April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
April - Skogsbruket
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>Skogsbruket</strong><br />
4-2011<br />
Europaparlamentariker trivs i skogen<br />
Bra att veta inför plantering<br />
Ved till varje bastu
<strong>Skogsbruket</strong><br />
Ob u n d e n s p e c i a lt i d n i n g f ö r s k O g s ä g a r e i fi n l a n d s s v e n s k b y g d<br />
nr 4 2011. År g Å n g 81<br />
4<br />
6<br />
10<br />
12<br />
16<br />
22<br />
31<br />
EU-politikern som trivs i skogen<br />
Carl Haglund trivs med uppdraget som Europaparlamentariker<br />
i Bryssel. Men när familjen har ledigt är det avkoppling hemma i<br />
Finland som gäller.<br />
Vad som göms i snö kommer fram i tö<br />
– inventera skogen<br />
Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens<br />
checklista för skogsägaren.<br />
Sorkarnas antal ökar igen<br />
Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på<br />
väg uppåt i södra Finland.<br />
Vad jag behöver veta då jag ska plantera<br />
Revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret ger några råd<br />
till skogsägare som ska plantera i vår.<br />
Nytt koncept för skogssådd.<br />
Ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på<br />
marknaden nästa år.<br />
Ved till varje bastu<br />
Konflikt mellan skogsbruk och vård av fornminnen<br />
på Åland<br />
På omslaget: Sälgens honblommor<br />
Foto: Staffan Weckman<br />
2 SkogSbruket 4/2011<br />
4<br />
6<br />
10<br />
12<br />
16<br />
22
<strong>Skogsbruket</strong><br />
SkogSbruket 4/2011<br />
www.skogsbruket.fi<br />
Utgivare Föreningen för<br />
Skogskultur rf<br />
Orrspelsgränden 4<br />
00700 HELSINGFORS<br />
tfn 020 772 9000<br />
fax 020 772 9008<br />
fornamn.efternamn@tapio.fi<br />
Redaktion<br />
Chefredaktör Johnny Sved<br />
tfn 020-772 9205<br />
Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku<br />
tfn 020-772 9059<br />
Redaktionssekreterare Margita Törnroth<br />
tfn 020-772 9088<br />
Redaktör Maria Lindén<br />
(tjänstledig)<br />
Medarbetare Bjarne Andersson<br />
tfn 050-591 2880<br />
bjarne@bjarneandersson.com<br />
Helena Forsgård<br />
tfn 018-155 50<br />
helena@vikhan.aland.fi<br />
Marianne Palmgren<br />
marianne.palmgren@pp.inet.fi<br />
Christoffer Thomasfolk<br />
tfn 050-353 2018<br />
Siv Vesterlund<br />
siv.vesterlund@kitnet.fi<br />
tfn 0400-880 253<br />
Bertel Widjeskog<br />
tfn 0500-888 530<br />
bergine@multi.fi<br />
Annonsförsäljning<br />
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist<br />
tfn 040-505 5446<br />
ingmar.qvist@elisanet.fi<br />
Adressförändringar<br />
och prenumerationer Margita Törnroth<br />
tfn 020-772 9088<br />
skogsbruket@tapio.fi<br />
Prenumerationspriser<br />
Helårsprenumeration (11 nr)<br />
38 euro i Finland<br />
370 SEK i Sverige<br />
45 euro i övriga länder<br />
Halvårsprenumeration (6 nr)<br />
23 euro i Finland<br />
230 SEK i Sverige<br />
27 euro i övriga länder<br />
ISSN 0037-6434<br />
Ombrytning<br />
Margita Lindgren,<br />
Ekenäs Tryckeri Ab<br />
Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs<br />
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.<br />
Ledaren 13.4.2011<br />
Skogen har<br />
många värden<br />
I t I d n I n g e n Sk o g S l a n d läser jag en intressant notis om aktuell forskning i<br />
delstaten Georgia i USA. Delstatsuniversitetet har satt ekonomiska värden<br />
på skogens ekosystemtjänster. Det handlar bland annat om skogens<br />
förmåga att filtrera och lagra vatten, att upprätthålla en biologisk mångfald<br />
och skogens estetiska och kulturhistoriska betydelse. Allt det här är<br />
sådant som skogen producerar också i Finland och som vi alla kan dra<br />
nytta av. Det finns ingen direkt marknad för de här tjänsterna, naturen<br />
producerar dem gratis, och för att värdera dem har man gjort en uppskattning<br />
av samhällets nytta av tjänsterna. I Georgia kom man fram till<br />
att skogen producerar värden motsvarande 37 miljarder dollar årligen<br />
om den lämnas oavverkad.<br />
För att ha något konkret att jämföra med redovisas också det sammanlagda<br />
värdet av produktionen vid Georgias såg- och träindustri. Det är<br />
lättare att redovisa och totalsumman är 28 miljarder dollar per år. Det är<br />
betydligt mindre än den sammanlagda summan av ekosystemtjänsterna.<br />
Avsikten med beräkningarna sägs vara att ”vägleda markägarna i deras<br />
val mellan att avverka eller inte”.<br />
Det inte bara i USA som man forskar i vilka olika värden skogen<br />
producerar och försöker sätta en prislapp på dem. Till exempel har man<br />
både i Finland och i Sverige kunnat konstatera att folk mår bra av att vara<br />
ute i skogen. Spänningarna släpper, blodtrycket sjunker och humöret<br />
blir bättre, resultatet är friskare människor och lägre sjukvårdskostnader.<br />
Den logiska slutsatsen är att vi borde vara försiktiga med avverkningar<br />
och måna om att vi har rekreationsskogar för våra stressade karriärmänniskor.<br />
En annan femma är att de stressade människorna knappast anser<br />
sig ha tid att varva ner ute i skogen, det hör till det nya livet som kommer<br />
efter kollapsen.<br />
Det som jag finner intressant i det hela är att flera forskargrupper efter<br />
ett ingående och noggrant arbete för att skapa nya ekonomiska värderingsinstrument<br />
för tjänster utan egentlig marknad tycks drabbas av en<br />
total blindhet för verkligheten när de presenterar sina resultat. I Georgia<br />
ställs skogsindustrins produktion helt kallt mot alternativet att låta bli<br />
att avverka. Med den informationen kan vem som helst förstå att det är<br />
lönsammare att låta skogen stå orörd än att avverka den.<br />
Tänk att man inte ser möjligheterna att samtidigt producera både virke<br />
för industrin och ekosystemtjänster för samhället! De är inte alternativ<br />
som utesluter varandra. Skogen är en förnybar resurs som kan användas<br />
om och om igen. Att låta bli att använda den resursen är ingen hållbar<br />
lösning på varken miljöproblem eller sociala problem. Ett aktivt och<br />
ansvarsfullt skogsbruk kan tvärtom skapa större värden både på den<br />
materiella och immateriella sidan. m<br />
JOHNNY SVED<br />
johnny.sved@tapio.fi<br />
3
EU-politikern<br />
som trivs i skogen<br />
Carl Haglund trivs med uppdraget som europaparlamentariker i bryssel. Men när<br />
familjen har ledigt är det avkoppling hemma i Finland som gäller. Jag tycker om att<br />
snickra och jag förknippar naturen med att vara ledig, säger han.<br />
Livet som politiker i<br />
Bryssel kan vara hektiskt.<br />
Dagarna är långa,<br />
många svåra beslut<br />
ska fattas och det gäller att<br />
kunna samverka med andra<br />
politiker från hela Europa.<br />
Men Europaparlamentarikern<br />
Carl Haglund, 32, trivs med<br />
sitt uppdrag i storstaden.<br />
– Jag tycker om att arbeta<br />
som politiker och min familj<br />
trivs bra i Bryssel. Vi brukar<br />
ofta gå ut och ta en promenad<br />
med barnvagnen och det<br />
kan bli en tur till torget för att<br />
handla, säger han.<br />
Men familjen Haglund, som<br />
består av Carl, frun Michaela<br />
och sonen Edward, 2, tycker<br />
också om att koppla av från<br />
livet i EU:s huvudstad. Då är<br />
