Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

More documents

Recommendations

Info

52 VILKET GENOMSLAG HAR STYRNINGEN? kompetens samtidigt som man givit uttryck för att det finns mer att göra. Utvecklingen har också kommit olika långt mellan och inom polismyndigheter. ESV:s intervjuer ger bilden av ambitiösa utvecklingsåtaganden för stödprocesserna Ledarskap och Kompetensutveckling samtidigt som det återstår många saker som behöver förändras. Man har pekat på att olika organisatoriska enheter har olika beredskap eller förutsättningar för förändringsarbetet och att det har under några funnits ett förändringstryck som positivt påverkat dessa stödprocesser. Också framförts att det krävs tid och uthållighet. Det finns en oro över att trycket inte upprätthålls och över att utbildning och kompetensutveckling inte kommer att kunna behållas på en tillräcklig nivå. Det finns en stark förhoppning om att ledarskapet ska fortsätta att utvecklas och förnyas. Metodförvaltning är den tredje stödprocessen som är nödvändig för att sprida, införa och utveckla konceptet. Vid framtagandet av PNU konstaterades att förvaltning av system sågs som en självklarhet inom polisen, men att det synsättet inte råder i fråga om arbetsmetoder. Man menade att metodförvaltningen är nödvändig för att förslagen ska kunna realiseras. ESV:s intervjuer ger bilden av att man nått olika långt när det gäller olika typer av stöd. Det tekniska stödet när det gäller brottsplatsundersökningar verkar fungera. Det förekommer i alla fall ingen kritik vid intervjuerna. Stödet vid avrapportering får däremot kritik. Avrapporteringen som är central för att kunna föra en utredning mot lagföring är omständlig och ska ske i olika etapper. Det gör att den blir tidsödande. Här riktas kritik mot att Rikspolisstyrelsen inte kan utlova något fungerande modernt stöd förrän 2011. Det administrativa stödet vid olika moment i utredningsarbetet anses också kunna bli bättre. Enligt någon intervju har det skett en försämring som har att göra med synen på arbetsfördelning. En erfaren utredare beskriver att hög produktivitet i förundersökningar kan nås genom ett bra samarbete mellan den polisman som förhör och den assisten som skriver ut förhörsbanden. Om inte sådana stödresurser finns kan förhörsmomentet dels ta längre tid, dels minska i kvalitet. 6.4.3 Sammanfattande iakttagelser rörande genomslaget för PUM och PNU PUM är en modell som ursprungligen kommer från Kent Constabulary i England. Ett utvecklingsarbete har bedrivit under många år i Sverige där Rikspolisstyrelsen varit mycket aktivt.
Vilket genomslag har styrningen? Genomförandet av PUM måste ses som en framgång för Rikspolisstyrelsens styrning. De styrmedel man här använt är metodutveckling – såväl verksamhetsmässig som teknisk, planläggande och uppföljande. På senare tid har även utveckling av chefspolicy, utbildningar och HR-stöd haft betydelse. Av vikt är också dialogen med polismyndigheterna. Utvecklingen av PNU kan ses som ett metodiskt arbete att utveckla en verksamhet efter best practice modell. Erfarenhetsbasering, problematisering och resultatfokus kan sägas vara nyckelord. ESV:s uppfattning är att införandet av PNU fortfarande pågår. Genomslaget sett som acceptansen för modellen får dock sägas vara ganska god men med vissa variationer i hur man tagit till sig och använder konceptet. Genomförandet av PNU bör ändock tolkas som att Rikspolisstyrelsens styrning fungerat. De styrmedel man här använt är metodutveckling – såväl verksamhetsmässig som teknisk, planläggande och uppföljande. På senare tid har även utveckling av chefspolicy, utbildningar och HRstöd haft