skriver in en gammal artikel i datorn: - Britt-Marie Thurén
skriver in en gammal artikel i datorn: - Britt-Marie Thurén
skriver in en gammal artikel i datorn: - Britt-Marie Thurén
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Politiska och ekonomiska ideologier uttrycks i metaforiska termer – <strong>en</strong>ergikris<strong>en</strong> är ett krig,<br />
människan är <strong>en</strong> homo economicus eller homo faber eller nak<strong>en</strong> apa, och så vidare – och<br />
politiska metaforer är av speciellt stor betydelse eftersom de styr våra liv. Författarna ger det<br />
här exemplet: “Arbete är <strong>en</strong> resurs.” D<strong>en</strong> metafor<strong>en</strong> har varit nästan ofrånkomlig i<br />
västerländskt tänkande. Både kapitalister och socialister ser på arbete som <strong>en</strong> resurs.<br />
Metafor<strong>en</strong> belyser korrekt <strong>en</strong> aspekt av arbete. M<strong>en</strong> d<strong>en</strong> döljer andra. D<strong>en</strong> gör till exempel<br />
<strong>in</strong>g<strong>en</strong> skillnad på om arbetet är m<strong>en</strong><strong>in</strong>gsfyllt eller <strong>in</strong>te för d<strong>en</strong> som utför det. Eftersom d<strong>en</strong><br />
aspekt<strong>en</strong> totalt glöms bort blir kostnadsfrågan det framträdande, billigt arbete blir något<br />
eftersträvansvärt och väg<strong>en</strong> öppnas för exploater<strong>in</strong>g av människor. (Obs! att jag <strong>in</strong>te har sagt<br />
att det är d<strong>en</strong> här metafor<strong>en</strong> som avgör att exploater<strong>in</strong>g kommer till stånd.)<br />
Slutord<br />
Sådana här avslöjand<strong>en</strong>, som Lakoff och Johnson antyder, anser jag vara viktiga. M<strong>en</strong> för<br />
dem som kanske f<strong>in</strong>ner dem triviala, kan jag ställa upp ett subtilare mål, <strong>en</strong>ligt m<strong>in</strong> m<strong>en</strong><strong>in</strong>g<br />
för avlägset för att tydligt kunna urskiljas, m<strong>en</strong> man kan åtm<strong>in</strong>stone nämna det.<br />
Ard<strong>en</strong>er (1980) talar om något som “ligger bakom” händelser i sociala system och som får<br />
olika “utslag” i händelsernas ström. Det är detta bakomliggande vi vill komma åt, när vi<br />
analyserar kulturer, för <strong>en</strong>dast när vi kan beskriva det kan vi börja tala om “kulturmönster”,<br />
“<strong>in</strong>teraktion mellan kultur och ekonomi”, etcetera, på ett m<strong>en</strong><strong>in</strong>gsfullt sätt. Endast det<br />
bakomliggande kan få diverse underliga data att anta form och m<strong>en</strong><strong>in</strong>g. Ard<strong>en</strong>er kallar detta<br />
bakomliggande för “templates” eller “p-structures.”<br />
Och, som Foster och Brandes påpekar i s<strong>in</strong> komm<strong>en</strong>tar i samma volym, har Ard<strong>en</strong>ers pstrukturer<br />
rikligt med föregångare. Det handlar ju om antropolog<strong>in</strong>s suddiga och undfly<strong>en</strong>de<br />
m<strong>en</strong> ständigt c<strong>en</strong>trala antagande om att mänskligt socialt bete<strong>en</strong>de <strong>in</strong>te är r<strong>en</strong>t slumpmässigt.<br />
Ard<strong>en</strong>ers idé är besläktad med Marx ideologi, Kroebers “superorganic”, Chomskys<br />
djupstruktur, Lévi-Strauss elem<strong>en</strong>tärstruktur eller helt <strong>en</strong>kelt struktur, Kuhns paradigm,<br />
Foucaults “episteme” och så vidare “... or simply the notion of culture itself <strong>in</strong> anthropology.”<br />
(1980:274)<br />
Och Laughl<strong>in</strong> och Stev<strong>en</strong>s i samma volym fortsätter tankel<strong>in</strong>j<strong>en</strong>: “... pot<strong>en</strong>tially canaliz<strong>in</strong>g<br />
compon<strong>en</strong>ts that ga<strong>in</strong> congru<strong>en</strong>ce with<strong>in</strong> the stream of ev<strong>en</strong>ts, and that are, <strong>in</strong> turn, affected by<br />
the stream of ev<strong>en</strong>ts as outcomes.” (1980:341) 12<br />
P-strukturerna f<strong>in</strong>ns, antar Ard<strong>en</strong>er, m<strong>en</strong> svårighet<strong>en</strong> är att de <strong>in</strong>te framträder i språket, vilket<br />
däremot händelserna, eller s-strukturerna, gör. Endast via metaforer, analogier och<br />
polysemiska symboler kan vi skapa “språkskuggor” av p-strukturerna, säger han. Jag antar att<br />
<strong>in</strong>te bara antropologer och andra iakttagare gör d<strong>en</strong> ansträngn<strong>in</strong>g<strong>en</strong> utan att folk som lever<br />
med och, mer eller m<strong>in</strong>dre, följer och agerar <strong>en</strong>ligt olika templates – särskilt när de håller på<br />
att förändras! – kan tänkas vara sysselsatta med att skapa rikligt med metaforer (och skämt,<br />
analogier, ironier, etcetera) omkr<strong>in</strong>g dem.<br />
Alltså är metaforstudier <strong>en</strong> väg <strong>in</strong> mot detta mystiska undanglidande som vi alla (utom<br />
extrema behaviorister) ändå antar f<strong>in</strong>ns: kulturspecifika tolkn<strong>in</strong>gar av verklighet<strong>en</strong> och, härlett<br />
12 TILLÄGG 2011: Om jag skulle skriva om detta i dag skulle jag lägga till Bourdieus begrepp habitus, givetvis.<br />
Och kanske har så många av de tidigare begrepp<strong>en</strong> fallit i glömska just tack vare att habitus elegant<br />
sammanfattar vad de undersökte och pekade fram emot.<br />
26