Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

Vilket genomslag har styrningen?
Vad man här säger är att PUM har genomförts, dvs. fått genomslag i organisationen,
men ännu inte påverkat resultatet av det brottsförebyggande arbetet. Det är viktigt att
hålla en sådan distinktion tydlig när resultat ska följas upp och utvärderas. Att
resultatet uteblivit innebär inte med nödvändighet att genomförandet varit
misslyckat. En viktig sak att diskutera inför analys och tolkningar är vad som menas
med begreppet införd. Det naturliga är tolka ”införd” som en slutstation av en
genomförandeprocess. Ofta tänker man sig att efter genomförandet följer
tillämpningen. Den föreskrivna modellen tillämpas fullt, alla delar – huvud- som
stödprocesser – fungerar i nödvändig utsträckning.
ESV:s undersökning av genomförandet av PUM och PNU syftar till att bedöma hur
långt genomförandet kommit. Vad kan man mena när man säger att t.ex. PUM är
införd? På vilka strategiska punkter har modellerna fått genomslag?
6.2 Polisens mål
De centrala målen för polisverksamheten har presenterats i avsnitt 3. Inom den ram
utredningstiden givit har ESV haft möjlighet att närmare studera genomslaget på
några områden där regeringen givit riktlinjer i regleringsbrevet.
Regeringen har bl.a. beslutat om en särskild utbildnings-, rekryterings- och
bemanningsinsats där målet är 20 000 poliser år 2010.
I regeringens styrning ges också anvisningar som omfattar utveckling av verksamhet,
arbetssätt och arbetsverktyg samt utvecklingsuppdrag inom personalpolitiken. Det
gäller bl.a. tillämpning av Polisens underrättelse modell (PUM) och av Polisens
nationella utredningskoncept (PNU) samt utveckling av ledarskapet.
Andra krav som regeringens ställer på polisen när det t.ex. gäller ekonomistyrningen
avser bl.a. inom polisen, det gäller t.ex. löpande effektivisering,
effektiv medelshantering och effektiv resursfördelning vilket tas upp vidare främst i
avsnitt 9.
ESV:s metod har varit att inledningsvis för mål, uppdrag eller åtagande studera hur
dessa preciserats och utvecklats i styrdokumenten från regleringsbrev via
Rikspolisstyrelsen planeringsförutsättningar till polismyndigheterna och deras
underorganisationer i verksamhetsplaner och styrdokument. I ett andra steg belyses
hur polisen arbetat och utvecklat verksamheten för att uppnå mål och utföra uppdrag.
I ett tredje steg undersöks hur man följt upp och värderat arbete och insatser. I ett
fjärde steg redovisas och diskuteras utfall och resultat.
43