Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
44<br />
VILKET GENOMSLAG HAR STYRNINGEN?<br />
6.3 Mål och uppdrag i verksamhetsstyrning och -<br />
planering<br />
Rikspolisstyrelsens Planeringsförutsättningar är det huvudsakliga instrumentet för att<br />
fullgöra uppdraget i instruktionen att ”utveckla och precisera de mål och riktlinjer<br />
som riksdagen och regeringen lägger fast för polisverksamheten samt förmedla detta<br />
till polisorganisationen”. Man har inom polisen utvecklat rutiner för<br />
verksamhetsplaneringen och dess dokument.<br />
I och med Planeringsförutsättningarna för åren 2006-2008, utfärdade i juni 2005,<br />
sker en förändring av Rikspolisstyrelsens styrning av polismyndigheterna. Då införs<br />
kvantitativa mål inom verksamhetsgrenen Utredningen och lagföring. Varje<br />
myndighet får ett målvärde inom tre olika brottstyper. Rikspolisstyrelsen anger också<br />
att man ska tillämpa nationella strategier för att nå målen.<br />
ESV:s iakttagelser vid genomgången av regleringsbrev, planeringsförutsättningar och<br />
andra planeringsdokument och intervjuer är att Rikspolisstyrelsen styrning inte i alla<br />
delar är transparent och tydlig.<br />
En iakttagelse är att styrningen inte är strukturerad i en mål- och medelordning. Hur<br />
förhåller sig mål på övergripande mål om minskad brottslighet och ökad uppklarning<br />
till ett mål om ökad synlighet eller mål om bestämd bemanningsnivå för antalet<br />
poliser? Vilken roll har föreskrivna metoder och anbefallna strategier? Det saknas<br />
ofta tydliggjord verksamhetslogik eller effektkedjor för de polisiära- och rättsliga<br />
processerna. ESV har i tidigare avsnitt tecknat dels rättskedjan och styrkedjan. Att<br />
använda dessa för att strukturera mål, medel, uppdrag, resursinsatser,<br />
avrapporteringskrav, uppföljningar utvärderingar – och kostnader kunde göra<br />
styrning mer tydlig.<br />
Att det finns bestämda samband och tydliga tankar i den politiska styrningen framgår<br />
inte alltid i ett regleringsbrev. Det är heller inte regleringsbrevets roll. Ofta krävs att<br />
regeringens styrnings sätts in i ett operativt sammanhang. Det är Rikspolisstyrelsens<br />
uppgift att göra detta och planeringsförutsättningarna är ett instrument för det. Det är<br />
då också bra att skilja på vad som är regeringens styrning genom uppdraget i polislag<br />
och förordningar och Rikspolisstyrelsens tolkningar av detta från det som är det<br />
årliga uppdraget givet i regleringsbrevet. Ett exempel är de nationella strategier för<br />
olika brottstyper som lyftes fram i planeringsförutsättningarna under några år. Som<br />
ESV uppfattat det har regeringen oftast efterfrågat eller velat uppmärksamma en viss<br />
typ av brott. Man har t.ex. velat säkerställa att kompetensen att utreda vissa brott<br />
finns. Det är Rikspolisstyrelsen som utformat detta som strategier som av vissa<br />
uppfattas som stora och många. Det kan då hända att regeringens preciserade fråga<br />
försvinner i sammanhanget. Det som kan vara en utbildningsfråga blir något mer.