatomi på grund av till exempel kuspfraktur 

eller på annat sätt är skadad kan man först återställa anatomin 

med något lämpligt material. Detta “föravtryck” läggs åt sidan 

tills preparationsarbetet är avslutat och det definitiva avtrycket 

för kronframställningen har tagits. Utrymmet för de preparerade 

tänderna i “föravtrycket” fylls med något bis-akrylmaterial via 

161


en blandningspistol och återplaceras över tandraden. Efter härdning 

avlägsnas avtrycket och den härdade kronan/bron tillslipas 

och cementeras med något temporärt cement. Exempel på denna 

metod, där en temporär krona framställs ses i Fig. 6. 

a b 

c d 

e f 

g h 

Fig. 6. Individuellt framställd temporär krona. (a) Frakturerad tand 44. (b) 

Justerad till normalanatomi med hårdvax. (c) Alginatavtryck. (d) Kontroll av 

avtryck. (e) Tanden färdigpreparerad. (f,g) Avtrycket fylls med bisakryl-material 

via blandningsspets och sätts på plats. (h) Cementering efter härdning och 

finishering. (Bilder: Författaren). 

162


Temporär bro (4) 

Framställning av en temporär bro visas i Fig. 7. Brostöden är karierade. 

Ny bro skall göras efter ny pelare 23 samt rotbehandling 

på tekniska indikationer 22 och pelare även där, så småningom. 

a b 

c d 

e f 

Fig. 7. Individuellt framställd temporär bro. (a) MK-bro 22–24. Brostöden 22, 

23 är karierade, 24 är ett extensionsled. Alginatavtryck för temporär bro taget. 

(b) Bron slitsad och avlägsnad. (c) Kort klinisk krona 22, tand 23 tidigare 

rotbehandlad, nu rotrymd och ett prefabricerat rotstift placeras för förstärkt 

retention. (d) Avtrycket med färdighärdat akrylmaterial och inkorporerat 

rotstift lyfts ut. (e) Efter finishering. (f) Temporära bron cementerad. (Bilder: 

Percy Milleding). 

163


I samtliga individuella fall beskrivna ovan har man som “föravtryck” 

eller mall använt alginat eller A-silikon. Många kliniker 

har idag utrustning för att framställa egna gelskedar och samma 

utrustning kan användas för att pressa något styvare akrylplattor. 

I ett sådant fall är ett alternativ att använda en tidigare 

framställd studiemodell och pressa en dylik akrylplatta över, 

eventuellt efter justering av anatomin av tänderna i det aktuella 

området. 

En tredje variant är att direkt i munnen, innan preparation, 

framställa en mall med hjälp av prefabricerade termoplastiska 

akrylplattor (Luxaform). En sådan värms i varmt vatten till gelkonsistens 

och formas över aktuell tandgrupp, varefter den stelnar 

på ett par minuter. 

Fördelen med dessa akrylformar är att de kan sparas och användas 

upprepade gånger på samma patient, eftersom en av de 

vanligaste komplikationerna under kron/bro-framställning är att 

de temporära konstruktionerna frakturerar eller lossnar och förloras. 

2. Tandteknikerframställda temporära ersättningar 

Många tandläkare föredrar att låta sin tandtekniker framställa de 

temporära konstruktionerna. Nackdelen är förstås att det är en indirekt 

teknik som kräver avtryck, modellframställning och ett extra 

besök för utlämning, såvida inte teknikern finns på eller i anslutning 

till kliniken. Och om så inte är fallet måste tandläkaren ändå 

göra någon form av provisorium i avvaktan på den beställda konstruktionen. 

Några typfall beskrivs nedan. 

Konventionell polymerbro 

Tandtekniska laboratorier använder i allmänhet fortfarande i 

huvudsak de traditionella pulver-/vätske-baserade polymererna 

som polymetylmetakrylat (PMMA) eller polyetylmetakrylat 

(PEMA). Det normala är att man vaxar upp ersättningen på en 

gipsmodell, gör en förgjutning i någon typ av putty-massa och 

164


avlägsnar vaxet innan modellen återplaceras i den med akrylat 

fyllda förgjutningen. Därefter värmebehandlas det hela med lite 

olika metoder beroende på vilken teknik det enskilda tandtekniska 

laboratoriet använder. 