det besök till Finland som står<br />
högst på önskelistan. Familjen<br />
har kvar sitt hem i Esbo och<br />
ett litet krypin hos svärföräldrarna<br />
i Veikars i Korsholm.<br />
– Vi reser ofta hem under<br />
längre ledigheter och även på<br />
veckosluten. Det blir antingen<br />
besök till Michaelas föräldrar<br />
i Veikars eller till min hemstad<br />
Esbo. Vi spenderar också<br />
en stor del av vår lediga tid<br />
i skärgården i Ingå eller Sundom,<br />
berättar Carl.<br />
Händig familj<br />
Ingå skärgård har upptagit<br />
den största delen av tiden under<br />
det senaste året. Familjen<br />
byggde en sommarstuga förra<br />
sommaren. Efter att väggar<br />
och tak rests av byggfirman<br />
tog Carl själv över och slutförde<br />
bygget. Till saken hör att det<br />
inom familjen finns ett flertal<br />
personer som kan bygga.<br />
– Min svåger arbetar i<br />
byggnadsbranschen och min<br />
pappa, svärfar och farbror är<br />
också händiga, berättar Carl<br />
som under åren renoverat<br />
flera lägenheter och byggt interiörer.<br />
– Redan som liten var jag<br />
med när pappa byggde och<br />
på den vägen har jag lärt mig.<br />
Jag kan göra det mesta på<br />
egen hand och om jag är osäker<br />
kan jag alltid fråga någon<br />
i familjen om hjälp.<br />
Familjen trivs också i sko-<br />
gen och innan sommarstugan<br />
uppfördes var det röjningsarbete<br />
på tomten som gällde.<br />
Carl har också kontakt till<br />
skogsarbetet via svärföräldrarna<br />
som är jordbrukare och<br />
skogsägare.<br />
– Jag är en stor vän av motorsågen<br />
och tycker mycket<br />
om att arbeta med den. Men<br />
till skillnad från många markägare<br />
får jag inte min utkomst<br />
från skogen så för mig handlar<br />
det mera om rekreation.<br />
– Men skogsarbete, snickrande<br />
och byggande är inte<br />
bara avkoppling. Det hör till<br />
min personlighet att hålla<br />
igång – och jag är rätt bra på<br />
”– Skogsarbete, snickrande och<br />
byggande är inte bara avkoppling.<br />
Det hör till min personlighet att hålla<br />
igång – och jag är rätt bra på att<br />
hitta saker att göra.”<br />
att hitta saker att göra, säger<br />
Carl och skrattar.<br />
bevakar skogsfrågor<br />
För Carl har skogen många<br />
olika dimensioner. Skogen<br />
ger möjlighet till rekreation<br />
och arbete samt avkoppling<br />
i naturen, men som politiker<br />
vet han också hur viktig skogen<br />
är för den finländska ekonomin<br />
och sysselsättningen.<br />
Och skogsfrågor är något<br />
som han har arbetat mycket<br />
med under sin tid som politiker.<br />
– I SFP:s ministergrupp, som<br />
jag jobbade för före tiden som<br />
Europaparlamentariker, hade<br />
jag ansvar för jord- och skogsbruksfrågor.<br />
Så jag har varit<br />
ganska engagerad i sådana<br />
frågor och kommit i kontakt<br />
med en hel del branschfolk.<br />
Han arbetar också med<br />
jord- och skogsbruksfrågor i<br />
Europaparlamentet och är av<br />
den åsikten att en gemensam<br />
europeisk skogspolitik inte<br />
behövs.<br />
– Jag är mycket kritisk till<br />
det och det beror främst på att<br />
Finland inte har någonting att<br />
vinna på en gemensam och<br />
harmoniserad skogspolitik.<br />
Framför allt Sverige och Finland<br />
har helt andra förutsättningar,<br />
däribland mängden<br />
skog, jämfört med andra europeiska<br />
länder, säger han.<br />
Carl menar också att kunskapen<br />
om skogen är rätt dålig<br />
i Bryssel.<br />
– Det finns en bristande in-<br />
4 SkogSbruket 4/2011
sikt och det krävs emellanåt<br />
aktiva insatser från mig och<br />
andra nordiska ledamöter för<br />
att uppnå förbättringar.<br />
kritisk till pappersfacket<br />
Ifråga om den finländska<br />
skogsindustrin hoppas han att<br />
fasen av omstruktureringar är<br />
förbi. Han betonar att skogsbolagen<br />
på sistone har presterat<br />
relativt goda resultat<br />
och att framtidsutsikterna är<br />
ljusare.<br />
– Det ser onekligen bättre<br />
ut för den finländska skogsindustrin,<br />
men det kan vända<br />
snabbt på marknaden, vilket<br />
påverkar skogsägarna. Tyvärr<br />
kan vi politiker inte påverka<br />
den biten och i slutändan är<br />
EU:s roll ganska liten.<br />
– Jag är också kritisk till<br />
pappersfacket som har pressat<br />
upp lönerna, vilket försämrar<br />
förutsättningarna att bedriva<br />
lönsam verksamhet i Finland,<br />
säger han.<br />
Haglund ställer sig positivt<br />
till att användningen av biobränslen<br />
ska öka. Han välkomnar<br />
utvecklingen som har positiva<br />
effekter på klimatet och<br />
den lokala sysselsättningen.<br />
– Jag tror att satsningen på<br />
biobränslen kan skapa en hel<br />
del arbete på landsbygden<br />
och det är mycket positivt.<br />
Vill nå resultat<br />
Många upplever att beslutsfattandet<br />
på EU-nivå är en<br />
lång och ineffektiv process.<br />
Som exempel upphörde stödet<br />
för användning av skogsbränslen<br />
vid årsskiftet och EU<br />
har inte ännu klubbat igenom<br />
ärendet.<br />
– Att det tar tid att fatta beslut<br />
hör till demokratins avigsidor<br />
och ibland drar processen<br />
tyvärr ut på tiden. Men jag<br />
är en ganska otålig människa<br />
och är samtidigt resultatinriktad.<br />
Jag vill inte prata, utan<br />
åstadkomma resultat och jag<br />
är den förste att bli frustrerad<br />
när något drar ut på tiden. m<br />
Text: Christoffer Thomasfolk<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Foto: Margita Törnroth<br />
5
Foto: Marianne Palmgren<br />
Sk o g S v å r d<br />
Vad som göms i snö<br />
kommer fram i tö<br />
– inventera skogen<br />
Snöbrott, sorkskador och granbarkborreangrepp. Där är vårens checklista för skogsägaren.<br />
Snöbrott förekommer<br />
främst i stamtäta skogar<br />
som inte har röjts<br />
eller gallrats.<br />
– Snöbrotten slår till mycket<br />
lokalt, men som tumregel kan<br />
man hålla i minnet att områden<br />
som har haft stormar och<br />
elavbrott är i den främsta riskzonen,<br />
säger forskare Antti<br />
Pouttu på Skogsforskningsinstitutet.<br />
– I samband med riksskogstaxeringen<br />
får vi resultaten<br />
av hur omfattande snöbrotten<br />
har varit i vinter. Samma<br />
skadegörare som förökar sig<br />
i obarkat gran- och tallvirke<br />
förökar sig lika väl i snöbrott.<br />
Han tillägger att det är sam-<br />
ma sak att lämna kvar träd<br />
som har brustit under snön<br />
som att lämna obarkat virke i<br />
skogen under sommaren.<br />
– Det är stor risk att märgborren<br />
slår till i tallar som<br />
brustit under snötyngden.<br />
Granen hotas av granbarkborren<br />
och den sextandade<br />
barkborren.<br />
Pouttu påminner att sorkstammen<br />
ännu är liten, men<br />
på uppåtgående.<br />
två generationer<br />
barkborrar<br />
Efter fjolårets stormar finns<br />
det fortfarande kvar vindfällen<br />
som inte har upparbetats<br />
Granarna runt de granbarkborreskadade och döda träden ser ännu<br />
friska ut, men är sannolikt också infekterade.<br />
6 SkogSbruket 4/2011
Snöbrott uppstår i täta ungskogar<br />
som varken röjts eller<br />
gallrats.<br />
på grund av att det rikliga<br />
snöfallet försvårade avverkningsarbetet<br />
i de drabbade<br />
områdena.<br />
Pouttu berättar att risken för<br />
skador av granbarkborre nu<br />
