Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

25.09.2013 Views

88 FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TYDLIGARE OCH EFFEKTIVARE STYRNING Polisens verksamhet och insatser måste bygga på kunskaper dels om problemets omfattning, karaktär och orsaker, dels om vilka åtgärder som visat sig vara verkningsfulla. För att polisens metoder ska kunna förbättras och möta nya behov måste de noggrant dokumenteras, analyseras och utvärderas. På så sätt kan steg tas mot såväl effektivare styrning som effektivare verksamhet med bättre resursutnyttjande. För att ge en rättvis bedömning av polisens arbete måste även det svårmätta åtaganden som polisen har kunna rapporteras och redovisas. Det räcker då inte med kvantitativa uppgifter eller beskrivningar. Polisen besitter idag ett omfattande humankapital som det ännu inte finns former för att tydliggöra. Såväl förtrogenhetskunskap och erfarenheter finns att tillgå. Det finns många välfungerande enheter. Det finns ett organisationskapital som skapats inom den befintliga organisationen. Däremot saknas utvecklade kunskaper och metoder för att - å ena sidan säkra, upprätthåll och skydda detta – å andra sidan fastställa var utvecklings- och åtgärdsbehov finns. Utvecklingsarbetet i en stor organisation som polisväsendet måste vara systematiskt och verklighetsbaserat. Genomförande tar tid. Det är ofta effektivt med ett iterativt arbetssätt där insatser och åtgärders värde beräknas och prövas för att få fast grund. Utvärderingar som led i den löpande styrningen och i ledningsarbetet är ett exempel på hur man kan skapa hållbarhet i verksamhet, organisation och utveckling. En utvecklad utvärderingsfunktion inom polisen behöver arbeta både fristående för att utveckla och behålla sin egen kompetens och i fruktbar kontakt med funktioner inom Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternas alla nivåer. Funktionens egna utvärderingar bör komplettera utvärderingar av den typ som görs i dag av speciellt utsedda personer eller projektgrupper. Kompetens och uppdraget för utvärderingsfunktionen är skiljt från t.ex. controlleravdelningens eller tillsynsfunktionens. Ett respektfullt samarbete är en dock en förutsättning. Utvärderingarna ska ha en verksamhetsfokus. Det är också viktigt att utvärderingsfunktionen har kontakt med externa utvärderare och relevant forskning. Samtidigt är det viktigt att betona att ESV inte föreslår något som kan ersätta eventuella externa oberoende granskare – men inte heller ersättas eller kompenseras av sådana.

9.6 Medelstilldelning som styrmedel Förslag till åtgärder för tydligare och effektivare styrning ESV förslag: En tydlig, stabil och transparent modell för medelsfördelning tas fram och slås fast. För att resurserna utnyttjas så effektivt som möjligt i polisväsendet som helhet, bör det i instruktionen anges att Rikspolisstyrelsen ska fördela och vid behov omfördela medel mellan polismyndigheter. Regeringen bör tillsätta en utredning för att se hur de totala polisresurserna bör fördelas mellan myndigheterna för att på bästa sätt möta behoven. 9.6.1 Historisk tillbakablick I direktiven till polisväsendets första fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1992/93–1994/95 fick Rikspolisstyrelsen i uppdrag av regeringen att lämna förslag till en metod för medelstilldelning som innebar att medlen på anslaget för den lokala polisorganisationen skulle fördelas på en rampost för varje län. Rikspolisstyrelsen redovisade under hösten 1991 ett förslag till fördelningsmodell. Det förslag till fördelning av medlen för budgetåret 1992/93 för den lokala polisorganisationen som lades fram i februari 1992 byggde emellertid inte på den framtagna fördelningsmodellen utan på den hittillsvarande resursförbrukningen. Av de särskilda direktiven för polisväsendets anslagsframställning budgetåren 1993/94–1994/95 framgår att regeringen i allt väsentligt godtagit den av Rikspolisstyrelsen föreslagna fördelningsmodellen men ansåg att denna måste kompletteras på vissa punkter bl.a. när det gällde resursbehovet i storstäder och i glesbygder 106 . Rikspolisstyrelsen redovisade en komplettering av modellen i december 1992 och försökte därefter genomföra denna. På grund av bland annat budgetåtstramningar kom emellertid bara mindre justeringar till stånd. År 1996 tillträdde Sten Heckscher som rikspolischef. Då avbröts arbetet med att utveckla en modell för medelsfördelning. Heckscher använde sig istället av dialog som ett viktigt verktyg vid fördelning av medel till polismyndigheterna. År 2001 fick polisen utöver sitt ordinarie förvaltningsanslag stora tillskott. Tillskotten fördelades ut på polismyndigheterna efter vissa fördelningsnycklar, som t.ex. ärendemängd, antal invånare och viktade brottstyper. År 2005 kritiserades metoden för medelstilldelning av Riksrevisionen, som ansåg att Rikspolisstyrelsen ”i mycket begränsad omfattning” använt medelsfördelningen som ett sätt att styra polismyndigheterna mot de mål som statsmakterna bestämt. 106 Rikspolisstyrelsen (1992) 89