betydelse. Av vikt är också dialogen med polismyndigheterna. Det finns en iakttagelse som inte direkt gäller PNU, men väl dess problembild. PNU utvecklades bl.a. från ett läge med låg status för utredningar av vardagsbrott. Den överlag positiva beskrivningen av PNU innefattar också den del som syftar till att öka engagemanget för mängdbrottens uppklarande. Det är dock sannolikt inte en fråga om i första hand status för olika delar i polisarbetet. Det ökade resultatmedvetandet och det därmed förknippade medborgarperspektivet kommer ofta upp intervjuerna. När det gäller status för utredningsverksamhet så har flera framfört att det sedan cirka tio år finns en minska respekt och status för utredningsarbete överhuvudtaget. Det är möjligt att här finns en förklaring till att PNU bedöms ha haft ett svagare genomslag än PUM. En andra och sannolikt än tyngre förklaring till de nämnda skillnaderna i genomslagsgrad finns i PNU:s kontext. PNU är en del i en rättsprocess som är lagstyrd och där hårda krav ställs av såväl åklagare som domstolar. PNU ska utvecklas i ett sammanhang där kvalitetskraven är mycket höga. Det brottsförebyggande arbetet där PUM är en viktig del har än så länge mer karaktären av pionjärarbete. Man kan om både PUM och PNU säga att Rikspolisstyrelsen här har utnyttjat sitt mandat väl. Många representanter från polismyndigheterna har uppskattat det ”tryck” man upplevt i dessa frågor. Ett tryck som man önskar ska fortsätta. 53
Page 1 and 2: Regeringsuppdrag Rapport Polisen St
Page 3 and 4: Förord Generaldirektör Hans Lindb
Page 5 and 6: 6.4 Genomslag för verksamhetsutvec
Page 7 and 8: minska problemen behöver regeringe
Page 9 and 10: I nuläget har Rikspolisstyrelsen i
Page 11 and 12: 2 Inledning 2.1 Uppdraget Regeringe
Page 13 and 14: attityder och beteenden. Den kan va
Page 15 and 16: Tydlig styrning Har Rikspolisstyrel
Page 17 and 18: Riksdagen Polisen Åklagarväsendet
Page 19 and 20: till exempel vad en ökad satsning
Page 21 and 22: 4 Polisväsendets organisation 4.1
Page 23 and 24: Vid Huvudkontoret finns dessutom st
Page 25 and 26: 5 Styrning av polisen 5.1 Styrkedja
Page 27 and 28: Styrkedjan kan betraktas som ett sy
Page 29 and 30: 5.2.2 Budgetpropositionen Riksdagen
Page 31 and 32: − användningen av de medel som t
Page 33 and 34: Mål, strategier och framgångsfakt
Page 35 and 36: 5.4.3 Tilldelning av medel Rikspoli
Page 37 and 38: […] uppträda hövligt och hänsy
Page 39 and 40: Regelverket rörande intern styrnin
Page 41 and 42: Rikspolisstyrelsen avser att bedöm
Page 43 and 44: Vilket genomslag har styrningen? Va
Page 45 and 46: Vilket genomslag har styrningen? Of
Page 47 and 48: Effekterna av planerade insatser i
Page 49 and 50: − Det begås för många brott. V
Page 51: inleda undersökningen. Vid intervj
Page 55 and 56: Vilket genomslag har styrningen? vi
Page 57 and 58: tjänst. Färdigheter i t.ex. rappo
Page 59 and 60: 6.6 Bedömningar om administratione
Page 61 and 62: Vilket genomslag har styrningen? p
Page 63 and 64: 7 Hur mäts och analyseras resultat
Page 65 and 66: Hur mäts och analyseras resultatet
Page 75 and 76: 8.1 Ansvarsfördelningen behöver b
Page 77 and 78: Länspolismästarens ansvar Länspo
Page 79 and 80: polisverksamheten i hela riket bedr
Page 81 and 82: Förslag till tydligare ansvar och
Page 83 and 84: Förslag till åtgärder för tydli
Page 89 and 90: 9.6 Medelstilldelning som styrmedel
Page 91 and 92: myndigheternas resultat med belöni
Page 99 and 100: Referenser Lagar och förordningar
Page 101 and 102: Rikspolisstyrelsen (2008:8), Redovi
Page 103 and 104:
Polismyndigheter Skåne län Lednin
show all

Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?