är störst söder om Salpausselkäåsen.<br />
– I fjol lyckades granbarkborrarna<br />
producera två generationer<br />
avkomma för första<br />
gången i Finland. Som<br />
följd av massförökningen kan<br />
granbarkborren utvecklas till<br />
en farligare skadegörare än<br />
förut.<br />
befogad oro<br />
Jord- och skogsbruksministeriet<br />
kommer i år att reformera<br />
lagstiftningen kring<br />
bekämpning av insekt- och<br />
svampskador. En arbetsgrupp<br />
har som uppgift att studera<br />
bland annat hur uttag av energived<br />
och insekternas tidigare<br />
svärmning kan beaktas i<br />
lagstiftningen.<br />
Nu har jord- och skogsbruksministeriet<br />
gått ut med<br />
en påminnelse om att skogsägare<br />
ska ta ut obarkat tallvirke<br />
före den första juli och<br />
granvirke inom juli månad.<br />
– Ministeriets oro är befogad.<br />
Enligt insektlagen<br />
är skogsägaren skyldig att<br />
transportera bort virke och<br />
infekterade träd om mer än<br />
tjugo stammar alternativt tio<br />
procent av skogsbeståndet är<br />
skadat, konstaterar Pouttu.<br />
Han poängterar att de sista<br />
datumen som gäller för att<br />
transportera bort obarkat<br />
gran- och tallvirke är delvis<br />
föråldrad information.<br />
– Om skogsägaren vill<br />
skydda sin skog och vara på<br />
den säkra sidan borde han ta<br />
bort virket ett par tre veckor<br />
tidigare än lagen kräver: Det<br />
här gäller speciellt för södra<br />
Finlands del. m<br />
Text: Marianne Palmgren<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Kämpig vinter för<br />
skogsägare<br />
granbarkborrar och mycket snö har i vinter förorsakat bekymmer<br />
för skogsägare i Östnyland.<br />
– Det har i vinter förekommit<br />
lokalt snöbrott som skogsägare<br />
i Östnyland har fått röja<br />
upp, berättar revirinstruktör<br />
Rune Grönberg på skogsreviret.<br />
Skogsägare har under vinterns<br />
lopp också avverkat<br />
granbarkborreskadad skog.<br />
– Jag har kontaktat skogsägare<br />
som har granbarkborrehärdar<br />
i sin skog och vi har<br />
överlag styrt avverkningarna<br />
till områden som har granbarkborreskador.<br />
– I vissa fall har skogsägare<br />
fått avverka ett större område<br />
än det han eller hon till en<br />
början planerade. Nu gäller<br />
det att följa upp läget och<br />
också granska de skogar som<br />
ligger mer avlägset på skogsfastigheten,<br />
säger Grönberg.<br />
kolla plantskogen<br />
– Hjortdjursskadorna har varit<br />
mycket lokala. Djuren har<br />
samlats på ett visst område då<br />
de vandrat längs med samma<br />
upptrampade stigar.<br />
Spår av sorkar har också<br />
noterats.<br />
– Kolla om sorkarna har varit<br />
i farten på planteringsytan,<br />
påminner Grönberg.<br />
De första två åren efter<br />
planteringen är risken som<br />
störst att skogsplantorna dör.<br />
– Visar det sig att det finns<br />
luckor i plantbeståndet så ta<br />
kontakt. Vi gör plantbeställningen<br />
direkt efter årsskiftet,<br />
men vi kan också hjälpa<br />
till senare. I annat fall får vi<br />
plantorna levererade till hösten,<br />
tillägger Grönberg. Ofta<br />
glömmer skogsägaren bort<br />
möjligheten att plantera på<br />
hösten. Det ger möjlighet att<br />
sprida sysslorna över en längre<br />
tidsperiod. Höstplanteringen<br />
brukar ske mellan augusti<br />
och slutet av september.<br />
– Vid höstplantering är det<br />
skäl att undvika plantering på<br />
mjäl- och lerjordar på grund<br />
av risken för uppfrysning.<br />
Snödrivor stoppat<br />
självverksamma<br />
– Självverksamma skogsägare<br />
har haft det kämpigt i<br />
vinter. Det har varit tungt att<br />
jobba i skogen med yrsnö<br />
och svårforcerade snödrivor.<br />
Många har i år inte avverkat<br />
sådana volymer som de vanligtvis<br />
brukar.<br />
– I gallringsbestånden har<br />
snön ofta förorsakat höga<br />
stubbar. Det här beror på att<br />
det blir en slags snödyna mellan<br />
aggregatet och marken,<br />
berättar Grönberg.<br />
Den besvärliga vintern har<br />
lett till att flera planerade avverkningar<br />
har skjutits upp.<br />
– Vi har till exempel mycket<br />
begränsat kommit åt att avverka<br />
på torvmarker då tjäle<br />
saknades under snömassorna<br />
och marken inte bar maskinerna.<br />
m<br />
Text: Marianne Palmgren<br />
7<br />
Foto: <strong>Skogsbruket</strong>s arkiv
Sk o g S v å r d<br />
Varannan skogsbilväg<br />
svämmar över<br />
efter att vinterns snöplogande är ett minne blott tar översvämmade vägar vid. Skogsbilvägen<br />
blir okörbar om trumman är igenfrusen eller inte klarar av att ta emot allt<br />
forsande smältvatten.<br />
Det lönar sig att gå<br />
och kolla läget<br />
om man känner<br />
till vägavsnitt som<br />
kan ha tagit skada av vattenmassorna.<br />
Skogsförbättringsförman<br />
Gunnel Englund på Kustens<br />
skogscentral berättar att det<br />
på närmare varannan skogsbilväg<br />
blir bekymmer med<br />
översvämningar på våren.<br />
– Översvämningen kan<br />
bero på att vägtrumman är<br />
frusen, alltså igentäppt av is.<br />
Om möjligt, så lönar det sig<br />
att ha en spolbil som tinar<br />
upp trumman med ånga.<br />
– På hösten kan man också<br />
dra en slang eller dylikt igenom<br />
vägtrumman, och sedan<br />
själv försöka tina upp den,<br />
tipsar Englund.<br />
rengör trumman<br />
En annan orsak till översvämmade<br />
vägar är att vägtrumman<br />
har för liten dimension<br />
eller att utfallsdiket som för<br />
bort vattnet inte fungerar på<br />
rätt sätt.<br />
– Alternativt har sand eller<br />
lera följt med vattenflödet<br />
och fastnat i trumman och då<br />
måste trumman rengöras.<br />
Nu kommer vägtrummorna att sättas på<br />
hård test när snömassorna smälter.<br />
– I de fall ska också sedimenteringsgropen<br />
framför och<br />
efter trumman fördjupas för att<br />
förhindra att trumman slammar<br />
igen på nytt. Det gäller<br />
också att kolla upp utfallsdikets<br />
skick, förklarar Englund.<br />
Hur gör man då vattnet<br />
som orsakar översvämningen<br />
kommer från grannens skog?<br />
Borde grannen stå för iståndsättningskostnaderna?<br />
8 SkogSbruket 4/2011
– Den bästa lösningen är om<br />
man i godo kan komma överens<br />
om fördelningen av kostnaderna.<br />
Om det är fråga om<br />
ett väglag fördelas kostnaden<br />
på alla delägare, eventuellt<br />
via den årliga vägavgiften.<br />
betongtrummor<br />
måste förnyas<br />
Förr var vägtrummorna av betong<br />
och de har en begränsad<br />
livslängd. Då en väg grundförbättras<br />
byter man vanligtvis<br />
ut betongtrummorna.<br />
– Om betongtrummorna är<br />
rätt ditsatta, alltså till exempel<br />
att betongkulvertarna har<br />
bundits ihop med järnband,<br />
och trumman är tillräckligt<br />
djupt, kan man räkna med att<br />
betongtrummorna har en livslängd<br />
på 30–45 år.<br />
– En söndrig betongtrumma<br />
måste direkt bytas ut. Risken<br />
för en olycka är överhängande<br />
och väglaget bär ansvaret,<br />
påminner Englund.<br />
Nuförtiden är trummorna<br />
av stål eller plast. Klass SN 8<br />
är klassificerad för vägar.<br />
– Fördelen med plasttrummor<br />
är att de inte rostar. Då<br />
dimensionen är över 80 centimeter,<br />
alltså verkligt stora<br />