88<br />

FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDER FÖR TYDLIGARE OCH EFFEKTIVARE STYRNING<br />

<strong>Polisen</strong>s verksamhet och insatser måste bygga på kunskaper dels om problemets<br />

omfattning, karaktär och orsaker, dels om vilka åtgärder som visat sig vara<br />

verkningsfulla. För att polisens metoder ska kunna förbättras och möta nya behov<br />

måste de noggrant dokumenteras, analyseras och utvärderas. På så sätt kan steg tas<br />

mot såväl effektivare styrning som effektivare verksamhet med bättre<br />

resursutnyttjande.<br />

För att ge en rättvis bedömning av polisens arbete måste även det svårmätta<br />

åtaganden som polisen har kunna rapporteras och redovisas. Det räcker då inte med<br />

kvantitativa uppgifter eller beskrivningar. <strong>Polisen</strong> besitter idag ett omfattande<br />

humankapital som det ännu inte finns former för att tydliggöra. Såväl<br />

förtrogenhetskunskap och erfarenheter finns att tillgå. Det finns många<br />

välfungerande enheter. Det finns ett organisationskapital som skapats inom den<br />

befintliga organisationen. Däremot saknas utvecklade kunskaper och metoder för att<br />

- å ena sidan säkra, upprätthåll och skydda detta – å andra sidan fastställa var<br />

utvecklings- och åtgärdsbehov finns.<br />

Utvecklingsarbetet i en stor organisation som polisväsendet måste vara systematiskt<br />

och verklighetsbaserat. Genomförande tar tid. Det är ofta effektivt med ett iterativt<br />

arbetssätt där insatser och åtgärders värde beräknas och prövas för att få fast grund.<br />

Utvärderingar som led i den löpande styrningen och i ledningsarbetet är ett exempel<br />

på hur man kan skapa hållbarhet i verksamhet, organisation och utveckling.<br />

En utvecklad utvärderingsfunktion inom polisen behöver arbeta både fristående för<br />

att utveckla och behålla sin egen kompetens och i fruktbar kontakt med funktioner<br />

inom Rikspolisstyrelsen och polismyndigheternas alla nivåer. Funktionens egna<br />

utvärderingar bör komplettera utvärderingar av den typ som görs i dag av speciellt<br />

utsedda personer eller projektgrupper.<br />

Kompetens och uppdraget för utvärderingsfunktionen är skiljt från t.ex.<br />

controlleravdelningens eller tillsynsfunktionens. Ett respektfullt samarbete är en dock<br />

en förutsättning. Utvärderingarna ska ha en verksamhetsfokus. Det är också viktigt<br />

att utvärderingsfunktionen har kontakt med externa utvärderare och relevant<br />

forskning. Samtidigt är det viktigt att betona att ESV inte föreslår något som kan<br />

ersätta eventuella externa oberoende granskare – men inte heller ersättas eller<br />

kompenseras av sådana.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!