DET SVENSKA KÖRPROVET UR KOGNITIVT PERSPEKTIV

DET SVENSKA KÖRPROVET UR KOGNITIVT PERSPEKTIV 

Teoretiska, praktiskt formella och informella begrepp vid bedömning av riskmedvetande 

Björn Lidestam 

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet och 

Rehabiliteringsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping 

Anna Lundqvist 


Lina Persson 

Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

DET SVENSKA KÖRPROVET UR KOGNITIVT PERSPEKTIV 

Teoretiska, praktiskt formella och informella begrepp vid bedömning av riskmedvetande 

Björn Lidestam 

Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet och 


Anna Lundqvist 


Lina Persson 

Institutionen för datavetenskap, Linköpings universitet

Tryckt av LiU-Tryck, Linköping, 2007 

ISBN 978-91-85715-28-2 

Omslagsbild av Baron Wolman, Getty Images

FÖRORD 

Studierna finansierades av Trafikmedicinska rådet, Vägverket. Tack till Henrik Söderqvist för hjälp med 

utskick och databearbetning i Studie 2; Per-Olof Nilsson för hjälp med kontakter, konstruktiva samtal och 

kommentarer; Jerker Rönnberg för synpunkter på texter i olika skeden; Rita Restrup för hjälp med att 

demonstrera hur ett körprov går till i praktiken; Hans-Yngve Berg och Lars Englund för idéer och 

kommentarer i samband med att projektet delrapporterats i seminarieform vid Universitetssjukhuset i 

Linköping; de tolv trafikinspektörer som ställde upp som intervjupersoner i Studie 1; samt de 116 

trafikinspektörer som svarade på den omfattande enkäten i Studie 2.

INNEHÅLL 

SAMMANFATTNING ..................................................................................................................................................1 

PROJEKTBESKRIVNING ...........................................................................................................................................3 

Övergripande syfte ................................................................................................................................................3 

Teoretiska, praktiskt formella, respektive informella begrepp................................................................3 

Design .......................................................................................................................................................................4 

STUDIERNA..................................................................................................................................................................5 

Studie 1......................................................................................................................................................................5 

Sammanfattning .................................................................................................................................................5 

Syfte och frågeställningar ..............................................................................................................................5 

Metod ...............................................................................................................................................................5 

Analys ...............................................................................................................................................................5 

Resultat och diskussion .................................................................................................................................5 

Slutsatser ..........................................................................................................................................................6 

Överensstämmelse mellan teori och praktik ...............................................................................................6 

Studie 2 .....................................................................................................................................................................7 

Introduktion ........................................................................................................................................................7 

Riskmedvetande..............................................................................................................................................8 

Bedömningsområden.....................................................................................................................................9 

Teoretiska begrepp.........................................................................................................................................9 

Metod ..................................................................................................................................................................10 

Utskick............................................................................................................................................................10 

Deltagare ........................................................................................................................................................11 

Enkätens utformning ...................................................................................................................................11 

Design och analys.........................................................................................................................................11 

Resultat och diskussion ..................................................................................................................................11 

Förhållanden mellan riskmedvetande, bedömningsområden, och teoretiska begrepp .....................11 

Bedömningsområdenas skattade betydelse för riskmedvetande ........................................................................13 

De teoretiska begreppens skattade betydelse för riskmedvetande .....................................................................13 

De teoretiska begreppens skattade betydelse för bedömningsområdena ............................................................13 

Förhållande mellan medelvärden och spridning i skattningarna...........................................................14 

Underliggande faktorer för bedömningar.................................................................................................14 

Faktorer för bedömning av riskmedvetande utifrån bedömningsområden ........................................................14 

Faktorer för bedömning av riskmedvetande utifrån teoretiska begrepp ...........................................................16 

Faktorer för bedömningsområden utifrån teoretiska begrepp ..........................................................................16 

Betydelse av körutbildning, körerfarenhet och kön................................................................................17 

Körutbildning...............................................................................................................................................17 

Körerfarenhet................................................................................................................................................18 

Kön..............................................................................................................................................................18 

Slutsatser ...........................................................................................................................................................19 

Bedömningsområdenas relativa betydelse för riskmedvetande.............................................................19 

Teoretiska begrepps relativa betydelser för riskmedvetande.................................................................19 

Teoretiska begrepps relativa betydelser för bedömningsområdena .....................................................20 

Underliggande faktorer för bedömningar.................................................................................................21 

Betydelse av trafikskoleutbildning, körerfarenhet och kön ...................................................................21 

ÖVERGRIPANDE DISKUSSION.............................................................................................................................22 

Huvudsakliga slutsatser ....................................................................................................................................22 

Förslag till förbättringar av körprovsverksamheten..................................................................................23 

Förslag till fortsatt forskning............................................................................................................................23 

REFERENSER............................................................................................................................................................24 

BILAGA A: Studie 1....................................................................................................................................................27 

BILAGA B: Enkät, Studie 2.....................................................................................................................................129 

BILAGA C: Deskriptiv statistik samt konfidensintervall, Studie 2....................................................................163

SAMMANFATTNING 

Syfte 

Projektets övergripande syfte är att granska överensstämmelsen mellan å en sidan vad teoretiska modeller 

som beskrivs i litteraturen och å andra sidan vad praktisk beprövad erfarenhet identifierar som viktiga 

psykologiska faktorer för säker bilkörning. 

Metod 

Studie 1 är en intervjuundersökning där tolv trafikinspektörer fritt fick redogöra för (a) vad de identifierar 

som viktigt för bilkörning, (b) vilken innebörd de lägger i praktiskt formella begrepp, och (c) hur 

teoretiska begrepp relaterar specifikt till körprovet och generellt till bilkörning. Studie 2 är en 

enkätundersökning där samtliga svenska trafikinspektörer (N = 228, n = 116 svarade) tillfrågades om hur 

stor inverkan Vägverkets fem bedömningsområden har för riskmedvetande, samt hur stor inverkan 

utvalda teoretiska begrepp har på vart och ett av bedömningsområdena och på riskmedvetande. 

Resultat och slutsatser 

Sammansatta förmågor bedöms vara viktigast för riskmedvetande. Resultatet från båda studierna visar att 

komplexa förmågor som bedömningsområdet uppmärksamhet relaterar till är viktigast för riskmedvetande. I 

Studie 1 nämnde de flesta trafikinspektörerna spontant uppmärksamhet och erfarenhet som viktiga för 

bilkörning. I Studie 2 skattade trafikinspektörerna de tre bedömningsområdena uppmärksamhet, 

trafikuppträdande och hastighet som viktigast för riskmedvetande. Dessa tre bedömningsområden mäter 

sammansatta psykologiska förmågor hos föraren. Samma bedömningsområden föll sammantagna ut som 

den viktigaste statistiska principalkomponenten för skattningarna. Trafikinspektörerna skattade att de två 

bedömningsområdena manövrering och placering har betydligt mindre betydelse för riskmedvetande. 

Dessa två bedömningsområden mäter mindre komplexa psykologiska förmågor och föll ut som en 

principalkomponent som förklarade mindre varians. Slutsatsen är att manövrering och placering är 

nödvändiga men inte tillräckliga villkor för riskmedveten körning. Mer komplexa förmågor som 

uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet förutsätter manövrering och placering och kan därmed 

utgöra nödvändiga och tillräckliga villkor för riskmedvetande. 

Avsökning kan utgöra en bra och användbar indikator för riskmedvetande. Avsökning visade sig vara ett viktigt 

begrepp i båda studierna och kan relativt enkelt påvisa bakomliggande kognitiva processer. Flertalet 

trafikinspektörer kopplade avsökning till riskmedvetande, uppmärksamhet och planering (Studie 1). 

Trafikinspektörerna skattade avsökning, utifrån samtliga begrepp, som viktigast för riskmedvetande 

(Studie 2). Avsökning kan därmed betraktas som det begrepp som äger högst ekologisk validitet av 

samtliga undersökta begrepp. Därför bör man i framtiden fokusera mer på begreppet avsökning i såväl 

teori som i praktik. Även de övriga teoretiska begreppen fick empiriskt stöd i studierna, vilket styrker 

deras ekologiska validitet. Strategisk planering bedömdes vara den minst viktiga förmågan i relation till 

körprovet. 

Stor variation i hur trafikinspektörer uttrycker sig om praktiskt formella begrepp. Det var stor variation i vad 

som nämndes som viktigt hos bilförare, hur praktiskt formella begrepp definierades, och hur man 

relaterade de praktiskt formella begreppen till varandra. Den stora variationen i trafikinspektörernas svar 

tyder på att det kan finnas stor variation i kunskapsnivån eller att det finns kunskapsbrister. Om 

trafikinspektörerna har olika uppfattningar om hur praktiskt formella begrepp tolkas och hur de praktiskt 

formella begreppen förhåller sig till varandra kan detta medföra att körprov bedöms olika. Ett körprov 

kan alltså tänkas få olika utfall beroende på hur ett körbeteende tolkas. Två trafikinspektörer kan ge 

samma körbeteende olika orsaksförklaringar och därmed bedöma att körbeteendet återspeglar 

riskmedvetande på helt olika sätt. 

Implikationer 

Utifrån studiernas resultat föreslås ett antal åtgärder. En ordbok för praktiskt formella begrepp kan ge 

trafikinspektörer en vägledning rörande tolkning av de begrepp som används i deras utbildning och 

vokabulär. En ordbok ger sannolikt en större överensstämmelse mellan trafikinspektörer i deras 

kommunikation och bedömning av körprov. En intervju av föraraspiranten bör införas i körprovet. 

Genom en intervju kan trafikinspektören få inblick i hur föraraspiranten har tänkt, om han eller hon har 

övervägt handlingsalternativ, och provsituationen kan bli ett inlärningstillfälle för aspiranten vilket idag 

– 1 –

sker i många utbildningar. Utveckling och användning av avsökningstest kan utgöra att komplement till 

körprovet och kan användas diagnostiskt under förarutbildningen. Fortsatt forskning behövs. 

– 2 –

PROJEKTBESKRIVNING 

Övergripande syfte 

Projektets övergripande syfte är att granska överensstämmelsen mellan å ena sidan vad teoretiska modeller 

som beskrivs i litteraturen, och å andra sidan vad praktisk beprövad erfarenhet identifierar som viktiga 

psykologiska faktorer för säker bilkörning, som det svenska körprovet avses mäta. Det finns 

uppskattningsvis ett åttiotal teoretiska begrepp för psykologiska faktorer som relaterar till bilkörning. 

Ett fåtal av de teoretiska begreppen kan anses vara synonyma. Förutom synonyma begrepp, är många 

begrepp överlappande. Exempelvis kan begreppet motivation (Näätänen & Summala, 1974; Wilde, 1982) 

inbegripa intresse för bilkörning (Lundqvist, 2001). Vidare kan exekutiv kontroll (Posner & DiGirolamo, 

2000) innefatta fokuserad uppmärksamhet (Lundqvist, 2001) samt även vara beroende av automatisering 

(LaBerge, 1990). Automatisering medför att ingen uppmärksamhet behöver ägnas åt den färdighet som är 

automatiserad, vilket frigör uppmärksamhetsresurser åt övrig informationsbehandling (se t.ex. Baddeley, 

2000; Reason, 1990). 

Cirka tjugo begrepp som beskriver psykologiska faktorer som relaterar till bilkörning återfinns i 

dokument som ligger till grund för det svenska körprovet (Vv 205.002; Vägverket, 2000). Även bland 

dessa praktiskt formella begrepp finns synonymer (t.ex. riskmedvetande och riskmedvetenhet) och 

överlappande begrepp. Exempelvis beskriver förutseende och handlingsberedskap till stor del samma 

kognitiva processer. Båda begreppen syftar på framtid, och handlingsberedskap kan sägas förutsätta 

förutseende. 

Att kartlägga överensstämmelse mellan de faktorer som forskningen framhåller som viktiga för säker 

bilkörning och de faktorer som det svenska körprovet benämner (VVFS 1996:168) är intressant av två 

skäl. Dels är det önskvärt att det svenska körprovet så effektivt och korrekt som möjligt mäter förmåga till 

säker bilkörning. Av detta skäl är det viktigt att undersöka att ingen viktig faktor förbises. Är så fallet 

behöver körprovet kompletteras. Dels är det önskvärt att vetenskapliga modeller är valida och ger en 

rättvisande bild av de fenomen som de syftar till att förklara. Därför är det viktigt att kunna komplettera 

teoribildningen där praktisk erfarenhet påvisar brister. 

Bedömningsunderlaget för det svenska körprovet utgörs huvudsakligen av trafikinspektörernas 

yrkesskicklighet, det vill säga gemensamma förvärvade och beprövade erfarenheter som de tillägnat sig 

genom långvarigt praktiskt utövande. Trafikinspektörerna genomgår visserligen en teoretisk utbildning, 

men huvudsakligen lär man sig att göra förarbedömningar genom ett lärlingssystem. Man kör och åker 

med andra trafikinspektörer och resonerar därefter kring de bedömningar som gjorts. Trafikinspektörerna 

måste göra många bedömningar i komplexa och varierande trafiksituationer. Det som står skrivet i 

kursanvisningar och andra dokument kring körprovet och dess bedömningsgrunder är inte en tydligt 

specificerad och detaljerad manual. Det finns tolkningsutrymme för trafikinspektörerna, vilket kan 

innebära att olika trafikinspektörer tolkar de begrepp man har att arbeta med på olika sätt. Därför 

undersöktes även överensstämmelsen mellan de begrepp som ingår i det svenska körprovet (Vv 205.002; 

Vägverket, 2000) och trafikinspektörernas tolkningar av dessa begrepp, samt hur stor variationen i 

tolkning av begreppen var mellan trafikinspektörerna. Detta var en förutsättning för att kunna motsvara 

det övergripande syftet. 

Teoretiska, praktiskt formella, respektive informella begrepp 

Med teoretiska begrepp avses psykologiska begrepp som är hämtade ur forskningslitteratur, och som lyfts 

fram som viktiga bidrag för säker bilkörning. Praktiskt formella begrepp finns uttryckta i dokument rörande 

förarprovsverksamheten (t.ex. VVFS 1996:168), kursanvisningar (t.ex. Vägverket, 2000) och 

körprovsprotokoll (Vv 205.002). En särskild ställning bland praktiskt formella begrepp har 

riskmedvetande, som är kriteriet för körprovet (VVFS 1996:168; Vv 205.002). Även de fem 

bedömningsområdena hastighet, manövrering, placering, trafikuppträdande och uppmärksamhet ingår 

under praktiskt formella begrepp (VVFS 1996:168; Vv 205.002). Övriga praktiskt formella begrepp 

återfinns exempelvis i Vägverket (2000). 

Praktiskt formella begrepp kan även finnas i forskningslitteratur. Avsökning och uppmärksamhet 

finns exempelvis med i både Vägverket (2000) och i perceptions- och kognitionspsykologisk litteratur 

(t.ex. Paschler, 1998). 

– 3 –

Informella begrepp är begrepp som trafikinspektörer nämnde i Studie 1 och som varken är praktiskt 

formella eller teoretiska. Figur 1 visar vilka teoretiska och praktiskt formella begrepp som undersöktes. Av 

utrymmesskäl hänvisas till Bilaga A för de specifika informella begrepp som nämndes i Studie 1. 

Design 

Projektet genomfördes i tre steg. Först gjordes en litteraturgenomgång, därefter en intervjustudie med 

kvalitativ analys (Studie 1), och slutligen en enkätstudie med kvantitativ analys (Studie 2). Figur 1 ger en 

schematisk bild över de teoretiska och praktiskt formella begrepp som valdes ut för analys i Studier 1 och 

2. 

Figur 1. Övergripande design för Studie 1 (kvalitativ) och Studie 2 (kvantitativ): Teoretiska, praktiskt 

formella, samt informella begrepp. 

Studie 1 är en intervjuundersökning där tolv trafikinspektörer fritt fick redogöra för (a) vad de identifierar 

som viktigt hos bilförare, (b) vilken innebörd de lägger i praktiskt formella begrepp, och (c) hur teoretiska 

begrepp relaterar specifikt till körprovet och generellt till bilkörning. 

Studie 2 är en enkätundersökning där samtliga svenska trafikinspektörer (N = 228) tillfrågades om hur 

stor inverkan de fem bedömningsområdena har för riskmedvetande, samt hur stor inverkan utvalda 

teoretiska begrepp har på vart och ett av bedömningsområdena och på riskmedvetande. Antalet besvarade 

enkäter var n = 116. 

– 4 –

STUDIERNA 

Studie 1 

Sammanfattning 

(För den fullständiga studien, Persson, 2006, se Bilaga A.) 

Syfte och frågeställningar 

Syftet är att undersöka hur trafikinspektörer bedömer kognitiva förmågors betydelse för bilkörning, och 

att belysa både samstämmighet och spridning i trafikinspektörernas utsagor. Tre frågeställningar 

behandlades. 

1. Vad anser trafikinspektörer är viktigt hos en bilförare? Här undersöktes vilka föraregenskaper 

trafikinspektörer nämnde, och som uttrycktes genom praktiskt formella, teoretiska och informella 

begrepp. 

2. Hur definierar trafikinspektörer praktiskt formella begrepp som används i samband med körprovet 

(se Figur 1)? Följande begrepp undersöktes: avsökning, uppmärksamhet, handlingsberedskap, förutseende, 

hastighetsanpassning, självständighet, samt riskmedvetande (se Vägverket, 2000; Vv 205.002). Här 

undersöktes huruvida det fanns skillnader i definitionerna av dessa begrepp mellan trafikinspektörerna, 

och hur dessa eventuella skillnader yttrar sig. 

3. Vilka kopplingar gör trafikinspektörer mellan begreppen och hur skiljer sig dessa kopplingar mellan 

individer? Här granskades såväl samstämmighet som skillnader i hur trafikinspektörerna anser att de 

praktiskt formella, de informella och de teoretiska begreppen förhåller sig till varandra. 

Metod 

Tolv trafikinspektörer från två av Vägverkets förarprovskontor intervjuades. Intervjuerna bestod av tre 

delar. I den första delen tillfrågades trafikinspektörerna om vad de framhåller som viktigt hos bilförare 

(frågeställning 1). I den andra delen tillfrågades de om hur de definierar de praktiskt formella begreppen, 

och hur de i körprovet bedömer de egenskaper som begreppen står för (frågeställning 2). I den sista delen 

tillfrågades trafikinspektörerna om hur de uppfattar att tolv teoretiska begrepp relaterar till bilkörning, och 

hur dessa bedöms i körprovet (frågeställning 3). De teoretiska begreppen valdes ut efter två principer. De 

skulle vara teoretiskt relevanta enligt litteraturen för hur och hur säkert man kör bil. Samtidigt skulle de 

täcka av så olika psykologiska aspekter som möjligt. 

Analys 

Trafikinspektörernas utsagor transkriberades. De begrepp som nämndes registrerades och kategoriserades 

för var och en av intervjudelarna. Därefter beskrevs hur trafikinspektörerna relaterar begreppen till 

varandra genom att “kopplingsscheman” ritades upp och granskades. Såväl kopplingar som flera 

trafikinspektörer gjorde, så kallade “gemensamma kopplingar”, som unika kopplingar ingick. 

Resultat och diskussion 

Det förekom stor spridning bland trafikinspektörerna med avseende på hur man svarade i samtliga 

intervjudelar. Detta gällde både hur många och vilka begrepp man nämnde, hur man relaterade begreppen 

till varandra, hur många kopplingar man gjorde till andra begrepp, och hur man definierade begreppen. 

Hälften av trafikinspektörerna nämnde det praktiskt formella begreppet riskmedvetande som viktigt hos 

en bilförare. Tre fjärdedelar av trafikinspektörerna nämnde uppmärksamhet. Tio praktiskt formella begrepp 

togs upp av trafikinspektörerna. De flesta av dessa begrepp nämndes av flera personer. Erfarenhet var det 

informella begrepp som nämndes av flest trafikinspektörer, åtta stycken. I övrigt förekom det många 

informella begrepp, men flertalet nämndes bara av en individ. Det är överraskande att enbart hälften av 

trafikinspektörerna nämnde riskmedvetande som viktigt hos en bilförare. Det kan innebära att 

trafikinspektören inte anser att riskmedvetande är en viktig faktor. Men mer sannolikt beror det på att 

trafikinspektörerna ville ge en beskrivning av vad riskmedvetande innebär och undvika att nämna själva 

begreppet. 

Variationen var stor mellan trafikinspektörernas definitioner av praktiskt formella begrepp. Vissa 

begrepp kopplades relativt samstämmigt till ett eller ett par andra begrepp. Avsökning kopplades 

exempelvis samstämmigt till syn och uppmärksamhet. Definitionerna av andra praktiskt formella begrepp 

– 5 –

varierade avsevärt mellan trafikinspektörer trots att de har samma utbildning, samma rutiner att följa och 

samma körprovsprotokoll. Detta kan medföra en risk för att ett och samma beteende hos en föraraspirant 

bedöms på olika sätt av två trafikinspektörer eftersom de avser olika innebörd i de praktiskt formella 

begreppen. Föreliggande resultat måste dock tolkas försiktigt eftersom trafikinspektörerna är vana att göra 

bedömningar i praktiken och inte att verbalisera hur de gör sina bedömningar. 

Resultaten visade även stor variation av vilka kopplingar trafikinspektörer gör mellan begreppen och 

hur dessa kopplingar skiljer sig åt mellan individer. Exempelvis kopplade tre trafikinspektörer alla 

bedömningsområden direkt till riskmedvetande, medan en trafikinspektör inte kopplade riskmedvetande 

till något av bedömningsområdena. Samtidigt framkom i en analys av samtliga trafikinspektörers 

kopplingar att alla bedömningsområden kopplades direkt till riskmedvetande av minst fyra 

trafikinspektörer, det vill säga en tredjedel. Även avsökning, planering, regeltillämpning, förutseende, 

handlingsberedskap och erfarenhet kopplades direkt till riskmedvetande av minst fyra trafikinspektörer. 

Sammanfattningsvis fanns stor variation i kopplingar mellan begrepp. Det fanns ingen koppling som 

samtliga trafikinspektörer nämnde, och samtliga trafikinspektörer gjorde dessutom kopplingar som de var 

ensamma om. Olikheterna i hur trafikinspektörerna kopplade begrepp till varandra kan påvisa skillnader i 

vilka begrepp som ges stor vikt i bedömningen av riskmedvetande, hur bedömningskriterierna definieras 

och relaterar till varandra. Eftersom variationen var stor kan det därför inte uteslutas att trafikinspektörer 

bedömer enskilda körprov på olika sätt, exempelvis genom att kategorisera enskilda beteenden under olika 

bedömningsområden, och genom att fästa olika stor vikt vid både enskilda körbeteenden och de förmågor 

som man anser att körbeteendena speglar. 

Slutsatser 

Resultaten visar stora skillnader mellan trafikinspektörerna i hur de tolkar de begrepp som ligger till grund 

för körprovet. Detta gäller både formellt praktiska och teoretiska begrepp. Det är särskilt anmärkningsvärt 

att riskmedvetande och de fem bedömningsområden som riskmedvetande baseras på tolkas så olika. 

Dessutom är det avsevärd variation i hur bedömningsområdena definieras. 

Vilken betydelse har det i praktiken att trafikinspektörerna definierar riskmedvetande och dess 

bedömningsområden olika? Finns det en risk att olika trafikinspektörer kan bedöma en föraraspirants 

riskmedvetande väsentligt olika? Den frågan låter sig inte besvaras enbart utifrån denna studie. Den 

aktuella studien påvisar dock risker för att trafikinspektörer kan bedöma samma beteende på olika sätt. 

Om man har olika definitioner av ett bedömningsområde, kan man hänföra olika beteenden till det. Detta 

kan i sin tur leda till att man uppmärksammar och fokuserar på olika beteenden. I bästa fall blir det bara 

fråga om att olika beteenden sorteras under olika bedömningsområden beroende på vilken trafikinspektör 

som bedömer. Men det kan inte uteslutas att diskrepansen i definitioner av bedömningsområdena gör att 

man lägger mindre vikt vid, eller förbiser, vissa körbeteenden som egentligen borde bedömas. Man kan 

heller inte utesluta att mindre relevanta körbeteenden och föraregenskaper får stor betydelse i 

bedömningen. 

Överensstämmelse mellan teori och praktik 

Hur stämmer teoretiska modeller av bilkörning överens med hur trafikinspektörer ser på bilkörning? 

Denna frågeställning besvarades med hjälp av svaren på den första och den tredje frågeställningen (se 

ovan). Teoretiska begrepp som spontant och samstämmigt nämndes som viktiga för bilkörning och som 

relaterades tydligt till körprovets bedömningsområden kan sägas äga ekologisk validitet. Praktiskt formella 

och informella begrepp som samstämmigt nämndes som viktiga för bilkörning, men vars motsvarigheter 

inte återfinns inom forskningslitteraturen, påvisar brister i teoribildningen inom området. 

Ett särskilt intressant resultat ur teoretiskt perspektiv var följande. Avsökning fanns som ett praktiskt 

formellt begrepp som visade sig äga stor ekologisk validitet. Avsökning återfinns inte uttryckligen i 

teoretiska modeller kring bilkörning. Avsökning är ofta underförstådd och alltså inte tydligt framträdande i 

teoretiska modeller kring bilkörning (se t.ex. Brouwer & Fasotti, 1997; Fuller, 1984; Näätänen & Summala, 

1974; Vogel, 2002; Wickens & Hollands, 2000; Wickens, Lee, Liu, & Gordon-Becker, 2004; Wilde, 1982). 

Eftersom avsökning är ett centralt begrepp i bedömningen av körprovet, och en stor andel av 

trafikinspektörerna kopplade många andra begrepp till avsökning, borde det tas upp i teoretiskt 

resonemang. Avsökning kan ses som det observerbara beteendet för uppmärksamhet, som i sin tur styrs 

av riskmedvetande. Det är därigenom också teoretiskt en viktig aspekt av trafiksäker bilkörning. 

Avsökning är alltså ett begrepp som är både beteendemässigt, sensoriskt, perceptuellt och kognitivt 

relevant. 

– 6 –

Utifrån ögonrörelser kan man sluta sig till om en förare har förbisett ett objekt i omgivningen 

(Falkmer & Gregersen, 2001). Man kan dock inte veta om föraren har uppmärksammat ett objekt enbart på 

basis av att hon eller han riktat blicken i riktning mot objektet (Lundqvist & Rönnberg, 2001). Föraren kan 

exempelvis använda avsökningsrutiner utan att egentligen ha sett eller förstått innebörden av det han eller 

hon ser. En teoretisk modell som explicit innehåller avsökning borde kunna vara ett bra teoritillskott för 

fortsatt forskning eftersom det är önskvärt att vidare specificera avsökning. Det kan vara lämpligt att 

utveckla ett standardiserat test som mäter avsökning. Ett sådant test skulle objektivt kunna visa hur väl 

avsökningen fungerar hos en enstaka individ relativt en normgrupp. Ett standardiserat test bör kunna 

utformas med en körsimulator och utrustning för att registrera ögonrörelser (se t.ex. Falkmer & 

Gregersen, 2001). Parametrar i körningen, såsom ögonrörelser, hastighetsanpassning, inbromsningar, 

gaspådrag, reaktionstider och uttryckliga verbala utsagor om möjliga faror kan användas som 

beroendemått. Ett normerat avsökningstest enligt dessa riktlinjer bör även valideras gentemot resultat från 

körprov. 

Åtskilliga teoretiska begrepp fick empiriskt stöd i studien. Följande teoretiska kognitiva begrepp (eller 

synonyma begrepp) nämndes som viktiga för bilkörning av minst fyra trafikinspektörer: planering (Brouwer 

& Fasotti, 1997; Michon, 1979, 1985; Wickens & Hollands, 2000), prospektivt minne (Brouwer & Fasotti, 

1997), arbetsminne (Lundqvist, 2001; Wickens & Hollands, 2000; Brouwer & Fasotti, 1997), automatisering och 

kontroll (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1985; Matthews, Davies, Westerman, & Stammers, 2000), 

schemata och heuristiker (Brouwer & Fasotti, 1997; Matthews et al., 2000), samt felhandlingar (Reason, 1990). 

Taktisk planering av körningen får extra aktualitet eftersom Vägverket i sin nya kursplan behörighet B för 

körprovet (VVFS 2006:21) betonar säker, miljövänlig körning samt förmåga till förutseende. Sådan 

körning kräver taktisk planering. 

Teoretiska begrepp som inte är specifikt kognitiva kunde också få empiriskt stöd i denna studie: 

personlighet (Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974), erfarenhet (Brouwer & Fasotti, 1997; 

Lundqvist, 2001; Vogel, 2002; Wilde, 1982), motivation och attityd (Brouwer & Fasotti, 1997; Lundqvist, 

2001; Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974; Summala & Räsänen, 2000), social inverkan och 

normer (Bianchi & Summala, 2004; Matthews et al., 2000; Rämet & Summala, 2004), subjektivt accepterad 

risknivå (Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974; Wilde, 1982), samt regeltillämpning (Brouwer & 

Fasotti, 1997; Reason, 1990). 

Inget av de teoretiska begrepp som nämndes i intervjuerna har blivit förkastat som irrelevant för säker 

bilkörning, vilket tyder på att samtliga berörda begrepp äger ekologisk validitet. 

Studie 2 

Introduktion 

Studie 2 har två syften. Det primära syftet är att kvantitativt undersöka hur trafikinspektörer skattar 

styrkan på förhållandena mellan riskmedvetande, bedömningsområden, och teoretiska begrepp (se Figur 

2). Fyra frågeställningar är underordnade detta syfte. 

1. Hur stor betydelse skattas bedömningsområdena ha för riskmedvetande? 

2. Hur stor betydelse skattas de teoretiska begreppen ha för riskmedvetande? 

3. Hur stor betydelse skattas de teoretiska begreppen ha för bedömningsområdena? 

4. Vilka faktorer ligger till grund för bedömningar av riskmedvetande och enskilda 

bedömningsområden som återfinns i frågeställningarna 1–3? 

Ett sekundärt syfte är att undersöka hur trafikinspektörer ser på förhållandet mellan å ena sidan 

trafikskoleutbildning, erfarenhet och könstillhörighet bland yngre mindre erfarna förare och å andra sidan 

de teoretiska begreppens bakomliggande egenskaper. 

– 7 –

Figur 2. De teoretiska och praktiskt formella begrepp vars inbördes förhållanden trafikinspektörerna 

skattade. 

Trafikinspektörerna ombads skatta hur mycket varje bedömningsområde påverkar riskmedvetande 

(frågeställning 1), hur mycket varje teoretiskt begrepp påverkar riskmedvetande (frågeställning 2), samt hur 

mycket varje teoretiskt begrepp påverkar varje bedömningsområde (frågeställning 3). Skattningarna från 

frågeställningar 1–3 analyserades slutligen med hjälp av principalkomponentanalyser för att finna faktorer 

för bedömningarna (frågeställning 4). 

Riskmedvetande 

Riskmedvetande är kriteriet för körprovet (Vv 205.002; Vägverket, 2000), det vill säga, det som körprovet 

är avsett att mäta hos aspiranterna. En förare som är riskmedveten förutsätts kunna framföra bilen på ett 

trafiksäkert sätt. Riskmedvetande bedöms utifrån fem bedömningsområden, som tillsammans ska ge en 

god bedömning av aspirantens riskmedvetande. Alla punkterna i provinnehållet “skall vid bedömningen 

genomsyras av riskmedvetande” (Vägverket, 2000, s. 1). Detta innebär att riskmedvetande bedöms utifrån 

alla bedömningsområden, och dessutom att alla bedömningsområden bedöms utifrån riskmedvetande. För 

att en aspirant ska bli godkänd krävs alltså att han eller hon visar prov på adekvat riskmedvetande inom 

alla bedömningsområden. 

– 8 –

Bedömningsområden 

Bedömningsområdena är följande fem (Vv 205.002). 

Hastighet. Hastigheten skall vara situationsanpassad (Vv 205.002). 

Manövrering. Manövrering avser att mäta motorik (Vv 205.002), och är ett mått på aspirantens förmåga 

att tekniskt hantera fordonet. 

Placering. Tydlighet krävs i placeringen (Vv 205.002). Bilens placering på vägen ska visa förarens 

avsikter. 

Trafikuppträdande. Trafikuppträdande handlar framför allt om att bedöma planering och 

regeltillämpning (Vv 205.002). 

Uppmärksamhet. Uppmärksamhet bedöms framför allt vid “förrädiska situationer” (Vv 205.002), och 

speciellt beaktas avsökning (Vägverket, 2000). Uppmärksamhet finns även beskriven i kognitions- och 

perceptionspsykologisk litteratur (t.ex. Baddeley, 2000; Paschler, 1998; Reason, 1990; Wickens et al., 2004). 

Teoretiska begrepp 

Tretton teoretiska begrepp undersöktes. Begreppen valdes utifrån följande principer. (a) De ska 

representera psykologiska aspekter som framstår som relevanta för bilkörning enligt forskningslitteraturen. 

(b) De ska representera så kvalitativt olika psykologiska processer som möjligt. (c) De ska vara så 

lättbegripliga som möjligt för trafikinspektörerna. För de specifika exempel som användes i enkäten, se 

Bilaga B. 

Arbetsminne. Arbetsminnet är ett system som hanterar de senast aktiverade delarna av långtidsminnet 

och som flyttar dessa delar in och ur ett temporärt och kortvarigt lager (Baddeley, 2000). 

Arbetsminnesmodellen innehåller fyra komponenter: tre slavsystem för att hantera visuell, språklig, 

respektive episodisk information, samt en kontrollenhet som styr uppmärksamheten och fördelar 

information mellan slavsystem och långtidsminne (Baddeley, 2000). Bilkörning innebär att man måste 

hantera en mängd information i form av lagrade kunskaper och sinnesintryck samtidigt som man måste 

fatta en mängd beslut och hela tiden agera. Arbetsminnet sköter om denna informationshantering (se 

Brouwer & Fasotti, 1997; Lundqvist, 2001; Recarte & Nunes, 2003; Wickens & Hollands, 2000). 

Automatisering. Automatisering innebär att en aktivitet som från början krävde koncentration för att 

kunna utföras, kan utföras relativt automatiskt, alltså utan att man behöver ägna sin uppmärksamhet åt 

aktiviteten. Detta är något som sker efter ett antal upprepningar, det vill säga efter övning (LaBerge, 1990). 

Vid bilkörning kräver exempelvis växling från början uppmärksamhet för att kunna utföras, men 

färdigheten automatiseras med övning så att uppmärksamhetsresurser efter hand frigörs och kan riktas 

mot annat (jfr. operationell nivå i Michon, 1985; se även Matthews et al., 2000). 

Avsökning. Avsökning innebär att aktivt söka av omgivningen efter målobjekt och händelser som man 

inte är säker på när eller var de kan dyka upp (Paschler, 1998; Posner & DiGirolamo, 1998; Wickens, 

Alexander, Ambinder, & Martens, 2004; Wolfe, 1994). Begreppet finns också i Vägverket (2000). 

Avsökning behövs under bilkörning för att upptäcka faror i god tid och för att kunna koordinera 

körningen med omgivning och övrig trafik (se Recarte & Nunes, 2003). 

Fokuserad uppmärksamhet. Fokuserad uppmärksamhet (selektiv uppmärksamhet) innebär att man 

fokuserar på vissa stimuli medan andra ignoreras (Cohen, 2003; Duncan, 1999). Under bilkörning behöver 

föraren fokusera sin uppmärksamhet på relevant information (exempelvis korsande trafik) och ignorera 

mindre relevant information (exempelvis innehåll på reklamskyltar). Fokuserad uppmärksamhet är intimt 

förknippad med koncentrationsförmåga. 

Inhibition. Inhibition innebär att hämma automatiserade reaktioner eller handlingar medan man utför 

andra handlingar, det vill säga att reagera på vissa stimuli men låta bli att reagera på andra (Knight & 

Grabowecky, 2000; se även Stroop, 1935). Vid bilkörning kan inhibition behövas för att förhindra 

reflexmässiga reaktioner när de kan medföra risker, exempelvis att bromsa hårt när man får sladd med en 

bil som saknar låsningsfria bromsar. 

Intresse för bilkörning. I Lundqvist och Rönnberg (2001) framkom hjärnskadade patienters intresse och 

motivation för säker bilkörning som viktiga för förmågan att köra bil säkert efter hjärnskada. I Berg (2000) 

framstod intresse för bilar bland yngre icke-hjärnskadade förare som en riskfaktor. De som var mest 

intresserade av bilar fanns i gruppen som varit inblandad i olycka, medan de som visade ointresse för bilar 

endast fanns i gruppen som inte varit inblandad i olycka. Sålunda är det tänkbart att körning och körstil 

kan påverkas på olika sätt, beroende på hur intresset för bilkörning ser ut. 

– 9 –

Motivation. Motivation styr behovstillfredsställelse och målinriktat beteende, och kan skifta både med 

vilka motiven är och styrkan i motivationen. Ett flertal studier har visat att motivation påverkar 

körbeteendet (t.ex. Brouwer & Fasotti, 1997; Lundqvist, 2001; Matthews et al., 2000; Näätänen & 

Summala, 1974; Summala & Räsänen, 2000). Exempelvis visade Berg (2000) att unga förare, som varit 

inblandade i olycka, skilde ut sig genom sina motiv att visa sin kapacitet för att köra avancerat. 

Normer och social påverkan. Normer och sociala regler styr föreställningar, attityder och beteende (se t.ex. 

Ajzen & Fishbein, 1980). Socialt beteende påverkas dels implicit genom normer utan närvaro av andra 

människor, dels explicit genom andra människors närvaro och beteenden. Även körbeteendet styrs av 

normer och social påverkan (Berg, 2000; Bianchi & Summala, 2004; Matthews et al., 2000; Rämet & 

Summala, 2004; Parker, Manstead, Stradling, & Reason, 1992; Parker, Reason, Manstead, & Stradling, 

1995). Gruppnormer kan påverka föraren att avsiktligt begå lagöverträdelser (jfr. Parker, Manstead, 

Stradling, Reason, & Baxter, 1992). 

Personlighet. Personlighet är de distinkta och karakteristiska mönster för tankar, emotioner och 

beteenden som utmärker en individ och hans eller hennes samspel med omgivningen. Eftersom 

personligheten märks i de flesta sammanhang, gäller detta även i bilkörning (Matthews et al., 2000; 

Näätänen & Summala, 1974). 

Risktagande. Risktagande syftar till den grad av upplevd risk som en förare tycker känns acceptabel (jfr. 

målnivå för risk, Wilde, 1982). Enligt riskhomeostasteorin (Wilde, 1982) eftersträvar föraren en nivå av 

upplevd risk som varken känns för låg eller för hög, för att undvika under- respektive överstimulans. Även 

motivation (bedömda vinster och kostnader) tänks kunna hänga samman med hur stora risker man är 

beredd att ta (Heino, van der Molen, & Wilde, 1996; Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974; 

Wilde, 1982). 

Strategisk planering. Strategisk planering syftar på den planering av bilkörning som gäller övergripande 

aspekter såsom lämplig tidpunkt för färd och val av färdväg. Denna planering kan ske lång tid före själva 

färden (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1979, 1985; se även Brouwer & Fasotti, 1997; Wickens & 

Hollands, 2002). Om man vill undvika halkrelaterade olyckor är det lämpligt att vintertid använda 

vinterdäck och köra på större vägar som plogas och sandas, liksom att köra dagtid för att undvika 

nattfrost. 