trummor, blir ståltrummor ett<br />
billigare alternativ.<br />
info<br />
från<br />
Föreningen<br />
för<br />
Skogskultur<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
ett lastbilslass<br />
material behövs<br />
– Innan man börjar iståndsättningen<br />
lönar det sig att fundera<br />
hur den gamla trumman<br />
fungerat och dimensionera<br />
den nya rätt, säger Englund.<br />
En minimigenomskärning<br />
för en vägtumma är normalt<br />
tjugo centimeter. Då man byter<br />
ut vägtrumman är det avgörande<br />
att det läggs tillräckligt<br />
med rätt material utanpå<br />
och runt trumman så den håller<br />
belastningen vägen förorsakar.<br />
– Ju mer material desto bättre.<br />
Man kan räkna med minst<br />
ett lastbilslass, alltså ungefär<br />
10 m³, om vägtrummans storlek<br />
är trettio centimeter eller<br />
mera, konstaterar Englund.<br />
– Materialet skall helst bestå<br />
av grus eller krossgrus med en<br />
dimension på högst 55 mm.<br />
Om större stenar placeras direkt<br />
mot vägtrumman kommer<br />
de att med tiden söndra<br />
trumman.<br />
En vägtrumma med en genomskärning<br />
på tjugo centimeter<br />
kostar cirka tio euro<br />
per meter plus mervärdesskatt.<br />
Därtill kommer maskinarbetstimmar<br />
och i vissa fall<br />
kostnad för material, alltså för<br />
kross eller sand. m<br />
Text och foto:<br />
Marianne Palmgren<br />
Översvämning<br />
ett gissel på<br />
åkerväg<br />
Gunnel Englund granskar ett problemfall, en åkerväg på<br />
drygt en kilometer som används för rekreation och virkeslagring.<br />
Ännu är vägen totalt insnöad men mycket snart<br />
kommer den att svämma över och torka upp först långt<br />
efter midsommar.<br />
Runt problemavsnittet har marken försumpats av årligen<br />
återkommande översvämningar, det växer bara några videbuskar<br />
och enstaka lidande björkar. Med andra ord en<br />
ekonomisk förlust då skogsmarken i sig är bördig.<br />
Vägavsnittet gränsar på ena sidan mot en åker och skog<br />
finns på andra sidan om vägen. Det finns ett dike på vägens<br />
åkersida.<br />
– Skogssidan borde nödvändigtvis också dikas. Vattnet<br />
från skogssidan måste ledas bort via en vägtrumma till<br />
åkerdiket för att sedan därifrån ledas vidare.<br />
– Terrängen längs med vägavsnittet stiger mot båda hållen,<br />
mot syd och mot norr. Därför borde åkerdiket vara rejält<br />
djupt så vattnet rinner bort, konstaterar Englund medan<br />
hon kollar upp höjdkurvorna på kartan.<br />
Hon tillägger att om vattnet inte på annat sätt fås bort<br />
borde ett täckdike grävas över åkern och vidare ut till utfallsdiket.<br />
– Problemavsnittet får ta emot vatten från flera riktningar<br />
så det krävs mycket bärande material på vägen. Vägen<br />
borde också höjas aningen. Trummans dimension på vägavsnittet<br />
skall vara minst 30 centimeter. m<br />
Text: Marianne Palmgren<br />
Föreningen för Skogskultur gjorde en kulturgärning<br />
– gav ut en gammal skogsfilm på DVD.<br />
Föreningen för Skogskultur, som ger ut tidningen <strong>Skogsbruket</strong> och stöder information om<br />
skogsbruk, har nu på DVD gett ut den film som gjordes till föreningens 50-års jubileum år<br />
1960. Filmen, med sin tidstypiska prägel, är en varm beskrivning av skogsbruket i Svenskfinland<br />
såsom det tedde sig för femtio år.<br />
Föreningens alla medlemmar har nyligen fått DVD:n tillsammans med årets medlemsbrev. Vill<br />
Du ha ett eget exemplar? DVD:n kan köpas för 20 euro per styck. Kontakta då sekreteraren.<br />
Genom att bli medlem kan även Du stöda föreningens verksamhet. Medlemsavgiften är endast<br />
9 euro per år.<br />
Föreningen för Skogskultur r.f., sekreterare Nina Jungell, c/o Kustens skogscentral,<br />
Kvarngatan 15, 65100 VASA, nina.jungell@skogscentralen.fi, tfn 040-5321165<br />
9
Sk o g S S k a d o r<br />
Sorkarnas antal ökar igen<br />
Skogsforskningsinstitutet meddelar nu att sorkstammen igen är på väg uppåt i södra<br />
Finland. Det finns skäl att åtminstone försöka skydda plantorna mot angrepp av<br />
sork.<br />
Sorkstammen har en<br />
cykel på tre år och<br />
Skogsforskningsinstitutet<br />
varnar nu för<br />
att stammen kommer att ha<br />
en topp under vintern 2011–<br />
2012. Sorkarnas antal har<br />
ökat varje gång som stammen<br />
nått sin kulmen under<br />
2000-talet. Detta betyder att<br />
sorkskadornas antal har ökat<br />
för varje gång och tyvärr har<br />
forskarna inga svar på varför<br />
sorkarna blir fler. Det finns tre<br />
olika slags sorkar i södra Finland;<br />
vattensork, skogssork<br />
och åkersork.<br />
Åkersork<br />
Åkersorken är den sork som<br />
åsamkar de flesta skogsskadorna.<br />
Åkersorken gnager<br />
av eller ringbarkar plantorna<br />
på vintern då den inte hittar<br />
tillräckligt med annan föda<br />
under snön. Då sorkstammen<br />
är liten räcker gräs och annan<br />
föda till, men då stammen blir<br />
stor börjar sorkarna äta bark.<br />
Snön gör dessutom att inte<br />
rovdjur kommer åt sorkarna.<br />
Det räcker med att en liten<br />
del av barken är intakt för att<br />
vattentillförseln skall tryggas,<br />
men om plantan inte får vat-<br />
ten dör den. Nyplanterade<br />
plantor är mest utsatta och<br />
dödligheten blir oftast hög.<br />
Skadorna märks på våren då<br />
snön smultit.<br />
Vattensork och<br />
skogssork<br />
Vattensorken liknar en råtta<br />
till utseendet och är en lokal<br />
skadegörare. På vintern kan<br />
vattensorken ställa till med<br />
förödande skador i t.ex. åkerplanteringar<br />
då den äter bark<br />
från trädrötterna eller små<br />
rötter i sin helhet. Trädet förlorar<br />
då sin förmåga att ta upp<br />
vatten och dör om rötterna är<br />
helt förstörda.<br />
Skogssorken, som också<br />
kallas ängssork, är duktig på<br />
att klättra i träd. Skogssorken<br />
äter knoppar på barrträd och<br />
barken på toppskotten. Små<br />
plantor kan dö av angreppet,<br />
men annars uppstår kvalitets-<br />
och färgfel.<br />
Förebyggande<br />
åtgärder<br />
Eftersom vattensorken dras till<br />
prima mulljordar och skogssorken<br />
klättrar upp i t.o.m.<br />
fyra meter höga träd är det<br />
Barkgnag upp längs stammen ger kvalitets- och färgfel. Bara<br />
små plantor kan dö av gnaget.<br />
När barkgnaget<br />
sträcker sig runt<br />
hela plantan dör<br />
den.<br />
svårt att förebygga skador av<br />
dessa.<br />
Åkersorken måste ha en viss<br />
andel gräs i sin föda för att överleva,<br />
så därför lönar det sig att<br />
hålla förnyelseytorna gräsfria.<br />
I riktigt extrema fall kan det<br />
löna sig att skjuta upp planteringen<br />
tills sorkstammens topp<br />
är förbi. Björk och ädla lövträd<br />
lönar det sig att skydda med<br />
mekaniska skydd.<br />
Om sorkskador uppstår går<br />
det att ansöka om Kemerastöd<br />
för naturskada, som<br />
täcker plantkostnaden och<br />
en del av de övriga förnyelsekostnaderna,<br />
förutsatt att<br />
skadan är över en halv hektar.<br />
Det lönar sig också att teckna<br />
en skogsförsäkring som täcker<br />
kostnader som inte ersätts av<br />
Kemera-lagen. m<br />
Text: Siv Vesterlund<br />
10 SkogSbruket 4/2011<br />
Foto: Gerd Mattsson-Turku<br />
Vattensorken äter trädens rötter och gångarna kan sträcka sig<br />
fyrtio centimeter ner i marken.