Fiberförstärkt polymerbro 

Ersättningar framställda enligt ovan har sämre mekaniska 

egenskaper än de modernare bisakryl-resiner som oftast används 

av tandläkare chair-side (7). Frakturer förekommer ofta, 

särskilt om bron omfattar ett stort antal tänder eller har ett långt 

brospann mellan stöden. Många olika metoder har förslagits för 

att förstärka konstruktionerna, till exempel metalltråd av olika 

material, tråd i glasfiber, kolfiber, polyetylen eller nanofillers. 

Resultaten varierar, men några in vitro-försök visar på signifikanta 

förbättringar (8,9). 

Metallförstärkt polymerbro 

I fall där man förväntar sig att den temporära ersättningen 

skall fungera under lång tid bör man kanske förstärka sin konstruktion 

med någon form av metallskelett i exempelvis kobolt-krom 

eller annan lämplig legering. Speciellt viktigt med 

hållfastheten är det om det gäller hela käkar, om ersättningen 

skall fungera över flera månader, om det gäller att utvärdera 

en omfattande förändring i den vertikala dimensionen eller om 

patienten har uttalad bruxism. 

CAD/CAM-framställda temporära ersättningar 

Avslutningsvis några ord om den digitala utvecklingen av 

datorbaserad design- och framställnings-teknik inom odontologin 

(CAD/CAM), som också visar tillämpningar vad gäller temporära 

ersättningar. Många tandläkare har idag utrustning för 

att ta digitala avtryck i sin praktik. De vanligaste systemen är 

Cerec ® AC, Lava C.O.S. eller iTero. Tandläkaren skickar sitt 

digitala avtryck till ett laboratorium, som i datorn designar en 

krona eller bro på den insända filen. Denna fil styr sedan en 

165


maskin som ur ett block av exempelvis zirkonia fräser fram en 

kärna till en helkeramisk krona. 

På senare tid har två block av höggradigt korsbundet polymermaterial, 

som kan användas för temporära konstruktioner 

introducerats på marknaden. Dessa är Vita CAD-Temp ® (Vident) 

och Telio ® (Ivoclar). Blocken är upp till 5 cm stora och tillåter 

framställning av en mindre bro. Huruvida metoden används i 

någon större omfattning är okänt. Tillfrågade laboratorier i Västsverige 

svarar att endast någon enstaka bro framställts, mest för 

att bekanta sig med tekniken. 

Metoden kan möjligen få ett större genomslag den dag då 

tandläkare även har CAM-utrustning på kliniken, och själva kan 

designa och fräsa chair-side. 

LITTERATUR 

1. Fosse G, Saele PK, Eide R. Numerical density and distributional pattern 

of dentin tubules. Acta Odontol Scand 1992;50:201-10. 

2. Valderhaug J, Jokstad A, Ambjornsen E, Norheim Pw. Assessment of 

the periapical and clinical status of crowned teeth over 25 years. J Dent 

1997;25:97-105. 

3. Goodacre CJ, Bernal D, Rungcharassaeng K, Kan JyK. Clinical complications 

in fixed prosthodontics. J Prosthet Dent 2003;90:31-41. 

4. Tan K, Pjetursson BE, Lang NP, Chang ESy. A systematic review of the 

survival and complication rates of fixed partial dentures (FPDs) after an 

observation period of at least 5 years. III. Conventional FPDs. Clin Oral 

Impl Res 15, 2004;654-66. 

5. Gjerdet NR, Bergman M, Hensten-Pettersen A. Adverse reactions 

to dental materials - are patients or professionals at greatest risk? 

Tandläkartidningen 1999;91:29-35. 

6. Michalakis K, Pissiotis A, Hirayama H, Kang K, Kafantaris N. 

Compari son of temperature increase in the pulp chamber during the 

polymeri zation of materials used for direct fabrication of provisional 

restorations. J Prosthet Dent 2006;96:418-23. 

166


7. Geerts G, Overturf JH, Oberholzer T. The effect of different reinforcements 

on the fracture toughness of materials for interim restoration. J 

Prosthet Dent 2008;99:461-7 

8. yilmaz C, Korkmaz T. The reinforcement effect of nano and microfillers 

on fracture toughness of two provisional resin materials. Materials and 

Design 2007;28:2063-70. 

9. Hamza TA, Rosenstiel SF, Elhosary MM, Ibraheem RM. The effect of 

fiber reinforcement on the fracture toughness and flexural strength of 

provisional restorative resins J Prosthet Dent 2004;91:258-64. 

10. Fasbinder DJ. Chairside CAD/CAM: an overview of restorative material 

options. Compend Contin Educ Dent. 2012;33:50,52-8.

Temporära ersättningar vid oral protetik - Aktuel Nordisk Odontologi

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?