Taktisk planering. Taktisk planering är den planering av körningen som sker i stunden, och som gäller 

de kontrollerade handlingar (att särskilja från de automatiserade, se ovan) som utförs (Janssen, som 

hänvisas till i Michon, 1979, 1985; se även Brouwer & Fasotti, 1997; Wickens & Hollands, 2002). Taktisk 

planering påverkar möjligheten att upptäcka potentiella faror i god tid och att kunna koordinera körningen 

gentemot övrig trafik, som att i god tid signalera sidoförflyttning och hålla avstånd. 

Tillämpning av trafikregler. Tillämpning av trafikregler innehåller de två komponenterna regelkunskap 

och beteende. Regelkunskapen kan vara korrekt eller inkorrekt. Körbeteendet kan vara i enlighet med 

regelkunskaperna eller inte. Olika typer av felhandlingar kan begås beroende på bristande regelkunskaper 

(Reason, 1990; Reason et al., 1990; se även Brouwer & Fasotti, 1997; Parker et al., 1995; Parker et al., 

1992), men också genom att regler inte efterföljs eller medvetet nonchaleras. Erfarenhet kan ge ökad insikt 

om formella och informella regler i trafiken (jfr. Brouwer & Fasotti, 1997; Lundqvist, 2001; Vogel, 2002; 

Wilde, 1982. I Studie 1 kopplade sju trafikinspektörer erfarenhet till beslutsfattande medan tre 

trafikinspektörer kopplade erfarenhet till regeltillämpning. Tillämpning av trafikregler motsvaras av det 

praktiskt formella begreppet regeltillämpning (Vv 205.002; Vägverket, 2000), som har en snävare innebörd 

eftersom enbart tillämpning av formella regler beaktas. 

Metod 

Utskick 

Enkäten tillsammans med frankerade svarskuvert skickades 2005-05-17 ut till cheferna för samtliga 28 

förarprovskontor för vidare distribution till samtliga yrkesverksamma trafikinspektörer i Sverige (N = 

228). I följebrev påtalades att studien sanktioneras från högre instans och att trafikinspektörerna i 

möjligaste mån skulle beredas tid i tjänst för att fylla i enkäterna. Samma information fanns på enkätens 

försättsblad. Påminnelse och ytterligare enkäter skickades ut 2005-08-22. Den relativt låga svarsfrekvensen 

(51%) kan bero på att enkäterna skickades ut vid den tidpunkt på året då flest körprov avläggs. Enkäten 

kan ha uppfattats som krävande att ta ställning till och att fylla i, vilket framgick av kommentarer i 

enkäterna. 

– 10 –

Deltagare 

Svarsfrekvensen var n = 116. Respondenterna var i åldrarna 30–67 år (M = 47 år, SD = 10 år), och 

könsfördelningen var 80% män respektive 20% kvinnor. Respondenterna hade varit anställda i 1–35 år (M 

= 8,5 år, SD = 8,5 år) på förarprovskontoren. Både trafikinspektörer som bedömer körprov enbart i större 

orter och trafikinspektörer som bedömer körprov enbart i små orter ingick i gruppen (större orter: M = 

70%, SD = 28%; små orter: M = 25%, SD = 25%). 

Enkätens utformning 

Bilaga B visar hela enkäten, som bestod av 32 sidor med 197 frågor. Den börjar med information om 

studiens syfte, allmänna instruktioner, samt kontaktinformation. Enkätens uppläggning och utformning 

beskrevs, samt instruktioner för hur den skulle fyllas i. Sju bakgrundsfrågor innehåller uppgifter som kön, 

födelseår och antal år i yrket. Frågor 8–190 handlar om skattade förhållanden mellan teoretiska begrepp, 

bedömningsområden, och riskmedvetande. Visuell analogskala som är graderad med 0–100% användes 

för 14 frågor för varje teoretiskt begrepp. Alla 13 begrepp introduceras med en kort förklaring. Därefter 

beskrivs med två kontrasterande exempel hur innebörden i begreppet kan visa sig i en trafiksituation. 

Syftet med exemplet är att ge en enkel beskrivning av en situation där det aktuella begreppet har betydelse 

(se Bilaga B). 

De första tre av de fjorton frågorna handlar om begreppets koppling till riskmedvetande och relevans 

för körprov. De därpå följande fem frågorna handlar om hur begreppet är relaterat till de fem 

bedömningsområdena. Därefter fick respondenterna skatta hur stor betydelse trafikskoleutbildning, 

erfarenhet och kön hos yngre mindre erfarna aspiranter har för varje begrepp. Detta gjordes genom två 

kontrasterande skattningar (se Bilaga B). Avslutningsvis fanns utrymme för kommentarer. 

Frågorna 190–191 innehåller rangordning av de teoretiska begreppens betydelse för riskmedvetande och 

för körprovet. Genom dessa frågor kunde mindre väl bearbetade svar sorteras ut. Risk för 

trötthetseffekter fanns på grund av enkätens omfattning. Dessutom kunde dessa svar jämföras med 

tidigare svar i enkäten. Syftet med frågorna är således att validera resultaten. 

Frågorna 192–196 gäller hur starkt riskmedvetande är relaterat till bedömningsområdena. 

Avslutningsvis ombads respondenterna skatta sin kunskap om kognition genom fråga 197 (se Bilaga B). 

För att minimera risken för ordningseffekter gjordes enkäten i två versioner som hade omvänd 

ordning för de teoretiska begreppen. Version A inleddes med strategisk planering och avslutades med 

tillämpning av trafikregler, medan version B inleddes med tillämpning av trafikregler och avslutades med 

strategisk planering. I övriga avseenden är versionerna identiska. Varannan enkät var av version A och 

varannan av version B. Ungefär lika många exemplar av varje version skickades till varje förarprovskontor. 

Design och analys 

Alla variabler förutom bakgrundsvariablerna (kön, ålder, etc.) är inomgruppsvariabler. Det innebär att 

samtliga deltagare fick svara på flera frågor och att varje deltagares svar på olika frågor kan jämföras med 

varandra. Designen är huvudsakligen avsedd för skattning av medelvärden och samband, samt för 

explorativ faktoranalys (PCA). Principalkomponentanalys används för att hitta sammansatta faktorer 

utifrån hur enstaka variabler förhåller sig till varandra. 

För frågeställningarna 1–3 beräknades medelvärden med konfidensintervall för hur 

trafikinspektörerna skattade förhållandena mellan teoretiska begrepp, bedömningsområden, och 

riskmedvetande. För frågeställning 4 (vilka faktorer riskmedvetande och de fem bedömningsområdena 

bedöms utifrån) gjordes principalkomponentanalyser med Quartimaxrotation (enligt rekommendation i 

Stewart, 1981) och Kaiser-normalisering (SPSS 11.0). 

Resultat och diskussion 

Förhållanden mellan riskmedvetande, bedömningsområden, och teoretiska begrepp 

För att analysera hur starka förhållanden anses vara mellan riskmedvetande, bedömningsområden och 

teoretiska begrepp, beräknades medelvärden för trafikinspektörernas skattningar. 

Figur 3 visar medelvärden för hur stor betydelse varje bedömningsområde skattades för 

riskmedvetande (frågeställning 1); hur stor betydelse varje teoretiskt begrepp skattades för riskmedvetande 

(frågeställning 2); samt hur stor betydelse varje teoretiskt begrepp skattades för bedömningsområdena 

(frågeställning 3). 

– 11 –

– 12 – 

Figur 3. Medelvärden för de orsakssamband som trafikinspektörer skattade mellan teoretiska begrepp, bedömningsområden, och riskmedvetande. Linje innebär att 

M > 75% för skattat samband. I boxarna för bedömningsområdena och riskmedvetande utläses medelvärdena för trafikinspektörernas skattningar av placeringen av 

a–q.

Varje begrepps sammanräknade medelvärden i riskmedvetande och bedömningsområden beräknades. I 

figur 3 har de teoretiska begreppen och bedömningsområdena placerats i fallande ordning från störst 

effekt till minst effekt på riskmedvetande och bedömningsområdena. Dessutom har de medelvärden för 

skattade samband som överstiger 75% markerats med streck i bedömningsområden och riskmedvetande. 

Samtliga linjer indikerar att M > 75% för skattade samband mellan teoretiska begrepp, 

bedömningsområden och riskmedvetande. Gränsen 75% på visuell analogskala anser vi vara en tydlig 

indikation på att en respondent menar att sambandet är starkt (jfr. övre kvartil) relativt värden kring 50%, 

där tveksamma och osäkra respondenter tenderar att markera (Patel & Davidsson, 2003). För ytterligare 

deskriptiv statistik och nittiofemprocentiga konfidensintervall, se Bilaga C. 

Bedömningsområdenas skattade betydelse för riskmedvetande 

Av Figur 3 framgår att uppmärksamhet (M = 83%) är det bedömningsområde som bedöms som viktigast 

för riskmedvetande, följt av trafikuppträdande (M = 78%) och hastighet (M = 70%). Placering (M = 51%) 

och manövrering (M = 38%) bedöms som mindre relevanta för riskmedvetande. Riskmedvetande 

förutsätter att aspiranten har kapacitet att klara av samtliga fem bedömningsområden (Vägverket, 2000; 

Vv 205.002). En tolkning av resultaten är att manövrering och placering bedöms som nödvändiga men 

inte tillräckliga förutsättningar för bra riskmedvetande. Manövrering förutsätter å ena sidan en 

automatiserad teknisk hantering av bilen, vilket är en grundförutsättning för de övriga fyra 

bedömningsområdena. Uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet är å andra sidan sammansatta 

färdigheter. För att kunna köra bil med uppmärksamheten riktad mot potentiella faror i trafiken krävs att 

man inte behöver ägna uppmärksamhet åt att hantera bilen utan kan ta in och tolka den information som 

kontinuerligt uppträder i trafiksituationer. Att fästa vikt vid bedömningsområdena manövrering och 

placering i körprovet kan i enlighet med detta resonemang anses onödigt, eftersom brister i de 

grundläggande färdigheterna ändå avslöjas i de mer sammansatta färdigheterna (jfr. VVFS 2006:21). En 

tolkning av bedömningsområdenas medelvärden för skattad inverkan på riskmedvetande kan slutligen 

vara att trafikinspektörerna inte anser att något enskilt bedömningsområde anses räcka för att mäta 

riskmedvetande, men att uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet tillsammans kan anses göra det 

väl. 

De teoretiska begreppens skattade betydelse för riskmedvetande 

Av Figur 3 framgår vidare att avsökning (Paschler, 1998) är det teoretiska begrepp som bedöms som 

viktigast för riskmedvetande (M = 88%). Avsökning skattas som viktigare för riskmedvetande än något 

bedömningsområde. Att avsökning tillskrivs så stor vikt ter sig naturligt. Trafikinspektörerna kommer i 

kontakt med begreppet i sin utbildning och i sitt praktiska arbete. De har det dessutom i sin gemensamma 

vokabulär. Avsökning är också det observerbara beteende som är direkt styrt av uppmärksamhet, det man 

kan härleda från perception och kognition utifrån ögon- och huvudrörelser. Efter avsökning följer 

tillämpning av trafikregler, taktisk planering och automatisering (alla med M = 79%). Tillämpning av 

trafikregler (jfr. regeltillämpning, Vv 205.002) är centralt för trafiksäkert beteende och riskmedvetande 

eftersom misstag och regelbrott (t.ex. Reason, 1990; Wickens et al., 2004) ökar risken för tillbud i trafiken. 

Taktisk planering (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1985) bör i högsta grad vara viktig för 

riskmedvetande. Dålig taktisk planering kan påverka samspelet med övriga trafikanter samtidigt som det 

minskar möjligheten att agera för att undvika potentiella faror eftersom föraren riskerar att hamna i 

tidspress. Automatisering (se LaBerge, 1990) bör också vara grundläggande för riskmedvetande, eftersom 

automatisering av körbeteenden ökar utrymmet för bearbetning av exempelvis var andra fordon befinner 

sig. Strategisk planering (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1979, 1985) var det teoretiska begrepp som 

bedömdes minst viktigt för riskmedvetande, M = 50%. Detta kan förklaras utifrån att strategisk planering 

inte bedöms vid körprov. Strategisk planering fanns med för med för att utgöra kontrast till andra 

begrepp, såsom taktisk planering. Resultaten tyder på att trafikinspektörerna definierar riskmedvetande 

huvudsakligen som en egenskap på taktisk nivå (jfr. Janssen, i Michon, 1979, 1985). 

De teoretiska begreppens skattade betydelse för bedömningsområdena 

För bedömningsområdet uppmärksamhet visade sig avsökning (M = 92%), taktisk planering (M = 83%), 

fokuserad uppmärksamhet och automatisering (M = 80%) viktigast. Minst inverkan bedömdes strategisk 

planering (M = 55%) och intresse för bilkörning (M = 58%) ha. 

För trafikuppträdande bedömdes avsökning (M = 87%), tillämpning av trafikregler (M = 85%), taktisk 

planering (M = 83%), och lågt risktagande (M = 76%) som viktigast. Minst betydelse för 

– 13 –

trafikuppträdande bedömdes intresse för bilkörning (M = 56%), strategisk planering (M = 57%) och 

arbetsminne (M = 60%) ha. 

För hastighet framträdde avsökning (M = 78%), lågt risktagande (M = 77%), och taktisk planering (M 

= 76%) som viktigast. Som minst viktig för hastighet framstod strategisk planering (M = 43%). 

Placering bedömdes inte påverkas särskilt starkt av någon egenskap uttryckt som teoretiskt begrepp. 

Störst inverkan tillskrevs taktisk planering (M = 71%) och avsökning (M = 69%). Medelvärdena för de 

begrepp som bedömdes ha minst betydelse för placering låg under 50%: arbetsminne (M = 47%), 

personlighet, intresse för bilkörning, motivation (M = 48%), samt normer och social påverkan (M = 49%). 

Manövrering, slutligen, bedömdes framför allt bero på automatisering (M = 79%) följt av intresse för 

bilkörning (M = 67%). Minst betydelse bedömdes tillämpning av trafikregler (M = 32%) och strategisk 

planering (M = 34%) ha. 

Sammanfattningsvis stämmer de teoretiska begreppens skattade betydelse för bedömningsområdena väl 

överens med bedömningsområdenas skattade betydelse för riskmedvetande (se Figur 3). Resultaten visar 

att de teoretiska begreppen bedöms vara viktigast för samma bedömningsområden som skattas som 

viktigast för riskmedvetande, nämligen uppmärksamhet och trafikuppträdande. Detta styrker 

resonemanget att riskmedvetande bäst bedöms utifrån de mer sammansatta förmågor som 

uppmärksamhet och trafikuppträdande mäter. Samma teoretiska begrepp visade sig viktiga för 

bedömningsområdena som för riskmedvetande. Framför allt bedömdes avsökning och taktisk planering 

som viktiga för de komplexa förmågor som bedöms under uppmärksamhet, trafikuppträdande och 

hastighet. Automatisering bedöms som en viktig komponent, eftersom den är grundläggande och 

nödvändig och därför skattas som viktig för både komplexa förmågor (uppmärksamhet, 

trafikuppträdande) och basala förmågor (manövrering). Automatisering betraktas inte som 

ovidkommande för något bedömningsområde. Tillämpning av trafikregler skattades som viktig för de 

komplexa förmågor som trafikuppträdande, uppmärksamhet och hastighet utgör, som relativt viktig för 

placering, men som oviktig för manövrering. Lågt risktagande gav också utslag som viktig egenskap för de 

komplexa bedömningsområdena hastighet, trafikuppträdande och uppmärksamhet och skattades som 

relativt viktig för övriga två bedömningsområden. Som förväntat fick strategisk planering lägst skattningar 

gentemot samtliga bedömningsområden. 

Förhållande mellan medelvärden och spridning i skattningarna 

Samstämmighet mellan trafikinspektörerna rörande de teoretiska begreppens betydelse för 

riskmedvetande och för bedömningsområdena stämde överens med hur stor betydelse trafikinspektörerna 

ansåg att begreppen hade. Ju större betydelse ett begrepp tillskrevs, desto större var också 

samstämmigheten mellan trafikinspektörerna. Detta kunde utläsas av medelvärden och standardavvikelser 

för begreppen. Avsökning var det teoretiska begrepp som gavs störst betydelse (högst medelvärde), och 

dessutom det begrepp som gav störst samstämmighet (minst standardavvikelse) mellan 

trafikinspektörerna. Det begrepp som tillskrevs minst betydelse och fick samstämmighet var strategisk 

planering. För de psykologiska begreppens inverkan på riskmedvetande (n = 13) var sambandet mellan 

medelvärden och standardavvikelser r = –.91. För bedömningsområdenas inverkan på riskmedvetande (n 

= 5) var sambandet mellan medelvärden och standardavvikelser r = –.98. 

Underliggande faktorer för bedömningar 

Ännu en metod för att undersöka hur trafikinspektörer gör sina bedömningar användes. För att undersöka 

hur olika skattade egenskaper hör samman gjordes principalkomponentanalyser. Resultatet från dessa 

principalkomponentanalyser kan sägas påvisa underliggande faktorer, som de enskilda begreppen har olika 

starka faktorladdningar till. Utifrån vilka begrepp som laddar starkt till en sådan underliggande faktor, och 

om de laddar positivt eller negativt till faktorn, kan man sedan sluta sig till vad faktorn bör innebära. Även 

förhållandet till de andra faktorer som visar sig, och till det man vet om fenomenet i sig är härvidlag 

betydelsefullt. Innebörden av faktorn bör sedan återspeglas i det namn man ger faktorn. 

Faktorer för bedömning av riskmedvetande utifrån bedömningsområden 

Figur 4 visar vilka sammansatta faktorer som befanns ligga till grund för bedömningar av riskmedvetande 

och enskilda bedömningsområden (frågeställning 4). 

– 14 –

– 15 – 

Figur 4. Faktorer som riskmedvetande och de fem bedömningsområdena bedöms utefter, utifrån principalkomponentanalyser (7 st.). Andel förklarad varians per 

faktor anges inom parenteser direkt efter respektive faktor, total andel förklarad varians anges närmast respektive bedömningsområde samt närmast riskmedvetande.

Två faktorer bildades av de fem bedömningsområdena (se Figur 4). Den största och viktigaste faktorn, 

kallad syntes–avancerat, förklarar 52% av variansen i riskmedvetande. Den består, i fallande ordning från 

högst till lägst faktorladdning, av de tre bedömningsområdena trafikuppträdande, uppmärksamhet och 

hastighet, vilka grundar sig på komplexa avancerade förmågor. En andra faktor består av manövrering och 

placering och förklarar 31% av variansen. Denna faktor består av grundläggande färdigheter och kallas 

grunder. Resultatet stämmer väl överens med bedömningsområdenas medelvärden för skattad inverkan på 

riskmedvetande och stämmer överens med resonemanget att riskmedvetande framför allt beror på 

sammansatta färdigheter och att de grundläggande färdigheterna är nödvändiga men inte tillräckliga för 

riskmedvetande. 

Faktorer för bedömning av riskmedvetande utifrån teoretiska begrepp 

Fyra faktorer bildades av de 13 teoretiska begreppen (se Figur 4). Faktorn som bestod av fokuserad 

uppmärksamhet, motivation, inhibition och strategisk planering förklarade 19% av variansen. Gemensamt 

för dessa fyra teoretiska begrepp är motivation och kapacitet att undvika risk. Även den faktor som bestod av 

avsökning, taktisk planering och automatisering förklarade 19% av variansen. Dessa tre teoretiska begrepp 

skattades också som viktigast för riskmedvetande och bedömningsområdena. Gemensamt för de tre 

begreppen är förmåga till god avsökning och taktisk planering av körningen, där tillräckligt god 

automatisering är en grundförutsättning för övriga två förmågor. Faktorn benämns därför avsökning och 

taktik. En tredje faktor, med 16% förklarad varians, bestod av personlighet, normer och social påverkan, 

risktagande, samt arbetsminne. Gemensamt för dessa begrepp är kapacitet och intresse för säkert och 

smidigt samspel med andra. Slutligen bildade intresse för bilkörning och tillämpning av trafikregler en faktor 

som stod för 9% förklarad varians, utan uppenbar gemensam nämnare för riskmedvetande. 

Sammanfattningsvis förklarar faktorerna för bedömning av riskmedvetande utifrån 

bedömningsområdena tillsammans 83% av variansen, vilket innebär att riskmedvetande sannolikt bedöms 

relativt väl efter de två faktorerna “syntes–avancerat” och “grunder”. De teoretiska begreppen ger sämre 

grunder för bedömning av riskmedvetande, i och med att 63% av variansen förklaras av dem. Varje faktor 

utifrån de teoretiska begreppen hade litet förklaringsvärde (d.v.s. liten andel förklarad varians). Skillnaden i 

andel förklarad varians utifrån faktorer baserade på bedömningsområden jämfört med faktorer baserade 

på teoretiska begrepp tyder på att riskmedvetande bedöms bäst utifrån de fem sammansatta 

bedömningsområdena. 

Faktorer för bedömningsområden utifrån teoretiska begrepp 

Uppmärksamhet. Den faktor som förklarade mest varians, 27%, bildades av normer och social 

påverkan, risktagande, personlighet, strategisk planering, motivation, samt tillämpning av trafikregler (se 

Figur 4). Tillsammans utgör dessa begrepp, i förhållande till uppmärksamhet, en bra grund för 

riskmedvetande. Faktorn som innehöll fokuserad uppmärksamhet, inhibition och arbetsminne, vilka alla 

ingår i exekutiv förmåga, förklarade 15% av variansen. För 14% förklarad varians stod kapacitet för taktisk 

körning, som huvudsakligen innehöll automatisering och taktisk planering. En fjärde faktor bildades av 

intresse för bilkörning tillsammans med bristande avsökning och kan utgöra risk för buskörning utan 

kontroll, vilken utgör 9% av förklarad varians. 

Trafikuppträdande. Faktorn attityd–norm, med högst laddningar i risktagande, personlighet, normer och 

social påverkan, strategisk planering, motivation, arbetsminne, samt inhibition förklarade 29% av 

variansen i trafikuppträdande. Avsökning och beslutsfattande utgjorde 18% förklarad varians, med starkast 

faktorladdningar i avsökning, fokuserad uppmärksamhet, tillämpning av trafikregler, taktisk planering, och 

automatisering. Intresse förklarade 10% av variansen och bestod främst av intresse för bilkörning. 

Hastighet. Bred kontroll förklarade 18% av variansen. Högst faktorladdningar hade taktisk planering, 

avsökning, tillämpning av trafikregler, och automatisering. Även fokusering gav 18% förklarad varians, med 

högst laddningar i inhibition, arbetsminne, och motivation. Vidare förklarade eftertanke 15% av varians, 

med starkast faktorladdningar i strategisk planering, intresse för bilkörning, tillämpning av trafikregler, 

normer och social påverkan, samt motivation. Som fjärde faktor, med 14% förklarad varians, föll 

sensationssökande ut, med högst laddningar i risktagande och personlighet. 

Placering. Störst varians, 25%, stod faktorn exekutiv förmåga och stil för. Avsökning, inhibition, fokuserad 

uppmärksamhet, automatisering, personlighet, och arbetsminne laddade högt i denna faktor. Attityd och 

personlighet, som bildades främst av risktagande, motivation, och personlighet, förklarade 16% av variansen. 

För 12% av variansen stod att inordna sig under regler, med högst laddningar i tillämpning av trafikregler samt 

– 16 –

normer och social påverkan. Buskörning bildades främst av intresse för bilkörning tillsammans med låga 

värden på strategisk planering. Faktorn förklarade 9% varians. 

Manövrering. För den största delen förklarad varians, 36%, stod den faktor som hade högst 

faktorladdningar i inhibition, fokuserad uppmärksamhet, risktagande, avsökning, motivation, strategisk 

planering, arbetsminne, tillämpning av trafikregler, och personlighet. Dessa begrepp har inte samband med 

manövrering på uppenbart sätt. För 10% förklarad varians stod attityd, körstil, främst bildad av normer och 

social påverkan samt intresse för bilkörning. Kapacitet för taktisk körning bildades främst av taktisk planering 

och automatisering och förklarade 9% varians. 

Sammanfattningsvis förklarade faktorerna för bedömning av riskmedvetande utifrån teoretiska begrepp 

mellan 55% och 65% varians. En möjlig tolkning är att bedömningsområdena, liksom riskmedvetande, 

inte kan förklaras uttömmande utifrån de faktorer som bildades av trafikinspektörernas förståelse av de 

teoretiska begreppen. Det kan tänkas att det finns aspekter som bedöms i körprovet som de aktuella 

teoretiska begreppen inte täcker. En alternativ tolkning är att trafikinspektörerna inte är lika förtrogna med 

teoretiska begrepp som med de praktiskt formella begreppen. Mindre kännedom om och förtrogenhet 

med de teoretiska begreppen kan ha lett till ett större mätfel och därmed större variation i skattningarna, 

vilket skulle ge en mindre andel systematisk (förklarad) varians. 

Ett av de tydligaste och mest intressanta resultaten är att trafikinspektörerna ansåg att 

trafikuppträdande består av en faktor med personlighetsmässiga och sociala aspekter (kallad attityd och 

norm), och en faktor med kognitiva och perceptuella färdigheter (kallad avsökning och beslutsfattande). 

Betydelse av körutbildning, körerfarenhet och könstillhörighet 

Körutbildning 

Trafikinspektörerna fick skatta huruvida förare som fått sin förarutbildning genom trafikskola och förare 

som fått privat förarutbildning skiljer sig åt med avseende på de teoretiska begreppen. Oberoende t-test av 

skattningar för förare med trafikskoleutbildning och skattningar för förare med privat undervisning 

genomfördes (se Bilaga B). Tabell 1 visar medelvärden, standardavvikelser, frihetsgrader och t-värden. 

Signifikansnivån är p < .005 för att justera för det relativt stora antalet medelvärdesjämförelser. 

Tabell 1 

Medelvärden, standardavvikelser, frihetsgrader, och t-värden för jämförelser av skattningar av förare som mestadels 

övningskört på trafikskola mot skattningar av förare som mestadels övningskört privat 

Övningskörning 

Trafikskola Privat 

Teoretiskt begrepp M SD M SD df t 

Arbetsminne 61 15 51 14 109 6.31** 

Automatisering 69 17 50 19 113 8.65** 

Avsökning 71 13 44 15 113 16.78** 

Fokuserad uppmärksamhet 67 15 50 16 110 10.46** 

Inhibition 61 16 51 16 111 6.69** 

Intresse för bilkörning 51 19 60 18 113 –4.71** 

Motivation 66 19 49 19 108 8.78** 

Normer och social påverkan 39 22 57 22 112 –8.29** 

Personlighet 43 21 59 19 113 –8.60** 

Risktagande 46 23 61 21 113 –7.29** 

Strategisk planering 51 23 41 19 104 4.13** 

Taktisk planering 68 15 45 15 111 11.79** 

Tillämpning av trafikregler 75 11 45 16 114 16.68** 

* p < .005 ** p < .001 

Som framgår av Tabell 1 anser trafikinspektörerna att trafikskoleutbildade förare skiljer ut sig från 

privatutbildade förare med avseende på alla egenskaper som de teoretiska begreppen inbegriper. Det 

förefaller som trafikinspektörerna anser att trafikskoleutbildning gör att förare får förmåga att köra säkert 

och att individrelaterade skillnader som kan göra körningen mer riskabel (t.ex. risktagande) jämnas ut. 

– 17 –

Trafikinspektörerna anser, mot bakgrund av sin erfarenhet, att trafikskoleutbildning är ytterst 

verkningsfull ur trafiksäkerhetssynpunkt. 

Körerfarenhet 

Trafikinspektörerna fick skatta huruvida körerfarenhet är relaterat till de teoretiska begreppen. Oberoende 

t-test av skattningar av erfarna förare (som kört mer än 10.000 mil) och skattningar av mindre erfarna 

förare (som kört mindre än 900 mil) gjordes, se Bilaga B. Tabell 2 visar medelvärden, standardavvikelser, 

frihetsgrader och t-värden. 

Tabell 2 

Medelvärden, standardavvikelser, frihetsgrader, och t-värden för jämförelser av skattningar av erfarna förare mot skattningar 

av mindre erfarna förare 

Erfarenhetsnivå 

Erfarna Mindre erfarna 


Arbetsminne 77 14 51 16 108 14.14** 

Automatisering 87 14 53 20 111 17.40** 

Avsökning 80 13 51 17 112 16.48** 


Inhibition 75 17 46 18 112 13.78** 

Intresse för bilkörning 63 19 45 19 110 6.96** 

Motivation 58 19 54 18 108 1.87 

Normer och social påverkan 54 25 57 23 110 –1.42 

Personlighet 56 25 60 21 111 –1.69 

Risktagande 62 24 55 20 112 3.30* 

Strategisk planering 72 16 40 18 109 17.75** 

Taktisk planering 78 13 48 17 111 15.48** 

Tillämpning av trafikregler 63 18 60 16 112 1.51 

* p < .005 ** p < .001 

Som framgår av Tabell 2 anser trafikinspektörerna att erfarna förare är skiljer sig från mindre erfarna 

förare vad gäller de flesta teoretiska begrepp. Exempelvis anses erfarna förare vara bättre på såväl 

strategisk och taktisk planering som på automatisering (jfr. Janssens tre nivåer, i Michon, 1985). 

Trafikinspektörerna tyckte inte att motivation (för att köra säkert och riskmedvetet), normer och social 

påverkan, risktagande samt tillämpning av trafikregler var relaterade till erfarenhet. 

Kön 

Slutligen undersöktes könsskillnader bland mindre erfarna, yngre förare vad gäller de teoretiska 

begreppen. Oberoende t-test av trafikinspektörernas skattningar av mindre erfarna manliga förare (män 

yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil) gentemot skattningar av mindre erfarna kvinnliga förare 

(kvinnor yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil) gjordes (se Bilaga B). Tabell 3 visar 

medelvärden, standardavvikelser, frihetsgrader och t-värden. 

– 18 –

Tabell 3 

Medelvärden, standardavvikelser, frihetsgrader, och t-värden för jämförelser av skattningar av mindre erfarna kvinnliga 

förare mot skattningar av mindre erfarna manliga förare 

Kön 

Kvinnor Män 


Arbetsminne 52 16 50 15 108 2.39 

Automatisering 55 18 59 21 109 –3.24* 

Avsökning 55 19 48 17 110 4.43** 


Inhibition 51 18 49 17 109 1.08 

Intresse för bilkörning 39 22 54 23 109 –7.13** 

Motivation 63 19 43 18 108 9.80** 

Normer och social påverkan 43 24 63 23 110 –9.52** 

Personlighet 46 23 62 22 110 –6.81** 

Risktagande 40 21 65 20 110 –9.92** 

Strategisk planering 45 19 41 20 105 3.12* 

Taktisk planering 52 18 48 17 109 2.61* 

Tillämpning av trafikregler 66 16 51 18 110 9.25** 

* p < .005 ** p < .001 

Tabell 3 visar att trafikinspektörerna anser att könsskillnader är tydliga när det gäller mindre erfarna yngre 

bilförare. Yngre kvinnor anses köra säkrare än yngre män, vilket stämmer väl överens med statistik över 

trafikolyckor (se t.ex. SIKA, 2005). Trafikinspektörerna anser också att yngre män är bättre på 

automatisering. Yngre män bedöms dessutom ha större intresse för bilkörning än yngre kvinnor har, men 

det innebär inte att de har större intresse för säker bilkörning (jfr. Lundqvist & Rönnberg, 2001). Det 

framgår av Tabell 3 att yngre kvinnor bedöms ha starkare motivation för säker och riskmedveten 

bilkörning. Utifrån resultaten i Tabell 3 förefaller trafikinspektörerna tycka att mindre erfarna män ofta 

kör bil med mindre lyckade motiv ur trafiksäkerhetssynpunkt. De har förhållandevis låg motivation att 

köra riskmedvetet och trafiksäkert, och deras inställning kan leda till att de tar risker (se risktagande) och 

bortser från risker (se fokuserad uppmärksamhet, avsökning och tillämpning av trafikregler). 

Slutsatser 

Bedömningsområdenas relativa betydelse för riskmedvetande 

Bedömningsområdena rangordnades för bedömning av riskmedvetande enligt följande: uppmärksamhet, 

trafikuppträdande, hastighet, placering och manövrering. Uppmärksamhet, trafikuppträdande och 

hastighet skattades som betydligt viktigare för riskmedvetande än placering och manövrering. Placering 

och manövrering är grundläggande förmågor som är nödvändiga men inte tillräckliga för riskmedveten 

körning. Uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet är beroende av komplexa förmågor som 

bygger på de grundläggande förmågorna. Det förefaller som körprovet prövar komplexa förmågor, 

eftersom de är nödvändiga för riskmedvetande. Riskmedvetande utgör också konceptuellt sett den mest 

komplexa förmågan, eftersom det som kriterium utgör ett sammansatt mått på alla ingående förmågor (Vv 

205.002; Vägverket, 2000). 

Man kan ifrågasätta om manövrering och placering behövs för bedömning av riskmedvetande, 

eftersom brister i dessa två bedömningsområden ändå högst sannolikt återspeglas i övriga tre. Ur 

pedagogiskt perspektiv kan det dock vara lämpligt att ha dem kvar. En föraraspirant som blivit underkänd 

kan då se mer detaljerat vilka brister som visade sig under körprovet. Det kan vara lämpligt att förtydliga 

körprovsprotokollet (Vv 205.002) med hur bedömningsområdena delvis bygger på varandra. 

Teoretiska begrepps relativa betydelser för riskmedvetande 

Avsökning är ett av få begrepp för beteende i körprovet. Beteende är vad trafikinspektörerna kan iaktta och 

därmed bedöma direkt. Flertalet övriga begrepp beskriver egenskaper som måste härledas eller attribueras 

till beteende, såsom kognition och personlighetsegenskaper. I begreppet trafikuppträdande kan exempelvis ett 

iakttagbart beteende, en felhandling, bero på olika kognitiva processer. Att inte stanna vid en stoppskylt 

kan bero på en medveten regelöverträdelse, okunskap om regeln, eller på en uppmärksamhetsbrist (jfr. 

– 19 –

Reason, 1990). Avsökning skattades som viktigare för riskmedvetande än uppmärksamhet (M = 88% vs. 

M = 83%). Detta är intressant, eftersom avsökning är den tillämpade uppmärksamheten (även om inte alla 

trafikinspektörer resonerar likadant om detta, se Studie 1). Trafikinspektörerna fäster sannolikt större 

betydelse vid ett observerbart beteende än vid kognitiva processer som måste härledas utifrån ofta 

ofullständig information. 

Att en person riktat blicken mot ett objekt är ingen garanti för att personen faktiskt uppfattat vad 

objektet innebär. Ofta visar det sig i körprovet om personen uppfattar objektet som en potentiell risk eller 

inte genom att hastigheten sänks. Det är dock inte säkert att det som trafikinspektören tolkar som en 

anpassning till en risksituation faktiskt är det. Att ge trafikinspektören möjlighet att ställa frågor om de 

beslut som föraraspiranten fattar skulle därför vara önskvärt för att undvika felaktiga tolkningar. 

Om avsökning är ett så ofta använt begrepp i bedömning av riskmedvetande, bör man förfina 

mätmetoder för avsökning. Standardiserat avsökningstest som ges via persondator alternativt körsimulator 

bör utvecklas. Ett sådant test skulle kunna utgöra komplement till körprovet och kunna användas 

diagnostiskt under förarutbildningen. 

Tillämpning av trafikregler (jfr. regeltillämpning, Vv 205.002; Vägverket, 2000) visade sig vara viktig 

för riskmedvetande. Bedömning av regeltillämpning innebär bland annat att bedöma olika slags felaktiga 

beslut och handlingar (jfr. Reason, 1990). Slutsatser om riskmedvetandet bör därför ta hänsyn till vilka 

typer av felslut och felhandlingar föraraspiranterna gör. Trafikinspektörerna skulle också kunna fråga 

föraraspiranterna om hur de uppfattat och tänkt i olika trafiksituationer. 

Resultaten visar tydligt att den planering som åsyftas i körprovsprotokollet (Vv 205.002 och 

Vägverket, 2000) är taktisk planering (Janssen, i Michon, 1979, 1985). Även här skulle det vara lämpligt att 

medge frågor till föraraspiranten, för att kunna bedöma den taktiska planeringen i samband med konkreta 

trafiksituationer bättre än i dagens körprov. 

Trafikinspektörerna bedömde automatisering som viktig för riskmedvetande. Utan automatiserade 

körrutiner (jfr. manövrering) har föraren mindre kognitiv kapacitet över för att klara av mer komplexa 

bearbetningar (t.ex. uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet) som krävs för riskmedvetande. En 

grundförutsättning för att kunna vara medveten om och kunna förutse risker är alltså att man inte behöver 

ägna sin uppmärksamhet åt manövrering av bilen. Ju mer uppmärksamhetsresurser som finns över för att 

söka av eventuella risker, desto säkrare körning. Att trafikinspektörerna bedömde automatisering som 

viktig för riskmedvetande kan bero på att de mestadels bedömer föraraspiranter som inte tidigare har haft 

körkort och som därför har begränsad erfarenhet av bilkörning. Erfarenhet och automatisering kopplades 

samman av flera trafikinspektörer i Studie 1. 

Sammanfattningsvis visade sig avsökning vara det begrepp som trafikinspektörerna tillskriver störst 

relevans för riskmedvetande. Avsökning är det begrepp som är mest tillgängligt för observation, genom att 

det delvis kommer till uttryck som beteende. Tolkning behövs givetvis för att sluta sig till hur 

föraraspiranten har uppfattat synintrycken. Utveckling av standardiserade tester för avsökning och att 

trafikinspektörerna ska ha möjlighet att fråga föraraspiranter om deras resonemang och tolkningar av 

specifika trafiksituationer föreslås. Detta för att minska risken för felaktiga tolkningar av aspiranternas 

beteenden i körprovet. Frågor till föraraspiranterna kan förbättra trafikinspektörernas bedömningar av 

taktisk planering och regeltillämpning genom att dentifiera vilken typ av felhandling som gjorts. 

Teoretiska begrepps relativa betydelser för bedömningsområdena 

De teoretiska begreppens skattade betydelse, sedd över alla bedömningsområden, stämmer överens med 

de teoretiska begreppens skattade betydelse för riskmedvetande. Avsökning, taktisk planering, 

automatisering, tillämpning av trafikregler, (lågt) risktagande, och fokuserad uppmärksamhet skattades 

sammantaget som viktigast även för bedömningsområdena. Genom att samma teoretiska begrepp 

skattades som viktiga både för bedömningsområdena och för riskmedvetande stärks bilden av att just 

dessa begrepp, och främst avsökning, äger hög ekologisk validitet. 