Sk o g S S k a d o r<br />
Rekordstora<br />
ersättningar för<br />
stormskador<br />
två år med omfattande skador i skogarna har gjort att allt fler<br />
skogsägare tecknar skogsförsäkring, men också att försäkringsbolagen<br />
höjer sina premier.<br />
Många skogsägare har bara försäkrat sin skog mot brand,<br />
när stormar de facto åstadkommer 70–80 procent av skadorna<br />
på skog.<br />
I<br />
fjol blev det i måndasskiftet<br />
juli–augusti omfattande<br />
stormskador i<br />
skogar på många håll i<br />
landet. Bland annat Kronoby<br />
och Väståboland drabbades. I<br />
vår väntas omfattande skador<br />
av granbarkborre i östra Nyland.<br />
rusch efter hårda<br />
stormar<br />
– Några veckor efter omfattande<br />
stormskador i skogar,<br />
kommer skogsägare in och<br />
vill teckna skogsförsäkringar,<br />
säger Leena Lindfors på Lokalförsäkrings<br />
kontor i Lovisa.<br />
Många har idag sin skog<br />
enbart försäkra mot brand<br />
och många vill utvidga försäkringen<br />
till att också täcka<br />
stormskador.<br />
Lokalförsäkring har tre olika<br />
skyddsnivåer i sina skogsförsäkringar.<br />
Den mest omfattande<br />
skogsförsäkringen ersätter<br />
också skador av insekter.<br />
Enligt Lindfors är många av<br />
deras kunder oroliga för de<br />
skador av granbarkborre som<br />
i höstas och i vinter har upptäckts<br />
i granskogarna i östra<br />
Nyland.<br />
– Efter snösmältningen räknar<br />
vi med att det börjar komma<br />
in skadeanmälningar.<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Åsa Kronlund på Karleby<br />
Lokalförsäkring har samma<br />
erfarenheter som Lindfors.<br />
– Stormarna i månadsskiftet<br />
juli–augusti fällde en hel del<br />
skog i Kronoby och Karleby,<br />
säger Åsa Kronlund. Många<br />
skogsägare tog kontakt för att<br />
kolla upp vilken slags skogsförsäkring<br />
de hade. Brand är<br />
fortsättningsvis vanligast trots<br />
att stormskador är de mest<br />
ödesdigra. Och många som<br />
inte tidigare hade sin skog<br />
försäkrad valde att teckna en<br />
skogsförsäkring mot brand<br />
och storm.<br />
Med ett stockträd<br />
försäkrar du 15<br />
hektar skog<br />
Omfattande stormskador i fjol<br />
och sorkskadorna 2009 gör<br />
att de flesta försäkringsbolag<br />
höjer sina premier. I fjol utbetalde<br />
försäkringsbolagen<br />
sammanlagt över 17 miljoner<br />
euro för stormskador i skog.<br />
– Trots att det de senaste tio<br />
åren har varit flera hårda stormar<br />
med omfattande skador i<br />
skogarna, har bara en tredjedel<br />
av skogsägarna sina skogar<br />
försäkrade mot stormskador,<br />
säger Seppo Pekurinen på<br />
Finansbranschens Centralförbund.<br />
En skogsförsäkring är ett<br />
billigt sätt att trygga värdet på<br />
sin skog. För priset på ett stockträd<br />
försäkrar en skogsägare<br />
omkring 15 hektar skog mot<br />
skador av brand och storm.<br />
Enligt Åsa Kronlund på Lokalförsäkring<br />
kostar en försäkring<br />
mot brand omkring 60<br />
cent/hektar och en försäkring<br />
mot både brand och storm<br />
lite under 2 euro/hektar. Och<br />
premierna är avdragsgilla i<br />
skogsbeskattningen.<br />
Sorkskador igen<br />
nästa vinter<br />
Allt tyder på att vi nästa vinter<br />
kommer att få omfattande<br />
sorkskador i hela landet,<br />
minst av samma storleksordning<br />
som för ett par år sedan.<br />
Stormskadorna befaras öka<br />
och vi får vara glada så länge<br />
vi klarar oss undan Gudrunliknande<br />
stormar, som i Sverige<br />
i januari 2005 fällde 75<br />
miljoner kubikmeter skog.<br />
De fem senaste åren har vi<br />
haft drygt 8 000 skogsbränder.<br />
Men tack vare ett väl utbyggt<br />
skogsbilvägnät blir bränderna<br />
sällan omfattande. En skogsbrandyta<br />
hinner i snitt inte bli<br />
större än en halv hektar förrän<br />
den är släckt. m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
Britterna<br />
stoppade utförsäljning<br />
av<br />
statsskogar<br />
Den brittiska regeringen<br />
ville sälja ut närmare<br />
260 000 hektar statlig skog<br />
för att förbättra statskassan,<br />
men britterna protesterade<br />
och tvingade jordbruksministern<br />
att lägga förslaget<br />
på is. Genom försäljningen<br />
skulle staten ha kammat<br />
in närmare 300 miljoner<br />
euro. Omkring 18 procent,<br />
750 000 hektar, av skogarna<br />
i Storbritannien ägs av<br />
staten.<br />
Åtta av tio britter motsätter<br />
sig en utförsäljning av<br />
statens skogar. Margaret<br />
Thatcher ville redan på<br />
1980-talet sälja ut statlig<br />
skog utan att lyckas. Britterna<br />
fruktar att allmänhetens<br />
tillträde till skogarna<br />
kunde äventyras och att<br />
skogarna inte skulle skötas<br />
om de privatiserades. m<br />
President förbjudermotorsågar<br />
i naturskog<br />
För att förhindra att Filippinernas<br />
återstående naturskogar<br />
huggs ner, har<br />
presidenten tagit ett nytt<br />
grepp och förbjudit bandtraktorer,<br />
motorsågar och<br />
väghyvlar i naturskogar,<br />
skriver atl.nu.<br />
Även i restskogar, alltså<br />
all skog som inte är planterad,<br />
råder förbud. Avverkning<br />
är hädanefter endast<br />
tillåten i plantageskog.<br />
Presidenten Aquino III<br />
har även skapat en arbetsgrupp<br />
som ska bekämpa<br />
olagliga avverkningar i de<br />
återstående naturskogarna.<br />
m<br />
11
Sk o g S v å r d<br />
Vad jag behöver veta<br />
då jag ska plantera<br />
Första veckan i maj brukar planteringssäsongen normalt inledas i södra Finland.<br />
Plantleveranserna från plantskolorna har påbörjats mycket tidigare. De flesta plantor<br />
levereras djupfrysta och det betyder närmare en vecka för upptining. Först då är<br />
plantorna klara för plantering.<br />
När plantskolorna<br />
skickar iväg plantorna<br />
är de djupfrysta.<br />
Vintern har<br />
de tillbringat i papplådor i<br />
frysrum som håller en temperatur<br />
på -4 grader. Plantorna<br />
ska vara upptinade innan de<br />
planteras.<br />
Foto: Margita Törnroth<br />
Plantera före<br />
midsommar<br />
Det är bra om du hinner få<br />
planteringarna undanstökade<br />
till midsommar. Du kan utan<br />
problem lagra plantorna närmare<br />
två månader i skogen i<br />
papplådor bara du följer Rolfs<br />
råd.<br />
Men planteringen blir besvärligare<br />
om plantorna börjar<br />
skjuta skott och nya rötter.<br />
Rötterna startar sin tillväxt<br />
fort och redan ett par veckor<br />
efter upptiningen är rotklumpen<br />
täckt av centimeterlånga<br />
vita rötter. Dessa nya rötter<br />
växer lätt in i grannplantans<br />
rotklump. När du tar isär<br />
plantorna förstör du de nya<br />
rötterna.<br />
De nya ljusgröna skotten är<br />
spröda och bryts lätt när du<br />
hanterar plantorna. Du ska<br />
ta dem ur lådan, placera dem<br />
i plantkorgen och låta dem<br />
passera genom planteringsröret.<br />
Ytan på rotklumpen är ofta<br />
täckt av små korn. Det är vermikulit,<br />
upphettad lera, som<br />
strös på myllan i såddkrukorna.<br />
Vermikuliten tar upp<br />
fukt och reflekterar solljus så<br />
att myllan i krukorna inte blir<br />
för het och skadar fröet under<br />
soliga, varma dagar.<br />
Plantera björk först<br />
och gran sist<br />
Om du har flera trädslag att<br />
plantera, ska du börja med<br />
björk. Björkplantorna är stora<br />
och svåra att hantera. Plantskolorna<br />
levererar dem vanligtvis<br />
i säckar med 50 plantor<br />
Revirinstruktör Rolf Wickström<br />
på Södra skogsreviret ger här<br />
några råd till skogsägare som<br />
ska plantera i vår:<br />
per säck. Björkplantorna tappar<br />
lätt sina blad. Vårtbjörkar<br />
har vårtor på stammar och<br />
1. Reservera omkring en vecka för<br />
upptining av plantorna. Papplådor-<br />
na placerar du på en skuggig plats utomhus. En lada eller ett<br />
vedlider duger också bra. Se till att solen inte kommer åt att<br />
skina på lådorna.<br />
2. Om du har bråttom kan du skynda på upptining genom<br />
att bevattna plantorna med vatten som är högst 10–15 grader<br />
varmt. Då har du dem planteringsklara på ett par dagar.<br />
3. Om du lagrar plantorna längre än en vecka, bör du vattna<br />
