Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

6 SAMMANFATTNING 1 Sammanfattning Fokus i ESV:s uppdrag avseende polisen är om Rikspolisstyrelsens styrning, kontroll och uppföljning av polismyndigheterna är tydlig och effektiv. I genomförandet av uppdraget har ESV studerat författningar, styrdokument, rapporter och beskrivningar samt intervjuat ett hundratal personer vid Rikspolisstyrelsen och fem polismyndigheter. För att uppnå tydligare och effektivare styrning, kontroll och uppföljning ser ESV behov av förändringar inom framförallt två områden. Det ena området berör ansvar och befogenheter. Det andra gäller vissa förbättringar av styrmedel. ESV:s förslag är i stora delar kopplade till varandra och ska ses som en helhet. Med begreppet styrning avses i allmänhet även kontroll och uppföljning. Utan god kontroll och bra uppföljning fungerar inte styrningen. ESV har i uppdraget utgått från detta helhetsperspektiv samtidigt som tonvikten i analysen lagts vid styrning och uppföljning. En organisation styrs normalt på flera sätt. Styrning kan ske genom direktiv t.ex. med hjälp av mål för verksamheten, grundläggande regler eller tilldelning av resurser. Detta kan ses som en vertikal envägskommunikation av villkor som mottagarna förutsätts respektera och följa. Styrning sker också interaktivt med dialog mellan olika nivåer. Det senare sättet har hos polisen, enligt ESV:s undersökning, visat sig ge positiva genomslag. När det gäller den förstnämnda vertikala styrningen ser dock ESV vissa problem. Det har t.ex. varit svårt att uppnå kostnadsmedvetande och budgetdisciplin för polisväsendet som helhet. ESV kopplar detta bl.a. till otydligheter i Rikspolisstyrelsens ansvar och befogenheter. ESV:s förslag till förändringar rör därför främst ”envägsstyrningen” som behöver förtydligas och vidareutvecklas. Tydligare ansvar och ökade befogenheter Fördelningen av ansvar och befogenheter inom polisväsendet är inte helt tydlig och uppfattas olika inom organisationen. Det tycks också vara en skillnad mellan den formella fördelningen av ansvar och hur den uppfattas i praktiken. Problemet medför att förväntningar och krav på vad Rikspolisstyrelsen ska åstadkomma inte går hand i hand med vad den har möjlighet att genomföra. En anledning till oklarheter vad gäller ledning och ansvar och den otydliga fördelningen av ansvar och befogenheter är att myndighetsförordningen i dessa delar inte tillämpas för polisväsendet. En annan orsak är den relativt komplexa styrkedjan där regeringen parallellt utser och fördelar ansvar till tre olika instanser. För att
minska problemen behöver regeringen förtydliga uppdrag, ansvar och befogenhet för Rikspolisstyrelsen, länspolismästarna och polisstyrelserna. Det gäller inte minst i förhållande till varandra. Tydligare ansvarsfördelning Ansvarsfördelningen är otydlig mellan rikspolischefen, Rikspolisstyrelsens styrelse, länspolismästarna och polisstyrelserna. Polisstyrelserna arbetar inte på samma sätt och styrelserna har därför fått olika betydelse för styrningen i olika polisdistrikt. Ansvarsfördelningen mellan länspolismästarna och polisstyrelserna är otydlig. Den styrs inte av statsmakterna utan utvecklas utifrån vilka förutsättningar som gäller i de olika distrikten och formas beroende av vilka personer m.m. som finns där. ESV föreslår att länspolismästaren entydigt har ansvaret för polismyndighetens verksamhet inom ramen för de beslut som Rikspolisstyrelsen fattar. Ansvaret för den samlade polisverksamhetens effektivitet Regering eller riksdag har inte tydligt uttalat att någon instans ansvarar för att polisverksamheten i hela riket bedrivs på ett effektivt sätt även om regelverket i vissa fall tangerar detta. För att undvika olika tolkningar av regelverket och suboptimeringar i verksamheten föreslår ESV att Rikspolisstyrelsen har ett uttalat uppdrag att verka för att polisverksamheten som helhet ska vara så effektiv som möjligt. Som ett led i detta bör Rikspolisstyrelsen ha ansvar för planmässighet, samordning och rationalisering inom polisväsendet. Rikspolisstyrelsens befogenheter behöver ökas Rikspolisstyrelsen har i vissa delar begränsade befogenheter att agera inom de områden som ingår i dess uppdrag. Det gäller dels formellt, dels vilket mandat Rikspolisstyrelsen har kommit att få i praktiken. På vissa områden bör en större delegering av befogenheter från regeringen till Rikspolisstyrelsen öka tydlighet och effektivitet i styrning, kontroll och uppföljning. För att Rikspolisstyrelsen ska kunna ta det ansvar den åläggs, föreslår ESV att Rikspolisstyrelsen ges rätt att inom sitt ansvarsområde fatta beslut som säkerställer att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som riksdag och regering bestämmer. Samtidigt måste det tydliggöras att polismyndigheterna har att utföra sitt uppdrag i enlighet med de beslut Rikspolisstyrelsen fattar. Sammanfattning 7
Page 1 and 2: Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4: Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5: 6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 9 and 10: I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12: 2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14: attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16: Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18: Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20: till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30: 5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51 and 52: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 53 and 54: Vilket genomslag har styrningen? Ge
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58:
tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60:
6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62:
Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64:
7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66:
Hur mäts och analyseras resultatet
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78:
Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80:
polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82:
Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84:
Förslag till åtgärder för tydli
Page 85 and 86:
Page 87 and 88:
Page 89 and 90:
9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92:
myndigheternas resultat med belöni
Page 93 and 94:
Page 95 and 96:
Page 97 and 98:
Page 99 and 100:
Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102:
Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104:
Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?