Det fanns ett starkt samband mellan hur viktiga de teoretiska begreppen var för riskmedvetande och 

bedömningsområdena, och hur stor spridningen var i skattningarna. Trafikinspektörerna var mer 

samstämmiga i sin bedömning av de teoretiska begrepp som tillskrevs stor betydelse för riskmedvetande 

och för bedömningsområdena, medan deras skattningar varierade betydligt mer för de teoretiska begrepp 

som tillskrevs liten betydelse för riskmedvetande och för bedömningsområdena. Detta understryker att de 

teoretiska begrepp som skattades som viktigast äger hög ekologisk validitet. De känns igen och erkänns 

som viktiga. 

– 20 –

Underliggande faktorer för bedömningar 

Man kan sannolikt bedöma riskmedvetande bättre utifrån bedömningsområdena, som görs i körprovet 

idag, än utifrån teoretiska begrepp. Större andel varians förklarades med bedömningsområdena i två 

faktorer än med de teoretiska begreppen i fyra faktorer. Den faktor som bildades av uppmärksamhet, 

trafikuppträdande och hastighet förklarade störst varians i skattningar av riskmedvetande utifrån 

bedömningsområdena. Samma tre bedömningsområden fick högst medelvärden för skattad inverkan på 

riskmedvetande. 

De faktorer som bildades av principalkomponentanalyserna kunde inte helt förklara variansen i de 

teoretiska begreppens betydelse för riskmedvetande och för bedömningsområdena. Det kan bero på att de 

teoretiska begreppen inte omfattar alla relevanta aspekter av trafiksäker bilkörning. Det kan finnas 

aspekter som är svåra att definiera och verbalisera, och som trafikinspektörerna har en intuitiv förmåga att 

uppfatta genom erfarenhet och det “lärlingssystem” som deras utbildning innebär. Det är även troligt att 

faktorerna med teoretiska begrepp förklarade mindre varians för att trafikinspektörerna har mindre 

kunskaper om och känner sig osäkra på de teoretiska begreppen, jämfört med de praktiskt formella 

begreppen. 

Betydelse av trafikskoleutbildning, körerfarenhet och kön 

Trafikinspektörerna anser att de förare som huvudsakligen har övningskört i trafikskola, jämfört med 

förare som huvudsakligen övningskört privat, har bättre förmåga att köra säkert. Dessutom är 

individrelaterade egenskaper som kan göra körningen mer riskabel inte lika tydligt förekommande bland 

trafikskoleutbildade. Trafikinspektörer anser således mot bakgrund av sin erfarenhet att 

trafikskoleutbildning är verkningsfull ur trafiksäkerhetssynpunkt. Vidare anser trafikinspektörerna att 

erfarna förare är bättre än mindre erfarna förare vad gäller de flesta teoretiska begrepp, som strategisk 

planering, taktisk planering och automatisering (jfr. Janssen, som hänvisas till i Michon, 1985). Slutligen 

bedömer trafikinspektörerna att det finns tydliga könsskillnader i gruppen mindre erfarna yngre bilförare. 

Ynge kvinnor anses köra betydligt säkrare och mer riskmedvetet än yngre män. 

– 21 –

ÖVERGRIPANDE DISKUSSION 

Projektets övergripande syfte var att undersöka vad teoretiska modeller och praktisk beprövad erfarenhet 

identifierar som viktiga psykologiska faktorer för säker bilkörning. I Studie 1 undersöktes hur 

trafikinspektörer bedömer psykologiska (speciellt kognitiva) förmågors betydelse för bilkörning. I Studie 2 

undersöktes hur trafikinspektörer skattar styrkan på förhållandena mellan riskmedvetande, 

bedömningsområden, och teoretiska begrepp. De två studiernas resultat kan sammanställas i tre 

huvudsakliga slutsatser. 

Huvudsakliga slutsatser 

1. Bedömningsområden som ställer krav på sammansatta förmågor bedöms vara viktigast för riskmedvetande 

Resultaten från båda studiernas visar att de komplexa förmågor som bedömningsområdet uppmärksamhet 

ställer krav på är viktigast för riskmedvetande. Uppmärksamhet nämndes spontant som viktigt för 

bilkörning av flest trafikinspektörer i Studie 1. Lika många trafikinspektörer nämnde erfarenhet. Gedigen 

erfarenhet av bilkörning kan underlätta för förare att känna igen trafiksituationer och därmed ge möjlighet 

att fokusera uppmärksamhet på de för ögonblicket viktigaste aspekterna i trafiken (Chapman & 

Underwood, 1998; Duncan, Williams, & Brown, 1991; Quimby & Watts, 1981). 

I Studie 2 konvergerande resultaten rörande vilka bedömningsområden som skattas som viktigast för 

riskmedvetande. Bedömningsområdena uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet skattades som 

viktigast för riskmedvetande. Dessa mäter de mest komplexa psykologiska förmågorna. De utgjorde den 

viktigaste faktorn med 52% förklarad varians i en principalkomponentanalys av skattningarna. 

Bedömningsområdena manövrering och placering mäter mindre komplexa förmågor. De skattades ha 

betydligt lägre betydelse för riskmedvetande med 31% förklarad varians i skattningarna. Manövrering och 

placering, som kräver grundläggande förmågor, är nödvändiga med inte tillräckliga villkor för 

riskmedveten körning. Uppmärksamhet, trafikuppträdande och hastighet, som är beroende av mer 

komplexa förmågor, fordrar de grundläggande förmågorna för att fungera. Körprovet är inriktat på att 

pröva komplexa förmågor som är nödvändiga för riskmedvetande. Riskmedvetande utgör, konceptuellt 

sett, den mest komplexa förmågan, eftersom det som kriterium utgör det sammansatta måttet på alla 

ingående förmågor (Vv 205.002; Vägverket, 2000). 

2. Avsökning kan utgöra en mycket bra och användbar indikator för riskmedvetande 

Avsökning är ett viktigt begrepp och kan kan bedömas med ett minimum av slutsatser om kognitiva 

processer. Flertalet trafikinspektörer kopplade avsökning till riskmedvetande, uppmärksamhet och 

planering. Avsökning skattades som det viktigaste begreppet för riskmedvetande av såväl de praktiskt 

formella som de teoretiska. Avsökning förefaller alltså vara det begrepp som har högst ekologisk validitet 

av samtliga undersökta begrepp. Avsökning är det observerbara beteende som styrs av uppmärksamhet, 

som i sin tur är underordnat riskmedvetande. Slutsatsen är därför att avsökning är ett begrepp som bör 

betonas mer, både ur teoretiskt och praktiskt perspektiv. 

Övriga teoretiska begrepp fick empiriskt stöd i studierna, vilket styrker deras ekologiska validitet. 

Tydligast stöd fick erfarenhet (Chapman & Underwood, 1998; Duncan et al., 1991; Quimby & Watts, 

1981), taktisk planering (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1979, 1985; se även Brouwer & Fasotti, 1997; 

Wickens & Hollands, 2002), automatisering (LaBerge, 1990; Matthews et al., 2000; Michon, 1979, 1985), 

tillämpning av trafikregler (jfr. regeltillämpning, Vägverket, 2000) (Brouwer & Fasotti, 1997; Parker et al., 

1995; Parker et al., 1992), risktagande (jfr. målnivå för risk, Wilde, 1982), fokuserad uppmärksamhet 

(Cohen, 2003; Duncan, 1999), samt personlighet (Matthews et al., 2000; Näätänen & Summala, 1974). 

Strategisk planering (Janssen, som hänvisas till i Michon, 1985) var det teoretiska begrepp som bedömdes 

som minst viktigt för riskmedvetande och för bedömningsområdena. Detta kan förklaras med att 

strategisk planering varken bedöms eller kan bedömas i körprovet. 

3. Det fanns stor variation i hur trafikinspektörer uttryckte sig om praktiskt formella begrepp 

Det fanns stor variation i vad trafikinspektörerna nämnde som viktigt hos bilförare, hur praktiskt formella 

begrepp definierades, och hur man relaterade de praktiskt formella begreppen till varandra. Vissa 

trafikinspektörer kopplade samman riskmedvetande med alla fem bedömningsområden, någon 

trafikinspektör kopplade inte riskmedvetande till något bedömningsområde, och endast hälften av 

trafikinspektörerna nämnde riskmedvetande på frågan om vad som är viktigt hos en bilförare. 

– 22 –

Den stora variationen i trafikinspektörernas svar kan tyda på stor variation i kunskapsnivån eller på 

kunskapsbrister. Viss variation kan bero på den metod som användes och att trafikinspektörerna inte är 

utbildade för att verbalisera sina bedömningar. Variationen mellan trafikinspektörerna bör 

uppmärksammas och undersökas närmare. Olika uppfattningar om vad praktiskt formella begrepp innebär 

och hur de förhåller sig till varandra kan medföra att körprov bedöms olika beroende på trafikinspektör. 

Körbeteenden riskerar då att tolkas olika och att bedömas vara av olika stor betydelse för 

riskmedvetandet. 

Förslag till förbättringar av körprovsverksamheten 

Resultaten visar att det är stor variation mellan trafikinspektörerna i hur man tolkar praktiskt formella 

begrepp. För att öka deras kunskaper och därmed jämna ut skillnader föreslås följande åtgärder. 

Ordbok för praktiskt formella begrepp. En ordbok för praktiskt formella begrepp kan sammanställas och 

användas i utbildnings- och fortbildningssyfte. Därigenom kan de praktiskt formella begreppen definieras 

tydligare än i nuvarande dokument (Vv 205.002; Vägverket, 2000). Samtliga trafikinspektörer kan få 

enhetliga definitioner i lättillgänglig form. En ordbok som ingår i utbildningslitteraturen kan också 

examineras, vilket bör öka överensstämmelsen i trafikinspektörer uppfattar praktiskt formella begrepp. 

Intervjudel i körprovet. För att minska risken för att trafikinspektörer baserar sina bedömningar på 

felaktiga slutsatser om perceptuella och kognitiva processer bör de kunna ställa frågor till 

föraraspiranterna. Detta skulle öka säkerheten i trafikinspektörernas bedömningar. Slutgiltig bedömning 

bör baseras på en sammanvägd bedömning av körbeteende och intervjusvar. På så sätt kan en 

trafikinspektör få bättre underlag för att bedöma riskmedvetandet. Dessutom blir körprovet ett 

inlärningstillfälle för aspiranten. 

Avsökningstest. Om fortsatt forskning visar att visuell avsökning är en bra prediktor för trafiksäker 

körning, kan avsökningstest användas som komplement till körprovet. Den hårdvara som behövs är 

körsimulator med sikt i alla riktningar och kamera för att registrera ögonrörelser. Avsökningstest skulle 

kunna användas som diagnostiskt prov på trafikskolor. I Storbritannien ingår sedan november 2002 

utöver teoriprov och praktiskt körprov en testdel i körsimulator, benämnd hazard perception. Denna provdel 

syftar till att ”uppmuntra erforderlig träning i att söka av vägen, i första läget känna igen utifrån 

ledtrådarna att en potentiellt farlig situation kan uppstå och anta en körplan för att reducera risken” 

(Driving Standards Agency, 2004, s. 1, översatt från engelska). Kursmateriel finns även att köpa (Driving 

Standards Agency, 2002). Vad som skiljer det avsökningstest som föreslås från hazard perception-testet är 

framför allt registreringen av ögonrörelser. Ögonrörelseregistreringar gör att testet blir känsligare och mer 

verklighetstroget, i och med att inga ”extra” responser behöver avges. Genom blickmönster, fixationstider 

och körbeteende kan slutsatser dras om vad föraren uppmärksammat eller inte, och utskrift av dessa 

objektiva mått kan strax därefter användas som underlag för en kort diskussion om hur föraraspiranten 

tolkat kritiska situationer. 

Det bör slutligen noteras att begreppet riskmedvetande bör bytas ut mot riskmedvetenhet. Medvetande 

används vid uttryck som “att vara vid medvetande”, medan det vid körprovet handlar om att vara medveten 

om risker, att ha en medvetenhet om risker (jfr. engelskans consciousness vs. awareness). 

Förslag till fortsatt forskning 

Utifrån resultaten i dessa två studier är det intressant att gå vidare och undersöka hur väl 

trafikinspektörernas skattningar av teoretiska och praktiskt formella begrepp predicerar trafiksäker körning. 

Detta kan undersökas i en longitudinell tvärsnittsstudie på följande sätt. Ett stort antal slumpvis utvalda 

föraraspiranter testas med ett testbatteri för att mäta viktiga egenskaper före körprovet. Under körprovet 

bedömer trafikinspektörerna hur föraraspiranterna presterar i riskmedvetande, bedömningsområdena och 

vissa praktiskt formella och teoretiska begrepp (t.ex. avsökning, automatisering, erfarenhet och taktisk 

planering) i kvantifierade mått på på en graderad skala. Efter körprovet sorteras individerna i en grupp 

som får godkänt och en grupp som som får ej godkänt. De som får godkänt följs sedan upp några år 

genom att de skriver dagbok över sin körning. Körsträcka, incidenter och nära incidenter registreras. Efter 

avslutad registrering kan slutsatser dras om vilka egenskaper och bedömningar från körprovet som har 

störst inverkan på körbeteende och olycksrisk. Resultaten kan sedan användas för att förbättra körprovet, 

förarutbildningen, samt utbildningen och fortbildningen av trafikinspektörer. 

– 23 –

REFERENSER 

Ajzen, I., & Fishbein, M. (1980). Understanding attitudes and predicting social behavior. Englewood Cliffs, NJ: 

Prentice-Hall. 

Baddeley, A. D. (2000). The episodic buffer: A new component of working memory? Trends in Cognitive 

Sciences, 4, 417–423. 

Berg, H.-Y. (2000). Unga förare med olycka och unga förare utan olycka. Vilka likheter och skillnader finns? En 

intervjuundersökning av 25 förare. VTI rapport 458. 

Bianchi, A., & Summala, H. (2004). The “genetics” of driving behavior: Parents’ driving style predicts 

their children’s driving style. Accident Analysis & Prevention, 36, 655–659. 

Brouwer, W., & Fasotti, L. (1997). Planning en regulatie. In B. G. Deelman, P. A. T. M. Eling, E. De 

Haan, A. Jennekens, & A. H. Van Zomeren (Eds.), Klinische neuropsychologie (pp. 145–163). Amsterdam: 

Boom. 

Chapman, P. R., & Underwood, G. (1998). Visual search of driving situations: Danger and experience. 

Perception, 27, 951–964. 

Cohen, A. (2003). Selective attention. In L. Nadel (Ed.), Encyclopedia of cognitive science, Vol. 3: Mental models – 

Signal detection theory (pp. 1033–1037). London: Nature Publishing Group. 

Driving Standards Agency (2002). Roadsense: The official guide to hazard perception for all drivers and riders [VHS 

cassette and booklet]. Great Britain: The Crown. 

Driving Standards Agency (2004). Hazard perception test. Retreived February 26, 2007, from 

http://www.dsa.gov.uk/Category.asp?cat=90 

Duncan, J. (1999). Attention. In R. A. Wilson & F. C. Keil (Eds.), The MIT encyclopedia of the cognitive sciences 

(pp. 39–41). Cambridge, MA: MIT Press. 

Duncan, J., Williams, P., & Brown, I. (1991). Components of driving skill: Experience does not mean 

expertise. Ergonomics, 34, 919–937. 

Falkmer, T., & Gregersen, N. P. (2001). Fixation patterns of learner drivers with and without cerebral 

palsy (CP) when driving in real traffic environments. Transportation Research Part F: Traffic Psychology and 

Behaviour, 4, 171–185. 

Fuller, R. A. (1984). Conceptualisations of driver behavior as threat avoidance. Ergonomics, 27,1139–1155. 

Heino, A., van der Molen, H. H., & Wilde, G. J. S. (1996). Risk perception, risk taking, accident 

involvement and the need for stimulation. Safety Science, 22, 35–48. 

Knight, R. T., & Grabowecky, M. (2000). Prefrontal cortex, time, and consciousness. In M. S. Gazzaniga 

(Ed.), The new cognitive neurosciences (2nd ed.), pp. 623–631. Cambridge, MA: MIT Press. 

LaBerge, D. (1990). Attention. Psychological Science, 1, 156–162. 

Lundqvist, A. (2001). Cognitive functions in divers with brain injury: Anticipation and adaptation 

(Doctoral dissertation, Linköping University, 2003). Linköping University Medical Dissertations, 678. 

Lundqvist, A., & Rönnberg, J. (2001). Driving problems and adaptive driving behavior after brain injury: 

A qualitative assessment. Neuropsychological Rehabilitation, 11, 171–185. 

Matthews, G., Davies, D. R., Westerman, S.J., & Stammers, R.B. (2000). Human performance: Cognition, stress 

and individual differences. East Sussex, Storbritannien: Psychology Press. 

Michon, J. A. (1985). A critical view of driver behavior models. What do we know, what should we do? In 

L. Evans & R. Schwing (Eds.), Human behavior and traffic safety. New York: Plenum Press. 

Michon, J.A. (1979). Dealing with danger. Summary report of a workshop in the Traffic Research Center, 

State University, Groningen, The Nederlands. 

Näätänen, R., & Summala, H. (1974). A model for the role of motivational factors in drivers' decisionmaking. 

Accident Analysis & Prevention, 6, 243–261. 

Parker, D., Manstead, A. S., Stradling, S. G., & Reason, J. T. (1992). Determinants of intention to commit 

driving violations. Accident Analysis & Prevention, 24, 117–131. 

Parker, D., Manstead, A. S., Stradling, S. G., Reason, J. T., & Baxter, J. S. (1992). Intention to commit 

driving violations: An application of the theory of planned behavior. Journal of Applied Psychology, 77, 94– 

101. 

Parker, D., Reason, J. T., Manstead, A. S. R., & Stradling, S. G. (1995). Driving errors, driving violations 

and accident involvement. Ergonomics, 38, 1036–1048. 

Pashler, H. (1998). The psychology of attention. Cambridge, USA: MIT Press. 

Posner, M. I., & DiGirolamo, G. J. (1998). Executive attention: Conflict, target detection and cognitive 

control. In R. Parasuraman (Ed.), The attentive brain (pp. 401–423). Cambridge, MA: MIT Press. 

– 24 –

Posner, M. I., & DiGirolamo, G. J. (2000). Attention in cognitive neuroscience: An overview. In M. S. 

Gazzaniga (Ed.), The new cognitive neurosciences (2nd ed.), pp. 623–631. Cambridge, MA: MIT Press. 

Patel, R., & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en 

undersökning (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. 

Quimby, A. R., & Watts, G. R. (1981). Human factors and driving performance (Transport and Road 

Research Laboratory Rep. No. 1004). Crowthorne, England: Transport and Road Research Laboratory. 

Reason, J. (1990). Human error. Cambridge, Storbritannien: Cambridge University Press. 

Reason, J. T., Manstead, A., Stradling, S., Baxter, J., & Campbell, K. (1990). Errors and violations on the 

roads: A real distinction? Ergonomics, 33, 1315–1332. 

Recarte, M. A., & Nunes, L. M. (2003). Mental workload while driving: Effects on visual search, 

discrimination, and decision making. Journal of Experimental Psychology: Applied, 9, 119–137. 

Rämet, T., & Summala H. (2004). Young drivers’ and their parents’ driving habits and attitudes [Abstract]. Hämtat 

2007-02-26 från 

http://www.psyko.helsinki.fi/PSYKO/Psykolog.nsf/13a1f7abe43a8c7ac2256f9b00386701/7bc2cfdfe3 

0b8583c2256f9c002b8357?OpenDocument 

SIKA (2005). SIKA Statistik 2005:14: Vägtrafikskador 2004. Stockholm: Statens institut för 

kommunikationsanalys. 

Stewart, D. W. (1981). The application and misapplication of factor analysis in marketing research. Journal 

of Marketing Research, 18, 51–62. 

Stroop, J. R. (1935). Studies of interference in serial verbal reactions. Journal of Experimental Psychology, 18, 

643–662. 

Summala, H., & Räsänen, M. (2000). Top-down and bottom-up processes in driver behavior at 

roundabouts and crossroads. Transportation Human Factors, 2, 29–37. 

Wickens, C. D., Alexander, A. L., Ambinder, M. S., & Martens, M. (2004). The role of highlighting in 

visual search through maps. Spatial Vision, 17, 373–388. 

Wickens, C. D., & Hollands, J. G. (2000). Engineering psychology and human performance. New Jersey, USA: 

Prentice Hall. 3:e uppl. 

Wickens, C. D., Lee, J. D., Liu, Y. and Gordon-Becker, S. E. (2004). An introduction to human factors. 

Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. 

Wilde, G. J. S. (1982). The theory of risk homeostasis: Implications for society, and health risk analysis. 

Risk Analysis, 2, 209–225. 

Vogel, K. (2002). Modeling driver behavior: A control theory based approach. Linköping: Institutionen för 

konstruktions- och produktionsteknik, Linköpings universitet. 

Wolfe, J. M. (1994). Guided search 2.0: A revised model of visual search. Psychonomic Bulletin & Review, 1, 

202–238. 

Vv 205.002. (n.d.). Beslut om utfärdande avkörkort/bevis om körkort [Körprovsprotokoll, Vv 205.002 (U11) 03- 

05]. Vägverket. 

VVFS 1996:168 (2006-07-10). Vägverkets föreskrifter om kursplaner, behörighet B. Hämtad 2006-09-05 

från http://www20.vv.se/vvfs/pdf/1996nr168.pdf 

VVFS 2006:21 (n.d.). Vägverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (VVFS 2004:110) om kursplaner, 

behörighet B. Hämtad 2006-08-14 från http://www20.vv.se/vvfs/pdf/2006nr021.pdf 

Vägverket (2000). Kriterier för provpunkter: Standardiserat körprov. Dokument tillhandahållet av Vägverket. 

– 25 –

– 26 –

BILAGA A 

Studie 1 

– 27 –

– 28 –

! !" ! 

! ! !#$ % " ! & ! $ ! !" 

' !%( % )* +, ! -./$! % , 

– 29 –

– 30 –

* 0 % * % "! ( )! * % " ( %# , ) )( # ! ( + !)1 2 %( # 

0* )* ##) ! ) /% )#)% "! & * /% , ! 3 4 (1 5 ! " 4 ( 

/% % ! * % "! 36 3 "! ) ! !%3 * " 1 * #* 60 

!" & # , * )( ) " & * 0 ##) ! ) /% ) ! !& ! % !" 

%## !) !% , ( 1 * ! (6 0 , % & 3 % ! 0 (" ! " 0 0 * ##) ! ) 

0 ! 0 #* 0 % * 2 %7%, ! !8 ##) # % "! ( )! 1 

* ##) ! ) 0 % % ) 3 0* , ! ! ) % " 1 7(( # , ( % "! 

) 0 , ! ! %36 , !# , !1 ! %% ! * ) & , !6 * ) !) 0 

, ! ! %36 #0 ! )*1 * ) !) 3 ( ! * ) ! " 6)* ( 6& ! ( 

6)* ( 6& ) % "! !% " (( 4 ( 1 * * , , ! ! %) !) & !)( %! ) !% 

* ) !) & 0 ! !& + !) !% 0 ! 1 

" !% "! ) 0 % #! %36 * ##) ! ) 1 !6%## ! ) !) 0 % 

% #! * ) !% (( ) 0 % #! %%## !(636 * !# , ! 1 * % #! ! 0 %"% % 

! ) 1 * ) ! & ) ! !% ) !0 %# (( ) 1 

7! ! (6 3 * 0 ) !) 0 ) !! ) % )* * 0 , % & ! % #!% (( ) ! 

, % 0 * )* ) !) 1 !6%## ! ) !! ) ! 0 # !% ! * ! (6 !%, * !* (# # 

* 0 , ! ! %36 !(6 ! !# , !1 

0 ) !! ) ! 0 , ! ! %36 ( " ! !# , ! 1 ! #* 0 , ! " ! 9 , !& 

* * 0 ! !9 " !1 

. * , ( !%%## !) ! ! ! 0 # !% , ! * !# , ! ! * %61 * 

!# , ! % * , ) !) , + !& 3 * 6 ) %%## ! , !! 0 * * 

) !) 1 * ##) ! ) 8%## !) ! ! ! ( % #/% ! % "! %## !(6& 

( * * * , /% , ! ) %1 

60 %-) % "! & ) ! !& % "! ( )! & % "! 

– 31 –

– 32 –

" ! #$ " * " + # , 6 # !* 1 " "( ! # ! $ , 

3 %$, )# $ " 3 %$,!! ! $ ( 1 ! " ! 3 %$, $ " 

! , 3 " * !%( ! )* 3 !% !1 6# , %% !! " 

" !% $ * # ! $ 3 %$, ! !& #$ !% $ "( ( * )* 

((! % , #!!1 ! (6 / % #:! (" ! "/ , % # ! $ "% ": " 

;" #$ " ! 1 

# ! $ ! ,3 % 3 " "% , ; " * !3 (#$ 1 , ( # , (( #$ 

$ " !;,!% "!: ! !# , !1 $" ! !;,!% ;" !,:! !% 3 " 

#: ( ! " % 1 3 ! ;! (( , :% ! ! ! 6 ( & ((,;! 6 ( & 

3 ( $!! )* $" !% ! 1 , !;,!% 3 !" ,; ,* & # !* 

)* , %" !% 1 

/ $ " % #! % " # ! $ ! 1 :! ( 3 !";!% #$ % #! 

! )* , ( % #! % ( " !# , ! ! 1 #! ! ! % ( % ! 

)* % , !";!% #$ , ( " #$3 % ( & * !%( ! )* ) !1 

% , % " !# , ! ! / % ! ! (6 , * 3 ( ,, !, %" !% & #$ 

* (( ) ! , $ (( " / 3 1 :! ( ( ! !% * ! , % !! 

! (6 )* "% !;,!% *;(# ! " !3 !: ! !# , !1 ": ( ! !;,!% " (" " 

!# , ! ! 1 ! ! " , !$" ! 9 , ! & % ! !% " ,; ,* 9 6!1 

% ! :" % 3:% ( * )* ((! % : !# , ! ! , (( !1 " ;) !! !";!% 

!# , ! ! " ,, 3 & , !% ( % ( !! 3$% 3 !1 # ! $ ! 

( 6! ; , %#$ ! #$ % 3 %$, $ " ( % !";!% ,, 

3 %$,!! 1 

– 34 –

= "(( ) (( , !* !%( % ./$! % , , * ( ,6) ! )* ,$% : 

* !%( % , ! ,#$ !% " % ! )* # ,";+ ! ", ! 1 

) (( ;" )* > ( #< ( !#$ $% )* #$ (( % , / * #: #$ ! ,#$ 

! "/ 1 ) ;" ! (( % # ! $ #:! ! $ ! )* =$! $ ! , * % ( 

% ! )* (( %, ! " ! ( :% #$ " ! 1 

) ;" ! (( 7!! !%4" , * " 3 (( ( ! )* / ( % #$ / , % !! 

% ! : 1 

= "(( (( ) 2 3 #$ % $%* ! , , ( "1 

! $ ! & 3 

! > ! 

– 35 –

– 36 –

1 ;" , #$ $" 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111? 

1@ 6# )* #: ;((!! 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 !# , ! 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 A$3 % !% 3 $ 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1@ ! "/ % 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1? > ( ! "/ 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 2 "% % ! "/ % 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 ! "/ 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1 ! 3 ! 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

1B 7! (6 " ! "/, ( 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

@1 6 # !" ! ! #$ ) 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

@1 ( !! ") 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

@1@ * 3 (#$ 1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

@1? #! ! " $ " 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 @ 

@1 ( ! , (( !3 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

@1 %% !111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 @ 

?1 % ! # ! $ ; " * !3 (#$ C1111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

?1 ' % #! # ! $ #$ $ " C11111111111111111111111111111111111111111111111111111111 

?1@ ( ( ! $ # ! $ , (( !3 C111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 B 

?1? ,, ! 111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 D 

?1 A , % # !! 11111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111111 D 

! " 

# $% " 

# # $% " 

– 37 –

– 38 –

# ! $ 3 %$, , $ ! 3 ( $!! ; (( ;) ( ; #$ #: (( 3 *:(( 

$ 1 $ % !! 3 %$,!! #:!* !%( ! )* 3 !% 1 . (#$ ! !3 %$, %;, % 

!% #:!"% ! ! $1 # ! $ ! ! !3 :#$(/% " ! ! ;! !% 

)* #: ( * ! ! ! ( !* ;! !! !% !! ";(/ $ !" * !%( ! 1 

3 %$,!! ! ! : #: !3 (% ""%% ; , ( 3 , * !%( !% & #: !3 (% " 

! ! % (% ;! !% & #$ " ! !* ! (( ;) ( #$ :( )* (( ;) ( #;% * 

#$ ( " $ : !* !%1 

A$ " * " + # , , % % ! #:!6 ! 1 36 : # !* )* ! 

# !! 1 ;#$ ; % ! ! :3 ! , !";!% $ " 

"1 ; ( ! ! ; % 3 , * ! ! !6!! (( ! !& 

# , % % #(( ! $ , ( ;! !% 3 , 3 !% (( !* !%( ! )* ! 

!3 :"% ! ! $1 6) " ! ! , 3 %$,!! ( ! & 

"( ;" !% $ % ! ! :* 3 !" 3 ( 1 

!"#$" # 

% ( ! # ! :!% ;" , #$ $" 1 ; (( $%#$ #$ : 

( ! " % !& %: % !* # :% #$ " , ! ,#$ * ;" 1 

;,! ! , 3 $ ! % !; #$ " ! !& # ! $ ! )* #$ " 1

6 & (( +, ( 6 )* ##$ 1 :! " # ! $ ! * $ , %#( 

3 *$ * )* ! ( 3 ;" !, % 3 %$, #$ " #( 3 *$ * 1 

# ! $ ! 3 (% " ;" )* ! ( % !#:!3$/! (( #$ " ! 1 

3 (%!! !; : (:! )* ; 3:% )* 1 !3 6% !% % ( " 3 (%!! ! 

! ,#$ ! , 3( * !%( %% "!: ! " # ! $ ! :% ! , , !* !( 

((1 !! * !%( %!! ! ,#$ ! , # ! $ ( " !: , % : $ " )* %" 

, )* , ! " #$ $ " !& #$ (( ( /;("" % ! , $ % !* " % ( 3 %$,!! ! 

" $ " 1 ' !%( %!! ! ,$/( * 3 %$,!! ! )* % * 

3 %$,!! $ 1 (( +, ( ! ( " !#6(( (( !% $ " , % ! ! 

/;,#$ , %* % ! # ! # ! $ !3 %$,% ! ! 1 # ! $ ! ! ! 

"% 3 (% ! ! #$ #:3 %$, !% 3 *$ * )* #$ /;(" 3( * !%( % 1 

! :! " / : ! (( (( # ! $ 1 ! , ! " # ! $ ! "% 

! : , % : $ " , ! ,#$ "% !% # ! $ ! "% ! 1 6# , % 

% !! ! (( ; ! (( (( # ! $ $ ( % 3 %$,!! " $ " !1 

, # , ,, !% ! (( ! % % !1 

( "#$ 

% "! ,, % " ! #$ " #$ $ , %3 *$ * . 3 " 1 . *$ * . 

!! 3; !! * " ! " $ #: $ ! !3 ( , "; *$ @& ! )* (; ( 3 (& )* (( 

% # % ! ( (; (; # % !& ;! " ! (( , % ( F ;" & ? G1 

A$ " #$ 3 *$ * . 3 : " ":% ( & ! " )* $ "1 A % !! + 

)* % !( : $ " 1 ! " $ ! ! ! 1 

" ! ,#$ : !% ((* !% *:(( ! " ;" 1 >: , ! ! ! " : #: & 

" " #: ;! ! ( )* #: ; #: & , ; (( #$ # , 3 #: (( 

# , % ! "1 7"% #: , ;! ! ( ! !* " ; : 

#: 1 $" : " ! ! ! " ;" ! ! ,#$ : ! ( !% : F ;" & 

G1 

>: ;" , !/ / ; ! (( $ F ;" & G#!! (; #$(/!% 6# , % 

$ " - 

% $ " % " % !* ! # % ! # ! )* % ! $ , % 

,%$, : # ; ; 1 $ " ; ! ! (( " % * % ! & #;% * )* 

3 !% , ;" !( ;" ( !1 

A$ , % ! ! % ( ! "3 ( $!! ;" ! ! ! ! ((;, % 

! ! !1 !( ;" F G ! ! !! !#$ " * " 

% ;! "*$ : #$ $ " )* ;" !*$ ":: !! !* ! , : ! % ;!% 

3 (%!! :* ( 3 ! 1 #!! ( ! " :3 ( !";!% !% $ " )* #$ , ( 

3 ( ;(( ,, "& : , % " % , %% 33 ( ,, !% #$ #;%3 , !1 

7 ! ! !& , ! " #& !";!% !3 ( , ;" ((* !% *:(( & (:! !3 ( * ! # ( 

(( ! " 3 ( , %% 33 ( ,, !% & , %: " ! 3 1 

– 40 –

$ "" ? , ! )* ! # ! $ : , % ; # , 3 ( !#$ 

3 %$, $ ! !1 > " !( % , % # ! $ !#$ ( #$ $ ! !* 

$ " ,, : (( )* "% , ,, 3 %$, 1 7 ! !#: ;" ! * (( ; 

( )* !# , , # ! $ ! ! #6(( # , " ( !% % ! , 

" ::1 !% , #6(( : (( !% $ " ; "( ! , * ! : 

" 1 # $ " ; "( #6(( # ! $ !;" ! "( ! , ! ; 

% ;!% 1 # % ! !( % !% !# , ! !#: ! !3$/ , % $ ! ; * ! ((& , 

3 ;, " # ! $ !1 ; # 3$/ ! ! $ # !" !! #:! # ! $ !1 

> " 6 " # ! $ ! , 3 ;,, " ! ! $ 1 ; !" !! 3:% 

)* )# ! , % ! (( *$ & ";! )* # , !! )* , 

(:! )* # ! , ! ,:( $ , 1 7 $ , ,:( !" $ (( !" 

( , ! ! ; * ((1 !;" !" #$(/ (( $ , !"; , % " 

";! ,, )* !" !! 1 $ " "( , % $ ((3 (( ( !#$ " 1 ; 

% ( ( " " 1 7 ! !#: " , " ; % ;! (( ! )* "( 3 , 

# ! $ !,; " !% " 1 ,3 !%, %% #6(( (( , % ( " " 

)* " ! (( "( 3 ! !* % 1 H" ! ! , * ( $ " !% ( , !% 

3 & , %: ! ! " : $!! ! ! ; % ;!%1 3( %:, , #$ 

# , % !1 

. %$,!! ! " $ " $ #:!#$ 3 ;,% 1 $" !% #$ $ " 

; 1 3 %$,!! !% ( % , ! #, 3 %$,!! , :% !I* * & 

, !$" ! & ( ) ! & # ;% !% )* ,; ,* 1 " ! (( 3 , 

$ ! !* ( (( (( #( "% 3 %$,!! , :% ! )* )#) (( % ! 

!%; % %1 +, (" ! !3 ( (( ,; ,* )* # ! $ ! 

,; "% !! 3 ,3 !%, % ! !! 1 $" 3 %$,!! , :% ! #!! ;" ! ! ( 

!% #$ 3 %$,!! " $ " 1 , % #!! 3 !: "% !3 ! 

! ! ! ;! ! 3 %$,!! , :% , ! *$ * , % (( " #$ * !% ! 

#$ ,, ! 1 

>: (( #!! ;! ! ( ! , ! ! : "1 ; ! , % #$ 

!! ( (( 3 ! , 3 %$,!! , :% ! 1 # ! $ ! 6 (( #$ "( 

! , * ! : " )* "( "% , ! ; % ;!% 1 ! ! ; % ( % 

#, "% ( I F(( +, ( 3 ) !! G& F(( +, ( !! G& F(( 

+, ( ";! ";! G& F(( +, ( $!! , ,:(G )* F(( +, ( 

$!! ,$ G1 . !#$ , (( )# ! ;" ! ( ! (( (( !" "% (1 

>:#6 " # ! $ ! ;) , ( ! , #!! , % : (( 1 

! #$ ,, (( "& (( +, ( !! & , % !" ! #$ ,, , 

3 ;! % ,# !! & (( +, ( $!! ,$ 1 7 ;) (( ! :#6 " !#:! : #$ 

!" ! ! #$ ,, : " !1 +, ( :"!( :% ! ! ; 

! ( ( % !! )* , ";1 ! ) :3 *$" #:! : #$ % ! ; ,$/( (( 

! ! : "& (( +, ( $!! * ( ";( 1 

– 41 – 

@

. )* !% ! (( 3 #$(/ $ " ! , 3 %$, "% ! ! $ ( ! !% 

? 

! (( !% ! %; % !#$,: ! !";!%1 ! :" , % " ! ((#;(( 

") (( ! ! , :!% 3 1 , % !3 %$, ; * ! ! / % #( #(( )* 

# ! $ ! !* $" !% , %!: ! ! #(* !%( ! 1 

, !: *;!% !% $ " , # ! $ ! ( " , # ( !% !! ! 1 

! !% ! $ , !( (( & ! , (( +, ( 3 , (( 6 !% !1 , 

(; ; ! !% ! !! " $%/ ! !& "( ! ! !! 3; !( 

3 * ! !1 3 : ! ! ! #$";! ( +) ! (( ! & ! ! 

%:#: $%#$ ( ! ! : $ " !# % 1 # ! $ ! ! "3 6 

$ " %:% ! " #$ (: ! ! $ * ( "1 7 ! ! !;" ! /;(" 

";(/ "3 6 " 1

:% ! !":! 3 ( !% 3 ( $!! 1 . ( ! ;" ! " #$ 3( !% !! 

,; ,* )* !# , ! ! !% 1 . (#$ ! ! !# , !#:! , "!! ! )* # 

3 ( , * !%( ! #$ !: ,:(1 H" ! :% !! !": ;! !% !1 (( +, ( ! 

3 ( :% ! !":!" "% , $!! 3 ( , * * 1 

! !":! !! # , % (3 3 ( , !%(; !% * !%( ! 3 ( $!! 1 3 ( 

#$ ! , ; :! , % * !%( ! 1 (( 3 ( :% ! " !":! ;! 3( !% 

!! ";+( )* 6 1 

>:% ! !":!#!! ! % ;! #$ 3 ( !& % ! (:! % # 3 ( ! 

% :" 3 ( $!! !! "1 >:% ! )* % ! ! (( !":!#!! %; , % ;! 

#$ * (:! %% #: # 3 ( 1 .:% % !": ;" ! 33 3 ( )* %: ; ( % ! 

" !":!1 

& & '#'%') *+ !# #%, 

A( ( # * # , , % (( #$ 3 ( # !% 3 ( $!! , 36 : ! 

, " !# * 3 (#$ !1 

! !/;,#$ ! ( "% 

!":, %,:(!":!#$ )* / , %*/;( "* !%( ! : % !": ;,, $" ! 1 

, ! ! ! ! ( " !":!; *$ ;!"%% !! "(( * & : #$ ! !!: ! 

* !%( ! , , ! !& (( +, ( ;! * * !1 !! , % (( ; !( ( F G% ! 