dem en gång per vecka. Du bör också vattna dem ordentligt<br />
strax innan du ska plantera dem. Då är plantorna välrustade<br />
för en torrperiod i skogen. En planta med en genomdränkt<br />
rotklump passerar också smidigare genom planteringsröret.<br />
4. Papplådorna innehåller vanligtvis 150 plantor. Efter en<br />
längre tids förvaring i oöppnade lådor börjar plantorna mögla.<br />
Öppna locket eller stick hål i det så att plantorna får luft.<br />
Om du väljer att öppna locket har du svårare att transportera<br />
lådorna vidare. Själv väljer jag att sticka hål i locket och i<br />
sidorna på papplådorna.<br />
5. En natt med kyla kan göra att upptinade plantor i en<br />
papplåda i skogen igen fryser så att rotklumparna tar fast<br />
i varandra. Sära inte på plantorna med våld, för det förstör<br />
rotsystemet och rotklumparna smulas sönder.<br />
Plantera aldrig en planta med frusen rotklump. Den kan<br />
inte ta upp vatten.<br />
12 SkogSbruket 4/2011
Foto: Gunnar Salingre<br />
Plantera aldrig en planta i<br />
botten på harvningsspåret eller<br />
i en grop. Där samlas vatten,<br />
som dödar plantan, då<br />
rötterna inte får syre.<br />
kvistar och de fungerar som<br />
sandpapper. När du bär säckar<br />
med björkplantor, skavar de<br />
mot varandra och de tappar<br />
lätt hälften av sina blad. Det<br />
kommer nya blad, men plantan<br />
lider av bladförlusten.<br />
Tall planterar du efter björk.<br />
Tallen skjuter skott tidigare<br />
än gran och de nya skott är<br />
spröda och brister lätt.<br />
Granplantor är minst ömtåliga.<br />
Välj rätt planteringspunkt<br />
Du ska inte dränka din planta.<br />
Rätt planteringspunkt är mitt<br />
uppe på markberedningshögen<br />
eller i kanten av harvningsspåret.<br />
Plantan ska absolut<br />
inte planteras i en grop<br />
där vatten samlas.<br />
– Tyvärr väljer nio av tio<br />
skogsägare att plantera plantan<br />
där harvningsspåret är djupast,<br />
säger Rolf Wickström.<br />
Plantan ska du plantera tillräckligt<br />
djup så att torvklumpen<br />
är minst ett par centimeter<br />
under markytan. Plantan lider<br />
inte fastän 1/3 av stammen är<br />
inne i jorden. m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Värdefulla plantor<br />
kan behöva skydd<br />
Sorkarna kommer att öka i sommar och nästa vinter och i<br />
huvudstadsregionen breder citykaninen ut sig. om du har värdefullare<br />
trädplantor, lönar det sig att satsa på skyddsrör runt<br />
plantorna.<br />
Skyddsrören skyddar<br />
plantorna mot gnag<br />
både vid stambasen och<br />
upp längs stammen. Vid odling<br />
av ädla lövträd i skogen<br />
är det en nödvändighet, då<br />
även rådjur, andra hjortdjur<br />
och harar gärna äter välsmakande<br />
lövträd.<br />
Nu finns det en ny typ av<br />
skyddsrör som ska vara bionedbrytbara.<br />
De är gjorda<br />
av en blandning av plast och<br />
stärkelse. Livslängden är beräknad<br />
till 3–5 år.<br />
På Åland behövs<br />
skyddsrör<br />
På Åland har landskapsregeringen<br />
använt skyddsrör främst<br />
vid plantering av ek och fågelbär<br />
i landskapets egna skogar.<br />
– Vi måste skydda plantorna<br />
för annars äter rådjuren upp<br />
dem, säger Ray Holmlund<br />
som ansvarar för landskapets<br />
egna skogar. Men rören kräver<br />
skötsel. Träkäpparna som ska<br />
hålla rören på plats murknar<br />
nere vid markytan och brister<br />
efter några år. Senast då börjar<br />
rören luta, men ofta redan<br />
tidigare av vindens och snöns<br />
påverkan. Rören ska kollas<br />
varje år och de som är sneda<br />
ska rätas upp. Ett rör som är<br />
Visste du att…<br />
Tack vare stärkelsen bryts skyddsrören ner snabbare.<br />
snett drar plantan med sig.<br />
– Dessutom ska planteraren<br />
vara omsorgsfull och se till<br />
att skyddsröret blir ordentligt<br />
nedtryckt i marken så att luft<br />
inte kommer in underifrån<br />
och kan passera upp genom<br />
röret. Den höjda temperaturen<br />
i röret i kombination med<br />
”korsdraget” kan under varma<br />
sommardagar bidra till en uttorkning<br />
av plantan. m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
En kubikmeter stock ger:<br />
• 0,45 kubikmeter sågade trävaror som t.ex. plankor, bräder, paneler och ribbor<br />
• 0,30 kubikmeter flis som används för papperstillverkning<br />
• 0,14 kubikmeter sågspån som används för tillverkning av spånskivor<br />
• 0,10 kubikmeter bark som används som bränsle.<br />
13<br />
Foto: Forestum Oy
Sk o g S v å r d<br />
Markbered rätt<br />
Markberedningen är avgörande för att optimala förhållanden skapas för de frön eller<br />
plantor som skall bli den nya skogen. Lucker jord, höjd marktemperatur, mindre<br />
konkurrens från annan växtlighet och skydd mot snytbaggar eftersträvas. Det kostar<br />
att markbereda och fel metod kan till och med skapa problem för den nya skogen.<br />
Nu när tjälen går ur<br />
marken blir det<br />
bråda tider för<br />
markberedningsentreprenörerna.Skogsvårdsföreningarna<br />
och skogsbolagen<br />
har långa listor med<br />
beställningar på markberedning<br />
som skall utföras under<br />
sommaren. Det mesta av<br />
markberedningen i Svenskfinland<br />
är fortfarande harvning<br />
och i dagligt tal är harvning<br />
och markberedning nästan<br />
synonymer. Det finns ändå<br />
flera metoder att ta till och valet<br />
av metod skall alltid utgå<br />
ifrån markens egenskaper och<br />
om markberedningen görs för<br />
frö eller för planta. Alltför ofta<br />
väljs metod enligt vilken maskinpark<br />
som finns på orten.<br />
Om inget annat än harvning<br />
beställs av entreprenörerna<br />
kommer de inte att investera<br />
i annan utrustning.<br />
Harva på grov mark<br />
Fröträdsställningar och sådd<br />
görs oftast på grövre, sandiga<br />
jordar som släpper igenom<br />
vatten så att frön och plantor<br />
inte dränks. Där är harvning<br />
den perfekta metoden. När<br />
man markbereder för frö räcker<br />
det med en mycket grund<br />
harvning. Harven skrapar<br />
fram jorden under mossan så<br />
att fröet kan komma i kontakt<br />
med mineraljorden för att få<br />
tillräckligt med fukt. Avdunstningen<br />
från den blottade jorden<br />
är lägre än från den orörda<br />
jorden. Frön som landar i<br />
mossan gror nog också men<br />
groddplantorna torkar snart ut<br />
om roten inte når ner till den<br />
fuktiga jorden under mossan.<br />
Om harven går onödigt djupt<br />
hamnar fröna i den rödaktiga<br />
rostjorden som ”lever” mera<br />
än det översta bleka jordlagret<br />
när marken fryser.<br />
Harvning är lämpligt också<br />
för plantering om marken är<br />
genomsläpplig. Harvning är<br />
billigt och effektivt och harven<br />
skapar en stor mängd<br />
planteringspunkter, men det<br />
kan vara en utmaning att hitta<br />
de bästa planteringsställena.<br />
På blötare partier måste plantorna<br />
upp ur harvspåret. Plantor<br />
som står i vattenpölar är en<br />
alltför vanlig syn och då säger<br />
vi lätt att plantan sattes på fel<br />
plats. Fast det första misstaget<br />
kanske begicks när man<br />
beställde markberedningen?<br />
Harvning öppnar också marken<br />
för naturliga frön och<br />
man får lätt en inblandning<br />
av olika lövträd. Mångfald är<br />
förstås välkommet men med<br />
antalet stammar som skall röjas<br />
bort stiger kostnaderna för<br />
plantskötseln.<br />
Höglägg på tät mark<br />
På tätare marker med en högre<br />
finkornsandel är någon form<br />
av högläggning att föredra.<br />
Har du tänkt plantera gran<br />
är det antagligen så att högläggning<br />
är den mest lämpliga<br />
metoden. Den vanligaste<br />
metoden är fläckhögläggning.<br />
Med grävmaskin eller med<br />
en högläggare fläker man av<br />
ett skikt mossa och jord som<br />
svängs upp och ner bredvid<br />
fläcken. Planteringshögen<br />
skall inte vara högre än 10–<br />
20 centimeter och den skall<br />
vara minst 40 x 40 centimeter<br />
bred. Plantan skall planteras<br />
djupt i högen så att rotklumpen<br />
kommer ner till mossan<br />
under högen. I den kompost<br />
som bildas inne i högen frigörs<br />
näring som plantorna<br />
