Rapport Polisen - Ekonomistyrningsverket

32
STYRNING AV POLISEN
prioriterade för planeringsperioden och de områden där man bedömer att
verksamheten behöver ”utvecklas ytterligare” för att ge ett förbättrat resultat. I
dokumentet finns nationella mål och strategier. Målen talar om vad som ska uppnås
och strategierna beskriver övergripande hur. 47
Planeringsförutsättningarna innehåller också beslut om medelsramar för
polismyndigheterna samt villkor för anslagssparande och anslagskredit.
Polisens planeringsförutsättningar ligger till grund för den årliga
verksamhetsplaneringen inom respektive polismyndighet, Rikspolisstyrelsen,
Rikskriminalpolisen och Statens Kriminaltekniska Laboratorium.
Planeringsförutsättningarna är treåriga, men revideras (i likhet med
inriktningsdokumentet) årligen. 48
I arbetet med att ta fram planeringsförutsättningarna ingår en planeringsdialog med
länspolismästarna, chefen för SKL och Rikskriminalpolisen.
Dialogerna syftar till att skapa delaktighet, förankring och acceptans genom att
diskutera de nationella målen så att de upplevs som rimliga av mottagarna.
Dialogerna ska även öka förutsättningarna för myndigheterna att i sina
verksamhetsplaner komplettera de nationella målen och nationella strategierna
med lokala mål och lokala strategier anpassade till lokala förhållanden. Centralt i
planeringsdialogerna är att beskriva myndigheternas bidrag till att nå de
nationella målen med hänsyn till nationell strategi och de lokala
förutsättningarna. 49
Rikspolischefen fattar ett preliminärt beslut om nationella mål och strategier som
sedan delas till alla polismyndigheter, Rikskriminalpolisen och SKL för synpunkter.
Planeringsförutsättningarna fastställs sedan efter eventuella justeringar genom beslut
av Rikspolischefen. Beslutet ska vara fattat senast den 15 juni varje år. 50
47
Rikspolisstyrelsen (2008:2), s. 7
48
Ibid., s. 8
49
Rikspolisstyrelsen (2007:3), s. 9
50 Ibid., s.21