( " , % , " !, % (( !1 ( , ! ;!%: % !! * !#$% ( ! , 

% ! :" 3 (#$ * , %" ! ! (( $" "%% $1 H" ! , " !* 3 (#$ (6# 

# , , !" ; !#$% ( #$ % !! !( (1 

& ( ' #) $$ 

#!! $" , % (( ! , "!;" ! !% 6 " ! 3 ( $!! 1 3 (( 

! % !#!! "( "% 6 ( 3 , #$ ,, # !! ( 1 (( " / 3 

! ! ;(( 1 A( ;(( #!! #$ " "3 ! ( %1 

– 43 –

& ' ( # ) **+, + - ) '.. ./ 0 &'-1 ) 

! ! ! (( 6 ( 

>( ! ! F )* ! !( !%4" & G > !( * F * 0 (1& G 

7 3 , !! FK ) ! L ' (( !%& G # !* F !%4" & G 

> " , !! F. 0 )* A !( 

K * & G 

$!F2 ! (1 !( * 0 (1& G 

7 , ! F )* ! !( !%4" & G M(% F2 ! (1 !( * 0 (1& G 

. ( # !% F * 0 & " & K , !L 

,, & G1 

3/ " !":F

& 

!! % * "( " ! ; #$ !% $ * # ! $ "% ;" 

3 %$, 6 ( & )* ) (( ! "& "3 ( $!! 1 # ! $ ! ! "/ % 

, " 3 , ! ( 3:% (( ! ! )* (( 3 ( $!! ((,;!* & 3 ( $!! % 

" ! $ " (( 3:% % 1 ( #:!% ! "/ ! (6 % % ! #:! % ! 

#: ;((!! 1 ! (6 ! * ;" ! "! " % (( " % ( !";! & #$ !% $ %!! !1 

& %! #% 

!# , ! ! % !! % " # ! $ , 3 % : ;" #$ " ! 

! $ ! )* =$! $ ! 1 ( ! "/ % (" # ! $ & " " " "!! )* ! " 

,;!1 < " ! ;((% "% ! $ ! ! )* "%=$! $ ! ! 1 * % ( 3 !% 

" !% % 6 (( & : , * 3 , $ ( (; )* 6 )* ##$ 1 6# , % 

! "/ ! " !% $ $ " #$ !3 (& , 3 ) ! , % $ 3 *$ * .& , ! 

!# , ! ! " ,:! #(( ;" ! # ! $ #$ !% $ 3 *$ * 1 

% !( %!! " ! !* ! , %" !% #$ ; ;(( $ " !; ( % 

" $!! !% ! ((! % ! , (( ! ( ! ; ,:1 $ " ! " 

! 3 %$, !( ,, )* ((1 ;#$ % ( !# , ! #:! !3 ": ! 

% ! ": !% $ $ " 1 

! $ ! ! "/ % (( # ! $ , !% 3 !% % % !%: % ! 

! ,#$% 1 =$! $ ! "(% ! )* #! % # ! $ , !% ! "/ !% !" 

% 1 !! % "(% " ! )* #! , * % 3( " ,3 %% ";(/ ! (( ": # " !% 

#$(/!% % #$ ! "/ 1 ! "% #6 # ! $ ! , * % "( =$! $ ! !% ! 

% ( , % !( %!! " ! !! ! # ! $ #:!" #:! 3 ( !1 

& & ") ,#%, ) " 

( " ? / % #$3 % !% 3 $ "% ;" #$ " ! ! $ ! 1 = )* , ! 

* !%( % ./$! % , ;##% %:)* #! )* ! )* #!#$ % ! 1 !# , % , 

#$ " )* , (( , !";!% #$ 3 %$, $ "% ( ! " " 1 # % : " 

(( !3 ( #$ * $ " (( !! #$ & #$ $ 3 ! , % $ " !! ! 

" (( : , % : " ! % !1 5* #! $% , #! % $ ! )* 

! )* #! % # ! $1 !% % , ( % $ " !% " ;(( #: )* #: 

#$ ( ! , "% , *;!% & "( ! (( " ,$/( !% $ "1 

& ( % 1+ +', 

! ! "/ % " ) ( % #$ " $% !% ! "/ ! 1 6# , % % !" ; ;(( 

" !# , ! !*;, % !% (( ! "/ 1 6) 3 " % !#$ " ! ! " 

! "/ % ! , !";!% !% % #$ #, ! "/ ! & "( 3 !;,! ( ! "/ 1 % ! 

3 : " !( % !% !# , ! )* ! "/% ( & , ,, 3 " ! # !*; ! % !1 

! "/ % !#!! . ( 71 

– 45 –

& ( %! #'% 

B 

! "/ % ! !( %% , % !( , % !# , ! , % ! )* " % !1 

!! !# , !(; *$ #$ !# , ! ! 3$/! " ! "/!1 !# , % , 6# , % 

% !& " , , !% ! ! :!% !# , !& ;" #! ! % / )* 

$" ( , * % ! (( ! ,#$ 1 !! !# , ! !! # % ;" ! #: , 

# "(( % ( !% & ,$/( * ! "3 6 % ( !% & ! "/! ( % ! )* % ! (!! 

! " (( ;! ( #$ ! !#$ / !1 

& ( & ' ' / )'*!"# 

!! #$ ! "/% ( 6# % (( * # ! $ ! ! 3 (% "3 ( $!! 1 ( !3 % 

* " % " !$ !#: ! :!% "% !# , ! ! 6) ; " * !3 (#$ & 3:% ((,;!* 

)* $ " 1 .:% % ! #$ 3 ( $!! 3 $% #$ , % #!! !: ! ((! % 

"% , !: " " 1 !# , ! ! ( % *; # , % ! %1 ! "/ ! #" 3 

, #$ 6%( !% !!; % 3 *$"% 1 6# , % $ % !! #$ % ( " ! "/!$ !" 

!# , ! ! (( !";!% % 3 , % /;(" , ;! : )* ! 6 "#: , 

)# 3 1 

& ( ( $$' "$ 

6# , %% ! !% % ( ! " ! "/!" ; ( #: , " 3 , ) , % 

3 %$,!! " $ " 1 3 *;, % #:! ! ! ;" % , ! % )* 

(( N #$ " ! 9 !% % $ "J1 3 , !% ( (( ! !& 

% (( !% & "(% 1 "(% 3 !; , #$(/ -"$ !! & ,; ,* & 

* !%( ! 3 % & #$ !% & * * ! !! & /;(" ;!% * )* 3 ( ,* , 

, %" !% 1 ": "% 3 & ,; ,* )* * * ! !! & ; 

3 %$,!! , :% ! $ " (( )* , %" !% ; % $" !% #$ 

$ " 1 #6 " " !% 3 !; $" #$ $ " 1 

. ! )* ! "/ ! 1 !# , ! ! ,3 % !% #! ! "3 )* 

#$ ( * * ! (( * ! $ #$ 3 %$, % !! #$,: * ! ! , $ $ " 1 , !: 

"3 !* % % #! ,3 !%, % ! % #: ! "/!3 *$"% ! % 3 

% #! ;!! ! :! 1 

& ( 2 $$!0%! %'% *' #+ 

! %/ % ( ! " ! "/!3 $% 3 #:! , % (( #$ 3 ( $!! 1 

, % (( ; " ( 6 1 ", % (( ! #$ ( 3 ( $!! )# & , % ! !% , % (( ; 

3 % %; 3 ( $!! , * (* (( !" % ( "3 ( $!! ; "#( #! , ! , ! 

, % (( ! 1 ! "/ % !% ( % 3 ! ": (( % )* 1 

. ! , ((*$% ! ! !" , ( % (( ! !& , % !3 ! 

, ((*$% ! ! (( 6 ( * % , $ , % ! ! ; " 1 < % !#$(/ 

": 3 (( , %3 !, % ;((*;!" !! (( , ( 3 (( 3 ( $!! 1 3 (( 

" % 3 , ((*$% ! ! ! )* 3 (( " % 3 , ((*$% 

! ! (( 6 ( 1 "3 !; *;, % #:!% , % (( , 3 " ( 1 

& , % ! !% ; *;, % #:! !! !# !! , 3 ( $!! 1 

– 46 –

!# , ! ! ,3 % ( " / 3 (( 3 ( $!! 1 , % ! !% % ( ! " ! "/! 

* % % !3 $% 3 $" 1 #( " 6) ! % !*; % ( ! " ! "/!* % ! 

3 "!! + , #!! , % ! "/ % !& #$ #$ ( 6) , % " ;!% #$ 

!# , ! ! F . ( 7G1 

& ' ( # ) ** - .) ) . 0 2-3'43 5 ) 

. ;((*;!" !! 

( ! ! )* ! !( !%4" F G& K ) ! L ' (( !% F G& 

. 0 )* A !( K * F G 

3 , !! !%4" F G& K ) ! L ' (( !% F G& . 0 )* 

A !( K * F G 

" , !! . 0 )* A !( K * F G 

, ! )* ! (( )* ! !( !%4" F G& * 0 (1 F G& 

!3 FDDDG 

, ( F3 !;,! ;(( ;" ! , )* , !& * )* )% (( 

! G 

* 0 (1 F G& !3 FDDDG& . 0 )* A 

!( K * F G 

#(* !%( ! 2 ! (1 !( * 0 (1 F G& 2 !FDD G 

– 47 – 

D

& ' ( # ) ** - .) '* 6- ') 0 2-3'43 5 ) 

. ;((*;!" !! 

!( * * 0 (1 F G&

! ( ! "/!" % , )* ? , !& )* % !(;! " % , )* , !1 , ( 

! "/ ( % ! : !7 ( > %, % ! ##! ( , # !1 

& 4 ', #,'% 1+ +', 

# ( ! "/ ! "% % ! "/ % !1

" ! ! "/ % ! ; ;((% ,, +, ( !";!% (( ! "/ 1 +, (" #) 

3 #(* !%( ! +, ( J>( ! ";! , ! $ ;(( ! !! 1J1 

& 4 4 '#!0 

":#: #$ "( ! "/!( % (( % !! !6 % ( " ! "/ % !1 * % % ;(( 

( ! "/ ! $" ! "/ % !1 ":!6 #: ! " , #$(/ - 

G A:! " !& " )* $ "& % , 3 *$" #$ ; ! $ CH % 

!: , ! (( (( !! 3 C 

3G ' % ,, ;! :!: , , % , " * ,CH % !: ! ! , 

% 6) / * ($, #: ,C 

!#$ #: ! ;((% #$ #: % :, , # ! $ ! : $" ( , $ " 

,3 ! !, % " 1 %J ; ! J , ! % % ! , * ; ! )* 

! #$ * $ 1 6# , %% ! !% #: !" ; ;(( !# , ! ! (( 

#: !)* ! * !: %#$ !! ; (( % , % % * % (( (; (( 

, % * % ,, ;! : # % * % " : !#: 1 

& 5 % 1+ 

! "% % ! "/ % ! !";!% / ! "/ & , , ( ! ,#$% ", /;("1 A6 " 

% ! ,#$% , % # ! $ #:! ! $ ! ! )* ! ,#$% , % 

# ! $ #:!=$! $ ! ! 1 ! "/ ! / % :% ! %; !# , ! !" 

! ;((%1 ! "/ #$ ) ! "!: $ "& , ( ! "/ ! * % / 1 !: 

$ " ! ,3 !%, % ( ! "/ ! " (( ;) ( #$ 6# 3( 3 ! , %% 

! " $ " 1 

, ( ! "/ ! ;((% #: $" ! "/ % !#$ 3; #$ : !# , ! ! " 1 

! " ! "/ ! " % ? , !& , % !% !(;! , )* @ , !1 

& 6 #% ') '% 

7(( ! "/ & ! ( " ( ! "/ ! & ! 3 % : !!":%; !! 3$% )* %"( " % 

" & ! + (/%1 !! 3 !! " %& !! )* #6((! % %& , ! 3 % 

(( + ! !! 3$%& (;,! % 1 ( ( %$" (( , " !% " ! % 

! ! !1 ! ! " ! "/ ! " % , ( , !";!% % !! % 

! (6 )* / % %;, % !% !#$ ( 1 

& 7 %#*- # '% 1+ # '#* 

#:!% ! 3 % ! "/, ( / % ! (6 , % ( 6# ! )* ( 6 " 

( 1 3 (( @ : ! ,, ! ;((!! " % ! ! (6 1 

– 50 –

& ' ( ./2 '6 

7! (6 6# % 

* !3 (#$ 7 !% $ "% !# , ! ! 

#! ! " 

$ " 

! : " " * !3 (#$ 

7 !% $ * !# , ! ! 

% #! % 3 , ; 

$ " 

( ! , (( !3 7 !% $ "( ( ! 

!# , ! ! / % , (( ! 

3 & 3:% $ )* 

!% 6 ( 3 

E ! #: ! "/ ! , "% 

, ; " * !3 (#$ 

! "/#: , % )# 

3 !& J' % #! % +CJ 

7! (6 " ( !% ! * ( 

! "/ ! & #:!% !% 

" ( ! % , " 

( ! ! (6 % 

6# , %% !#$ ! (6 ! %!! !" 3 " #: ;((!! ! , "% # ! $ ! 

6) ; " * !3 (#$ 1 A$ % !! ! (6 !";!% ! "/ " #:!% !#$ % ( ! " 

! "/ ! 1 7! (6 ! (( :" "( ( 3 , !# , ! ! ! : *$ (( % " * 

3 (#$ ! )* %: !% $ "( # , (( 3 #:! $ " , !";!% )* "( !# , (( 

3 $" $ " , !";!% 1 2 ( "% !! ! (6 #!! ( @1@ * 

3 (#$ 1 

! !% ! (6 ! 6# % (( % : !# , ! ! % #! ! "# , (( 3 , 

!";!% , $ " 1 " ! (6 !" * %!! ! % #! ! )* 

"( ( ; , #!! #$ 3 " 3 !1 A ,#$ (( 36 % !! ! (6 : " : )# 

#: , 3 !1 2 ( "% !! ! (6 #!! ( @1? #! ! " $ " 1 

! %/ ! (6 ! / % , % 6# !% $ "( ( ! , #!! , (( !3 ! , 

3 $% ! "/ ! 1 A$ " / !# , ! / % % , #$ (( % ( ! 1 

,, ! ! (6 % #$ * ( * )* ((! % !# , ! ! ( ! 1 2 ( " 

% !! %/ ! (6 #!! ( @1 ( ! , (( !3 1 

, ( ! (6 ! ;! "% !: (( !;,! " ! %/% ( " !# , ! ! #$ 

;! , ! , ! , : * !# , ! ! 1 !! ;! ; "(% #:! , *;(# ! " 

! ! * !: : !% ! " ! , ! , : 3( !%% ! 1 ; , ,, 

! (( , * !: !;,! % !! : !% " % ! ! ($,, 3 ,, !* ! 1 ; 

(( +, ( ": #$ ! ! ,, *: + "%% !! % !* 1 ! %/% ( " 

!# , ! ! !! 3; % !! % ": !# , ! , !% ;!*;(# !* !;,! % * % ! 

: !& "( ! , !: * , !;,! % 1 7 % ( , ! ,, )* 

!%"% (( : ; !3 , % ( #$ % " : 1 , !: %; , * !;,! "!; ! 

(( !% ! ! " *$ % , ! ,& , % ! , !3 ! %/% ( * !;,! : !; % ! ! 

, ! , #$ (( ! !3 , ! , #$ !% ( " !# , ! ! 1 

– 51 – 

@

? 

– 52 –

( 8 98 

#$(/!% ( % " ( #:! % ! )* % ! " ( !1 2 ( ! % " 

% ( , 36 : ! ! (6 " % " ! "/, ( 1 ,3 !%, % !% ( " ( 

% " :% ;" !% ( 1 

( @1 3 " * ) " + !1 ( @1 #$ ( * ) !* ( 1 ( @1@ 

3 * !%( "% !# , ! ! ! : , " * !3 (#$ 1 ; # #$(/ ( @1? %; 

!# , ! ! % #! ! " $ " % " )* % 1 ( @1 % " "( 

( ! !# , ! ! ", (( !3 )* % ( ! , # , , % 1 

( -$ #!' # % %'% !" .'# 

5 : : ": ; !1 ) ! ! ! ! " + ! ! , ) ! ) !& (( 

+, ( J ; ) 1J& (( , % !% )* !: , !% ( & (( +, (- 

; ) 1 

% 3 , / % !! ! ;! :1 (( +, ( * J ;! # ,:J ( , ( ! ! 

!; ) ! % " & ;" ! , % ! , ! % ( ""% ( ! ! ;1 

( ( ' ' / )'*!"# 

% ( % " ( #:! ! (6 ! "% !#$ % ( ! " ! "/ ! & %; !# , ! ! #) 

" :#: , "%% ! : " " * !3 (#$ & ((,;!* )* "%3 %$,!! " 

$ " 1 

7! (6 ! (( !% $ "( 3 , # , , , " )* ;" ! %!! ! 

!# , ! ! " #$ , ( 3 !";!% " ( !# , ! 1 3 , # , , 

% " )* ! % !& (( ,, ! , %) #$ (( * 3 !" ( ! !";!% " 

!# , ! ! 1 

. !* % ( ! % ": ! )* 1 (( % # , (( 3 ! 

;! % !! % 3 , #!! ,& " ;" # ;((% & #$ 3 %$, 

$ " 1 (( % !# , (( ;! $" 3 , # , ,1 

!$" ! !! * ! ! : " , ( "% #, !# , ! :" )( * ! !% 

#$,: & , ,; ,* )* ( ! ! 1 ":#$,: ( % ;" !" #$ , " 

* 3 (#$ 1 

!,: !! * " #;% * & , !$" ! )* :!& #$ !! % ,; ,* 

#:! $!! !1 

3 ( ! #$ ,6) %& , !$" ! ,; & )* %:* !! % ! , % % % *; (( 

( ! 111 % ; ! !% ( 

. %$,!! , :% " ;!! !#$,: , #, !# , ! ! : " " 1 

)* ! !;,!% (( ,, ! , %% $" 3 %$,!! , :% ! 

$ " (( 1 " #(( % (( 3 %$,!! , :% ! (( ; " & (( "( 3:% 

% 3 ;! 1 .:% 3 !!;,!% ;" ! + ( ) " ! !# , ! " % & , % #$(/!% 

":) !1 

! , , ! (( % *;& * * & , !$" ! & ( ) ! )* (( % *;& :; % ";(% 3 & 

#$ (( % *; ,: ( ## * 1 

% " % ; ,; ,* ! )* # ;% !% & ! , $" # ! 1 

& , (( ( !% 3 %$,!! , :% # ;% !% & !;,!% , " " 

#6 !# , ! 1 

; !" ! )* : $ " : !, !!; ! ,, !# (( 3 , 

:& !; ! (( ! & , % !% % )* % ; ( ! ! 1 >( ! , ! ! ! $!! )* * 

! ,; ,* :* ,! , ! ! , , ! ! * !! % 1 

H" ! ;! (( (( 3 %$,!! , :% # ;% !% 1 ((*$% 

% ) ( * , ! " !# , ! ! !: " " 1 

" ; ";( % ! #$& ((;, ( )* % * !3 # % !* ! ! 1 

% , ! # ! % ( " ,6) , % ( ((;, !! )* %:*;!% )* ! 

.( !% ! #$ $ " , ! #!! , % : (( ,!;,!% ! )* 

, " * !3 (#$ & " ": !# , ! " ! !# , !1 ! !# , ! 

!;,!% (( +, ( , !" ! J !! #$ J1 ' !%( ! 3 % ,!;,!% 

:#$(/!% ; " ! !# , !1 

7 * !%( ! 3 % & % ; % % * !%( , ,6) 1 6,, )* * !%( 1 

, ( & 3:% 3 %$,!! , :% ! )* !% & , #!! ,!;,!% 

$ " (( !;,!% , " * !3 (#$ ":, ! ! !: ! " !# , ! ! 1 ; 

! ! ,; ,* & , !;,!% " #/;% % ( " !# , ! ! & " % 3 

, !;,!% "#( 1 ; % ( ! ! #$ ! "3 !" , ! , #$ , ( 

!# , ! , " * !3 (#$ 1 ; ;" ! ! ! , %" !% & , ; 

* " % , (( $" !% , #$ $ " & ! " % !#$,: , !;,!% "#( 1 

– 55 –

';(# ! " !# , ! ! !;,!% , %" !% "( / % % (( % !; "!( # , (( 

3 #$ "% , ; " * !3 (#$ 1 

# , , %" !% ; * " % $ " ; % #$";! % 3 %6 , 

" * 3 (#$ !1 H" !% #, 3 %$,!! , :% ! $ " (( !#$";! !;,! & 

"( ;" ! / % & )* :;" !% ": !% 3 ! (( 3 %$,!! , :% # ;% !% I 

( ! ! )* ( ((;, !! 1 ": "% $" ! , #!! #$ $ " !;,!% & !;,( ! 

#$ !% )* * !%( ! 3 % 1 

% ( ": " ! "/ ! ((#: % !# , ! ! $" % ": ;" ! , 3 ! 

"$ !! )* /;(" ;!% * & , ! " !# , ! ! , " #$,: ! "/% ( 1 

! !( %!! (( "$ !! ! !;,!% !" !# , ! ! ! ; (/% % 3 * ( 

#:! ,; ,* & !: , # , , ! (6 ! "% #! ! " $ "3 !F ( @1? 

B 

#! ! " $ " G1 ; ;" !,$/( ( !% ! , J J , !" #$,: 

" #(( !* 6# : "$ !! ! !# , ! ! " ( ! % % " "$ !! % $% 

,& , !% ; ( ,$/( % " ,; ,* (( 6!! 6) ((,;!* , !# , ! ! 

6# % :1 

; ,$/( " !# , ! "(% ! !";!% # , (( 3 : ;) !! 

% !( ! ! : % , " " #$ % %% ! "/ ! ! ;!% (( 3 !1 

( ( & %! *#) $$ 

$" % # , (( 3 ! , #!! , ##) (( #$ $ " ;" ! ! ( !% 

3 , " #$,: * !3 (#$ 1 "% 3 ! ( (( ! ! 

, % ! !% * , $ , % !! * 3 (#$ !& : , ! (( ! * ! !1 

" ; % !# , (( 3 , !;,!% "#( , " * !3 (#$ & !;, 3 ;, 

": " !# , ! ! 1 ( * !%( % % , !63$/ 36 ! # !* !% : 

:& % ( ;((% % # !* ((,;!* ; " 1 

"(( % !*; , !63$/ * 3 !% ! : : , * ! * , % & % !#: 

* ! ## # # !* : !* !% 

!3 3 (#$ 3( , ! ! #$ ;!, !* $ )* #: % !*; ! ! ) :& ,, 

( ! )* " * , ! )* , ! : ; ; 

( % ;" ! , % ; " ! !* !3 % ! )* ! !3 %/ ! 

! , !" % ( "3 ( $!! 1 

A$ !, !!: /; 3 )* % !% %:( : : % ! 1 ! !, ! (( ! ( !! : ! 

( ( 3( ";(% 3 1 

#! !;,!% , " * !3 (#$ " ": !# , ! 1 : , !#$(/% ""! )* 

# !* 1 

!; , ! ,, :(:! , !3:% !, !$" 3 ( ! : 3 ; )* )* ! : 

, & :, ! !;! ,; ,* ! , ! )* ,; " % , *;!% & %:3$/ 

, !3( ! 3 #$ 

– 56 –

A$,: " 6 ( 3 , # , , !# , ! " 1 

' ( % ! ;! #$ # !1 

;! # ,:& (( : ;! 3 ( $!! 1 

(( " ! ;! % ;" ! #$ # ,$" & "( !;,!% " ! !# , !1 

, !#: $ :, !; , ;! ,1 !,: " , % :" / & %; % ; 6, & % ! 

*;!% 1 

!# , ! !: ;" ! !#$,: ! )* 3 3 " " * !3 (#$ 1 

#!! : 3:% , J ! (( ! 6) 1J )* :(( " ! 6) # :1 

#$,: !! ! " !# , ! )* % ! $ !" * !%( ! 1 7 ( ! ! 

; : , !#: ! ; * !%( ! "% , !* / , 6!! 6) 1J 

" 6 ( !#$,: , !;,!% " ! !# , !1 

!3 #$,: !! ($ 3( , * ( % !& 3:% : /;(" )* : !% 

! ( 3 , !;,!% * $ , %3 (#$ ! ) ( , ( , % !% # !1 ( 

!;,!% % ((,;! , ! " ": !# , ! & , #$(/!% ) 1 

!% % %" %, !"((1 

# , , ;" ! ! , , )# 3 , $! )* & "( !;,!% "" % ! 

!# , !1 

!3 #$,: " $%,/ # !; " 1 !;!%: : : : :% ! ; % 

3( !3; # "% * ( 

*;!6! (( !% 

Q ( 3 , ! ;! (( % ! ) ( ! "3 ( $!! ; , ": 

!# , ! !: " " 1 

% " !( !% ; ";( , ( ) * (,& %; ; % 3; , (& #$ %; 

*/;( , !: # 1 

H" ! ( % " ! !# , ! * , % ;% !% , !% 1 

$ : :% ! ; % 3( # ; 3:% #$ , /;(" )* #$ % ! , ! , 

% )* 6 * #$ % " ": !# , ! " " 3 ( $!! !1 % #(( " 

% # ! $ ! /;(" , : , !1 

% ;!! 3 * ( : , %% ,& , ! ;!! 6 

7!% 3 , ! : " " " )* & , 3:% !3 !;,!% " ! )* 

,, !# , !1 

7 * ! !)! : $ 3 ( )* , ! 

7 * !; ";(% : ( !!; * ! $ 3 ( 

– 57 – 

D

3 , ,, # ; !! " * $ , , %* 3 (#$ !; ! (( , )* 

, % !%"% (( ! * ! 1 , ( % 3:% ! (( % ( " ": !# , ! & 

, ) ! % !& )* , % )# 3 & , #$(/ *; # 1 

= % " ( ,6) $!! !* , !; , !1 

! ! ! : " ": !# , ! * !" :" ! :3 ( $!! !1 ! " !# , ! ! 

6) % :#$(/!% ; 1 

! ! , * ! ; ! ;((!! (( /;(" , 3 (#$ )* (( # !1 7(( :* ! ; 

6%1 ; ! :% !, !"(( * # !1 

7 6% ! ! (( +, ( " , % !! !# , ! 6) 1 

!! ! ,;!! ! $ , # ! ! , !3( 

! : & " ! !# , ! " % & " " * )* " ! 1 

!% ( ; , :( ;! !% 1 )* ,, , ! ! ! :3( , ! %1 )* % 

3( / ;!%: ;, " # % $ 

!* ,6) /;! : , ! % ( !1 :* !! , !, % #$ )* , !; , % 

)* ( ! $!! ! : !! ; ;! , , !* ( * ; , ! ) :1 

! : " !3 (#$ J ! # : J )* ! !; #$ $ 3 (1 

":3 !3 " ! )* ,, !# , !1 

#(( # , % ,( 3 ( 1 ; #( ; $ 3 (1 )* %:; , ! ! , !#$ $ 3 (1 

&$ " ;!! 3 , # , , , !" #$,: 1 !;,!% , " " ! 

!# , ! 

" !3 (#$ " " %* ! (( * ! $ , %" ! , ! !3 ;! !! )* 

#$,: 

!;,!% ;" ! ! ! !* #$ $ 3 ( )* *:(( % :#( , % 1 H" ! 

/ % " " 1 3 !;,!% " ! !# , ! " % 1 

!% ( * !( )* !% ( * , !% !( #$ $ 3 (1 )* %:3( % ";(% ,6) , 

*;!% :*; : ! :! 1 :; % ": & , ! ( ! & ;! )* (:! # ,& %:* !! , ! 

, % )* % ! ! 1 

!! $ #( , % 111 % *; *;!% )* #$ , %! & !! 

%! 1 , * ": , %% * ) : ": ,, % !3 ! 3$/!1 

$" % # , (( 3 !" % (( :,:! !# , (( 3 , # , ,1 =;,#$ , %% 

# , (( 3 !!;,!% ! $ !% ( "% !# , (( 3 ! "#: ! 1 !# , (( 

3 ; (( :, ( % (( !" ! (( #: ( ! )* % #!! ! $ %!! 

! ! , (( ! ;(( !% "( !# , (( 3 , !;,!% 1 # !* ,; #:!% 

! , !;,! " ": %/% ( & "( ;" !; , ;!% # , (( 3 , %" !% 1 

/;("! " % !% 3 $ !% , ! ! , !;,!% 1 

– 58 –

:! "% !# , (( 3 !; :$" !% % ! (( #! , ! & 

# , % " :,:! ( ; 1 (( +, ( ! # !* ;(( , !$" 3 ( ! (( 

" * , ! ;% , !% # ! 1 ; ! , : % $" !% 3 ! % 

# , (( 3 , #!! & , !, , 3 ,( !% (( % ( * !" #$,: ;! , 

! : !* !%1 

7!% !# , (( 3 , !;,!% !* " % ( ! ;! ! " # , (( 3 , ! 

% ( "% & (( +, ( ! ;% !% , !% , !% ( " # ;% !% 1

!# , (( 3 !#$ ! , % ! ! , ! # % " % 3 1 

#! ! ! "3 , 3 " ( @1? * (( " % ( !";! #$ % "( 

) ! , ! $ , (( !# , (( )* !# , (( 3 1 

& ' ( 0.') & ) ** 0 0 30 2 0 5-.) 4 &'+1 

A , (( 3 !# , (( 3 

2 , %" !% # !* 

,; ,* #! F, !$" ! G 

!$" ! 

' * ! !! 

>( ) ! 

' F( ! ! & #$ !% & 

* !%( ! 3 % & 

, %" !% G 

# ;% !% F#$ !% G 

>( ! ! ! )* 3 3 ! 6) 

((;, !! " # ( > 3( ,($ !! 

A$ !% E%,/ * 

' !%( ! 3 % F # ;% !% & "$ !! & 

/;(" ;!% * & 

* * ! !! & 

, %" !% G 

( F # ;% !% G 

& F # ;% !% & 

# ; * 

. * ( #$ 

7( 

!)! ! 

! (( , ! 

7 6% 

7((" 

! 

:( * 

! % 

/;("! 

7!( 

/;(" ;!% * & 

, %" !% G 

F, !$" ! G 

!# , (( 3 ,!;,! , 3 ( $!! & !;,( ! # !* F(( +, ( !%4" & 

IK (% & DB G& , ! F(( +, ( )* ! !%4" & I. 0 L A K * & 

– 60 –

G& !( * F(( +, ( * 0 (1& I

? 

& ' ( .) +1 2 + . 745 2 0 - -. 2 

A$3 % ( ;! !% )* * !%( ! #$ #$3 % !#$ ! 1 

' !%( ! ' !%( ! , #$ 3:% !#$ )* ! (( !3 

! 1 

> ) ! 7 ! )* 3 3 !! ! 6) 1 

E" !% E" !% ! , ! !* ! , !* ( ! 

(( $" !(;! %1 

A A , #$ ! !";!% , $%#$ (;, ( 3 !% 1 

! ! ;! !% 3:% !#$ )* ! 1 

% ! (6 " %!! "% #! ! ! , 3 ! !";!% "! " ,: 1 ; !3 (( 

$%#$ :" , %!! !; (( ( ! )* + ## ; !( ! ! ( "! #$ 

( 1 ) % ! "! "! ! !,$/( * 3 %$, , %!! !; (( ( ! 

)* "( % % !! ( 3 %$,!! 36 :1 

( 2 " %'% 

#$ 3 % #! ; "$ !! 1 ; , , ! #$ ,, : 

(( , ! , #!! , % #$ " ! 9 !% % $ "F G1 7"$ !! 

#$ ,, ;" ! , 3 ! , ! " 6 ( 9 " )* # ) ( #!! ,:( 3/ 

3( !% !% 3/ F> *( & DDBG1 

; % #$ 3 , *; #$ ! , % "$ !! 1 A , !# , ! !;,!% ( ! ! 1 

! !# , ! 6) ( ! !, (( !3 ! :#$(/!% ; 1 

7 , !* % "$ !! 111 % !! 3; ) : , !* % ( ! ! 

! !! ! !# , ! " 6%( , %* % ":3 :" " !% 

$ * !";(% ! ( ! ! & %:* * !/ "$ !! 1 

" 6 ( !% ( "* "$ !! % #! % & "( 6) " !# , ! 1 

> ! !# ; )* $ )* $ )* 3 , ) # ,, ! !& %:; % 

"$ !! 1 7 , ! ";(% !; 3 ( !1 

7"$ !! % #! % ;" !, %*/;( "3 ! "#6 !# , ! 1 ( !% 

"$ !! " ; !";!% ,; ,* 1 

* 3 % ! ,; ,* ; )* * ,6) #$"; % !; 

* , ! !";!% ,; ,* ! : ; ; 

– 62 –

,; ,* !% ;" ! ! " !% ( " "$ !! !& %:% 6) "$ !! " J% ( 

,; ,* ! J1 H!! ; !";!% % 3 ( ! (( " !% " * ( !! 

36 "$ !! , ,; ,* & % 6) " * ( )* *:(( ,, 1 

& " $" * " % #$ ! , % "$ !! 1 " % !"!( % #! ! !& %: " 

(" !# , ! :!: ; 3 " "$ !! , * , % 6! $ 1 #!! !: ( ; 

!";!% 6! ! , 3 "1 ( !% % * !%( , 3 (#$ !J % J1 !% ;" ! 

" (:! # ,1 

(:! # ,& $ "& * % C 

7"$ !! " ;" ! 3( ) !: !% *:(( ;!# ,:1 

* % 3 , , )* : % ! 

.( ) ! !% ;" !3 " , $( )* " !% 1 

, ! * !: ! $( 3( ) * $ )* ! , )* ! )* ! 1 

, ! " , %3( ) !#:! % (( % 

; $" 3 " ;" ! "$ !! , " 3 (#$ !J 3 J1 #!! ;" ! # : 

3( ) ! !! , 3/ 1 

7 , !" " %, ! : 

#!! ;" ! , ((,;! ; !";!% 6! !#$ "$ & ! % #! :"( ; 6! ! 

(( !";!% 1 

, ! & , ! ! (( & " % , #!! # , (/$! ! , ! 

, ! $ " % : , ! % ; ( & , ! !: "% 

H" ! ! #:! & " ! & (( ! " !% #! ! , #$ "$ !! " 

": !# , ! 1 

!! )* 3 %$, ! ! )* % !* !%( %; # 

& "( !;,!% " ! !# , !& )* ! & "( !;,!% " !# , ! & " 

": !% 3 , #$ ! % , % "$ !! 1 

1 

% *; , % $ ( ) ! & ) ! "!! & " !% " , ! 

;% !% , !% !: :" " :" "$ !! 1 # !* , % #! ! 

: "$ !! !;,!% : ( ; " !# , ! 1 % *; ) 6# : 3 (#$ !* ! 

"$ !! )* !! % ! ; !: ! !! ! # ) ( ! ( ! , % !! ! 

* , !%: ! # !#$ 3 , , (:! # , )* % !! !#$ ! , ! 

:; ! , !3( : $%3 #:! 

# !* ! :" !!;,!% ;" !, % " * "$ !! $ 1 

!% , ; ( ! % (( * #3 ! $ % " * % (( 1 

": !# , ! ! : ;" ! "$ !! * ! ( ! (( 1 

– 63 –

2; ";+ (" ( !#$ ! ";! ) :1 * ) :, % "$ !! $ 1 ' ";! ! C 

( !";+ ( ,: / * C 

! !# , ! !: "$ !! $ ! ! #$ ,:! !% #$,: , !";!% "%3 ( $!! 1 

! "$ !! ; !%(; !% #$ ,6) !! & % *; 3 %$,!! , :% ! 1 A!! ! 

% !*; "$ !! ! :#(( !; !% !% % ( ! ) :1 

7"$ !! 3 " ;" ! , "#6 !# , ! & (( +, ( , %J , !* (( ! 3 ( !J& 

)* #$ !* & "( !;,!% " ": !# , ! 1 

% !;" !" * !%( ! 3 % # , , ( !! 

#$(/!% ) " * "$ !! #$ ! % , % & & $ )* 1 , ( 

% 3 !;,!% " ! )* ,, !# , !1 2 ( ((;, !! !;,!% ;"! "6 ( ! 

!# , !1 

' & , % ! : # ( & , % ; ; :% !3 !& :,; , ! "$ !! !1 )* !; 

, !: : !"; , %( *$ * * & : ;!! % ";(% ";( * ; , ! ;!! 

/;("1 , * ! (( * !3( " ! ! 3 , *: (( , % #: 3 #(6 $!! !1 * 

, % "$ !! $ 1 

J' (;! J " ;!! 6) , ! !# , ! ! : % #! "$ !! 1 

! : " ! !# , ! !! *;,, "$ !! 1 

!% ( ; :# !"; !)! % :% * ! ! "$ !! 1 

! ( # ! %; "$ !! ; ; ( " !;,!% 1 ! " !! & 

) ( ! ( & )6 (3 ! & $" :! ;(( ! )* ( %; % ; 6, 1 !: ;" !" , % 

"$ !! "% $#;( 36 !1 

# #%!# %'% # " %'% 

3 (( @ @ % ( % #! ! ! #$ "$ !! ! , 3 " "( ! (( % #! ! ! * 

"%3 ( $!! 1 , % #! ! ! #$ "$ !! ;! (( ; A$3 % ( & ' !%( ! & 

> ) ! )* E" !% 1 3 & * !%( ! 3 % & ;! 3:% (( A$3 % ( )* (( 

' !%( ! # , % 3 % #! % , 3:% % 1 ' !%( ! ; % ! , !! *:(( 

#( % #! ! & #$(/ " !E" !% 1 

– 64 –

& ' ( + . +1 5 1- ) 2 '2 - .) 

A$3 % ( ' !%( ! > ) ! E" !% 

>( ! ! !3 , !! ,; ,* # !* 

;! # ,: >( ) ! 6! !% 

;% !% , !% 6! ( !! 

! (( 

* !%( ! /;("; * 

!$" ! A(6 

' !%( ! 3 % !)! ! 

2 ( ((;, !! 

' * 

! , !A$ 3 % ( * !%( % #! ! ! , ! !#$3 % :"% , (( 

!3 *$" #$ 1 !' !%( ! !! # 3:% % #! ! , * $ , %* !%( ! 

!#$ ! I: , !3 , !! & )* * !%( ! :";( !#$ , ! I: , ( ) ! 1 

> ) !% #! ! ! 3 $ #;, ! 6!! 6)& , !;" ! ( 6!! 6) 1 #! ! ! 

, ;! (( !E" !% * 3:% $ , % ! , ! !* :(:! I 

: , # !* )* /;("; * & )* , % ; " !" !I: , ! (( )* 

!)! !1 

A , "% #! ! ! , !;,!% !";!% !3 #$ % #! "$ !! 1 " !3 , !! & 

6! ( !! * !%( ! & !%& ! (( )* /;("; * 1 

/ "3 ! , !;,!% , % #! ! " # , (( & (" " !# , (( 1 :! " 

% #! ! ! !";!% " ! (( #: ( ! 1 !% ? "% B 3 ! , # , , 

!;,!% " ! %/% ( (( #( " !# , ! ! 1 6!& , !;,!% " !# , ! & " % ( 

, !;,!% 3 1 !; , !;,!% 3 " ( ! ! & "( #, !# , ! !;,!% 1 

; ! % !:%% #$ 3:% # , (( )* !# , (( 3 & "( !! 3; , ( % #! ! 