genast kan ta upp.<br />
Högläggningen har skapat goda planteringspunkter. Niklas Illman<br />
jämför med plantorna i fläcken och i omarkberett, redan<br />
efter en växtsäsong är skillnaden tydlig.<br />
14 SkogSbruket 4/2011
Invers markberedning är<br />
den nyaste markberedningsmetoden.<br />
Man gräver helt<br />
enkelt upp en ordentlig torva<br />
och svänger den upp och ner<br />
i gropen som bildas. Metoden<br />
är skonsam mot landskapet<br />
och vid försök har det<br />
visat sig att plantorna har en<br />
mycket bra överlevnad och<br />
tillväxt i den lilla hög som<br />
bildas. Problemet ligger på<br />
kostnadssidan. Det är omständligt<br />
och krävande att få<br />
ner torvan tillbaks i gropen<br />
utan att det blir luftfickor i<br />
botten. Det jobbas en del<br />
med produktutveckling och<br />
det finns redan specialbyggda<br />
skopor som gör arbetet<br />
lättare och billigare.<br />
På riktigt blöta marker<br />
görs högläggning med fåror.<br />
Grunda diken tas upp och<br />
dikesmassorna portioneras ut<br />
i små högar för planteringen.<br />
För den här metoden gäller<br />
samma vattenskyddsåtgärder<br />
som vid dikning. m<br />
Text och foto: Johnny Sved<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Harvning passar inte överallt.<br />
På täta marker samlar harvspåret<br />
vatten och plantorna<br />
dränks. Om några år kommer<br />
glasbjörkarna att frodas här.<br />
Granen behöver inte stampa<br />
efter plantering. Rätt markberedning<br />
och planteringspunkt<br />
ger fart åt plantorna. De här<br />
granarna är fem år gamla.<br />
15
Sk o g S v å r d<br />
Nytt koncept för<br />
skogssådd<br />
ett frö med matsäck är en ny uppfinning, som kanske kommer ut på marknaden<br />
nästa år. Idén bygger på att fröet levereras tillsammans med den näring det behöver<br />
för att överleva och växa den första tiden ute i skogen.<br />
Såddpucken består<br />
av ett frö inne i sammanpressad<br />
torv. Torven<br />
innehåller kristaller<br />
som suger upp fukt och<br />
den är gödslad. Pucken bär<br />
i praktiken med sig sitt eget<br />
trädgårdsland ut i skogen, på<br />
samma sätt som täckrotsplantorna<br />
har sin matsäck med<br />
sig i torvklumpen. Namnet<br />
kommer av att den liknar en<br />
ishockeypuck.<br />
Fröet placeras i ett ca 2 millimeter<br />
djupt hål i pucken<br />
varefter hålet täcks med vermikulit.<br />
Efter det appliceras<br />
ett tunt lager lim på pucken,<br />
som ska hålla vermikuliten<br />
och fröet på plats. Det vita på<br />
puckarna är lim.<br />
Bra resultat från försök i Finland<br />
Forststyrelsen har testa såddpuckarna i norra Finland och resultaten är lovande.<br />
– I fjol fick vi några tusen<br />
puckar för test och i vår får vi<br />
lite mera, säger Timo Kemppainen<br />
på Forststyrelsens kontor<br />
i Uleåborg. Om de fortsatta<br />
testerna utfaller lika väl och<br />
produktionen kommer i gång<br />
på allvar, blir Forststyrelsen i<br />
norra Finland en stor köpare.<br />
– I norra Finland, norr om<br />
Sodankylä, är det stor fröbrist.<br />
De frön som hinner mogna på<br />
träden, går till plantskolor, så<br />
skogssådd är omöjlig fastän<br />
markerna lämpar sig för det.<br />
Därför är plantering den förnyelsemetod<br />
som vi använder<br />
och det blir dyrt. Pucken skulle<br />
vara en bra lösning. Ett eller<br />
två frön per puck gör sådd<br />
möjlig, då fröåtgången inte<br />
blir större än i plantskolor.<br />
bra grobarhet<br />
– Vi har testat såddpuckarna<br />
på två förnyelseytor, den<br />
ena var markberedd och den<br />
andra omarkberedd. Vi placerade<br />
ut 3 000 puckar per<br />
hektar och 70 procent av dem<br />
grodde. Puckarna innehöll ett<br />
frö. Resultatet var lika bra på<br />
den omarkberedda ytan.<br />
– Jag tror verkligen på<br />
såddpucken och hoppas att<br />
produktionen snabbt kommer<br />
igång i Storuman. Den<br />
bästa lösningen är att kunden<br />
levererar frön och får<br />
välja om det ska vara ett eller<br />
två frön i puckarna. Det<br />
borde också vara lätt att göra<br />
”planteringen” maskinell.<br />
Puckarna är inte alls lika ömtåliga<br />
som plantor och de tar<br />
mycket mindre utrymme. Jag<br />
uppskattar att Forststyrelsen<br />
kunde köpa miljontals puckar<br />
enbart för norra Finland under<br />
förutsättning att priset är<br />
konkurrenskraftigt jämfört<br />
med plantering. m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
16 SkogSbruket 4/2011
Många trädslag kan<br />
puckas<br />
Pucken är i torrt tillstånd<br />
knappt 5 centimeter i diameter<br />
och lite under 2 centimeter<br />
hög. När pucken kommer<br />
i kontakt med markfukt, dagg<br />
eller regn sväller den snabbt,<br />
fukt tränger in till fröet och<br />
det börjar gro.<br />
Puckarna placeras ut med<br />
ett specialkonstruerat planteringsrör.<br />
Planteraren trycker<br />
ner pucken ungefär 4 centimeter<br />
i markberedningsspåret.<br />
Skogforsk har testat såddpucken<br />
i fält och enligt forskare<br />
Ulfstand Wennström<br />
visar försöken att tallplantor<br />
från puck växer drygt 30 procent<br />
snabbare än tallplantor<br />
från vanlig sådd. De har också<br />
högre överlevnad.<br />
Enligt Wennström ska det<br />
nog också gå att pucka gran<br />
och lärk och kanske också<br />
vårtbjörk.<br />
Mellanting mellan<br />
sådd och plantering<br />
Anders Landström i Storuman,<br />
Sverige, är mannen<br />
bakom såddpucken. Enligt<br />
Landström är puckarna prak-<br />
Puckarna placeras ut med ett specialdesignat planteringsrör.<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
tiskt taget okänsliga mot det<br />
mesta.<br />
– De behöver ingen tillsyn<br />
under lagring och transport.<br />
De aktiveras först när de kommer<br />
ut i skogen och tar upp<br />
fukt. Puckarna är dessutom<br />
tillräckligt starka för att hålla<br />
för maskinell utplacering<br />
i samband med maskinell<br />
markberedning.<br />
– Såddpucken är ett mellanting<br />
mellan frösådd och<br />
plantering. Då det går snabbt<br />
att placera ut dem, blir skogsförnyelsen<br />
också billigare än<br />
plantering, omkring 65 procent<br />
billigare har jag räknat<br />
ut. I de försök jag har gjort har<br />
närmare 80 procent av fröna<br />
grott.<br />
Såddpuckarna med ett frö i<br />
varje puck, kostar omkring 40<br />
öre eller 4 cent. En 1-årig tallplanta<br />
kostar knappt 20 cent<br />
eller en såddpuck kostar omkring<br />
en femtedel av vad en<br />
planta kostar. Det går också<br />
betydligt snabbare att placera<br />
ut såddpuckar än att plantera<br />
täckrotsplantor med planteringsrör.<br />
Enligt Landström går<br />
det nästan tre gånger snabbare.<br />
m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
Nordens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk<br />
På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner<br />
och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter,<br />
testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter.<br />
SkogsElmia arrangeras självklart utomhus - i skogen.<br />
Välkommen till skogarna söder om Jönköping den 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se<br />
26 - 28 maj 2011<br />
17
Foto: Jan Bengtsson<br />
Sk o g S v å r d<br />
Debatterad skogsmetod<br />
snart tillgänglig för<br />
skogsägare<br />
Förespråkare anser att kontinuerlig förnyelse är bättre för naturen och dessutom en<br />
lönsam metod. tvivlare påminner om dimensionsavverkning som i tiderna lämnade<br />
efter sig en sönderavverkad skog.<br />
Oberört går inte<br />
skogsskötselmetoden<br />
förbi. Nu<br />
är den på väg att<br />
skrivas in i skogslagen, som<br />
ett komplement vid sidan om<br />
vårt vanliga skogsbruk.<br />
Kontinuerlig förnyelse saknar<br />
de utvecklingsskeden<br />
man är van vid att hör ihop<br />
med skogsbruk, alltså plantskogar,<br />
gallringsskogar och<br />
förnyelsemogen skog. Istället<br />
finns alla diameterklasser i<br />
skogen representerade.<br />
Beståndet förnyas genom att<br />
enskilda träd och trädgrupper<br />
avverkas eller så utförs<br />
en starkare gallring alternativt<br />
plock- eller luckhuggning.<br />
