Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Hur mäts och analyseras resultatet?
ESV:s material visar att det fortfarande finns frågor kring budgetdisciplinen och den
ekonomiska uppföljningen. Ett exempel där utvecklingen gått framåt är polisen i
Värmland. Vid besöket där framkom att man nu har goda verksamhetsresultat i
kombination med en ekonomi i balans. Anledningen anses vara att man ställer hårda
krav på uppföljning, ordning och reda samt planlagd verksamhet i yttre tjänst
grundad på underrättelse tills det ”händer något”. Man har t.ex. arbetat mycket med
att hårt hushålla med övertiden. Detta går tillbaka till en rejäl sanering, med
Rikspolisstyrelsens medverkan, av ekonomin för några år sedan. Även polisen i
Uppsala har ändrat ekonomisk kultur. I ett tidigare skede kunde man räkna med att
underskott i efterhand kompenserades från Rikspolisstyrelsen. Nu är man i likhet
med Värmland en myndighet som lämnar medel för täckande av underskott i andra
myndigheter. En kommentar från Värmland var följande.
Om NN-myndigheten reglerade övertiden på samma sätt som vi skulle man inte
ha något underskott.
I Rikspolisstyrelsen planeringsförutsättningar ingår att polismyndigheterna ska lämna
prognoser på anslagsutfallet. Om underskott hotar ska de rapportera detta till
Rikspolisstyrelsen och upprätta en åtgärdsplan. Det framkommer vid ESV:s
undersökning att arbetet kring detta inte alltid fungerat på senare år. En stark – och
stundom detaljerad - styrning och uppföljning från Rikspolisstyrelsen när det gäller
verksamheten har inte haft sin motsvarighet när det gäller ekonomin. Ett exempel är
från 2007 då polisen i Stockholms län beräknande och uppmärksammade ett
kommande underskott för åren 2008 och 2009. Stockholmspolisen skrev följande i en
inlaga till Rikspolisstyrelsen.
Ett underskott i storleksordningen 174-194 mnkr kan inte hämtas in endast
genom besparingar på lokaler eller övriga utgifter. Det skulle t.ex. kräva att
myndighetens kostnader för kommunikation, IT, drivmedel, tolkar etc. minskas
med en tredjedel eller att lokalkostnaderna minskas med närmare 45 procent.
Vissa kostnadsminskningar är möjliga att göra men inte i den storleksordning
som behövs utan att förutsättningarna för att bedriva en meningsfull verksamhet
kraftigt påverkas. Ett steg i att sänka kostnadsnivån är att ompröva
utvecklingsprojekt som är planerade, om de kan starta och i vilken omfattning.
Därutöver kan också en fördjupad kostnadsöversyn, utöver vad som sker
löpande, ge minskade kostnader, bl.a. att särskilt se över vad som kan göras för
att minska byråkratin. En utveckling av de funktionsansvarigas uppdrag skapar
förutsättningar för att använda myndighetens resurser på bättre sätt. En besparing
av de årliga driftskostnaderna i storleksordningen 10 mnkr fram till 2009 bedöms
på detta sätt vara möjlig.
Enligt uppgifter vid våra intervjuer föranledde detta inga åtgärder. Även från andra
myndigheter har man erfarenheter av att Rikspolisstyrelsen inte reagerat på begärda
och inskickade åtgärdsprogram.
69