# , , #$ ! "/!1 

" !# , ! ! !;,!% !: (( !: "% , !% !;,!% 3 !& % "(( ; 3 

, !;,!% ", !% ;! ! %/% ( " !# , ! ! 1 ": "% !# , ! ) ,;! % ! 

! , 3:% !;,! + "% , !% !;,!% 3 !1 E" : !# , ! !;,!% (( ": 

"% 3 1 

#! ! !#$ "$ !! ! ! * %!! ! , ! " !# , ! 1 .:% ! , 

!% 3 " , ! , #$ ,:! !# , ! )* ! , % , !% !;,!% 3 ! 

!;,!% ",:! " !# , ! ! 1 #!! #: ( , ! ,, % #! ! & , !;,!% " ! 

%/% ( (( #( 1 " , (( % !3 ": !# , ! , !;,!% ,:! "% , !% !;,!% 

3 !1 

– 65 –

( 2 & 8$$ # / 

B 

, !";!% ; % #! ,; ,* " ( % (( & , !# , ! ! 

* % ((#: , #$ ! "/ ! 1 (" " !# , ! ! !;,!% ! ( ! (( "$ !! !; % 

% #! % ,; ,* 1 #!! #( ( ; :* "$ !! ( % (( 

,; ,* 1 !% , 6! !6, 1 

"$ , ! , :% & , !, ! ! ,; ,, , :% )* #$& ,, 

% (: , ": ( , %, ! !( ! : ,, 1 ' % # ( 

! )* " %% :1 

: ;" ! , ( ! !% 3 , J : * !% * !%J , %" !% (( , J#(6 * J1 

#!! ;" ! !($ ( !%; ,; ,* ! : , - 

% * $ , % "$ !! ! 

7"$ !! ! !% % , , $ ;! )* $" %! % ,; ,* !1 

7"$ !! !; ( , & $ 1 ( & !, ! ; & ( $" ,; ,* ! 

7"$ !! !; ";( !3 % % ( " ,; ,* ! 

! : ;" !#!! ! ((! %3 !, (( !"% ;(( "%3 (#$ ! : !% % ! , 

,; ,* )* "$ !! #$ 1 

7"$ !! ; ";( ( , ! ( & , ! $ " # !1 ,; ,* % !" 

: !% ) :1 

,; ,* ! : " ! !# , ! , !* !%( ! "$ !! !& ! :% ! , ; 

! !1 ! !# , ! ( % ,, ! ,; ,* , % ;) #6((% ! 1 

;) & , !; , ! "$ & )* !! ( ! # % & " %, ! $ #$ 

!: ! ! 

, !; ,; , : ) ! , ! 6% : %; !, ! ; ! , % % *;!% 

!: ! ! 

7 ; !% ( "% #! ! ! " ,; ,* # , : % ! "!!; ,; ,* % #! 

, %*/;( " "$ !! 1 " !# , ! ! !;,!% 6!1 +, (" ! ,; ,* % #! 

, #$(/!% ) 1 

* )* " )* !; , ! 

, 3( ) !( !; % ! ! 3 ( ! ! : 3 (#$ !#:3 ! ,; ,* & "( (( 

:" ; ! ! $ :1 

, , !* ";(% ,; ,* %:"(( % !! )* #(( % ,, !: ! 

! ! 6!! 6) !: ;" !" ,; ,* 1 

' , ! #$ , % ! ! 1 A ,#$ (( 3 : !; , ! $ ( !%"; 

; " , ! !* !";! ,; ,* !, ! % " *;!% ( %; 6! !3 *$" 

!";!% 1 

';!% % !: ! ! :#: , ! # ! 3 " : ! ! !* % % (( :* 

% ! % 1 

": !# , ! ! : ! % " (( ;) ( 1 . (#$ ! !: ;" !3 *$" 6!! 6) !1 

; ! 3 % ,, !)6 ( #:!*$ ! , !#$ : " % , !*;!% 1 

– 66 –

$" !! 6!#$ ! % ;" ! !# , ! ,; ,* , % 1 

% !;" !" *$ ( ) :& , ! ! ,; ,, & # ( ((& & # ! 

" 6 ( 3 , !;,!% "#6 !# , ! % #! ! ! " ,; ,* 1 

, #$(/!% !# , ! 6) % ! ,; ,* :" ( ! ! , ! :" 

;% !% , !% 1 

* , ! ! ! ,; ,* 111 1 :* !! , ! ! ( ! ! $!! & , !" ! 

" , ! )* %: ( " !% 8% " !,; ( ,;!! & " * ! "; ! 

!: ! !8 

>( ! ! ! : ;" ! ! !! :" ,; ,* !1 

>( ! !! !& ;(( #$ : ! !! ! )* % ! 1 

. (#$ ! ,; ,* ! : " ": !# , ! :" ! & , #$(/!% ( !% 

$ " & "( ! !# , ! !: *$ ,, !, % ,; ,* 1 

: ,, !% ; ";(% ! 1 :* ,! % !% ,; ,* ! )* % ! ! 

% : $" # ;% !% : !% " % ; ! 1 ! % ! ((;, 

";/!! ( !"% $" :! ;(( 

* % !( ! ! ! ( ! (( ,; ,* )* %: ! ,; ,* $ 

;% !% , !% 3( ( % !% 1 

( ) ! :" ) : # "% , !" ! 6%( " , ! ! , , !3( 

! ( ) %& ! , , ! ! * * !! % 

,; ,* !: " !% ( !* (* %; % ( % ( ! :" " !% 1 #$(/!% ) " 

% !! :" ! ! , :" ! : ,; ,* 1 !$" ! " 3 , 

!;,!% " !# , ! , ,, !*$ !% , % ,; ,* 1 

*$ * (( * % *;1 A$ ; % !: ! ! , #(( ; # % ! * ! ! !& , % ! 

3 & :3( ,; ,* ! ) :3 : 

!! :" ! ! ;" ! !! : !% !! !& % "(( ; ,; ,* ! :" 

, !$" ! !1 

, % $ !: !, !$" ! ,3 !%, % % *;!% !: ! ! 111 *;! % % * , % 

, !$" ! (( *;! % % * , % ,; ,* 1 (( 3 %% , !$" ! ! : 

,; ,* !1 

( % " ": !# , ! :" " ,; ,* 1 

, % * % !*; " % 3$ !% %: (; , ! (( + , ( : !1 

" " !# , ! : ": ( ; 1 ( $% % !( ": !# , ! , 

" ! % " ! #$ ,; ,* ( % (( 3 1 

,; ,* 3 111 1 !" ! ! ! ! 1 ( ! & % *; , % 

%$% "! (!1 

– 67 – 

D

@ 

, !: ! !# , ! # !* " ! ! :" !3 (#$ ,; ,* 1 

#$(/!% ) ( % !! !# , ! , 3 : # !* !" ! (( $ ! 

! ,; ,, 6) !! # % !, % ! 1 

% ! (% * ( " % ! ! ! 111 1 : % #!! ! % !! ";(% :!: 

; 1 

H" ! * % ": ( ( ! (( ,; ,* 1 ! !# , ! ! : % !" 

$%/!% #$ ,; ,* 1 

7 , !" ( ! , !; ; 

! !! ! !# , ! !: ;(( !)! ! !" $ !% #$ ,; ,* & ! , 

! ! ; : !)! % :!: % ! ,; ,, ! !! ! & : , ! #:! 

6) !! # % !1 

! ,; ,, 6) !! # % !#$ ( % ;" ! " ! !# , ! , % 3 (#$ ! ! 

* % 1 7" ! % ! "#$";! ! !( % (( ! ,; ,, !% )* %;, % 

, !% ! , ;! * !%( ! 1 

% * ";( , % % ! #$";! % & #$";! % ! % #!! % ! %;1 A$ ;!% ; 

((% ( ! :& %: ! % 3( ! ;(( 1 : !% $ # ( / & ";3 , )* :%;1 

! " 6 ( 3 , ! !# , ! ! : % #! ,; ,* 1 

)* !! #$ ) : & 6,% !! 1 

! %; % !;,!% ,; ,* !";!% ; "%*$ 3 )* & $" :! ;(( !& 

6%% % # ! & 3 !& 3 *:(( ( & % (% ! & % 3 ( & #$#(6 !! "# % ! 

%( % , !; 3 (#$ ! (; 6( )* #$(/ !" !! 1 

# #%!# %'% + $ # / 

A$ % #! ,; ,* !;,!% # , (( 3 , ;! ! ( !# , (( 3 1 

3 (( @ ? ,, !# , ( % #! ! #$ ,; ,* 1 * % ( ! ! 

A$3 % ( & ' !%( ! & > ) ! )* E" !% & %; % #( * * ,! ! ' !%( ! 

)* > ) !1 

& ' ( + . +1 /**03- 04 . 2 '2 - .) 

A$3 % ( ' !%( ! > ) ! E" !% 

>( ! ! # ;% !% 7"$ !! # !* 

A$";! ! 2 ( ((;, !! ;) !)! ! 

A$ !% >( ) ! 6! 

!$" ! ( !! 

' * '$ ( 

– 68 –

#! ! ! , ;! (( !A$3 % ( * 3:% $ , % ! !" #$3 %% : 

$ !: & , ! ) : ! !#$ ; "% , !*;!% 1 !' !%( ! ,( 

* !%( ! , $ 3:% !#$ )* ! 1 > ) !* !%( #$ ,; ,* , :";( 6! 

, *$ ( , ;) & ! )* ( ! 6) 1 ":3 , ;! (( E" !% ; 

!(:! ! I # !* & )* ; " I !)! !1 

"% #! ! ! !";!% !3 #$ % #! ,; ,* 1 " #$";! !& ( !! 

)* *$ (1 

#! ! ! #$ ,; ,* !:%% ,; ! %3:% #$ # , (( )* !# , (( 3 1 " 

% !% 3 %; ,; ! % !:%% % #$ !# , (( 3 ;!#$ # , (( 3 1 

#( "% #! ! !;,!% " (( #; !# , ! 1 !3 @ "% 3 !!;,!% " 

! %/% ( (( #( !# , ! 1 7"$ !! )* 6!" % 3 , !";!% "#( #$ 

% #! ,; ,* & "( !;,!% " (" " !# , ! 1 

7 % #! ,; ,* ! , ( % ! (( "$ !! !";!% *$ %;!") " 1 

3 ( " : "$ !! % * % % , ( ! "/ )* !# , ! ! 

%;, %3( ", 3 !;! /;,#$ , %% 3 1

7 ;! ( % ,, !, % " * !%( ! 3 %% " !# , ! 1 ;, %" 

% ! "% , !;,!% % #! ! ! 1 !;,!% 3:% ;! * * ! % )* ;! 

!;, ! !1 

@ 

;! * * ! % % 

!% ( ,, # , , % ! *$ # , ! % ! ! % 3 , !( # 

% " ! "% , !;,!% % #! ! ! #$ * !%( ! 3 % & ! , !;,! 

" " !# , ! ! 1 

) : (( 3 , 3 % 

!! 3 % 3 , !% ;(( ; # ! :3 , % ( !1 

3 %% :3 , !#$ !! !! , % 3 *$" 

; # ! :3 , ! 

. % ! 3 , !: ;" ! !! " ; # ! :3 , !#$ !; % 3( , ((" ( & 

, ! ! !;!%:" 3 %% : $ % 1 

! ! (( (; !,: #(6 :#$ ! , ! , ! % % ! !; 3 %% : 

!: ! ! !*;!% ) : )* , ! % ; %:#: , ! (( % *; , %# 3 % ! 

A6 !# , ! !;,!% ;"! % !" 1 

#$3 %%#$ !! !! 

' !%( ! 3 % !: "#6 !# , ! !! " , ((,;! " & %:;" ! " 

3 %% : !% * !%( ! ;! 3 , 1 

* !%( ! 1 

3 %% : % !*;!% !: ! ! 

, !#$3 % #$ !" * !%( ! 1 !" ";! & 3 , & !: "% *; ! 1 

, % !% # ! : " ! !# , ! , !$%";!% & #$ " 3 %% :" !% 

#:$ ! ! , % :! & )6 ( & 3 ( & 6 )* ##$ & : , ! " %, ! $ 

(( " %% $ 

6# , % " * !%( ! 3 %%, ! % "#6 !# , ! " ! 1 

%#$ !: ! ! 

%"! ! !% , )# " !, ! % ! %!; * !%( ! !";( 3 *$" #$ 1 

( % !*; : (( % ! ;) ! : , !; 3 %% % ! 

, ! (( : % !& ! % ! 

#$ ! % , %* !%( ! 3 % ": !# , ! 1 (" ! ((,;! ( ! & 

% (" , %* !%( ! 3 % , !#$(/% " ,; ,* 1 

% *;! * , % ,; ,* 

– 70 –

#$ ,: , ! ,; ,, !: ! ! , ! !" # ( (( !: ! ! , ! 

;(( 

H" ! ( % ,, !, %* !%( ! 3 % " ! !# , !1 

% *; , % "$ !! )* ,; ,* & % 

! !# , ! ) % ! , %* !%( ! 3 % 1 

!; , ! ;) !: ! ! 

& ((,;!* #$ ! % , %* !%( ! 3 % " ! !# , !1 

!" 1 

#$ ! % " ! !# , ! , %* !%( ! 3 % 1 

, ! (; "& !! !& * % & ";+( ! & $ "% (( !; !! )* 

, ! ! * (( %; :3 , ! 

! !# , ! !: *$ * , %* !%( ! 3 % 1 

% !" & !% ( ! ( ) 3 ( !( (;! #:! ! ! 

H" ! *:(( " * !%( ! 3 % !( ! !# , !1 

, !*:(( ( " :!% 

% ! : ! !# , ! * !%( ! 3 % 3 *$"1 

% , ! $% (# )* % " *$ (! , ;(( *;1 :"(( , ! ! ! (; "& 

(; # ! :3 , % ( !& #$ " ! (( (; % !*; 3 ( !#$ 1 

7 " 6 ( !% #! !#$ * !%( ! 3 % , !;,!% " ! !# , !1 

;! (( 

#$ ! % " ! !# , ! ) :, %* !%( ! 3 % 1 ( * !%( ! 3 % 

!! 3; !)! !& % ( * !%( ! 3 % !! 3; !)! ! ! 6 !" !! 1 

, ! ! ! * #(( * !%( ! 3 % * ( % !& % #! ! & #$ % , ! ! & ! 

% :,6) #1 

; , ! !)! )* *; # ,, : ! %3 ( (( + , (& ! 

& (( *; ; % ! !! , % 6,% )* %:,; , ! % !% & , , ! 

!( !* ,6) % & % (; : % ! )* : !)! , ! :% ": 1 

! , !;,!% %; * !%( ! 3 % !";!% " "% 6,% & $" :! ;(( ! )* 

# % !I "(( , :% ! )* !! , %; % ; , ( )* %; 3 !" 1 

# #%!# %'% /#%,*'% ) , #$ 

' !%( ! 3 % % #! % , %,:! 3 )* , %#( !# , (( 3 ;!# , (( 1 A( 

"3 !* % $ ! ! !, % !! ! 6) (( , %* * 1 3 (( @ " ! 

– 71 – 

@@

@? 

,, ! ;((!! $" , ( % #! ! %; % ; % ( % ! A$3 % ( & ' !%( ! & 

> ) ! )* E" !% 1 

& ' ( + . +1 4 2' ) & 2 - * 2 '2 - .) 

A$3 % ( ' !%( ! > ) ! E" !% 

. % 3 , ' * ,; ,* 2 , %" !% 

. % !! !$" ! 7"$ !! !)! ! 

. % >( ) ! ;) # 

, ( 7" :!% 6! 

%"! 2 ( ((;, !! 

;! # ,: 

A % #! ! ! ( :A$3 % ( , #( % #! ! * ,! ! ,1 ; ( ( # 

! , % !! :3 % , ! # 1 H" ! ! , !' !%( ! * ,! ! !% ( 

% #! ! & , * !%( , * !%( ! , #$ 3:% !#$ )* ! 1 ! , ! 

> ) !!;,!% % #! ! , 3 $ # ,#$ (( 6!! 6) 1 7"% #! ! ! , ;! (( 

!E" !% ; 3 J , %" !% J !(:! ! )* 3 

J !)! !J (( :!% ! !1 

' !%( ! 3 % * % / % #! ! , ! !";!% #$ % #! !: !! 3 1 

" (( 3 !A$3 % ( #$ , J ;! # ,:J , ;" ! " :!% )* , %" !% 

! ' !%( ! " E" !% 1 ; ! ! ! , %" !% !3 

!";!% #$ % #! % 3 , % ! , ( "% # , (( 3 ! !";!% #$ 

% #! , %" !% 1 

; ! %!:%% #$ # , (( 3 #$ % #! * !%( ! 3 % & , ! ! #$ !# , (( 1 H" ! 

% ! (# )* ! "/!!;,!% !6 !# , (( 3 1 

, #$ % #$ :!% 3 !* " % #! ! !3 !;,! " #: ( ! 1 

' !%( ! 3 % * % ) ,:! , ! ,, % #! ! & % "(( ; % #! ! , !;,! " 

! %/% ( (( #( " !# , ! ! 1 7"% #! ! ! , ! " , ! ,, !;,!% % , 

(( , ! " !% !: ! " !# , ! ! 1 

":"!( % #! ! ! " * * )* 3 % 3 , & "( 3:% !;,!% " " 

!# , ! ! 1 3 * % , ! ,*$ * , %" !% & %: !3 , !! (( 

, ! * * !1 H" !% ! , ! ,, % #! ! !3 % !! ! ,, ! ( , % 

* * 1 

" (" !# , ! !;,!% 3 , ! " , ! ,, 1 #( "% !;,!% " 

% 3 1 ! !# , ! !;,!% 3 )* ! !# , ! !;,!% ":3 1 

– 72 –

% #! ! ! "* !%( ! 3 % #!! !, !% %!! 3( !% !# , ! ! ;! % #! ! ! " 

!% 3 1 #!! ( " ,:! , ! ,, % #! ! )* % !% % #! ! ! !;,!% 

"#:1 ) #!! # # !% ! %!! %; ,:! " !# , ! ! * !;,! !% % #! ! ;! 

, ! ,, 1 

( 2 2 "+ %, 

' " 6) , % #! % #$ !% !( + !# , ! 1 

;! (;! # , 

A$ !% #$ ! % ;" ! "#6 !# , ! , % 1 

! 3 ;! )* ( ! %; , !; # !& ! , ! ;! "% 1 

, !,: " #$ !% ;" ! ! ( ! ! )* , ! ! ; ! !; , ! ( ! 

! " !! 6) , #, !# , ! !: 3 " #$ !% 1 

#$ # ( ! 

(( #$ ( % ;" ! ! !# , ! 1 

, ;! ,* ! % #$ % ! ,: / ! # !#$ % ! ,, 

!: ! ! 

" ;!! 3 , ! !# , ! #$ ! % , % #$ # 1 

$ , %#! 111 1 7 % #!! !: ! ! , * % (% # )* % (% 1 )* %:#: 

, ! $ , %#! )* ;! %; # ,, O !!: %6 P 

( ( % ,, !, % " #$ !% "#, " !# , ! ! 1 +, ( , 

!;,!% " J% ( ( !J !#$ # (/ , ! ! (: , (( ( 1 3 " ;" ! : 

, ((,;! ; , #$(/!% ) 1 

& #$ ! % , %#$ !% 1 ( ((,;! " ": !# , ! & : , J7 (:! # ,J1 

#$ ! % ;" !, )# , % )* ! & , !;,!% " ": " 

!# , ! 1 

@ 

"$ !! )* ,; ,* ! )* #$ !% & % : ) :( " !! & #$ % * !%( , 

* , ! )* * , ! )* * , ! ( " 

! ( ( 6 " ! !;,!% %; #$ !% ; ( !";!%1 ;((% ((,;! 

!! & #$ ;% ! )* J ( %; 6%% % # ! " J1 " ! ! 

;((% "; ! ! I!$"(( & *;) & * ( & # * !% & 6,% # & 6,% )* %; % ; 

, ( ,$ 1 " ;"!, $( ! , %/ & 3 !& )6 ( , # % !& 3:% : )* 

"%"; !1 !;,!% " !! 6( ! !";!% #$ , ! %; #$ !% 

3 *$"1 

, % #!! ,6) " !! 6( : ! , ( )* ";1 : !, ! ;! ((1 #!! ! 

!( %!! (( % *; 6( ! * 1 !,: 3( ( #$ !% 1 

# #%!# %'% !"+ %, 

A$ !% * % !, ,( %% #! !;!$" 3 1 , !% ! ( % #! ! !";!% 

/;,#$ , %$" 3 1 ,:! # , (( )* !# , (( 3 !;,!% 1 #! ! ! #$ 

#$ !% !% ( ! ! A$3 % ( & ' !%( ! )* > ) !& ,, ! ;((!! " 

% #! ! ! 3 (( @ 1 

& ' (8 + . +1 +1/. 2 2 '2 - .) 

A$3 % ( ' !%( ! > ) ! 

;! # ,: ' * 6! 

>( ! ! 7"$ !! 

A$ # ,; ,* 

A ! 

;! ,* 

' !%( ! 3 % 

! !% ( "% #! ! ! * ,! !A$3 % ( 1 % !! 3 $ % #! ! ! (( 

% ( #$ ;(( "% , !*;!% # ,$" & , !3 $ ;" ! " #$3 %% : 1 

A( "% % #! ! , !;,!% ! /;(" " 6# : ! )* ,, # , !;( !% 

3 !";!% & : , #$ # & , ;! ,* )* #! 1 ,, ;(( #$ ( ! 

)* ;! # ,:1 7 #$ # ;! ;" ! (( % !! ! "3 1 H" !* * & , 

;! (( !' !%( ! & ; % (" !#$3 % ( 1 $" % ;! % 3 (( ) !& 

%; % # ,#$ (( $ , 6!! 6) 1 

"% #! ! ! !";!% !3 #$ % #! #$ !% & !;,( !#$ # & 

, ;! ,* )* #! 1 

– 74 –

A$ % #! ! "#$ !% !:%% ,; ! %3:% #$ # , (( )* !# , (( 3 1 " 

% 3 , % !:%% ,; ! %& ! , % !6 # , (( 3 !;,!% #/;% 

! "/! )* % !6 !# , (( 3 !;,!% % !: !% ! "/!1 

A$ !% * % ,:! , ! ,, % #! ! & %:*;(# ! "% 3 , !;,!% " 

% #! ! "#$ !% !( , ! ! %/% ( " !# , ! ! 1 !"!( % #! ! !" 

* !%( ! 3 % 1 $" 3 !!;,!% ", (( ! ! )* !# , ! 1 %!! !" 

;" !, !% ! , % % #! ! , ! " , ! ,, 1 / "% (" !# , ! ! !;,!% 

(( ": "% 3 1 

7"% 3 , !;,!% !,:! ,, ! ( 1 ;! # ,: )* ( ! ! ! ( 

,, !& : !;" ! $ , %#$ # & , ;! ,* )* #! 1 6!& "$ !! )* 

,; ,* !;" !% ,, ! ( 1 

; ! ! ! #$ !% !;,!% ( ! (( * !%( ! 3 % , ! % ! 

,";!% ( ! ! ! !;,!% 1 !3 : * !%( ! 3 % , ( ! "/ 

% #! % % #$ #$ !% )* !# , ! ! %;, %* % 3 * !%( ! 3 % 

, % ! #$ !% , ! ! "; ,1 7 % ! !;,!% /;(", ! ( ! (( " !% ! 

3 : % ; ! " (;! 3 ! , (( ! (( : #$ !% 3( $" #($% !; 

* !%( ! 3 % !";!% , !;!%: + , 3 1 

A$ !% * !, !% %!! % #! ! ! , ! " !# , ! ;!% !% 3 ! 

, % #! % 1 #!! #( , ! ,, % #! ! )* #; !# , ! !;,!% ) 

, ! ,, 3 ;!#$ % $" % #! % 3 !1 , !!: "% 3 , 

!;,!% ,, ! ( , %" !% : % # , , $" !% 3 1 , ! 

%!! !;!, 1 

( 2 4 # '/ #%$# %'% 

, ( !# , ! 6) * * ! !! * $ , % ! !! # ! 1 

! * * ! (( ! ! 

; # "% ; ((#;(( 

.( !%% ! , !;,!% #!! ( 6 " ! ! * * ! ((1 ! 6 

" !" ! * "; !IJ (( ";( J& J !% ( :"; !J& 6,% " & 3 ) $!& )* 

%; % ; , ( 1 >: ! )* #!, "; 6) * * ! (( ! : #$ J% ! 

"; !; ! %#$ : ( # J1 

;% " ! !! ! 6 " ! ! * * # & %; % 6) ! # J";% 

)* "!%J )* J* ( & %,, )* !J1 ! !: " !# #$ * * 1 

H % !$ )* * ( %:; ! ! %* * ! :% !* * , , ! : ; ; ! 

# , :1 

# ! , ! 3 (#$ !" ;!! ! 6 " !#$ * * ! !! 1 

,6) # & "; 3 & ,;!! :"; ! 

* % # !$" * " % 

– 75 – 

@

@B 

, !#$(/ , % # 6, ! 

! ( ( 3 !;,!% #$ "%3 (#$ ! ! !* * ((& #$ , ! ! 

, 3 " "!1 ": !# , ! !;,!% * * ! #:! 

) 

(( % , #!! 

A6 !# , ! ! : ;" ! 3 (#$ ! (( ! * * ! (( ! ! 1 

7! (( /;(" & " %" ; #$ #$ & ": # % !1 

' * ! !! 3 " "#6 !# , ! , ! 3:% ! 1 

: ! %* * !! 3; ! 3 , ! ;! # ! !% ! ) : !! 3; , ! 

#: 6!% :( : , ! ! ; * !% 1 

, ";+( ! & $ ( ! 33 !; % : $ ( # 1 ;! # !!; % 3 *$"1 

! !# , ! !: ;" ! * * ! !! !! 3; *:(( $ 1 

; ) :%:( * * ! !! 1 , % ! #!! ;( (( , ! )* $ :%;1 

7! %* * ( % " ! !# , ! (( 1 #$(/!% ) 6) !# , ! !;" !* 

, :" ! & "( : !# , ! ! : *$ ,, !, % 

* * ! !! 1 

% ;(( *:(( , )* !; % : $" % " (:! , %:3( , !* !% !% )* $ !% 

)* ;(( (( 3 6,, # ! 

: * * : , * !% !% )* %;, % % 3( #$ ;, ;% !% , !% 1 

#: ;! : ( (:! ,, & 3 , ! ! * !% )* $ !: !1 

% $ #$ (:! , )* 3 ," !% 3( #$ % : (:! , )* % )* % $ 

":%($ , $!! )* %: !% ! ( % (( % ; # ( 1 

' * ! !! ! !: " ! !# , ! *$ ,, !, % & %: !3; ( ) ! !% 

( % (( 3; ;% !% , !% ,3 !%, %(: * * 1 

! ! ,3 ! !, % , ! $ (:! , ( ) %:( : , !* !% % !% 

#:! ,, #$3 1 (( , ! $ (:! ,, ,: , !:, ! ! #$ $ *:(( : %; % 

:1 : !% ! 1 

A$ *$ * * ! : :" )* ! 1 3 !;,!% " ! " ": 

! 1 

%:* !! % ! ( ! & * !! ! #$ )* * !! ! " #$ !% !%: : % 

3 !% !1 )* %:: , ! ! ! 3( !% , % ! % #$ % : #$ # 1 

" ;!! 3 , ": !# , ! #$ ! % , %* * ! !! 1 ( 

;((% % ,; ,* ! :" * * !& % ( ;((% % ! :" !: !% *:(( 1 .:% 

% :" !! !;,!% " ! )* ,, !# , !1 

– 76 –

! !* * # ! ,; ,* 

% ! $ # ;!" %, ! $& , % ! : ,; ,* !& (( : % % : 

#$ : !% " % : )* %:3( * * !%; # 1 

! !! ! !# , ! !: 3 * * ! !! !*$ ,, !, %3 3:% 

,; ,* )* ! 1 

" ! !; , ! ,, :( !%"; , ! ! * ,; ,* ! (( 

# ;% !% ;" ! , , !*:(( !#$ (: * * 1 3 # " :!: !! 

; ) :1 :% ! 3 ; * * !1 

H" ! )* ,, ! ( % " ! !# , ! , %3 * * ! !! 1 

:3 %$, / % ! ! !* ! $" (( ;) ( ,6) : % !": : # 1 )* 

%:; , ! ! , ! #$ * , !% !3 ! :3 % ; !: ! !! ! ! 

!; , ! ! ,, ( , % # 1 

' * ! !! !: " ! !# , ! " !% ( " 1 

!% ( * !%( ! 3 % !; * * ! !! !1 

! !# , ! !: *$ * * :" ! 1 

7 , ! ! ( " *:(( 3 ( ! ! " 1 

* " 3 , !;,!% " !# , ! #$ % #! * * ! !! 1 

( !;,!% #$(/ * * ;! 1 

#$ $ *:(( * * 3 ;! !! ! 

% *;! ! 3 * , %% %; ";,; ! !% ; % !% # ! ) : 

#!! ;" !: ! * * !;" ! !( ( $" * * ;! )* ;(( #$(/ 

# 6, !1 

, !#$(/ , % # 6, !%: ;(( 1 !#: % / ! ! "; ! ( " #$ ,6) 1 ! 

! #$! #* ( ! ( 1 

' * ! !! !: ;" ! ;(( * !! ((;, !% # ( 1 #$(/!% ) !;,!% ;" ! 

* , ! !3 %$, !3 * * 1 

% ;!! )* % ,; , ! ,, #$ # ! ! )* % ( % (( , ! ! 

* !! , % & , !* !! ! , % ((;, ( ! ! 1 

!! ; 3 %$, * * & , !;,!% " ! !# , !& " ( * * ! (( % ! 

, 3 *$" #$ 1 

% !$" !% 3 ;,, ( ! " #: ! *:(( *$ * * ;! " !! !! : 

% ! ;) " !$" 3( ) (( #$ 1 

. %$,!! ! % ;" !36 : " ; * * 1 !;,!% " !# , ! 1 

! ;!! % ;!! 3 1 ; ";(% ,6) , ;!( 1 

– 77 – 

@D

? 

# #%!# %'% /# '/ #%$# %'% 

:! "% #! ! ! #$ * * ! !! * % $ , % ! %; 3 (#$ !3 #!! 

, , %* *$ )* (: * * :" !! , #$ !% 3 ( $!! 1 . 

% #! % ;" ! , "* * * !3 %$, " (;, ( 1 

3 (( @ #!! ! ,, ! ;((!! $" % #! ! ! #$ * * ! !! 1 #! ! ! % ( 

! A$3 % ( & ' !%( ! & > ) !& E" !% )* A 1 ; !3 

* * ! !! , * !A )* % ; ;" ! (( % !! , #( % #! ! 

;! 1 ) ! E" !% A 

>( ! ! ;% !% , ,; ,* # !* ! 

A$ !% 

!% ! % , 

' !%( ! 3 % *:((!! 

>( ) ! 2 

# 

;% !% 

A$ ! 

3 ;! !! 

2 ( ((;, !! ;! ( 

=;,!* * 

: )* ! %: 

;) !! 

!A$3 % ( #!! 3 , !! 3; ! !" #$3 %% :"% , (( ! 

3 *$" $ 1 !> ) ! !! *:(( !3 3 ,; ,* )* ! 

E" !% !! *:(( ":3 , 3:% 3 ) ! ; " $" (:! %1 !A 

!! *:(( #$*:(( !% ! , " $ "( !* * , ; (;, ( 1 

M 3 !A " * * ! !! ! , , * , % #! !1 ; 

, ( 3 % !! #$ , *:((!! & , #$ , %" !% ;! (( ! 

' !%( ! 1 

A$ * * ! !! !:%% ,; ! %#$ # , (( , ! ! #$ !# , (( 3 1 

' * ! !! ( % ,, !, %,:! 3 !; % % #! % 1

!3 @ "% D 3 , !;,!% " , ! ,, % #! ! 1 !" 6%( !" % ( 

"* * ! !! & # , % !;,!% " , ( !# , ! 1 ;% !% , !% & , " 

% !; "!( 3 & !;,!% ": !# , ! )* #$ ! 3 ;!!! !;,!% "#6 

!# , ! 1 

M "% (" !# , ! ! !;,!% ! (( #( "% #! ! ! , ! " , ! ,, 1 ": 

!# , ! !;,!% + " #, "% ) , ! ,, % #! ! ! 1 E" !# , ! 

!;,!% (( #; "% % #! ! 1 

!: "% #! ! ! ! ;! , * * !";!% ,:! 3 #$ % #! 

* * ! !! 1 #: ( 3 " , ! ,, & , ! ! "% , ! ,, % #! ! ! 

!;,!% " , ( !# , ! 1 ": !# , ! * % !;,! ,:! "3 ! , ! " 

, ! ,, )* ! %/% ( " !# , ! ! * % ! !;,! !: "% 1 

% #! ! ! "* * ! !! #!! 3:% ! %!! !# , ! , (( !& , !% , 

" * * ! !! % !% 3 , * % !% #! ! , " , ! , #$ , ( 

!# , ! 1 

( 2 5 1* %,'/ 

" )* /;(" ;!% * ! : " #$ ! % " / !# , ! 1 " %;, %% !!; 

"!( % #! ! !#$ /;(" ;!% * 1 

!; % * ,6) $ # !* !; % ,, * :3( % ,6) , /;(" ;!% 1 

! !# , ! !: " ! % " # !* , ! * ( (( " ! % " /;(" ;!% * ;" ! 

:" 1 

% , * ;! #$ ( )* ! % !*; /;(" ;!% * ! R ,:! :! : % ! 

" !)! % * ( " 

# !* !: ;" ! ;(( ! 1 . ( # !% !;,!% , % #! ! : /;(" ;!% * " 

!# , ! 1 

3 *$" ;! , : 3( ( , 3 ( ,, & ": 3 ( 

, ! ! ! 3 ( * ( ! ( , ! !/ 33 /;(" ;!% $!! ! 

! !# , ! !: )* /;(" ;!% * ; #$ ! % )* # !* ; !3 ,( !% 

# #$ % ":1 

!; % ! * #: $ !: ! 3 ( & : ,, % (( #$ " )* %: !% ! % 

*; 3 ( !1 ; (( : ! /;(" ;!% $" * " % )* %:; % * (( ! , ! 

: !* !%1 

" 6 ( 3 , #$ ! % , % # !* " ! !# , ! ,3 !%, % 

% #! ! ! " /;(" ;!% * 1 !# , ! ! 6) 3 ! , !$" ! :" !% % ( " 

3 ( $!! !& : , ,; ,* )* ;% !% , !% 1 

!% ( ; /; % )* * ,, :(:! 3 (%!! ! )* !% ( * ! ! ,, : 

% !, !$" # % ! : ; 1 

– 79 – 

?

? 

!;,!% " !# , ! !; % % #! % /;(" ;!% * 1 / % ( ! ! (( % ! 

"!( % #! ! !1 

, ! !! ( ! ! $!! 

,3 !%, % ( ! ! !;,!% ! )* 1 ,; ,* !;,!% " ": 

!# , ! )* # ,#$*:((!! " ! "% !# , ! 1 

$ # ";" ( (( ,:( )* * , ! ! %: !, !3 % , : # !" !! 1 

:#: % " ! ( ! ! & ,; ,* )* # ,#$*:((!! )* ! /;(" ;!% * 1 

/;(" ;!% * )* ( ! ! #$ ! % ;" !, % ! & )* 1 

# ;% !% )* ( ) ! !;,!% " ,, !( !# , ! " % #$ % #! 

/;(" ;!% * 1 ' * ! !! !;,!% " ": !# , ! 1 

( ! ! $!! ! , ( ! , ,, )* #6(( % *; " ! , #!! 

!; % ;(( ,; ,* & # ;% !% & ( ) ! )* * * ! !! 

/;(" ;!% $!! % ; % #: : ! / (; , $" * " % 1 % " 

( ) % & * % " % ";! (( : "( *:(( % : :1 

& " !( #6 !# , ! ; : /;(" ;!% * 1 

! ! #: ";(% ,6) )* , ! ! ; * $!! !1 

! "% !# , ! ( % ;" ! /;(" ;!% * )* ; * (( 1 

3( ,6) , ! ( #(6 $!! !!; , !,; % ; /;(" ;!% 1 ; ! 

: ; ! 1 

&$ " 6 ( !#$,: , ! !# , ! ! : " !% ( " /;(" ;!% * 1 

% 3( 3 ( /;("#$ !% / #$ $!! ! 

" 6 ( !% #! ! " /;(" ;!% * & "( !!;,!% " ": !# , ! 1 

! " 1 ! * !% 1 

# ;% !% )* * * #$ ! % ;" !, % ;% !% , !% ,3 !%, % 

/;(" ;!% * 1 

# ;% !% 1 ,, % :D "; )* ( * !% !% )* , $!! 1 

& !;,!% " ! !# , ! , !% #! ! " /;(" ;!% * 1 

7! ! $!! (( !! ! # 1 

# !;,!% " ! " !# , ! ! ,3 !%, %% #! ! " /;(" ;!% * 1 

$ " !! 1 % ! !# , ! , 3 *$" #$ $!! !1 

7 , "!! !!;,!% ;" !% " ! !# , !1 

!, ! ! (; " # ! )* 6( ! : !* !% (( !: ! ! %:* , ! ! ! 

/;(" ;!% * 

6) " !# , ! !; % % #! % /;(" ;!% * 1 

– 80 –

;(" ;!% * ! 3( , ! ,, #$3 )* (( % %; 

, !($ ! ;" ! , !% $ #( 

! !# , ! !: " !% ( " /;(" ;!% * 1 

!" #$ /;(" )* $!! ! )* (( , !* , ! 

& !: " ! !# , ! !! :" /;(" ;!% * !1 

!% ( 3( ";(% % !; % ";!% )* $ / ;(( 

! %; /;(" ;!% * ! : " " "%";!%!! & $!! , ,:( )* ! 1 

6) (( +, ( :#$(/!% ; " ! !# , !1 

!% ( :! ( (( % !: # !"; )* %; % ; , ": & # ;!, ! ! * 

3 , % & :%: , ! ) :( * , ! ;! /;(" ;!% 1 

# #%!# %'% 1* %,'/ 

! ( ( 3 !";!% #$ % #! /;(" ;!% * 1 ';(# ! :,:! # , (( , 

!# , (( 3 !;,!% 1 ( ! ! # 

,; ,* # !* . ( # !% 

A ,#$*:((!! 

;% !% 7"$ !! !)! ! > 3( ,($ !! 

>( ) ! ; " ! % 

' * ; * 

;% !% , 

A(6 

!% 7! " 

, ( 

!$" ! /;("#$ !% 

A ,#$ (( * !%( % #! ! ! , $" !% ! )* * !%( ! 1 $" !% 

! ! 3 $ 3:% ! ! ! )* (:! ! * ! !1 ' !%( ! ! 

, !;,!% ; * !%( ! 3:% #$ )* ! 1 ": ! A$ 3 % ( )* ! ! 

* !%( , ;! !% & , ! (/ ! , A$3 % ( ,# ;! !% !#$ ! )* 

! ! ,# ;! !% , 3:% !" !#$ )* ! 1 ! , !> ) ! 

– 81 – 

?@

* !%( % #! ! ! , ! !# , !F ,; ,* )* "$ !! G& )* , ;" ! ( 

!# , !F(; "G1 

A , "3 ! !";!% !3 #$ % #! /;(" ;!% * 1 " (; "& ; * & & 

/;("#$ !% )* 3( ,($ !! 1 

?? 

; ! %!:%% #$ # , (( 3 , !";!% #$ % #! /;(" ;!% * 1 

#!! , ! ,, % #! ! 1 >( ! ! , !;,!% " !# , ! & # !* , 

!;,!% " / !# , ! )* ; * , !;,!% "#6 !# , ! 1 !! 3; 

/;(" ;!% * * !,6) ( ! !% ( , ! ,, % #! ! & %:% ,, !( " 3 

, !;,!% 1 

(" "% (" !# , ! ! !;,!% % #! ! , ! " , ! ,, 1 ": " !# , ! ! 

!;,!% 3:% #, "% % #! ! 1 .( !%% $" !# , ! ! " % & /;,#$ ( , % % 

% #! % 3 & !*$ !% ( , !;,!% #( "% #! ! ! , ! " , ! ,, 1 !3 

! !# , ! !;,!% ! "% % #! ! )* % !% !;,!% ": (( "% 1 

/;(" ;!% * * % ! %!! !# , ! ! , (( ! !% #! !1 :! ( % #! ! 

!";!% )* ! !% ( "% " ! , ! ,, 1 ! , " !# , ! ! !;,!% ": 

(( #( "% % #! ! , ! " , ! ,, " % ! !% ( , !";!% " ) 

, ! ,, % #! ! 1 

( 2 6 ' , #%, 

( " % !% #! ! , !;,!% "#( !# , ! 1 " !# , ! ! !;,!% 

% 1 

= 6) , %" !* (( , %" !% *$ * ,6) , %#$ *$ * * 1 A$ 

$ ! !, % :*$ * * )* % #!! # * ( % ! , ! )* ! /;(" 

$" % ; # ( 1 :; ! % ! ! ! , %" !1 

* * ! !! ! ! ( % , %" !* ! 

2 , %" !% % #! % , %*/;( " " / !# , ! 1 

!, ! ! , !$" 3 ( ! % !( :; , !# ( & %:; , ! ! : , %" ! ! 1 

" ;" ! ! !# , ! , ! : , !$" ! !! * ! ; !% #! ! " , %" !% & 

! % ! ; " 3 (#$ ! ,; ,, , , !1 

:" , ! % *; ; ;!%: !,;!! , ! ; # ( (; 1 A ;!, ! ! 

, !$" ,; ; ( ! ) 

!;,!% " / !# , ! 1 ! )* ,, !# , ! 6) #$(/!% ) , % % ( 

* !%( , * ! (( $" ! ( ) ! :"; ! )* ;" ! , 3 (#$ ! " "% , ; 

( ) ! 1 

– 82 –

)* , !" " , !* 3 ( !& : , ! ! !; , ! 3 ) (;! *$ ! !3 ) 

:";! % & ! , !* ! (( :" , !* 3 ( !!: ! ! 

, , !* !#( ( ) ! & : !% 3( ! , %% ) :& , ! !# ! ( ) , % 

# ! , ,, ! :"; ! , , !( ";! ( ) % : !% 33 ( % 

! !! ! !# , ! ( % , ( ) ! #$*:(( !% (( !% 3 ( 1 

, ! ( ) ! #$ !; !% 3 ( !; , !: ,& , !" , % % #!! " 

, , ! : !#$ % # ,#$ !3 ( , !: , (( + , (1 

!;,!% " / !# , ! )* ! "#,1 2 , %" !% % #! % 

, % " + !# , ! )* , % ": !# , ! 1 

:% ; ,; ,* !& # ;% !% & ( ! ! !& ( ((;, !! !1 ; %; , 

# , ! ! #: #6(( 1 > " ! ! & ## , , ! ; :1 

! !# , ! 6) ,; ,* ! 3 6% ( #$ , %" !% :% ; 1 

7 % * !3 ,; ,* :% " " % , ! ;! %6 1 

7 ! ((;, ( ( #$(/!% ) (( ! " , %" !1 

O! , %" !P* ! ! ! # ( $" * " % )* % ; ) : , %" !% & 

%:" , ! ! * , ! 3 

>( ! ! ( % ,, !, % , %" !% :#$(/!% ; )* ,, ! ( *; ! % !;" ! 

, % , ! #$ !% 1 

% * !%( , ( ! ! $!! 

7 % ( ! 3 : % ! ; !: ! !! !#$ # 1 

# % #! % , %" !% !( !# , ! 1 

7 , ! # ,:& , ! )* $ "& "$ !! ! !1 

& ( % (( , %" !% " ": !# , ! 1 

, * ! (( * ! /; (( /; ,6) $" (( & %:#$ "!! , %" !% 

H" ! ! ( % ,, !, % , %" !% " ": !# , ! 1 

% ; % *; , %#$ !% !& % : * !% * !% 6) / 1 

( 6) , !% #! ! : , %" !% " ": !# , ! 1 % #$ ) 

( ! !# , ! , 3 (#$ ! !)6 ( , " " :"; : , $ 1 

/ %:; 3 %% )* * * !%( ! 3 % : , !; , %" ! , :% ! %; 

, ! ! ;##1 

, , ! ,, # , + , (" , ! !! 111 #$3 % %: % !*;!% 

!: ! ! 

&$ !;,!% " ! !# , ! , !% #! ! : , %" !% 1 

% !*; /;(" ;!% ((;, !! !& % !($ # /;(" ;!% 

– 83 – 

?

# ,, ! ( % , % , %" !% " ! !# , !1 

? 

, %" !% & ! ) :*$ * ( , % 6% 

.:% )* ,, ! ( % , % , %" !% " ! !# , !1 Q ( ! !# , ! 

( % #$ :( (( , %" !% 1 !! !# , ! ( % ;" ! )* (( 

, %" !% % ) , : ! % !1 ;!( !;,!% " ,, !( !# , ! )* 

# !* "#6 !# , ! 1 

; !; , !" ( $ $!! & , !" , !#$ : !" $ 3 ( 

E" * " % % *; % #$ : ! 1 #!! % , ! * % ! ;!( ! (( 1 : 

3 *$" % $"!! $ ( (( * ( ( 1 :% #$ : " % , *;!% ! , ! % ,1 

#$(/!% ) " * ! " !# , ! ! ( % 3 (#$ ! , %" !% (( ! 

;! ( 1 

% , %!: !*; )* ;!! % ; ;%%!; % : , %& %:; % !: , ! 

;,, 1 

# !* :" ! : , %" !% 6) " ! !# , ! :#$(/!% ; 1 

, %" !% & % ; !: ! ! , ,, , %" # !* 

7 , %" !% ; ! (( $" !% 3 !;,!% " / !# , ! 1 

' ( $!! ! " , %" !1 

; (( 1 

% ;) (( !( ! 

7 " !;,!% " + !# , ! , !% #! ! : , %" !% 1 % #$ 

"% #$(/!% ) ! ( , %" !% , (( & "( !3 !;,!% "% !! 

!# , ! , ,, !*$ !% , % , %" !% 1 

, !; , %" ! , " % , !*;!% # ,:1 !3 : !% 3 !% ! (( 

3 !% 1 7 , / $ :*; : !% ( % (( % 

!,: #$ " (6 & , %" ! , " % , !" # ( # ! 

! !# , ! ( % ,, ! $ , % , %" !% 1 

#$ !; , %" ! , /;(" )* % , #!! 

!;,!% "#, !# , ! ,3 !%, %% #! ! ! " , %" !% 1 

6%( #$ (( !% # ! 1 

#$ ! % , % , %" !% " ! !# , !1 

, ! % !*; ! !* ;!%: , %" !% )* %: !, ! ;! " #$ #$ " !! 

% *; %:1 = % " ! #$ !: !! :" % : , ! % !)! ! !%;1 

– 84 –

! !# , ! !: ! )* *$ ,, !, % , %" !% 1 . !% !;,!% ;" ! 

!% "% !% !# , ! ! ! , % 3 " 3 %$,!! ! " , %" !% $ #:! 

"% !# , ! ! $1 

% !" + , (" *:((!! & : :, "; )* !1 % :* " % 

)* 3 ( !#$(/ , %1 )* %:* * !/ #( 3 !% 1 

7 ; !% ( " , %" !% !;,!% " !# , ! 1 ! "% !# , ! 

" ;" ! ! , , ,, ! ( , %" !% , % ! "%% #! ! " 

, %" !% 1 

, !, !, % *;!% !: ! ! ! , : ;% 

% !3( !# ( !1 = $ !: ! ! : % & 3 ( 

": !# , ! !;,!% ! ( ! , (( ! , %" !% )* 1 ! "% : % , 

, ! %; !#$(/% " , %" !% )* % ! !% : % , , %" !% ; !#$(/% " 

, ! %1 

; , ! , %" !%:; , ! ) : !, !3 (#$ 6) / 

% 3 :* , ! ( " ! (( ,;!! !; 

! !# , ! ( % (( !3 (#$ , %" !% )* , ! %1 

( " , /;(" * 3 !,; , ! !* ( !! ! $!! 1 * !! , %" !% 1 

;! # !! ( !% & , ! $!! 1 

;! !% !;,!% : ": ( ; 1 ! !# , ! 6) , %" !% * $ , % 

1 ! !# , ! 6) , %" !% !% #! , % 1 

7 #: ! ! ; & , % *; , %" !% 1 

;! (;! # , 

": !# , ! ( % , %" !% (( )* ! "% " ;" ! ! , , ( 

, %" !% (( 1 

;(% #$ , * ,, (:! : !1 * ! !! ! , %" !* 1 

% ; B : (( & , * " %% ( ! , , ! # % #$ : ! 1 !#!! // 

) :! ( " 1 

! !# , ! !;,!% #$ !#$ " , %" !3 *$" " 1 

/ ,: #$ : / !! , !, % ! :,6) , ,$/( , !3 ( $!! )* 

#$ !! $ % ,: / " : #$3 %%3:% #6 )* 6 )* 3 ( ! 

! 

# #%!# %'% ' , #%, 

, ( 3 %$,!! , :% ! )* ;" ! (( !% # , (( 3 , * $ , % ! ! , 

% !! % !;,!% 3( !%% #! ! ! #$ , %" !% 1 !! 3; ,, !( 

– 85 – 

?

(" # , (( 3 !;,!% 1 2 , %" !% * % #( ! ( ( % #! ! " (( 3 , 

% #! % 1 ,, !( !;,!% @? ( 3 #$ % #! , %" !% 1 (( 

# , (( 3 !;,!% " % ;!%:, ;!% 33 ( :,:! !# , (( , # , (( 3 , 

!;,!% & # , :,:! 3 !;,!% ,, !( 1 

?B 

3 (( @ D !! *:(( , ( % #! ! #$ , %" !% 1 #! ! ! * % ( ! ! 

A$3 % ( & ' !%( ! & > ) !& E" !% )* ! !1 !E" !% !! *:(( 

( #( 3 & %; # ,, ' !%( ! 1 

& ' (: + . +1 -0 25 . 2 2 '2 - .) 

A$3 % ( ' !%( ! > ) ! E" !% ! ! 

>( ! ! *:((!! ,; ,* ' (* . ( # !% 

%" ! , 

, ( 6! . !% 

>( ) ! 7"$ !! M(% 

A$ !% !$" ! !)! ! 

;! # ,: # ;% !% ! % 

' * $! 

' !%( ! 3 % A$;(% 

! # !* 

;% !% , 

/;("! 

!% ;! ( 

2 ( ((;, !! 7 6% 

! ; 

7! " 

/;(" ;!% * 

A$ :( 

A$3 %% 

(( !A$3 % ( ;! % #! ! , * $ , % " #$3 %% ! ! !#$ 

! 1 "3 ! !E" !% ; JA$3 %%J& , !% * ! $ , % 

" #$3 %% ! ! !#$ ! ! !* !%( , $" !% " #$3 %% !#$ 

$ 3 (1 !' !%( ! #!! * !%( ! , $ 3:% !#$ )* ! 1 #! ! ! ! , 

> ) !3 $ # ,#$ (( 6!! 6) 1 !E" !% !! # ! , ; 3 ;!% 

$" * ( ( " F(( +, ( $!G& $" (:! % F(( +, ( :(% G )* $" ! !F(( +, ( 

!)! !G1 !3 ! , * # (( :!%F(( +, ( $!G& (( :!% , 

* " % $ , % % !F(( +, ( # !* G )* , * (( :!% , !$ )* , ! F(( 

+, ( !)! !G1 !3 3 J. ( # !% J ;! (( ! ! !1 

– 86 –

!% #$";! , ( 3 %$,!! , :% ! (( !;,! )* ;" ! ,:! % #! ! 

(( # , ,, # , , %" !% ; % $" !% #$ $ " , !! # 

(( 1 2 ( , " % (( :% #$";!!! 1 

2 , %" !% * * ( ? % #! ! , ! !";!% #$ % #! !: "% !% 3 !1 

% #! ! " , %" !% , & , ! , (( , #6 3 ! 

E" !% 1 #6 3 , ; !% ! !; !)! !& , ! %& # !* )* 

! " 1 E" 3 ! !";!% %;, % !3 #$ % #! , %" !% 1 

! "/!!;,!% % # , (( 3 , ;" !" % , !% !;,! 1

! , (% 3 !: " "( ! (( "( " ! , % #! ! ! # ,#$ (( 

* ,! % 1 $ ( 3 #) ( 3 !! 1 3 (( @ #!! ! ,, ! ;((!! $" 

"( , !! *$(( #( " !; #( % #! ! #$ " / 3 , % #! % 1 

A$% (!! ! "% #! ! ! " " # ( #$ 3 %$,!! ! "% 

$ " 1 6%( * ! # 3 %% :* ((! % ! ! ( % #! ! " , (( ! ! 1 

,; ,* * % ( ,:! % #! ! % ": $ ! ' !%( ! )* > ) !1 .:% 

* !%( ! 3 % )* #$ !% * % #( % #! ! !A$3 % ( 1 A$ 

* !%( ! 3 % #$(/% % !! ; " !' !%( ! & , % !#$ !% * % 

* (( !; $ !> ) !1 "3 !* % %;, % , 6%( # !" 

& : , #$ !% & , % ! !% 3 * % , # & : , ,; ,* 1 

& ' ( ;!12 ' ) 52 + . - .) 

. % #! $ !

!"!( % #! ! !#$ "$ !! " 6! )* #$ ,; ,* " % "$ !! 1 

' !%( ! 3 % % #! % #;, , %* * )* 3 % 3 , & "( !;,!% "( 

,:! !# , ! 1 ' !%( ! 3 % " ! % !"!( % #! ! !#$ #$ !% 1 

' * ! !! % #! % "#( , % ! * * (( !1 7" (( % #! ! #$ 

, ( 3 " % % ! !% % #! ! ! , !;,!% " , ( !# , ! 1 /;(" ;!% * 

"!( % #! !" ( ! ! )* , %" !% "!( % #! !" * * ! !! 1 

:! "% #! ! ! #$ 3 !!;,!% "#; ;! ! %/% ( " !# , ! ! 1 " 

% #! ! ! , !;,!% ",:! !# , ! * % % , ! , ! %!! & : ( 

": ,, 3 !";!% #$ % #! 1 :" !%"% (( ((! % "% 

3 ! ! : !! 3; 1 

. !3 " ;) !! ! , ( % , (( !% 3 1 ( 3 , 

!# , ! ! ( % (( :" % ""% !# , ! !* % ((#: , !! !1 " #(( ,; 

% 6%( & : , , (( ! "$ !! )* ,; ,* , , (( !* !%( ! 3 % )* 

#$ !% 1 !# , ! ! ((#: % #$ , % #$ "3 ! % % )* % %; # 

, % !% 1 %% #! ! ! " ,; ,* !";!% "$ !! ! $ ;) !! ;!") 

" & , !% #$ , ;"! ,; ,* !;,!% !; "$ !! % #! % 1 

' !%( ! 3 % !";!% #$ % #! #$ !% & , !% ,";!% #$ , ! 1 !! 

:" !" , (( % #:! ,( # , !: 3 ,: % #! #$ !! 3 1 

A$ % #! , %" !% !";!% , ( # , (( 3 , ! "/ ! 1 " 

% ) ! , !;,!% " , ( !# , ! )* " !;,!% !3 " #: ( !# , ! 1 

# , (( 3 ! (( % , !! 36 , ! % #! ! & "( % #!! %!! 1 

(( ( % (( !;!! $ %!! #$ * , %" !% % #! 1 " !3 #$ 

* !%( ! 3 % , , %" !% !";!% , % #! !1 

!# , ! ! !";!% ,, (( , % ,, 3 %$,!! , :% ! )* ; 

3 %$, $ " ! #:! ,, ; % ( % #!! ((! % * % 3 %$, 

$ " !& # , % (; ! ( !! 3$% ! 1 !( % (( ,, ! 

3 %$, : ( ; )* ( #$,: 3 %$, ,, !";!%1 (( " % ( ! 

((! % ! " , !% 3 %$,!! ! !;! " 3 ( ! ! 3 %$,!! ! 1 " #(( 

%; ! ! * !;,! ( 3 #$ % #! , !% /;(" " " ( 

% ( " 3 ! %; , !% " 3 ! !;,! (( #$% ( #$ " 3 1 ) 

3 % % # # !% * #!! ! $ $" ! ;,, ( , "% , ; " 3 %$, 

! 1 

( 4 9 $$*'% # *#%) $$ 

! %/ ! (6 ! % !! % 6# % (( !% $ "( ( ! , !: #!! , (( ! 

3 ! , # , , !% ! "/ ! 1 !! ! (6 36 :, ( #:!* ( ! "/ ! 1 

( ! ! ; *;( %!! #:!* ( ! "/! )* 36 (( $ % ( ! ! : + ( ) #: , 

( ! & !36 ;(( : (( % " , % ! (% !# , ! ! " :#: ! "/ ! 1 

– 89 –

, !% ( " ! (6 ! ! ) ( ! % , $" ( ! , (( !3 #$ " / 

!# , !1 

. ! % !! ! (6 !% !;,! : ( ; ! "/ ! 1 ( !% 3 !!;,! 

+ , % : ! % !& % ( ( 3$/!! # , )* % ( !% 3 ! ,!;,! , % !% 

%%; % " 6%( "( 3 , ": 1 , ( 3$/!! # , ;! ( ! ! (( 

)* ,, 3 1 (( +, ( !% , %" !% ;" ! ,!;,! , J , %" !J )* , 

J, %" ! , J1 

":3 !% * ! + ( ) (( , ( ) ( ! , (( ! 1 % + ( ) ( ! , ! 

!# , ! ! 6) ( ! % % #!! ! ( ! 3 ! , (( !& (( +, ( ! , 

6) + )* 6*$ * & + )* 6 : * !% * !% (( +; !% ( "61 , ( ) ( ! 

!! 3; !# , ! ! ,3 !%, % % ( % , 3 ;" !!;,!% !: !! 3 1 

! (6 ! $ ! ! ((! %, (( !% ( 6 " ( ! 1 

! * (( $ !: ! ! (6 ""( ! !! ( ! ! * 1 " #(( #!! ( ! ! 3:% 

!! ! )* !% #(( 6) !3 ! ( ! ! !! !1 ) * ! !# , ! ! 

+ ( ) #: , % ; ,$/( ! :% ! ( ! ;" ! (( : !% !! ! )* %;, % 

(( ! !! : ( ! ! !! " , " !% 1 " #(( ; % /;(" ( ( ! ! ! 

! : 3:% !! & (( +, ( :(% ! :" # !* & , % ! # !* ! ! :" 

:(% & , ! ! * (( % #(( ! % " !! 1 7!( %!! ! (( ( ! : #:! 

3 ! % !; #: ! %!! % " !! ! " ( ! 1 ( ! ! : #:!% 3 

, ( *$ !* )* %; $" #:!3 " %!! ! , !": * !1 

,3 !% J ( ((J + ! ! (( : ! "( ! !! , 6) " !# , ! ! 1 

' !#$ 3 : #:! $ " )* ! "/ ! 1 % !*$ !":!( !3 

, %" !% & : , % $ : (( 1 ; # ,, % #, 3 %$,!! , :% ! % ! 

!% !":!1 # % ,, !!":, % !% 3 , !";!% , $ " 1 % ! 

#/;% !":! ! : $" 3 , !# , ! ! ((#: % , ! "/ ! )* , % , 

#!! , % ! "/ % ! 1 (( % ! !":! ;! 3 , , !% ! "/ ! , 

! ((*$ !: ! "% $" !": ! 1 . :!": (( @ ;! (( # , (( 3 & , % !3 

:!":? )* ; !# , (( 3 1 

; ,$/( % $" % ( ! , *; # , ,, ;" !#!! !% ( ! , ! 

# , , ! "/ ! & # , !# , ! ! ! ((#: % , " / ,$/( ( !, (( ! 

3 !1 !3 #: ( #(( ((#: % !# , ! ! )# , % #!! ! ( ! , (( ! ": 

3 1 ( ! , % " # , ) , (( , !% + ( ) !# , ! ! ( !% !1 

$" % ( ! ! ! !# , ! ! * * #,:! !% , ! ( ( ! , (( !3 , 

! 6) 1 " !# , ! ! * (( +, ( ,:# ( !% "3 , ( % 

(( " !% , ! , ! * ( * , %% $" 3 !1 # ( !% !* 

( ! (( !: % ! $ ,, ! ( ! ! "3 1 , ; % " 3 , ! 

,, ! ( , % , %" !% % !( (; #$ 3 %$,!! " !% ( !% 

#$ / , %" !% 1 

– 90 –

% ( ,, #$ , ! ,, ( ! % " )* %; # % " !# , ! ! 

!%"% (( ( ! "( (( , % !%"% (( ( ! % ,1 

( 4 % # # $$*'% # 

(( , ! ,, ( ! ;! ( ! , !;,!% ", ! ! %/% ( " !# , ! ! 1 

## !! 3; % ( ! ! !;,!% ", ! #6 " (" !# , ! 1 ( ! ! % " 

#:!% !* , 3 " "!1 ( ! , 3 " #$ !" !":: % ( ! 

, $ ! , !":! )* % ( ! , $ #:!3 ! , !":! (( 3 (; !": 1 

! , !": ! ! ( ! ! #:!3 " %!! & "( !! 3; ! ( ! 3 " "%% 

"3 ! , ,, #$ 3 " %!! 1 

;! !#$ !; 3 ;! , , ! ,, ; %6) ( 1 '; * ;! ! "% ! 

%/% (& "( ; ,, ;! #$ , ! ,* , #$ $" ! (6 % !! 1 

A @ 1 " ( ! % , $" % , ! ,, ( ! ! , !# , ! ! / % 1 

* !": ! #!! "! % % , )* ; ;" ! 

, % , %" #$ " !! !!": )* : #$ !% !": 1 ( ! ! (( , %( !/ 

, (( !3 + "( 3 ! :1 

! )/ ( ) 0 15 ) 0 00 - **' ) 

' , #%, 

#$ 3 & , ( *$ * ! , #$ ( ! ! & ; , %" !% 1 

#!! , ! ,, ( ! , (( ! , %" !% )* , ( 3 %$,!! , :% ! 

(( #$ $ " 1 ' * ! !! * !# , ! ( ,, !, % 

, %" !% 1 !$" ! & ( ) ! )* ,; ,* ( % (( (( , %" !% " / 

!# , ! 1 # ;% !% ,, ! ( % #, !# , ! , % , %" !% 1 

– 91 – 

@

? 

#!! ;" ! , ! ,, ( ! , % !% # , (( 3 #:! $ " , #!! :!":@1 

2 , %" !% ( % ,, !, % ( ! ! ": !# , ! 1 2 ( ((;, !! )* #$ !% 

( % 3:% (( , %" !% " + !# , ! " % 1 7"$ !! ( % ,, !, % 

, %" !% "#, !# , ! 1 ' !%( ! 3 % ,, ! ( % , % , %" !% "#6 

!# , ! 1 

, #!! ! , ! , ( ! , (( ! , %" !% )* # !* !":?1 !! ( ! 

/ % " / !# , ! 1 

'0& 

' * ! !! ( % "#6 !# , ! (( ,; ,* 1 , ( % 

* * ! !! (( % # , (( 3 !* !%( ! 3 % & #$ !% )* ( ((;, !! 1 

( ! !;,!% " & + " #, !# , ! 1 #!! ;" ! ! , ! , ( ! 

, (( !* * ! !! )* 3 !% :!":?& "( !;,!% " + !# , ! 1 

' * ! !! ( % (( ;% !% , !% "! !# , ! )* (( 3 ;! !! " 

#6 !# , ! & "( 3:% : #!! !": 1 %J3 ;! !! J " 3 ;!!! * 3 (#$ !1 

!$" ! * ! , ! , ( ! , % , ! 1 !;,!% " (" !# , ! & "( 

/ % % !! (( ! "% ":, !;,!% ( ! ! 1 

+ !# , ! / % ! ( ! , (( ! ( ) ! )* % # , (( 3 ( ! ! 1 >( ) ! 

( % ;" ! (( /;(" ;!% * "#6 !# , ! 1 

,; ,* ,, ! ( % , % "$ !! " !# , ! 1 ,; ,* * ;" ! 

, ! ,, ( ! , %% # , (( 3 !* !%( ! 3 % )* ( ! ! & "( 3:% 

!;,!% "! !# , ! " % 1 A6 !# , ! ( % ,, ! ,; ,* , % 

( ((;, !! & ;" !% # , (( 3 1 ,; ,* ( % ,, !, % , ! 

:!":? "#6 !# , ! 1 ( ! !, (( ! ,; ,* )* 3 6!& :!": & " ! " 

% ": ( ! ! , ,!;,!% " (" !# , ! 1 ,; ,* * ;" ! ! , ! , 

'0( 

( ! , % ;% !% , !% :!": )* % !! ( ! !;,!% "#6 !# , ! 1 

7"$ !! * % ! , ! , ( ! , % ( ! ! :!":@1 !;,!% "#, !# , ! 1 

7"$ !! ( % ;" ! ,, !, %3 ! 6! )* ;% !% , !% & :!": & " 

" #6 !# , ! 1 

A$ !% )* * !%( ! 3 % ( % ,, ! ": !# , ! 1 A$ !% ( % ;" ! 

,, !, % ( ! ! "#6 !# , ! 1 

#!! , ! ,, ( ! , (( ! ( ! ! )* % # , (( 3 ! /;(" ;!% * )* 

( ((;, !! & "( !;,!% " " #, !# , ! 1 3 !":? * , ! ,, 

( ! , % ( ! ! 1 >( ! ! ( % (( #(* !%( ! " / !# , ! , (( 

, ! )* # !* "#6 !# , ! " % 1 

– 92 –

2 ( ((;, !! ( % ,, !, %#(* !%( ! "#6 !# , ! 1 

/;(" ;!% * ,, ! ( % , % # !* " / !# , ! 1 

'02 

7 6% ( % (( !( * "#, !# , ! 1 > !( * ( % (( $ ( "! 

!# , ! 1 

7 , ! )* 3 ( # !% & 3:% :!":?& ( % ,, ! "#6 !# , ! 1 

# !* * % , ! ,, ( ! , % , ! & 3 ( # !% )* #(* !%( ! & ;" ! 

% 3 :!":?1 ! ,, ! ( ! , (( ! # !* )* , ! / % " 

!# , ! 1 # !* ( % (( 3 ( # !% " / !# , ! )* (( #(* !%( ! "#6 

! 1 

'04 

#!! ! , ! ,, ( ! ! , !":#,1 ( ! (( 3 !": #:!*$ !": 

* 3 " "!1 

# #%!# %'% % # # $*'% # 

,, !( / % ?B , ! ,, ( ! 1 ! ! " ( ! ! !;,!% " , ( 

!# , ! 1 ": " ( ! ! !;,!% " (" " (" !# , ! 1 " ( ! ! , (( ! 

, !$" ! )* , ! , , (( ! ,; ,* )* 6!1 

2 , %" !% ; % 3 , * % #( , ! ,, ( ! 1 H" !3 !": * ! 

* % #( , ! ,, ( ! 1 ! (( #!! #( ( ! , (( !# , (( 3 1 H" ! !% 

3 , + ( ) #: ! ! "/ ! * % , ! ,, ( ! 1 ; ";! 

% #!! #( ( ! , (( !% 3 , * #: ! , ( ! "/ 1 #!! 

! $ %!! "% ;(( "( 3 , !;,!% $" % , #: % , )* %;, %3( " 

% ;" ! , !% ! ( , ! ,, ( ! (( )* , (( !% 3 1 

, !;,!% "!" % ! ! " ( ! ! , !;,!% " , ( !# , ! 1 !;,!% 

% ) "#( ;! ": %/% ( " !# , ! ! 1 ! !! 3; (( ! : % ( ! 

#!! & , ! " "(% 3 ! !! (( ($,% 3 !;,! % ! ( ! !1 ( ! ! ! 

(( +, ( * ! , , !% " ;!!: !! , ! ; , 3 & , ! , 

!# , ! !* % ((#: + ( ) * % % !! " ! (( 3 ;# ! ( ! 1 !# , ! ! !% 

% ) ! ((#: , " / ;! 3 ( ! , (( !3 !& %:% * % 6 % , % 

% #! ! "3 !1 

#! ! !#$ , ! ,, 3 36 : ! %6) ( ;! 1 ;! !* ( , $" 

! (6 % !! "% ! %/% ( " !# , ! ! 1 

– 93 –

3 (( @ #!! ! ,, ! ;((!! $" % "!( ( ! ! 1 (( % "!( ( ! ! 

;! *; % ( ! , / % "#( ;! ": %/% ( " !# , ! ! & % "(( ; !;,!% " 

, ! ! " (" !# , ! 1 ( ! ;! ;" ! (( % , ! ,, ( ! ! & , ! ! 

, , ! ,, *$ %;! ( ! , !;,!% "#; 1 ,, !( (" " ( ! ! 

;! (( % "!( ( ! ! 1 

& ' ( - **' ) 0 30 2 5+' 3 .5,. 292 ' 5 + 0 . 

,, ! ( % 3 7! ( !# , ! 

, %" !% * * ! !! 

* * ! !! * !%( ! 3 % 

* * ! !! ;% !% , !% D 

, !$" ! , ! 

,; ,* * !%( ! 3 % D 

,; ,* ( ! ! D 

,; ,* "$ !! 

,; ,* 6! 

"$ !! 6! 

( ! ! /;(" ;!% * 

# !* , ! 

!( * $ ( D 

! %/% ( "% "!( ( ! ! " ,; ,* "% 3 , ,, ! ( % 1 

';(# ! "% "!( ( ! ! / % , (( !# , (( 3 1 7"% ! !% *;(# ! " 

( ! ! / % #6 , (( ! # , (( )* !# , (( 3 , ": ( ! , (( ! ": 

!# , (( 3 & %; % ) , ! "3 ! + ( ) * % #: , ! "/ ! 1 

( 4 & %,'',+ *# $$*'% # 

% ( % " % ( ! , (( !3 , # , , , ; , !%"% (( ;!% 

, ! ,, ( ! ! 1 !%"% (( !! 3; % ,, !* ! ( ! ! ,!;,!% " 

, !% ;! ! %/% ( " !# , ! ! & "( !! 3; ,, !( ! (( !# , ! !;,!% 

( ! !1 A ( :% , ; )# #$ !%"% !1 !%"% (( ( ! ! & 

, % !% , ! ,, ( ! , !# , ! ! / % ! % !! % " !! 1 ; , 

,; ,, % "!( , ! ,, ( ! ! , !# , ! ! ! !;,!% 1 A$ , % 

!%"% (( ( ! ! " ;" ! !* (* 3 (% "" / !# , ! ( ! , %*/;( " 

– 94 –

( ! % ,1 #:! , ( !%"% ( ! $ % ! ! ,, !# !! "% !%"% (( 

( ! ! 1 

" #(( ! 3 ( ! % ,, ! , ! "/ ! 1 3 : 

!# , ! ! ! / % !: ( ! , (( !% 3 )* 3 , ! ;! (( 6 ( 1 

B 

3 (( @ % " (( ( ! , !;,!% " !# , ! 1 ( ! : #:!% 

3 , ( *$ * ! )* #:! (#3 %!! ! , % * !": ! 1 

,, !( @@ ( ! !;,!% " !# , ! 1 

& ' ( **' ) 0 )9 2 5. + 0 . 

. ( % (( 

, %" !% 6!& ;% !% , !% 

* * ! !! ( ! ! 

, !$" ! ,; ,* & * !%( ! 3 % & #(* !%( ! & %! ! 

# ;% !% ( ! ! & /;(" ;!% * & ;% !% , !% 

,; ,* #$ !% & 3 ( # !% & # !* & #(* !%( ! & *$ ( 

"$ !! * !%( ! 3 % & ( !! " ! 6) 

( ((;, !! # !* & ;% !% , !% 

/;(" ;!% * 3 ( # !% & 3( ,($!! 

6% $ (& !% & ;% !% , !% & :(% 

, ! 6! 

3 ( # !% #(* !%( ! 

# !* ) ( !" !& , ! % 

#(* !%( ! ! " 

!( * !% 

!% ) ( !" ! 

) ( !" ! $ ( 

– 96 –

%! #% 

A @ @ " * !# , ! ( % ,, !3 !1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

# !* " % 3 , !# , ! !* % ( #( 3 ((1 " % ! !% !# , ! 

, ! ( % ,, ! , %" !% , %!: !% "3 %$,!! , :% ! , #!! !": 1 

!# , ! !" ! "#, , ! ( % ,, ! # ;% !% , % !% 3 1 !! 

!# , ! " ! " !# , ! , : ,; ,* )* "$ !! , ":3 , #(6 

* 1 

#$(/!% ( ! ! / % "3:% !# , ! )* !: ! "% $" !# , ! ! 1 

!! 3; % ( ! (( :!;,!% " ,, !( ": !# , ! 1 2 , %" !% ( % " 

!# , ! ! ,, !, % 6!1 !# , ! !" ! " ": ( ,, ! "$ !! , %#$ !% 1 

' !%( ! 3 % ( % (( # ,#$*:((!! 1 >( ! ! ( % ,, !3:% , % 

# ,#$*:((!! )* , % , (1 H" ! /;(" ;!% * ( % (( , (1 # !* 

,, ! ( % , %, ! %1 

!# , ! !* % + ! ( ! , ! !;,!% "% !% !# , ! ! 1 2 , %" !% 

( % (( ) ( !" !1 7"$ !! ( % ,, !, % /;(" ;!% * )* * !%( ! 3 % 

, % 6!1 2 ( ((;, !! ( % !% "% !! !# , ! (( !( * 1 # !* )* 

( % ,, !1 ! % ,, ! ( % , %:(% 1 

7"% "!( ( ! ! & , / % "#( ;! ": %/% ( " !# , ! ! & #!! #, 

( ! , % !! !# , ! ! !;,!% 1 (( % "!( ( ! ! ! ;! % !, (( ! 

, %" !% )* * * ! !! & "( ! ! !;,!% "% !! )* ;!! ! !# , !1 

– 97 – 

D

!# , ! " ! " ": !# , ! , ! ( % * * ! !! (( * !%( ! 3 % 

)* ! " , ! ( % * * ! !! (( ;% !% , !% 1 !# , ! !" ;" ! 

! " , ! ( % ,, ! ,; ,* , %* !%( ! 3 % )* ;" ! ! " , 

! ( % ,, ! !( * , % $ (1 

!! !# , ! * ! " ( ! , ; # :!% #:!$" 3 & !;,( !3 ! 

( ((;, !! )* !( * , !3 ( % (( " !% 1 2 ( ((;, !! ; , #$ 

$ " )* 3 % ,( " ( ,, !, %!: ! !! 3 & ; ( # ;% !% , 

; !$" (( ( ((;, !! : $ " (( 1 

%! #% & 

!# , ! - ( ! , (( !3 !" A @ ?1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

2 , %" !% " % 3 , * % #( ( ! & ,, !( / 6) !1 !# , ! !" ! 

" , ( % ,, ! , %" !% , % , ( 3 !": 1 " % ! !% 

!# , ! , 3 " ,; ,* )* "$ !! 3:% , ": ,, !#(6 !% 3 )* , 

)* ,, 3 1 !# , ! !" ;" ! ! , , * !%( ! 3 % )* #$ !% , 

6! !6, 1 

!# , ! !" ! " ": !# , ! , ,, ! ( % , ( , % ;% !% , !% 1 

!# , ! * !% ! ( ! , % !! ; ! , , !;,! & !;,( !, (( ! # !* )* 

3( ,($!! 1 

7"% "!( ( ! ! " % #6 , % !! !# , ! ! !;,!% 1 !# , ! ! 

,, ! ( % ! * * ! !! , % ;% !% , !% 1 !! !# , ! ( % ! 

,, ! ,; ,* , %* !%( ! 3 % )* ! * (( , % ( ! ! 1 A$ , ( "% 

– 98 –

( ! " !# , ! ! " , ! !;,!% ( ! !1 !# , ! !" ;" ! ! " ": , 

! !;,!% ! ( ! , (( ! # !* )* , ! 1 

!! !# , ! * ! # :!% ( ! & , (( !3 ! !( * & 6% )* $ (1 

! !! 3; !# , ! ! ! , %% 3 %$,!! ! " $ " , !;!%: ! 

% ! :" " !% 1 

%! #% ( 

A @ (( % ( ! , !# , ! @ / % 1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

2 , %" !% " % 3 , % !! !# , ! / % #( ( ! ((& !;,( ! ,, !( 

! 6) !1 !# , ! !" ! " , !: ,; ,* )* "$ !! #(6 * 1 

!# , ! @ )* 6 ( !: ! "% !% !# , ! ! !;,!% % ( ! , #$(/ 1 

!# , ! ! ( % ,, !* * ! !! , % # ;% !% 1 >( ) ! ,, ! ( % 

, % ,; ,* )* , % "$ !! 1 7 6% ( % ,, !, % /;("! 1 

!! !# , ! * ( ! , % !" ! , , !;,! 1 " % ! !% !# , ! , 

,, ! ( % * !%( ! 3 % )* ( ! ! 1 !# , ! !" ;" ! ! , , ( ,, ! 

, ! , % %! ! )* %! !, % 6!1 

% ;(( % "!( ( ! ! #!! ": , % !! !# , ! ! !;,!% 1 " % ! !% 

!# , ! , ! !;,!% ! ( ! , (( ! ,; ,* )* 6!1 !# , ! !" ;" ! ! " 

, ! ,, ! ( % !( * , % $ (1 

– 99 –

%! #% 2 

A @ " % ( ! , !# , ! ? / % , (( !3 !1 

! )/ (8 **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

!# , ! ! / % (" ( ! 3:% (( * * ! !! )* (( ,; ,* 1 " 

%;, %% 3 , % !! !# , ! / % #( ( ! ((1 !# , ! !" ! , , 

6) * * ! !! ; !% ( "* !%( ! 3 % 1 

": !# , ! & " " !" !# , ! ?& ,, ! ( % #$(/!% 3 1 ' * ! !! 

( % (( /;(" ;!% * )* !( * 1 !# , ! !" ;" ! ! " ": , ( % ,, ! 

, !$" ! , % # !* 1 >( ) ! ,, ! ( % , %* !%( ! 3 % 1 . ( # !% 

( % ,, !, % !% )* # !* ( % ,, !, %:(% 1 " ;" ! " ": 

!# , ! , ( % $! (( $ (1 

,, !( @ ! ( ! / % " !# , ! !1 !# , ! ? " % ! !% , !;,!% % 

( ! , % $ % 6) 1 ' * ! !! ( % (( ( ) ! & (( 3 ;!!! 

)* (( /;("! 1 " % ! !% !# , ! , ( % , !$" ! (( /;(" ;!% * 1 ! 

( ! , (( ! ( ) ! )* ;% !% , !% !;,!% "% !! !# , !1 !# , ! !" 

! , , ( ,, ! ( ! ! , %( ! , ( ((;, !! , % !% 1 > !( * 

( % (( , " ! )* (( ( !1 $! ,, ! ( % , %( ! )* , ! %1 !# , ! !" 

% ! !% , ,, ! ( % $ ( , %:(% )* ( !, % 6!1 

!# , ! !!;,!% (( "!( ( ! #$ , !1 " ( ! !, (( ! ,; ,* 

)* "$ !! , ! !;,!% "% !! )* 6 ( ! !# , !1 

– 100 –

%! #% 4 

( ! , !# , ! / % 6! A @ 1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

!# , ! ! / % , , #, ( ! (( 3 & "( / % (( , %" !% & 

* * ! !! & ,; ,* & #$ !% )* , ! 1 " ! " ": !# , ! 

, : ,; ,* , !% ( " "$ !! 1 !# , ! " ! "#, !# , ! , ! 

( % ,, ! # ;% !% , %!: !! 3 )* % ! !% , ! ( % ,, ! 

( ) ! , %!: !! 3 1 

!# , ! ! )* !: ! "% !% !# , ! ! !;,!% #$(/!% ( ! 1 .:% 6% )* 

, " ! ,, ! ( % , % ) ( !" !1 7 , ! ( % ,, !, % 

!)! !1 2 !% ( % (( $ (1 

"% ( ! , !# , ! ! / % " % !! ! , , !;,! 1 2 , %" !% ( % 

(( 6%& #(* !%( ! )* /;("! 1 !# , ! !" % ! !% , ( % ,, !#$ !% 

, % 6! )* ( ((;, !! , % ) ( !" !1 /;(" ;!% * ,, ! ( % , % ! " )* 

!)! !1 !# , ! " % ! !% , ( % , " ! (( , ! % )* (( /;("! 1 

/;("! ( % 3:% (( 3 ;! !! )* $!1 

"% "!( ( ! ! !;,!% ! "% !! !# , !1 " ! ( ! , (( ! 

"$ !! )* 6! , ! ( ! , (( ! ( ! ! )* /;(" ;!% * & "( 3:% !;,!% " " 

!# , ! ! 1 !# , ! !!;,!% ! * (( ! ( ! , (( ! !( * )* $ (& "( ! 

!# , ! / % 1 

– 101 – 

@

%! #% 5 

A @ B " % ( ! , !# , ! / % , (( !3 !1 

! )/ (" **' ) 2 ) 0 +1 + 0 .8 

2 , %" !% * % #( ( ! ! , ( (( (" !% 3 1 !# , ! !" ! " 

? 

, ( % , %" !% (( (( 3 !": 1 " % ! !% !# , ! , !";!% 

,; ,* )* "$ !! , 6! !6, 1 

A$(/!% ( ! !;,!% " ": !# , ! & " " !" !# , ! 1 2 , %" !% ( % (( 

!% )* :(% 1 /;(" ;!% * )* ;% !% , !% ( % ,, !1 7 6% ( % 

(( # !* 1 > !( * ,, ! ( % , % ;% !% , !% 

!# , ! " % ! !% , ( % ,, ! , %" !% , % !( * )* 1 H" ! 

$" ( ! % 6) / % !% "% !! !# , !1 # ;% !% )* ( ) ! 

,, ! ( % 1 7 6% ( % ,, !, % 1 # !* ,, ! ( % , %( ! )* 

!( * , % 1 

( ! !, (( ! ,; ,* )* #(* !%( ! (( ;" ! !! ;! , % ! : , (( ! 

"$ !! )* #(* !%( ! & "( !# , ! ! :#(( ; ! , , ( ,, !1 + " 

( ! ! , !;,!% " !# , ! ! ! , , !;,! & / , ( ! !, (( ! "$ !! 

)* #(* !%( ! ;! , %1 

7"% "!( ( ! ! !;,!% ! !# , ! ! ( ! !, (( !, !$" ! )* 

, ! & "( !# , ! !" ! , , ! !;,! & )* ! * (( ( % !# , ! ! 

,; ,* (( "$ !! & "( !# , ! / % 1 

– 102 –

%! #% 6 

!# , ! - ( ! #!! : "! A @ D1 

! )/ (: **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

!# , ! ! ( % (" 3 (( , %" !% & "( / % % " % 3 , * % 

#( ,, ! ( ! !( % !! !# , !1 2 , %" !% ( % (( , ( 3 !": & 

"( ;" ! / % " ": !% !# , ! 1 !! )* 6 ( ! !# , ! : ,; ,* , 

!% ( " "$ !! 1 !# , ! !" ! , , ; * !%( ! 3 % ; !% ( " "$ !! 1 

!# , ! !" ! " ": , ,, ! ( % * * ! !! , % !( * 1 H" !#$(/!% 

( ! !;,!% " ":!# , ! %; % !! !# , ! " ! "% 1 /;(" ;!% * ( % 

(( , ( )* 6% ( % ,, !, % ) ( !" !1 > !( * ( % (( , (1 

2 !% )* /;("! ,, ! ( % 1 

"% ( ! , !# , ! !!;,!% " % !! ! , , !;,! 1 2 , %" !% 

,, ! ( % , % /;(" ;!% * )* 1 !# , ! " % ! !% , ( % 

# ;% !% (( ( ((;, !! 1 ' !%( ! 3 % ,, ! ( % , % !)! ! )* 

/;(" ;!% * , %, ! %1 . ( # !% ( % (( ( !! " ! 6) 1 A (* !%( ! 

,, ! ( % , % !# , ! ! !% 1 !# , ! !" ! , , ,, ! ( ( , % 

$ ( )* /;("! , %:(% 1 ( !! " ! 6) ( % ,, !, % !# , ! ! !% )* 

6!1 

" ! " ": !# , ! , ! ( % ,, !* * ! !! )* 

* !%( ! 3 % 1 !# , ! !" ;" ! ! " ": , ! ,, ! ( % ( ! ! , % 

/;(" ;!% * )* ! " ": , ! ,, ! ( % "$ !! , % 6!1 

– 103 –

%! #% 7 

A @ " % ( ! !# , ! B !;,!% 1 

! )/ ( ; **' ) 2 ) 0 +1 + 0 ." 

!! !# , ! ( % ,, !3 * * ! !! , %#( 3 1 3 

( % (( * * ! !! 1 !# , ! !" ! " !# , ! , !: ,; ,* 

#(6 * , % "$ !! , ! " ": !# , ! , ! : * !%( ! 3 % )* #$ !% 

#(6 ,, !1 !! !# , ! " ! "#, , ! ( % ,, ! # ;% !% , %!: 

3 1 

!# , ! ! )* !: !6 ( !# , ! ( % ,, !#$(/!% 3 1 ' * ! !! 

( % ,, !, % # !* )* ( ) ! , %* !%( ! 3 % 1 7"$ !! ,, ! ( % 

, % # !* 1 !# , ! !" ! " ": , ( % ,, ! ( ! ! )* 3 ( # !% 1 

2 ( ((;, !! ( % (( 6% )* 3 ( # !% (( !% 1 A (* !%( ! )* , !! 

,, ! ( % 1 

M " (( % ( ! , !# , ! ! / % " ! ( ! , !% % !! !# , ! 

/ % 1 ' * ! !! ( % ,, !, % , ! )* 1 ,; ,* 

( % (( ( !! " ! 6) 1 7"$ !! ,, ! ( % , % , ! )* !)! !1 

2 ( ((;, !! ( % (( $! )* ! " 1 !# , ! ! ( % # !* (( ! 1 

! !% "% "!( ( ! ! , % !! !# , ! ! !;,!% " ( ! !, (( ! 

,; ,* )* ( ! ! & "( !* % !;,! "! !% !# , ! 1 

– 104 –

%! #% : 

A @ (( % ( ! , !# , ! D / % 1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 .: 

A( ( ! / % (( * * ! !! & "( ! ,, ! ( % , %! !% 3 1 

!# , ! D " ! "#, !# , ! , ! ,, ! ( % # ;% !% , %!: !! 

3 1 

!# , ! !" ! " ": , ,, ! ( % , %" !% , %#(* !%( ! 1 H" !#$(/!% 

( ! / % " ": !# , ! & " " !# , ! D " !1 ' * ! !! ( % (( 

"$ !! )* , !$" ! (( ( ! ! 1 /;(" ;!% * ( % ,, !, % ;% !% , 

!% 1 # !* ( % (( :(% )* , " ! ( % (( ) ( !" !1 

!# , ! !" ! , , !;,! / "% ( ! , # , ,1 " % ! !% !# , ! 

, ( % ,, !* * ! !! , % !% 3 !% 1 7"$ !! ,, ! ( % , % 

( ((;, !! )* * !%( ! 3 % , % , (1 >( ! ! ( % ,, !, % !% 

3 !% 1 !# , ! !" ! , , ,, ! ( #(* !%( ! , %3 ;!!! )* , " ! 

, %:(% 1 ;% !% , !% ( % ,, !$%,/ * 1 

" !% ! "% "!( ( ! ! , ! !;,!% "% !! !# , !1 " 

( ! !, (( ! # !* )* , ! & , ;" ! ! "% !% !# , ! ! ! !;,!% 1 

!! !# , ! * ":# :!% " ( ! 1 ! ! "% !! *:(( !: 

3 %$,!! ,1 ! !! 3; !# , ! ! ! % #!! ! ( ! , (( !% 

3 , ! % ! ! 3 %$,!! " $ " 1 

– 105 –

%! #% ; 

B 

( ! ! , !# , ! / % " A @ 1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . ; 

!# , ! / % (" )* %;, %#( ( ! 3:% (( ,; ,* )* (( # !* 1 

!# , ! !" ! " ": !# , ! , 6) * !%( ! 3 % )* #$ !% #(6 

,, !1 

!! !# , ! " ! " ": !# , ! , / % % ( ! , !;,! % 6) 1 

2 , %" !% ( % (( :(% )* , ! %1 ' * ! !! ,, ! ( % , % 

"$ !! 1 !$" ! ( % (( ( ! ! )* # !* 1 >( ) ! ( % (( ,; ,* 

)* (( "$ !! 1 H" ! # ;% !% ( % (( ,; ,* 1 !# , ! !" ! " ": 

!# , ! , ( % "$ !! (( # !* 1 7 6% ,, ! ( % , % /;("! 1 # !* 

( % 3:% (( 6% )* $ (1 2 !% ( % (( /;("! "% !! )* 6 ( ! 

!# , !1 

!# , ! !* % :,:! , ( ! , % !! " ! , , !;,! 1 " % ! !% 

!# , ! , ( % , %" !% (( $! )* !)! !1 ' * ! !! 

,, ! ( % , %, !$" ! 1 !# , ! !* % #6 ,, ! ( ! , %, !$" ! , 

% !! " ! , ,1 " ( ! #:!, !$" ! (( ( ) ! & # ;% !% & "$ !! 

, 6!1 ,; ,* ,, ! ( % , %! " 1 !# , ! !" ! , , ( 

( ((;, !! (( 3 ( # !% 1 /;(" ;!% * ( % ,, !, %#(* !%( ! )* 6!1 7 6% 

( % (( $!1 # !* ,, ! ( % , %, " ! )* ! " 1 A (* !%( ! ( % 

,, !, % (; " # ! )* /;("! 1 

– 106 –

!! !# , ! !;,!% (( "% "!( ( ! ! 1 

%! #% 

( ! , !# , ! / % " A @1 @1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

' * ! !! ( % ,, !, % ("3 & "( / % % " % 3 , 

* % #( ( ! 1 !# , ! ! ( % ! # ;% !% (( !: 3 & "( ! * (( 

#6 !% !# , ! / % 1 

% 6) 3 " % ( ! , / % " !# , ! )* 6 ( !: ! !! ! " 

!# , ! ! 1 2 , %" !% ( % ,, !, %, ! %1 ' * ! !! ( % 

,, !, % /;(" ;!% * )* # !* 1 H" ! ,; ,* ,, ! ( % , % 

/;(" ;!% * 1 ' !%( ! 3 % )* # ,#$*:((!! ,, ! ( % 1 >( ! ! ( % ,, ! 

, %3 ( # !% )* # ,#$*:((!! 1 # !* ( % (( !)! !1 A (* !%( ! 

,, ! ( % , % !)! ! )* , !! 1 !! )* 6 ( ! !# , ! !;,!% ! 

( ! , (( ! !( * )* ;% !% , !% 1 2 !% )* $ ( ,, ! ( % 1 

!# , ! !* % ! ( ! , ! ! !! ! !# , ! !;,!% 1 !! !# , ! " % ! 

!% , ,, ! ( % , %" !% , % ! " 1 ' * ! !! ( % ,, !, % 

6! )* , ! %1 >( ) ! ( % (( ( ((;, !! 1 7"$ !! ,, ! ( % , % 

3 ( # !% )* # ,#$*:((!! 1 A$ !% ( % (( 3 ( # !% )* #! !% " 

% !! !# , !1 /;(" ;!% * ,, ! ( % , %# ,#$*:((!! )* , % (; " # !1 

7 , ! ( % ,, !, % " :!%3 %$,!! )* ;% !% , !% 1 . ( # !% 

( % (( !)! ! )* , ! %1 !)! ! )* ( % !3 ,, ! "% !! 

!# , !1 

– 107 – 

D

!# , ! !!;,!% , ( "% "!( ( ! ! 1 

%! #% & 

A @ ? " % ( ! , !# , ! !;,!% 1 

! )/ ( **' ) 2 ) 0 +1 + 0 . 

!# , ! ! ( % ,, !#( 3 , % # !* & "( !* % (" ( ! (( !% 

3 1 " % ! !% !# , ! , 3:% : ,; ,* )* "$ !! 3:% , ,, 

)* , ( 3 1 

!# , ! )* 6 ( !: ! !# , ! !;,!% #$(/!% ( ! 1 2 , %" !% ( % (( 

!% 1 7"$ !! ,, ! ( % , %#$ !% )* ( ! ! , % , (1 2 ( ((;, !! 

( % (( 6%1 # !* ( % ,, !, % $ ( )* , % !)! !1 H" ! 

#(* !%( ! ( % ,, !, % !)! !1 > !( * )* , ( ,, ! ( % 1 $! 

( % (( $ ( )* , ( (( ;% !% , !% 1 

!# , ! !!;,!% D ( ! , ! ! "% !% !# , ! ! !;,!% 1 !! 3; 

% !! !# , ! * % #( ! ( ! 1 2 , %" !% ( % (( 3 ( # !% 1 >( ) ! )* 

#$ !% ,, ! ( % 1 ,; ,* ( % 3:% (( #$";! ! )* !)! !1 

A$ !% ,, ! ( % , % # !* )* ( !! " ! 6) 1 ' !%( ! 3 % ( % 

(( ! ;((!! )* ( ! ! (( 6!1 2 ( ((;, !! ,, ! ( % !% "% !! !# , ! , % 

, (1 /;(" ;!% * )* , , ! )* !)! ! ,, ! ( % 1 # !* 

( % ,, !, % !% )* " :!%3 %$,!! 1 A (* !%( ! ( % (( ( !! " 

! 6) 1 " ! ( % ,, !, % $ ( )* !% , %3 ;!!! 1 ) ( !" ! 

!% 1 

( % (( :(% 1 !)! ! ,, ! ( % , %! " )* $ ( , % ;% !% , 

– 108 –

7"% "!( ( ! ! !;,!% % !! !# , ! ! ( ! !, (( ! , %" !% )* 

* * ! !! 1 !# , ! !!;,!% ! * (( ( ! !, (( ! ,; ,* )* ( ! ! 1 

( ! * % !;,! " " ! !# , ! 1 

# #%!# %'% '%,'',+ **# $*'% # 

, ( !# , ! * !;,! !%"% (( ( ! & % "(( ; ( ! , !;,!% "#; ;! 

! %/% ( " !# , ! ! 1 7! ( ( ! " , (( ! ! & 3:% "% ;(( 

,, !( ! ( ( ! )* "% ;(( ! ( !%"% (( ( ! 1 

!# , ! ! 3 " (( ,, ! D@ ( !%"% (( ( ! 1 #!! ,, !( 

( ! , !3 !;,!% " ! " !# , ! ! 1 ; !; !*;(# ! " , ( & !;! 

3:% , ! ,, )* !%"% (( & ( ! , !;,!% 1 , ( !# , ! / % !: ! ! 

( ! & , !% #!! ((! % , (( ! !# , ! ! #$ * ,:! ! ( ! , % 

!;,!% 1 !# , ! !;,!% !% ! ! ( ! , % ! !# , ! !;,!% D ! ( ! 1 

": " !# , ! ! & !# , ! )* !# , ! & !;,!% , ( "% "!( ( ! ! 1 

.:% !# , ! )* !# , ! !;,!% : "% (" ( ! ! , ;! (( % "!( 

( ! ! )* " %;, %% !# , ! , (;,! % #( "!( ( ! 1 

#!! ":3 , * % ( ! (( " !% ;!$" ( ! , (( ! 

3 1 ,; ,* )* "$ !! * % !( : !# , ! ! ( ! & "( !! 3; 

!# , ! ! 6) % 3 #($ * & " 6! !6, (( ,; ,* " !% ( " 

"$ !! 1 !% 3 " * !%( ! 3 % 9 #$ !% & "( ":!# , ! !: 

#(6 * )* ! !# , ! ! : " ,, 1 

!# , ! ! * % ( 3 , * % #( ( ! (( 1 2 , %" !% )* 

* * ! !! * % #( ( ! (( * #, !# , ! " % 1 # !* )* 

,; ,* * % #( ( ! * !# , ! " % 1 A$ !% )* , ! * % 

#( ( ! (( * ! " !# , ! ! 1 #( " !# , ! ! * % 3 , * % 

#( ( ! ;!$" 3 1 ": " !# , ! ! * % ":3 , * % ( ,:! 

( ! )* , ;" !#) #( ( ! 1 ! " !# , ! ! * % #, 3 , #) #( 

( ! 1 , ( "% 3 , #) #( ( ! #: ! "/ ! 1 A6 " 

% +3 ; ;" !# , (( 3 , !";!% , 3 %$,!! 1 

" !# , ! ! * % # :!% " ( ! , ! ( % ,, !, %$" 

3 1 # , ! ! "% !! *$(( !: "% $" !% 3 %$,!! ! ; 

% ,$/( % ! ! 3 %$,!! ! " $ " & , ! !# , ! ! ;!%:* % ,; " 

,3 !%, (( !3 !1 A$ 3 %$,!! ! " $ " !% " 3 " "% *; 3 ! 

! ( * , %3 %$,!! ! # , % # , (( ! :" ( 1 

– 109 –

( 4 ( # #%!# %'% # *'# $$*'% # 

!# , ! ! ( ! , (( !3 (/ :& ! ! "% , * 6) + ( % ! 

( ! , !: ! !! ! !# , !1 ( * ! ! " ( ! ! !;,! " , ( !# , ! & 

% ( * , ( !# , ! ! ( ! , ! !;,!% "!: ! "% !% !# , ! ! 1 

!# , ! ! / % ,, !( ? ( ( ! , (( !3 !& "( !;,!% " ! (( (" 

!# , ! 1 7"% " ?B ( ! , ! ,, & % "(( ; !;,!% " ! %/% ( " 

!# , ! ! (( #( 1 (( % "!( ( ! ! & , / % ", ;! ": %/% ( & ;! 

!% (" ( ! 1 :" % #!! ! %!! , (( ! !# , ! ! #$ * % ! 

3 !*$ ,, !1

H" !% !! ! (6 :" % ((! % !# , ! ! : 1 M ! , "( !% 3 , *$ 

,, ! (/ : !# , ! ! , (( !1 

( ! % ,, ! !*;"% :" # #$ " / !# , !1 " , ! !# , ! (; 

; ( 3 6% ( "%" 3 1 ( ! % ,, !" ;" !"% , :" 

3 %$,!! ! " ! & "( # , !"%3 %$,!! ! )* "% , ! ! : % 

# 1 # , ! " !# , ! ! * % * ( (( !; ! (( % ! ( ! % , #!! 

((! % # )* # #$ ! 1 ;, % ! ": # ! $ 3 %$, ,, ! 

, $ : ( ; & ! , # ( 3 !% !1 

( 5 ,,' + '% 

% ( % % ! , % )* % ,$/( !" ! : ( 1 

( 5 %! #% 

!( ! !% ( " (( # ! $ " " !# , ! % !1 !# , ! ! / % 

% , !% " # ! $ #:! ":#$ " ! 1 ; ,$/( % #!! ((! % 

, (( ! ( ! 1 # , ((! % , (( ! !# , ! ! # , , :3:% % !% $ ! ! 

; % % ) , ( ((! % !%"% , (( !3 : ((! % , !%"% ! ;! :"( 

! % ; ! ;((% "%1 " ! ,$/( ! , , !#$ % !*; % ! #$ ! "/ : 

,:! ! # , % (( * !! 3 ,# !% 3 $ ! ( ! "/ :" / 

! #$ " , " ! (( ((! % 3 : ! (( !%"%1 ;, %; % ! ,$/( 

; ( * ! ( : (( #$ " ! & ! !3 % ! ! #!! ,, 

((! % : (( ! & ; ( , ((! % ! " : 6%( %; " / !%"% %#$ ! !: 1 

"( " !# , ! * ! ! ,#$ : :% ! ; !# , ! ! ! ; " 

! " #$ (( # ! $ 1 : ! * (( ; !# , ! ! ! ; ! "1 

! , ! " !# , ! #!! ! ( 6 3 !% & :(% )* : 6 1 .:% 

"!! )* ,;!#!! ! % )* !# , ! ! ! ,#$% $ " :3:% )* ,: 

1 ( #$ !# , ! ! ;!%:& :, ! ! (( " % (& ; ! " #$ # ! $ 

!# , ! ! 1 

)* % ( , # , ,, % !! % ! ;(( ;" ! !% # ! $ ;! 

"!% !% ! ,#$ ' ! $% 4" ! ! ; % 3( !% # ! $ %; $ ! ( 

!# , ! % ( )* !# , ! ! "! " #: " :#: , ! ! 3 ( $!! 1 

$% 4" % ! :" , ! ( 3 ( ! * # ! $ : ! ! 

3 ( $!! 1 " ! ,$/( ;(( % !! 6 "#: % !*; % ! # , % ! " ;! 

% ! % * " ! !% )* * #: ! (( #$ :1 ;#$ !";!% !, $ ! 

! "/ ! %; #: ! !% ! # " !1 

( 5& % 1+ +', 

>( ! ! * ! "/ % ! ! %! !% 1 " (( " % ( #$" !% #$ !# , ! ! 

# , 3 ;" !#!! , , #$ $ " 1 * % %;#$ " 3; (; 

– 111 – 

@

#: ! , % 3 (( ,, ! , %% !% ! $ " & % ; 3 , 

( 5( % 1+ 

? 

1 

!# , ! ! " :" % ""% , * % % % ! "/ ! 1 ! , (; % ! 

$ ! #: ! , "% , ; " * !3 (#$ #$ ! "/! !%" % !! :" ! 

!# , ! ! " % !% ( ! " ! "/!1 !% % ( " ! "/ ! !% :" ! " % 

#: % ) ! !%" # , (( #: ! !% ;(( #$ !% #: 1 ! , ! (6 

" ! #:! ,, !* ! )* !";!%!! ! " " 3 !% 3 : % * 

% !! ! ! "/!& !% :" ! "#: ! %!! , ! 1 

#!! ! #$ !# , ! ! 6% (( ;! :3 ! : " ; : !% " 

#$ ( ! ! & , !% ";% " !! #: , 6) , % !! ! * % #$ : 1 

! "/ ! !% * 3 ! 6%( !# , ! ! (( !";!% % 3 , % ! , ( 

!";!% 1 # , % ! % ! "/ ! , * ! ,#$ #!! !" ; * ! , 

!# , ! ! * !";! "% 3 , % ! , ( #(( (( !";!% 1 ; ,$/( % * 

"( !";!% "3 , % ! "/ !#$ : ;(( #$ #) 3 1

% , ! " 3 ( 3 ! : ; , % !! ! $1 . %$,!! " 3 ( "!( 

#(( #:! )# ! " $ " )* 3 " ! : $" !% ; ! 

$ " % ( "3 !#(( 3 (( 6) : !! ( !% ; /;,#$ , %* % 

((;, " ( ! 1 2 ( ! " ! (6 ! !%;, %% ( 3 : % ; % : 

, !# , ! ! * % & % ( : !# , ! ! 3 #!! ! ! "/ ! )* 3 *$"% !";!% 

"3 ! : !! ; ;!"%% ; "! "%1 7! ( !* 3:% % !% !" : 

% ! ( 1 

( 54 9 * 

, !3 % " ! "/ , % (" # ! $ 1 2 ( 36 : ! (6 "% 

! "/, (1 ( #:! ! "/ * ;" ! !";! #$ # , $ " 1 

$" ! "/, ( !";!% ! ( # , ( ,, !3 ( $!! )* 

! !1 # / % "(; 3$) & % "* !%( ! )* ( #:!" ! ( 

% # 1 

A , ;" * & $" #:! ! "/, ( & *;, #:! ;" * , % 1 !! * , % 

!3 %$, " ((#$( ( #$ % # 1 

( 55 % %'% # 

7(( , ( #:! ! "/ ! * ! !";! ! (6 !& 6# 3 ;! % ! ( 1 ;(( 

# ,#$ (( , ( #:! %/ % ( ! " ! "/!1 ( #:! %/ % ( !* 3 ;! % ,# !! 

!";! ! (6 ! " ( ! 1 , ( , ! * ! (6 ! ,, !";!% "% 

! ((#;(( 1 

3 #:!% ( " ! "/ ! * ! (( , % ! (6 ! 1 3 %% : 

!# , ! ! " ! (( ;) ( *$ %" ( % (( % 3 , ": 1 !% ( 3 

: #$ ( ! ! ! #:! % 3 ! (( ;) ( 3 (( : !# , ! ! ! % * % 

;!! % , , 3 ! )* %;#$ ! !% ! ! % ,1 

– 113 –

– 114 –

2 8 

% ! 6# % (( !% $ * # ! $ : ! ! 3 ( $!! #$ 3 (6 3:% 

, ;,, * )* %!! 1 < % ! % " ( , % #: ;((!! ! )* ;" ! 

$" !% ( #$ , ( ( 1 

2 #,#% #!''% $ " ' ' / %)'*!"# < 

) !1 .:% #$ 

* !%( ! 3 % )* #$ !% 3 ! % # ,#$ (( #$3 % ( 1 ' * ! !! * % #( 

% #! ! !A & , !! 3; # ,#$ (( # #$ 3 %$, , !* * ; 

! % !";!% , % #! ! 1 /;(" ;!% * )* , %" !% % #! % #;, , % 

$" !% 3 & , ; ! ; ( :* ( $!! ! (( #$ !1 . !* % ( 6%( 

# ! , * ( ,6) 3 !! (( !" 1 A$ !% * % , 6%( # & #$ 

– 115 –

B 

!, %#( % #! ! !! *$(( 3 6%( , ;!% !!; $ !& , % ! 

,; ,* * % , ! 6%( # & # , % ": $ ! !! *$(( ( ,:! 

% #! ! 1 

# , !# , ! ! % #! % 3 ! ( ; % ,$/( % 3 %$, ! ( 1 

!! 3; ,, 3 !% * ! ! , $ ! ( (( ( 3 %$,!! , :% ! " 

( # ! $ 1 !;" ! !! 3; % , ! # ! $ ,6) # "% 

3 %$,!! !& ! ! !! ! # ! $& , %" (( , %" & ";(/ ! # #$ 

% !! ! 6) % ! : 3 %$,!! !1 !! 3; ,, $ " (( !! 3 %$, : 

( ; " ( ! 1 H" ! , ! #$ $ " 3 * !%( : ( ; !3 %$,!! ! 

" $ " , % ;! (( ! % ;! 3( ,, & , !3 !;,!! ! "3 ! 3( ( )* 

( 3 ! " $ , $ " ; % ;! (( ! 1 

2 ( '*# $$*'% # " #!''% $ " *#%) $$< 

! " % ! ! (6 !% $ * !# , ! ! ,, ! ( % 3 , %" !% 1 

! ( ( ( ! , (( !3 ! / % " !# , ! ! 1 (" " ( ! ! !;,!% "#( 

;! ": %/% ( " !# , ! ! 1 "!( !;,!% ( ! ! / % # ,#$ (( , (( ! ": 

# , (( 3 (( , (( ! # , (( )* !# , (( 3 1 " 6%( 3 , 

!# , ! ! * % ((#: , !% ! "/ ! * % #( ( ! ;!3 , !# , ! ! 

/;(", ! !;,!% 1 A , (( 3 & , % " ";( ;!% #$ !# , ! ! & * % (( #( 

( ! 1 

#$";! ( #$ % !! ! (6 " , %" !% (( ( (( (( 3 %$,!! , :% ! 

"% #( !# , ! ! & # , % #! , % ( 3 %$, , %" !% 1 " 

% ) ! % ( , ! (6 !" % 1 !3 ": !# , ! ( % , ( " 

3 %$,!! , :% ! (( , %" !% )* ! !# , ! !;,!% ! ! :% ! ( ! 1 

!# , ! ,, ! ( % , %" !% , %3 %$,!! , :% * * ! !! & "( " 

! "% "!( ( ! ! & , !% (( "!( ( ! ! " , (( !, !$" ! )* 

" % 1 

, ! , ,; ,* )* 6!1 ": ( ! / % 3:% " (" !# , ! 

( ! ! !% ( " "( #$,: , :" " !% )* ;" !#$ 3 %$,!! ! " 

$ " " "( #$,: , ! 3 %$,!! ! " ,1 ; $" ! ( ! ! " 

* " ! !(; "%% ( 3 ! ! , # , * ,:! !% 3 , 

,, ! ( , % " 3 1 !# , ! * % " 3 , * % #( ( ! 

, % ! !% * % (( #, 3 , #) #( ( ! 1 2 , %" !% )* 

* * ! !! " % 3 , * % #( ( ! (( * #( !# , ! 1 

!! ! (6 !;" !" "( 3 , ! #$ ! , %3 %$,!! , :% ! 1 

. %$,!! , :% # ;% !% #!! ! , %3( !%#: ! ! "/ ! , !!;,!% ;!%: 

", ;!*;(# ! " !# , ! ! !; % " % :#: , !% 3 1 $" !# , ! ! 

!;,!% % ) ! % 3 1 7!% 3 ! , , " % ! ( % (( 

3 %$,!! , :% ! # , % ! ! : 3 %$, % 3 & : , $! (( :(% 1 

– 116 –

7! ( ( ! (% , (( ! !# , ! ! 1 * % ( " ( ! ( ( ! 1 7!% 

,, ! ( % ,:! "3 !, % ! ( !% 3 & "( 3 (% % , 

, ( ) !;" "3 1 ! (( " % ( #$ ( " " !# , ! " , " 3 ( 

)* %;#$ !;,!% #( 3 1 

( ! % ,, ! !" (( " % #!! ((! % , (( ! !# , ! ! * 3 *$ 

,, !, %" !% )* "( 3 , ! " " 1 

2 2 # #%# 

% ! 6# % (( !% $ 3:% ( * )* ( * * !# , ! ! 1 , ( ! (6 :" % 

3:% ( * )* ( * , (( ! !# , ! ! 1 % ;(( ((! % * % !# , ! ! ( : 

, "% , ; " * !3 (#$ & , "% $ " ! !! 3; )* * 3 ! ! 

( ,, !1 !;,! " ;) !! ,, 3 , !(; ( !! 3$% % 1 

((! % 6% : !# , ! ! !3 %$, $ " ! : ( ; & ;" ;" # 

# ! $ ! $ :( 3 %$,!! , ,$/( 1 

((! % ! ! # ! $ ! ;!%:3 %$, ( , $ " % ;!! & , ! 

3 ! (( " ( 1 ) 6) # ! $ ! # ( 3 !% !"% 

3 %$,!! ! )* %;#$ #!! ! % ! ! $ (; ,; ((& ! ! !! ! 

! $ # 1 ;, %#!! ! ! !, % !" 3 (( 3( % ;!% " ! 

# ! $ , ! !% ;!% " ! !! !1 

!" % ( " ((! % ! ! (( " ! ! ; !%"% )* 6 ;) !! 

36 : ! , $ ( !! " !% !1 ) 3 % % : , ! , #$ % 

!%"% (( ((! % ! ! , 3 (%!! !% * ( 6 ; !1 # , ! % ( " 3 (%!! ! 

, % ( ! (( " ! )* ; ( (( !" * !%( % & 3 *$" ! 6%( % #$ (( 

# ! $ , 3 " "%" / , 3 6% & 3:% ! (( % ( )* # , " 

+, ( " $ " ! & : % !;" ! ! ((;, !1 = ;" ! 3 * " " 

#:!)! ( *:(( ; )* ( % "% 3 (%!! )* % ! , ! ; ;(( 

3 %$,!! ! ; ( : (( ! )* ! , " / ! 1 !:( 3 %$,!! !"%" / ! 

, $ " ! ! : ,, ! 6) ! #:! ((! % * 3 !";!%1 

(( " % ( !;,!% !# , ! ! % 3 , #$ ,, # !! & +, (" # !* F(( 

+, ( !%4" & G )* !( * F(( +, ( * 0 (1& G1 ! ; 

( "( % (( 3 ! )* 6 3:% )* # ! $ ! " ,* 1 

!";!% ;" ! "3 , ! * # !! & ""( " ;!%: ! ;! (( 3 

, #!! ,!;,!% & +, (" ;! # ,: , ! ;! (( ( ! ! F(( +, ( )* !& 

!( !%4" & G1 

2 4 # ',#! %'% 

#:! ( ! % !! % #!! ! ( #: ;((!! , ; ! ! % "% 1 

" ! ! % , ( ! !% ((! % , # , ,, #$ % !# , ! ;" !#!! 

, (( ! # ! $ ((,;!* ! , $ ! % , % $ )* , ! (( "( " 

– 117 – 

D

!# , ! 1 : (( ;" !,$/( # , ! :" ((! % ! !% $ & : , ! ( : 

6 )* 6 3 !%1 

Q ( !,$/( # ; !! "% !! % ; */;( " )! , (( !! ! ;## 

B 

!% $ " )* #:!% % ! )* !% #$,: , # ! $ ! 

:1 : ! !% ,, 3 " ! ! (( # , % ! ( (( 3 !% ! / % 

)! , 3 %$,!! !3 :1 

" ;" ! ! ! !% $ , %!! ! !, ! ! , "% 3 (%!! " 

# ! $ ! )* , 3 (%!! !#$ 3( # ! $ !;!% #$ * !, !% 

%!! % !#:!3$/! "6 ; !1 

– 118 –

4 

. !)* & 71& L ,, ( & '1 F ?G1 * N ! )J #% "! 3 * " -> ! 8% "! 6( %) * 

)* (% !8% "! 6( 1 # # + & ,-& 9 D1 

! . 1 F G1 , ! ((* !% *:(( " ;" 1 

!%4" & 71 F G1 / ! 0 $! 1# 1 ! $ ! - 

! #$ * !% " ! & ! $ ! !" 1 

* 0 & 1& " & 1 21& K , !& 1=1& L ,, & 21.1 F G1 (! 1/ 2 

! 1 +& 3 !! !-> 6)* ( 6> 1 

3( * 1 - 

(1 

,, ( & '1& L 2;;! !& 1 F G1 % 0! !%3 , ) !% " 3 * " 

!% 3 !%) %1 ' (! & 5& D9@ 1 

K ) ! & 51 1& L ' (( !%& =1 1 F G1 " ! 1 < 0 = 6& 7- 

> ! ) ' ((1 @- (1 

K (% & 1 =1 1 FDB G1 * * 6 # * , -, ( ) ! # ) 6& !%* ( * ! (6 1 

* # & & D9 1 

K * & A1 1 F G1 6 2 $! 1 !! !& 

< % (;!% ! -2 / !" !! !1 

(& 1 F G1 1# 1 ! $ ! -! ! !#$ 

! ! )* % ! ! & ! $ ! !" 1 

– 119 – 

B

B 

;" 1 F ? G1 1 ';, % D #:! 

* - 0001""1 , ( @TTTT @1 + 

;" 1 F G1 . ! 1 ';, % D #:! 

* - 0001""1 , ( @TTTT@D D1 + 

;" 1 F G1 * & 1 ';, % D #:! 

* - 0001""1 , ( @TTTT D1 + 

;" 1 F G1 7 1 ';, % D #:!* - 000 1""1 " 

– 120 –

! "/ !-TTTTTTTT 

=8 8 

! "/ -TTTTTTTTTTTT 

• 6# , % % ! 

. 59/)/2 # '-1 ) 74- ) . 

898:5; 

> 4 

!% $ * # ! $ :3 ( $!! )* ! ! )* * % 3 %$, "% 

$!! 1 

• ! !-./$! % ,& ! ! !#$ 3 !% " ! & ! $ ! !" 

• A! ! " ;" 

• ' !% $ !! ! $ 

!% $ !! ! $ 3 " ! !% $ " )* ! "/ " # ! $ 1 

• ! "/! ( !1 

• A "(( * 

• 2; "3 6 

• ! ,( % # ,, / !! % ! # " , :!% 

• A !! ( ! ##!( $ ! , ! (( ;" )* !, 1 

• A : (( !# , !& 3 *$ " 1 

9 ?(; 

%; " * !3 (#$ C 

• #$C 

• ' C 

• " U 

• #! U 

1 $ " 

1 7((,;! 

– 121 – 

B@

B? 

%; " * !3 (#$ "%3 %$,!! " $ " C 

( 3 " ! $ C 

9 3 ?2; 

( ( % , ! ! )* ) !C 

7!";!% 3 %$,!! )* , C 

% !! 3; "$ !! $ " C' 3 %$, % % C 

,; ,* 

* !%( ! 3 % 

#$ !% 

* * ! !! 

/;(" ;!% * )* 3 ( ,* 

, %" !* 

' *;! " 3 (! * , %3 ( $!! C 

9 

% ! 3 !% "% $ " C :#((& * C 

' % : 3 ( $!! C 

" " ! & " 6 " # ! 

$" !% 3 %$,!! #$ (;, ( * (( $ 

9 8 ?4; 

;!! !* !3 ;! %#$,: #$ * ,6) !# , ! , * ! !* ! : ! )* ,, 

:! 1 

' % : 3 ( $!! C 

> " , !! ; 3 #$ , !! "%, !* ( ! $ )* ,, *: $ 

% "% ; ((#;(( 1 

' % : )* 3 ( $!! C 

#!! * !%( ! , 6 ,; ! : ! & , ; !; ! , % 1 7!% 

* !%( ! ! ! !3 *$" * , ! (( $" )* (( ,; ,* 3 *$" #$ ( " 

* !%( ! !1 

' % : ! "%3 ( $!! C 

– 122 –

! ! , (( # 3 ( ! $ : ": ; 1 ' ! ! !";!% (:! , ; )* $ ! 

! !! ! (6 #$ #:# , ! ! 3 ($!! 1 (( : !* ! !";!% " , ( , 

: ! 33 1 , ( #! # & , ! 3( !% !% 3( !%:( ($!! / % ! ! ! , 

! !3 #!! 1 

' % : ! 3 ( $!! C 

!#!! ( !( %!! (( ! $ #(1 , , ! ( ! #( (( , ! ! $ 

, , !* % ( ! 1 

' % : 3 ( $!! C 

3 

' % : ! ( ! , (( ! )* 3 ( $!! C 

( 6 " ! ! !* " , % , )* * ,:! :! ! !* " , % , 

! ! ! :" ! ! #$,: 1 F.:% ,, 6 " ! )* ! ) : !6 

! 1G 

' % : 3 ( $!! C 

( ! * ( , "#$ "%% $ )* * % ";(/ $ % 1 

' % : 3 ( $!! C 

A$";!!! )* 3 !% !3( !% ! ! !: ! , "!! ! :" "%% !! ! $ 

)* * % ! $ % 1 

' % : 3 ( $!! C 

( ! ; 3 %% ( 1 

' % : !$ 3 ( $!! C 

' % : 3 ( $!! C 

– 123 – 

B

B 

– 124 –

• 6# , % % ! 

=8 8 & 

. 59/)/2 # '-1 ) 74- ) . 

898,85 

> 4 

!% $ * # ! $ :3 ( $!! )* ! ! )* * % 3 %$, "% 

$!! 1 

• ! !-./$! % ,& ! ! !#$ 3 !% " ! & ! $ ! !" 

• A! ! " ;" 

• ' !% $ !! ! $ 

!% $ !! ! $ 3 " ! !% $ " )* ! "/ " # ! $ 1 

• ! "/! ( !1 

• A "(( * 

• 2; "3 6 

• ! ,( % # ,, / !! % ! # " , :!% 

• A !! ( ! ##!( $ ! , ! (( ;" )* !, 1 

• A : (( !# , !& 3 *$ " 1 

• " !3 *$" ! " ( % (( 3 (%!! ! (( 3 (( 6 & ;" ! , 3 (#$ /;("1 

• ;! +, ( #:! $ " (( 3 ( $!! 1 

9 ?(; 

+ 0 . < 

E ! %1 

%; " * !3 (#$ C 

• #$C 

• ' C 

• " U 

• #! U 

•

BB 

( #$,: !";!% 3 *$" "%3 ( $!! C 

%; " * !3 (#$ "%3 %$,!! " $ " C 

( 3 " ! $ C 

9 3 ?2; 

( ( % , ! ! )* ) !C 

7!";!% 3 %$,!! )* , C 

+ 0 . < 

';, % #:! #$ 3 %$,!! " " ! $ " 1 

% !! 3; "$ !! $ " C' 3 %$, % % C 

,; ,* 

* !%( ! 3 % 

#$ !% 

* * ! !! 

/;(" ;!% * 

, %" !* 

' *;! " 3 (! * , %3 ( $!! C 

% ! 3 !% "% $ " C :#((& * C 

+ 0 . < 

9 8 ?4; 

. *;, % #:! , 3 ( $!! )* !% , :% ! , ! ( (( 3 ( $!! 1 , ( 

: ; (( :#: , #$ ( ! 1 

9 

' % : 3 ( $!! C 

;!! !* !3 ;! %#$,: #$ * ,6) !# , ! , * ! !* ! : ! )* ,, 

:! 1 ! !# , ! ! , ! ! 3 , %/ ! #!! 3 , !! 1 .:% !# , ! , 

!#:! , "!! )* , ( ) # , #:!, !! 1 

' % : 3 ( $!! C 

– 126 –

" , !! ; 3 #$ , !! "%, !* ( ! $ )* ,, *: $ 

% "% ; ((#;(( 1 

+1 ' ( ! ( !#$ (( " ,:(& " ";! !" 

!! & ,, *: ";! % ! !! !1 

+1 ,, *: ! ( # ! , ( ( ?1 

' % : )* 3 ( $!! C 

' # , !% ! , 3 *$" "%3 ( $!! C 

#! 

( ! ,: , !# !; , ! $ 3 (C 

#!! * !%( ! , 6 ,; ! : ! & , ; !; ! , % 1 

7!% * !%( ! ! ! !3 *$" * , ! (( $" )* (( ,; ,* 

3 *$" #$ ( "* !%( ! !1 

+1 ;+( -#$ ! (( & ! 6 ,; !1 7"$ !! - ! ((1 

& ! 

, ( & # ,& !: , # #! ( ! !% ! 1 

< !! ! (61 

( 3 * " ( ! C 

!#!! ( !( %!! (( ! $ #(1 , , ! ( ! #( (( , ! ! $ 

, , !* % ( ! 1 

+1 >( ! ";! , ! $ ;(( ! !! 1 

+1 ' ! ( !#$ (( !" ( )* #$(/ ( ! !& , ! ,, ! 

% ;! 1 

' % : 3 ( $!! C 

3 

' % : ! ( ! , (( ! )* 3 ( $!! C 

' % : ( (( 3 ( $!! C 

( ! * ( , "#$ "%% $ )* * % ";(/ $ % 1 

+1 ( , "#$ $ 3 (& #$ $ & #$ $ : " ; 

F# & ( !G1 

' % : 3 ( $!! C 

A$";!!! )* 3 !% !3( !% ! ! !: ! , "!! ! :" "%% !! ! $ 

)* * % ! $ % 1 

' % : 3 ( $!! C 

– 127 – 

BD

D 

( ! ; 3 %% ( 1 ( ( " ( "!; % ;!! ( , # ( & !; 

;! ! : #$ !; % ;!! #$ # ( 1 !* ,, ! , # !, !;!%: ( 1 

' % : !$ 3 ( $!! C 

' % : 3 ( $!! C 

( ! #$(/ (( ,6) ( C 

#$ #$(/ #$(/ ! C 

' " C 

BILAGA B 

Enkät, Studie 2 

– 129 –

– 130 –

Umeå universitet Linköpings universitet 

Institutionen för psykologi Institutionen för beteendevetenskap 

Trafikinspektörers syn på kognition och bilkörning 

Vilka egenskaper hos människan är särskilt viktiga för den egenskap som vid körprovet för 

bilbehörighet benämns riskmedvetande? Kognition handlar om människors 

informationshantering – hur vi tar in information, bearbetar, lagrar, och plockar fram den. 

Avsikten med denna undersökning är framför allt att ge uppslag till hur förarprovet kan 

utvecklas. Din yrkeskunskap och erfarenhet är alltså avgörande för att resultaten ska bli 

rättvisande, så att förarprovsverksamheten ska kunna bli så bra som möjligt, både vad gäller 

utbildningen av förarbedömare och själva förarprovets utformning. 

Undersökningen är en delstudie i ett projekt som finansieras av Vägverket. Förarenhetens 

ledning har sanktionerat enkäten och inspektörerna bör i största möjliga utsträckning beredas 

tid att besvara enkäten på arbetstid. 

Enkäten utgår till landets alla trafikinspektörer. Vänligen skicka tillbaka enkäten i det 

bifogade svarskuvertet så snart som möjligt. 

Alla svar är anonyma. Svaren kommer att sammanställas till statistiska tabeller där inga 

enskilda svar kan utläsas. Resultaten kommer att presenteras i en magisteruppsats och en 

rapport till Vägverket. 

Om du har frågor är du välkommen att kontakta Henrik Söderqvist, 

per telefon: 070-681 10 11, eller via e-post: kv00hst@cs.umu.se 

På förhand tack för din medverkan! 

Umeå och Linköping, maj 2005 

Henrik Söderqvist Björn Lidestam 

magisterstudent, Fil. dr., vik. lektor, 

Kognitionsvetenskapliga programmet, leg. psykolog, 

Institutionen för psykologi Institutionen för beteendevetenskap 

Umeå universitet Linköpings universitet 

– 131 –

Bakgrundsinformation. Denna information används endast i statistiskt syfte. 

__________________________________________________________________________________________ 

1. Kön 

( ) Man 

( ) Kvinna 

2. Vilket år är du född? 

19........ 

3. Hur många år har du arbetat som trafikinspektör? 

….… år 

4. Hur många vidareutbildningskurser har du? 

….… st 

5. Vilken avdelning arbetar du inom? 

…………………………………………… 

6. Hur stor andel körprov uppskattar du att du genomför i små orter, där trafikmiljön bara har två eller 

färre trafikljus och två eller färre flerfiliga vägar i tätorten? 

….… % 

7. Hur stor andel körprov uppskattar du att du genomför i större orter, där trafikmiljön har fler än fem 

trafikljus och fler än fem flerfiliga vägar i tätorten? 

……. % 

– 132 – 

2

Information 

Frågorna tar upp olika områden inom psykologi i förhållande till riskmedvetande och de fem underliggande 

bedömningsområdena för förarproven. Varje frågeområde inleds med en kortare beskrivning av ämnet 

tillsammans med praktiska exempel för hur förmågan kan variera hos olika personer och i olika situationer. Du 

svarar genom att dra ett streck på en linje som löper mellan 0 och 100%, för att visa hur du skattar. Du kommer 

även att få göra jämförelser mellan olika grupper av bilförare. Enkäten handlar om körprov för bil. 

Exemplen är konstruerade på följande sätt: 

Varje exempel är en ytterlighet av hur egenskaperna kan gestalta sig. 

(1) Exempel på när egenskapen är på ett sätt, t.ex. fungerar bra 

(2) Exempel på när egenskapen är på ett annat sätt, t.ex. inte fungerar bra 

Den enda skillnad som finns i jämförelsen är den aktuella egenskapen. I alla andra avseenden är personerna helt 

lika. Alla exempel handlar om jämförelser mellan Eva och Sara, och mellan Peter och Johan. 

Gäller jämförelsen uppmärksamhet, ska du tänka dig att Eva har god uppmärksamhet, medan Sara har dålig 

uppmärksamhet. Vad gäller hastighet, manövrering, placering, trafikuppträdande och alla andra egenskaper, är 

då Eva och Sara precis lika. 

Det som undersöks kommer alltså både från förarprovets bedömningsgrunder och från psykologisk forskning. 

Dessa är de faktorer som studeras: 

Riskmedvetande 

Hastighet 

Manövrering 

Placering 

Trafikuppträdande 

Uppmärksamhet 

– 133 – 

Arbetsminne 

Automatisering 

Avsökning 

Fokuserad uppmärksamhet 

Inhibition 

Intresse för bilkörning 

Motivation 

Normer och social påverkan 

Personlighet 

Risktagande 

Strategisk planering 

Taktisk planering 

Tillämpning av trafikregler 

3

Strategisk planering 

Strategisk planering innebär att man ganska långt i förväg gör upp en plan där man exempelvis bestämmer om 

man ska köra, när man i så fall ska köra, och vilken väg man ska köra. Ett exempel är när du ber den som kör 

upp att ta sig till en viss plats eller att köra mot ett mål. 

Exempel: 

Eva är bra på strategisk planering av sin färd till jobbet. När hon åker till jobbet så tar hon vägen 

med minst trafik för att undvika trafikstockning som kan uppstå under rusningstrafik på 

morgonen, då hon vet att den tar mindre tid trots att det är längre. Däremot på kvällen då det är 

mindre trafik, kör hon den närmaste vägen, som är snabbast vid den tidpunkten. 

Sara är dålig på strategisk planering av sin färd till jobbet. När hon åker till och från jobbet tar hon 

alltid den kortaste vägen, trots att den på morgonen tar längre tid att köra, på grund av att det blir 

trafikstockning. Hon missar att ta hänsyn till att det finns en alternativ färdväg som är längre men 

snabbare att köra vid rusningstrafik. 

8. Hur mycket anser du att strategisk planering påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 

Inte alls 0% 100% Helt 

9. Hur mycket beaktar du strategisk planering vid ett förarprov? 


10. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande strategisk planering? 


Hur mycket påverkar strategisk planering följande bedömningsområden? 

11. Hastighet 


12. Manövrering 


13. Placering 


14. Trafikuppträdande 


15. Uppmärksamhet 


– 134 – 

4

Trafikskola – privat 

16. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola är på att strategiskt 

planera sin körning? 

Inte alls bra 0% 100% Perfekt 

17. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat är på att strategiskt planera 

sin körning? 


Erfarna – mindre erfarna 

18. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) är på att 

strategiskt planera sin körning? 


19. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil totalt) är på 

att strategiskt planera sin körning? 


Mindre erfarna yngre kvinnor – mindre erfarna yngre män 

20. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år 

och som kört mindre än 900 mil totalt) är på att strategiskt planera sin körning? 


21. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år och 

som kört mindre än 900 mil totalt) är på att strategiskt planera sin körning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande strategisk planering kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 135 – 

5

Taktisk planering 

Taktisk planering är den planering som sker under själva körningen, och ganska kort framåt i tiden. 

Exempel: 

Peter är bra på taktisk planering av sin körning. När han närmar sig en korsning saktar han ned i 

god tid, växlar ned, och riktar uppmärksamheten mot trafiken i och kring korsningen. Han följer 

därför också väl med i trafikrytmen. 

Johan är dålig på taktisk planering av sin körning. Han är väldigt sen med att sakta ned när han 

närmar sig en korsning, med att växla ned, och med att rikta uppmärksamheten mot trafiken i och 

kring korsningen. Han följer därför inte väl med i trafikrytmen. 

22. Hur mycket anser du att taktisk planering påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


23. Hur mycket beaktar du taktisk planering vid ett förarprov? 


24. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande taktisk planering? 


Hur mycket påverkar taktisk planering följande bedömningsområden? 

25. Hastighet 




27. Placering 






– 136 – 

6


30. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola är på att taktiskt 

planera sin körning? 


31. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat är på att taktiskt planera 

sin körning? 




taktiskt planera sin körning? 



att taktiskt planera sin körning? 




och som kört mindre än 900 mil totalt) är på att taktiskt planera sin körning? 



som kört mindre än 900 mil totalt) är på att taktiskt planera sin körning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande taktisk planering kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 137 – 

7

Automatisering 

Det finns handlingar som är så väl inlärda att man kan utföra dem utan att behöva tänka på hur man ska utföra 

dem, man talar om att de ”sitter i ryggmärgen”. Andra handlingar, som inte är så väl inlärda, kan man behöva 

ägna mer uppmärksamhet för att klara av. Ett exempel på en handling som brukar vara automatiserad hos vana 

bilförare är växling. 

Exempel: 

För Peter är växling en automatiserad handling. Han kan därför ägna all sin uppmärksamhet åt 

kringvarande trafik och åt att läsa och komma ihåg vad som står på de trafikskyltar han passerar. 

Han blir därför inte heller störd om någon talar med honom när han kör i stadstrafik. 

För Johan är växling inte automatiserat. En del av hans uppmärksamhet behövs därför till 

växlingen, och han får därför svårt att samtidigt både vara uppmärksam på kringvarande trafik, 

läsa och komma ihåg vad som står på de trafikskyltar han passerar. Han blir därför också lätt störd 

om någon talar med honom när han kör i stadstrafik. 

36. Hur mycket anser du att automatiserade förarrutiner påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


37. Hur mycket beaktar du automatiserade förarrutiner vid ett förarprov? 


38. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande automatiserade förarrutiner? 


Hur mycket påverkar följande bedömningsområden automatisering? 

39. Hastighet 




41. Placering 






– 138 – 

8


44. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola har väl 

automatiserade handlingar vid bilkörning? 

Ingen alls 0% 100% Helt 

45. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat har väl 

automatiserade handlingar vid bilkörning? 



46. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) har 

väl automatiserade handlingar vid bilkörning? 


47. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil 

totalt) har väl automatiserade handlingar vid bilkörning? 



48. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 

25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har väl automatiserade handlingar vid bilkörning? 


49. Till hur stor del uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 

år och som kört mindre än 900 mil totalt) har väl automatiserade handlingar vid bilkörning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande automatisering kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 139 – 

9

Arbetsminne 

Människan kan bara hantera en begränsad mängd information på en och samma gång och denna information 

lagras och bearbetas tillfälligt i arbetsminnet, t.ex. att hålla ett telefonnummer i minnet tills att man slagit det. Ett 

annat exempel är när man räknar ut i huvudet vad 28 + 36 blir. Då kan man först behöva räkna ut en delsumma, 

hålla den delsumman i minnet när man räknar ut den andra, för att slutligen lägga ihop delsummorna (d.v.s. 20 + 

30 = 50; 8 + 6 = 14; 50 + 14 = 64). 

Exempel: 

Eva har hög arbetsminneskapacitet. Hon har därför inga problem med att samtidigt ha en 

intressant diskussion med sin passagerare, hålla uppsikt över trafiken och hålla i minnet den nya 

färdväg som hon just före avresan fått beskriven för sig. Evas uppmärksamhet på trafiken riskerar 

alltså inte att bli lidande av att hon talar med passageraren eller tänker på instruktionen. 

Sara har låg arbetsminneskapacitet. Hon får därför problem med att samtidigt ha en intressant 

diskussion med sin passagerare, hålla uppsikt över trafiken och komma ihåg den nya färdväg som 

hon just före avresan fått beskriven för sig. Saras uppmärksamhet på trafiken riskerar alltså att bli 

lidande av att hon talar med passageraren eller tänker på instruktionen. 

50. Hur mycket anser du att arbetsminneskapacitet påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


51. Hur mycket beaktar du arbetsminneskapacitet vid ett förarprov? 


52. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande arbetsminneskapacitet? 


Hur mycket påverkar arbetsminneskapacitet följande bedömningsområden? 

53. Hastighet 




55. Placering 






– 140 – 

10


58. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på 

trafikskola har vid bilkörning? 


59. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat har 

vid bilkörning? 



60. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 

mil totalt) har vid bilkörning? 


61. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre 

än 900 mil totalt) har vid bilkörning? 



62. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av 

bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har vid bilkörning? 


63. Hur bra arbetsminneskapacitet uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av 



Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande arbetsminne kan du skriva det här. 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

– 141 – 

11

Inhibition 

Med inhibition avses förmåga att låta bli att reagera på det som man inte ska reagera på. 

Exempel: 

Eva har god inhibitionsförmåga. När det blir grönt ljus för trafiken i filen bredvid ser Eva det, men 

sitter lugnt med högerfoten på bromspedalen. När hon strax efteråt kör med trafik både tätt bakom 

sig och i mötande fil, ser hon att en tom plastkasse blåser ut i vägen framför henne. Hon låter dock 

bli att väja eller bromsa. 

Sara har dålig inhibitionsförmåga. När det blir grönt ljus för trafiken i filen bredvid ser Sara det, 

och flyttar automatiskt foten från bromspedalen till gaspedalen innan hon hejdar sig. När hon strax 

efteråt kör med trafik både tätt bakom sig och i mötande fil, ser hon att en tom plastkasse blåser ut 

i vägen framför henne. Hon väjer reflexmässigt åt sidan, så att hon nästan kolliderar med mötande 

trafik. 

64. Hur mycket anser du att inhibitionsförmåga påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


65. Hur mycket beaktar du inhibitionsförmåga vid ett förarprov? 


66. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande inhibitionsförmåga? 


Hur mycket påverkar inhibitionsförmåga följande bedömningsområden? 

67. Hastighet 




69. Placering 



Inget alls 0% 100% Helt 



– 142 – 

12


72. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola 

har vid bilkörning? 


73. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat har vid 

bilkörning? 



74. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil 

totalt) har vid bilkörning? 


75. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 

900 mil totalt) har vid bilkörning? 



76. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av 



77. Hur bra inhibitionsförmåga uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning 

(yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har vid bilkörning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande inhibition kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 143 – 

13

Fokuserad uppmärksamhet 

Människan har begränsningar vad gäller förmågan till uppmärksamhet. Därför riktas uppmärksamheten olika 

beroende på vad som man upplever som viktigast eller intressantast för stunden. Fokuserad uppmärksamhet är 

förmågan att motstå störningar, att sortera bort oviktig information och vara uppmärksam på det som är viktigt 

för att utföra den uppgift som är aktuell. 

Exempel: 

Peters förmåga till fokuserad uppmärksamhet är god. Han kan därför hålla uppmärksamheten på 

bilen och den varierande trafiken runt omkring, trots att han har med sina tre barn som gestikulerar 

och diskuterar högljutt med varandra. 

Johans förmåga till fokuserad uppmärksamhet är dålig. När han kör med sina tre gestikulerande 

och högljutt diskuterande barn i bilen, får han problem med att fokusera på bilen och trafiken runt 

omkring. 

78. Hur mycket anser du att fokuserad uppmärksamhet påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


79. Hur mycket beaktar du fokuserad uppmärksamhet vid ett förarprov? 


80. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande fokuserad uppmärksamhet? 


Hur mycket påverkar fokuserad uppmärksamhet följande bedömningsområden? 

81. Hastighet 




83. Placering 






– 144 – 

14


86. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola är på att fokusera 

sin uppmärksamhet vid bilkörning? 


87. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat är på att fokusera sin 

uppmärksamhet vid bilkörning? 




fokusera sin uppmärksamhet vid bilkörning? 



att fokusera sin uppmärksamhet vid bilkörning? 




och som kört mindre än 900 mil totalt) är på at fokusera sin uppmärksamhet vid bilkörning? 



som kört mindre än 900 mil totalt) är på att fokusera sin uppmärksamhet vid bilkörning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande fokuserad uppmärksamhet kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 145 – 

15

Avsökning 

Avsökning handlar om hur blicken och den visuella uppmärksamheten riktas mot omgivningen. Bra avsökning 

ur riskmedvetandesynpunkt innebär att blicken är rörlig och mestadels riktas mot potentiella risker långt framåt, 

men även att man regelbundet söker av efter risker bakom och vid sidan av bilen. Avsökning kan sägas syfta till 

att hålla föraren medveten om hur omgivningen ser ut och förändras. 

Exempel: 

Eva har föredömlig avsökning. Hennes blick söker hela tiden av efter tänkbara faror i färdvägen. 

Hon är samtidigt medveten om vad som händer runt om hennes bil, bland annat beroende på att 

hon är bra på att reagera på förändringar i hennes perifera synfält. När Eva svänger till höger och 

en cyklist kommer från höger på den korsande cykelbanan, har hon sett cyklisten för länge sedan. 

Hon stannar därför och släpper riskfritt över cyklisten. 

Sara har dålig avsökning. Hennes blick är ganska fast fokuserad på vägbanan tio meter framför 

bilen, när den inte är riktad på hastighetsmätaren. Hon är inte alls medveten om vad som händer 

runt om hennes bil, bland annat beroende på att hon inte är bra på att reagera på förändringar i 

hennes perifera synfält. När Sara svänger till höger och en cyklist kommer från höger på den 

korsande cykelbanan, kör hon därför nästan på cyklisten som får panikbromsa. 

92. Hur mycket anser du att avsökning påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


93. Hur mycket beaktar du avsökning vid ett förarprov? 


94. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande avsökning? 


Hur mycket påverkar avsökning följande bedömningsområden? 

95. Hastighet 




97. Placering 






– 146 – 

16


100. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola har 

vid bilkörning? 


101. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat har vid 

bilkörning? 



102. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) 

har vid bilkörning? 


103. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil 

totalt) har vid bilkörning? 



104. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning 

(yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har vid bilkörning? 


105. Hur bra avsökning uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre 

än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har vid bilkörning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande avsökning kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 147 – 

17

Motivation 

Man kan ha väsensskilt olika motiv till att göra något. Man kan också ha olika stark motivation för att göra 

något. 

Exempel: 

Eva har arbetat som ambulanssjukvårdare och sett många trafikskadade människor. Av det skälet 

är hon starkt motiverad att inte ta några som helst risker i trafiken. Hon är också motiverad att köra 

mjukt och inte över rådande hastighetsbegränsningar, eftersom hon vill spara bensinpengar. 

Dessutom resonerar Eva att hon inte skulle spara mer än högst marginellt med tid genom att köra 

fortare. 

Sara har varken arbetat som ambulanssjukvårdare eller sett trafikskadade människor. Hon är 

däremot motiverad att köra offensivt och långt över rådande hastighetsbegränsningar, eftersom 

hon tycker så mycket om känslan av att köra fort med sin sportiga bil. Hon resonerar också att ”tid 

är pengar”. Sara menar att glädjen i att köra fort, tillsammans med den tid hon vinner, uppväger en 

ökad risk för fortkörningsböter. 

106. Hur mycket anser du att motivation påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


107. Hur mycket beaktar du motivation för körningen vid ett förarprov? 


108. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. sin motivation? 


Hur mycket påverkar motivation följande bedömningsområden? 

109. Hastighet 




111. Placering 






– 148 – 

18


114. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola har 

för att köra säkert och riskmedvetet? 

Ingen 0% 100% Maximal 

115. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat har för att 

köra säkert och riskmedvetet? 



116. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) 

har för att köra säkert och riskmedvetet? 


117. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 

mil totalt) har för att köra säkert och riskmedvetet? 



118. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning 

(yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har för att köra säkert och riskmedvetet? 


119. Hur hög motivation uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre 

än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har för att köra säkert och riskmedvetet? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande motivation kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 149 – 

19

Risktagande 

Människor är beredda att ta olika stora risker och har olika nivåer för när det känns för farligt, trots att de har 

samma insikt om hur stor risken är. Man kan tänka sig att förare A inte är beredd att löpa mer än obefintligt liten 

risk att köra av vägen vid halka, medan förare B är beredd att löpa så mycket som fem procents risk att köra av 

vägen. Denna skillnad skulle kunna visa sig genom att förare B kör 10 km/tim fortare än förare A. 

Exempel: 

Eva har en låg nivå för att acceptera risker. Hon håller sig alltid inom hastighetsgränserna, och när 

det är dålig sikt, kurvig väg eller dåligt väglag sänker hon hastigheten. Hon kör lugnt och ser till 

att hålla ordentligt avstånd till framförvarande fordon, och tar även där hänsyn till hastighet och 

väglag. Allt detta gör Eva för att hålla kvar risknivån på samma låga nivå – hon accepterar inte att 

risken för olycka ökar. 

Sara har en hög nivå för att acceptera risker. Hon håller sig sällan inom hastighetsgränserna, och 

när det är dålig sikt, kurvig väg eller dåligt väglag sänker hon inte gärna hastigheten. Hon kör 

offensivt och håller inte så stort avstånd till framförvarande fordon, och tar inte heller där så 

mycket hänsyn till hastighet och väglag. Eva accepterar att risken för olycka ökar på grund av 

sämre sikt, sämre vägförhållanden, högre hastighet, och kortare avstånd. 

120. Hur mycket anser du att individuell risknivå påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


121. Hur mycket beaktar du individuell risknivå vid ett förarprov? 


122. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. sin individuella risknivå? 


Hur mycket påverkar individuell risknivå följande bedömningsområden? 






Inget alls 0% 100% Helt 





– 150 – 

20


128. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola tar risker när de 

kör bil? 

Aldrig 0% 100% Alltid 

129. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat tar risker när de kör bil? 



130. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) tar risker 

när de kör bil? 


131. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil totalt) tar 

risker när de kör bil? 



132. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 

år och som kört mindre än 900 mil totalt) tar risker när de kör bil? 


133. Hur ofta uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år 

och som kört mindre än 900 mil totalt) tar risker när de kör bil? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande risktagande kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 151 – 

21

Personlighet 

Personlighet handlar om de över tid och situationer ganska stabila tanke-, känslo- och handlingsmönster som 

människor har. 

Exempel: 

Peter är en lugn och stabil person som inte söker spänning i tillvaron. Han föredrar lugnet i kända 

situationer framför äventyr, fart och fläkt. När Peter kör bil kör han gärna långsamt. Dessutom kör 

han alltid mjukt, lugnt, och med stora säkerhetsmarginaler. 

Johan är en orolig och impulsiv person som söker spänning i tillvaron. Han föredrar äventyr, fart 

och fläkt framför lugnet i kända situationer. När Peter kör bil kör han gärna snabbt. Dessutom kör 

han alltid offensivt, stressigt, och med små säkerhetsmarginaler. 

134. Hur mycket anser du att typ av personlighet påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


135. Hur mycket beaktar du typ av personlighet vid ett förarprov? 


136. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. sin personlighet? 


Hur mycket påverkar typ av personlighet följande bedömningsområden? 











– 152 – 

22


142. Hur ofta uppskattar du att personlighetsegenskaper gör att körningen blir riskabel bland genomsnittet av 

dem som mestadels övningskört på trafikskola? 



dem som mestadels övningskört privat? 




erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt)? 



mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil totalt)? 




yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt)? 



yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt)? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande personlighet kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 153 – 

23

Normer och social påverkan 

Normer och social påverkan står för hur man påverkas av andra människor, av individens föreställningar om 

andras uppfattningar, samt av motivation att leva upp till andras förväntningar. 

Exempel: 

Peter kör ensam i bilen. Han tänker sig att vettiga människor först och främst vill minimera risker i 

trafiken genom att hålla sig inom hastighetsgränserna och genom att ha ett gott samspel med 

övriga trafikanter. Han försöker själv vara ett föredöme vad gäller hastighetsanpassning och 

samspel, och han kör därför i enlighet med det. 

Johan kör med sina två bästa vänner i bilen. Han tänker sig att det viktigaste för tuffa killar som 

han själv är att det ska gå fort och att körningen ska vara tekniskt avancerad. Allt detta menar han 

att man med fördel kan ge utlopp för genom att ligga nära bakom andra fordon och genom att ofta 

köra om med små tidsmarginaler. Han vill också gärna imponera på sina vänner genom sin 

körning, och kör därför snabbt, offensivt och tekniskt drivet. 

148. Hur mycket anser du att normer och social påverkan påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


149. Hur mycket beaktar du normer och social påverkan vid ett förarprov? 


150. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. normer och social påverkan? 


Hur mycket påverkar normer och social påverkan följande bedömningsområden? 











– 154 – 

24


156. Hur ofta uppskattar du att normer och social påverkan gör att körningen blir riskabel bland genomsnittet 

av dem som mestadels övningskört på trafikskola? 



av dem som mestadels övningskört privat? 




av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt)? 



av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil totalt)? 




av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil 

totalt)? 



av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt)? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande normer och social påverkan kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 155 – 

25

Intresse för bilkörning 

Människor kan ha olika starkt intresse för bilkörning som aktivitet och vara intresserade av bilkörning av olika 

skäl. 

Exempel: 

Peter är väldigt intresserad av att köra bil. För honom är bilar och bilkörning en livsstil – han 

finner glädje och njutning i att sitta bakom ratten och känna kontroll över en välfungerande bil. 

Han kör gärna bil för nöjes skull, och kör hellre själv än sitter som passagerare. 

Johan är ganska ointresserad av att köra bil och kör bil för att han inte har möjlighet att åka 

kollektivt eller cykla. För honom är bilkörning alltså bara ett sätt att komma från en plats till en 

annan. Han kör aldrig bil för nöjes skull, och sitter lika gärna som passagerare. 

162. Hur mycket anser du att intresse för bilkörningen påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


163. Hur mycket beaktar du intresse för bilkörningen vid ett förarprov? 


164. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. sitt intresse för bilkörning? 


Hur mycket påverkar intresse för bilkörningen följande bedömningsområden? 











– 156 – 

26


170. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på 

trafikskola har? 

Minimalt 0% 100% Maximalt 

171. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat 

har? 



172. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 

10 000 mil totalt) har? 


173. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört 

mindre än 900 mil totalt) har? 



174. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av yngre kvinnor utan stor erfarenhet av 

bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har? 


175. Hur starkt intresse för bilkörning uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av 

bilkörning (yngre än 25 år och som kört mindre än 900 mil totalt) har? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande intresse för bilkörning kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 157 – 

27

Tillämpning av trafikregler 

Hur man tillämpar trafikregler beror dels på kunskapen om reglerna, och dels på hur man använder sina 

kunskaper. Att man begår överträdelser kan alltså bero på att man saknar regelkunskaper, att man tillämpar fel 

regel i situationen, eller att man medvetet bryter mot regeln. 

Exempel: 

Eva har goda kunskaper om trafikreglerna och när vilken regel gäller. Hon begår också sällan 

överträdelser. De få gånger som hon begår överträdelser är de av lindrig art. 

Sara har dåliga kunskaper om trafikreglerna och när vilken regel gäller. Hon begår också ofta 

överträdelser, både av lindrig och allvarlig art. 

176. Hur mycket anser du att tillämpning av trafikregler påverkar riskmedvetandet vid förarprov? 


177. Hur mycket beaktar du tillämpning av trafikregler vid ett förarprov? 


178. Hur vanligt anser du det är att förare har problem vid förarprov p.g.a. bristande tillämpning av 

trafikregler? 


Hur mycket påverkar tillämpning av trafikregler följande bedömningsområden? 











– 158 – 

28


184. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört på trafikskola är på tillämpning 

av trafikregler vid bilkörning? 


185. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av dem som mestadels övningskört privat är på tillämpning av 

trafikregler vid bilkörning? 



186. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av erfarna bilförare (som kört mer än 10 000 mil totalt) är på 

tillämpning av trafikregler vid bilkörning? 


187. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av mindre erfarna bilförare (som kört mindre än 900 mil totalt) är 

på tillämpning av trafikregler vid bilkörning? 




och som kört mindre än 900 mil totalt) är på tillämpning av trafikregler vid bilkörning? 


189. Hur bra uppskattar du att genomsnittet av yngre män utan stor erfarenhet av bilkörning (yngre än 25 år 

och som kört mindre än 900 mil totalt) är på tillämpning av trafikregler vid bilkörning? 


Övrigt 

Är det något du vill tillägga gällande tillämpning av trafikregler kan du skriva det här. 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

__________________________________________________________________________________________ 

– 159 – 

29

Övrigt 

190. Rangordna egenskaperna efter hur mycket de bidrar till riskmedvetande. Börja genom att skriva 1 för 

störst bidrag, 2 för näst störst bidrag, o.s.v., till 13 för svagast bidrag. 

Strategisk planering ( ) 

Taktisk planering ( ) 

Automatisering ( ) 

Arbetsminne ( ) 

Inhibition ( ) 

Fokuserad uppmärksamhet ( ) 

Avsökning ( ) 

Motivation ( ) 

Risktagande ( ) 

Personlighet ( ) 

Normer och social påverkan ( ) 

Intresse för bilkörning ( ) 

Tillämpning av trafikregler ( ) 

191. Rangordna egenskaperna efter vad du bedömer vara viktigast vid ett körprov. Börja genom att skriva 1 för 

den viktigaste egenskapen, 2 för den näst viktigaste egenskapen, o.s.v., till 13 för den minst viktiga 

egenskapen. 

Strategisk planering ( ) 

Taktisk planering ( ) 

Automatisering ( ) 

Arbetsminne ( ) 

Inhibition ( ) 

Fokuserad uppmärksamhet ( ) 

Avsökning ( ) 

Motivation ( ) 

Risktagande ( ) 

Personlighet ( ) 

Normer och social påverkan ( ) 

Intresse för bilkörning ( ) 

Tillämpning av trafikregler ( ) 

– 160 – 

30

Hur mycket av riskmedvetande beror på de underliggande bedömningsområdena för körprovet? 

192. Till hur stor del beror riskmedvetande på hastighet? 


193. Till hur stor del beror riskmedvetande på manövrering? 


194. Till hur stor del beror riskmedvetande på placering? 


195. Till hur stor del beror riskmedvetande på trafikuppträdande? 


196. Till hur stor del beror riskmedvetande på uppmärksamhet? 


Till sist... 

197. Om du bortser från denna enkät, uppskatta din egen kännedom om kognition. 

0% 100% 

Har ej hört talas om kognition Känner väl till kognition 

– 161 – 

31

Är det något mer du vill tillägga eller har du synpunkter gällande enkäten i allmänhet går det bra att skriva det 

här. Vi är tacksamma för alla synpunkter! 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

___________________________________________________________________________ 

Vi vill än en gång tacka dig för att du har tagit dig tid att fylla i denna enkät. Din kunskap 

och erfarenhet av trafik och trafiksäkerhet kommer att vara till stor hjälp för oss! 

– 162 – 

32

BILAGA C 

Deskriptiv statistik samt nittiofemprocentiga konfidensintervall för de orsakssamband som 

trafikinspektörer skattade mellan teoretiska begrepp, bedömningsområden, och riskmedvetande 

Bedömningsområden–riskmedvetande 

Bedömningsområde n M SD CI95 

Uppmärksamhet 110 83 19 79–86 

Trafikuppträdande 110 78 18 75–81 

Hastighet 110 70 21 66–74 

Placering 110 51 24 47–56 

Manövrering 109 38 27 33–43 

Teoretiska begrepp–riskmedvetande 

Teoretiskt begrepp n M SD CI95 

Avsökning 114 88 12 86–90 

Tillämpning av trafikregler 112 79 15 77–82 

Taktisk planering 113 79 16 76–82 

Automatisering 114 79 17 76–82 

Fokuserad uppmärksamhet 113 74 20 70–77 

Personlighet 113 73 21 69–77 

Risktagande 114 72 23 67–76 

Motivation 111 68 23 63–72 

Inhibition 112 68 21 64–71 

Normer och social påverkan 113 64 26 59–69 

Intresse för bilkörning 114 61 24 57–66 

Arbetsminne 109 59 21 55–63 

Strategisk planering 107 50 29 44–55 

Teoretiska begrepp–bedömningsområden 

Uppmärksamhet 


Avsökning 114 92 9 90–94 




Risktagande 114 74 23 69–78 


Inhibition 111 68 24 64–73 


Motivation 108 65 26 60–70 

Arbetsminne 110 63 24 58–67 




– 163 –

Trafikuppträdande 


Avsökning 114 87 11 85–89 



Risktagande 114 76 21 72–80 





Motivation 108 65 25 61–70 

Inhibition 112 65 24 60–69 

Arbetsminne 110 60 24 55–64 



Hastighet 


Avsökning 114 78 21 74–81 

Risktagande 114 77 21 73–81 




Motivation 109 64 28 59–69 




Arbetsminne 110 53 25 48–57 


Inhibition 111 49 27 44–54 


Placering 



Avsökning 114 69 22 65–73 




Risktagande 114 54 27 49–59 


Inhibition 110 50 25 45–55 


Motivation 109 48 26 43–53 



Arbetsminne 110 47 24 43–52 

– 164 –

Manövrering 







Avsökning 113 44 28 39–49 

Risktagande 114 43 29 38–48 


Motivation 108 40 29 35–46 

Inhibition 110 40 27 35–45 

Arbetsminne 110 37 25 32–42 



– 165 –

DET SVENSKA KÖRPROVET UR KOGNITIVT PERSPEKTIV

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?