Landskapet förblir så gott<br />
som oförändrat genom årtiondena.<br />
Främst granskogar<br />
Än så länge är forskningen<br />
kring skötselmetoden begränsad<br />
och frågorna hopar sig.<br />
Forskare Sauli Valkonen<br />
Vid kontinuerlig förnyelse avverkas<br />
30 procent av volymen<br />
med 20–25 års intervall.<br />
från Skogsforskningsinstitutet<br />
har sedan början av 1990-talet<br />
studerat vilka möjligheter<br />
det finns att använda skötselmetoden<br />
i Finland.<br />
– Metoden kan tillämpas i<br />
främsta hand i granskogar i<br />
södra Finland och i torvmarksskogar,<br />
alternativt i tallskogar<br />
på karga marker i norr och i<br />
kommunernas rekreationsskogar.<br />
– Forststyrelsen kommer<br />
sannolikt att vara den största<br />
användaren av metoden. De<br />
har hundratusentals hektar<br />
specialskog som lämpar sig<br />
för kontinuerlig förnyelse.<br />
Inte dimensionsavverkning<br />
Många skogsägare minns tiden<br />
före år 1950 och dimensionsavverkning,<br />
som gick ut<br />
på att träden avverkades så<br />
fort de nått en viss dimension<br />
och med tiden utarmades<br />
skogen.<br />
18 SkogSbruket 4/2011
Grundtanken med kontinuerlig<br />
förnyelse och dimensionsavverkning<br />
är densamma,<br />
även om det nu inte<br />
handlar om att gå tillbaka i<br />
tiden.<br />
– Åsikterna svallar. Vissa<br />
skogsägare vill inte ens höra<br />
nämnas ordet kontinuerlig<br />
förnyelse, medan andra är<br />
fulla av iver och beredda att<br />
testa metoden i praktiken, berättar<br />
Valkonen.<br />
– Vi har redan den grundkunskap<br />
om skogens ekologi<br />
som behövs, nu gäller det att<br />
tillämpa kunskapen på ett<br />
helt nytt sätt. Till exempel hur<br />
många plantor behövs för att<br />
förnyelsen skall lyckas, vid<br />
kontinuerlig förnyelse gäller<br />
inte skogsvårdsrekommendationerna<br />
längre, säger Valkonen.<br />
Frihet under ansvar<br />
Sverige har längre erfarenhet<br />
av kontinuerlig förnyelse än<br />
vi har. I Sverige infördes år<br />
1993 en skogspolitik som gav<br />
skogsägarna ett mer varierat<br />
skogsbruk, däribland kontinuerlig<br />
förnyelse som skogsskötselmetod.<br />
– Skötselmetoden kan användas<br />
på 5–10 procent av<br />
skogsarealen, berättar jägmästare<br />
Sverker Rosell på<br />
Skogsstyrelsen. Han leder<br />
sedan år 2008 projektet Hyggesfritt<br />
skogsbruk och kontinuitetsskog.<br />
– Skogsindustrin i Sverige<br />
har visat ett intresse för kontinuerlig<br />
förnyelse. Bland annat<br />
planerar SCA, ett privat skogsbolag,<br />
att använda metoden<br />
på 50 000 hektar skog.<br />
Rosell berättar att modern<br />
teknik används vid kontinuerlig<br />
förnyelse.<br />
– Man använder sig av ett<br />
Exempel på volymblädning,<br />
tidsintervallet mellan ingreppen<br />
är 10–30 år. Föryngringen<br />
sker på naturlig väg. På<br />
fotot Sverker Rosell.<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Foto: Jan Bengtsson<br />
permanent körstråkssystem,<br />
där avståndet mellan körstråken<br />
är 20–30 meter. En stor<br />
avverkningsmaskin har bättre<br />
möjligheter att styra träden ur<br />
beståndet och upparbeta dem<br />
på körstråket. Det här minskar<br />
skador på träden som blir<br />
kvar.<br />
– Jämfört med vårt vanliga<br />
skogsbruk måste större arealer<br />
avverkas för att uppnå<br />
samma virkesvolym. Det här<br />
ökar risken för körskador och<br />
rotröta. Manuell avverkning<br />
minskar på risken för skador<br />
men då ökar avverkningskostnaderna.<br />
Rosell tillägger att avverkningskostnaderna<br />
per kubikmeter<br />
kan jämföras med gallring.<br />
– Vi rekommenderar att uttaget<br />
är max trettio procent<br />
av volymen. Vid större uttag<br />
ökar risken för vindfällen och<br />
sänkt tillväxt i skogen som<br />
blir kvar.<br />
Flera möjligheter<br />
Blädning, måldiameterhuggning,<br />
luckhuggning samt överhållen<br />
skärm är alla exempel<br />
på metoder inom kontinuerlig<br />
förnyelse som används i Sverige.<br />
– I Sverige behövs ingen avverkningsanmälan<br />
göras vid<br />
gallring eller vid kontinuerlig<br />
förnyelse. Därför har vi dålig<br />
kunskap om omfattningen av<br />
de olika metoderna.<br />
– Vi tror att måldiameterhuggning<br />
används minst<br />
medan skärmställningar är<br />
vanligast och kan utföras i<br />
både gran- och tallskog.<br />
När det kommer till skogens<br />
produktion varierar undersökningarna<br />
stort.<br />
Rosell konstaterar att vissa<br />
uträkningar indikerar att tillväxten<br />
minskar med 15–40<br />
procent då man jämför kontinuerlig<br />
förnyelse med vårt<br />
vanliga skogsbruk.<br />
– Tillväxten minskar väsentligt<br />
sannolikt därför att man i<br />
praktiken gjort stora virkesuttag<br />
och skapat för stora luckor<br />
i skogen.<br />
– Så finns det forskare som<br />
anser att man inte förlorar i<br />
produktionen. Förutsatt att<br />
man undviker att skapa luckor<br />
vid avverkning och inte<br />
skadar den skog som står kvar<br />
samt lämnar kvar ett tillräckligt<br />
virkesförråd.<br />
exploaterande<br />
skogsbruk<br />
Kontinuerlig förnyelse är bättre<br />
ur miljösynpunkt än vårt<br />
vanliga skogsbruk.<br />
– Det finns en risk att man<br />
använder kontinuerlig förnyelse,<br />
som har stämpeln miljövänlig<br />
metod, i skogar där<br />
naturvärdena försämras av<br />
alla former av skogsbruk, säger<br />
Rosell.<br />
– Skogsägare kan också använda<br />
kontinuerlig förnyelse<br />
för att undvika förnyelsekostnader.<br />
Eller man lämnar inte<br />
kvar tillräckligt med skog efter<br />
avverkningen, alternativt inte<br />
ser till om det finns förutsättningar<br />
för skogen att självföryngras,<br />
avslutar Rosell. m<br />
Vad heter<br />
metoden?<br />
I Sverige har man valt (kal)<br />
hyggesfritt skogsbruk som<br />
samlingsnamn för flera<br />
metoder. Vi har valt kontinuerlig<br />
förnyelse för att beskriva<br />
att skogen består av<br />
träd av olik ålder. På finska<br />
används ofta jatkuva kasvatus.<br />
m<br />
19
Ved till varje bastu<br />
• Du kan få luften i din bastu till hundra grader på tio minuter.<br />
• Snabbare värme med ved som är kluven<br />
• Använd syrfällning om du hinner göra din ved först under semestern<br />
Enligt entusiastiska<br />
bastubadare ska en<br />
ordentlig, traditionell<br />
badfärdig bastu ha<br />
varma eller heta väggar och<br />
en varm bastulave. Stenvolymen<br />
i bastuugnen ska vara<br />
så stor att man kan bada hela<br />
natten och när man häller lite<br />
vatten på stenarna, ska ångan<br />
komma snabbt. Lufttempe-<br />
raturen behöver inte vara<br />
speciellt hög, runt 80 grader,<br />
och därför kan man njuta av<br />
bastubadandet en längre tid.<br />
Luften är ganska fuktig.<br />
Några andra, kanske minoriteten,<br />
tycker att det väsentliga<br />
är att det är hett i bastun.<br />
De använder inte vatten<br />
utan njuter av att det snabbt<br />
blir varmt i bastun tack vare<br />
Foto: Pasi Nokelainen/kuvaus.fi<br />
en hög, torr temperatur, ofta<br />
100 grader eller till och med<br />
högre.<br />
När man eldar en traditionell<br />
bastu, kräver den stora<br />
stenvolymen i bastuugnen tid<br />
för att bli het. Minimum är en<br />
timme. Ofta krävs det några<br />
timmar innan man kan stänga<br />
spjället. Klabbar av normal<br />
storlek duger, dvs. sådana<br />
som vedhandlare säljer.<br />
Den andra varianten av bastubad<br />
kräver att bastuugnen är<br />
konstruerad för kontinuerlig<br />
eldning. Stenvolymen är liten<br />
och idén är att värma luften<br />
i bastun snabbt. Så snart eldningen<br />
upphör, börjar bastun<br />
svalna.<br />
Små vedpinnar ger<br />
stor effekt<br />
Det behövs oerhört lite energi<br />
för att värma bara luften, inte<br />
stenar, väggar och bastulaven.<br />
När man eldar med ved,<br />
beror effekten bland annat på<br />
hur stor yta vedklabbarna har.<br />
Med en stor yta sker förbränningen<br />
som kemisk process<br />
snabbt.<br />
Ingenjör Jorma Suutarinen<br />
har räknat ut hur mycket vedklabbens<br />
yta växer när man<br />
klyver den. Om längden är<br />
33 centimeter och diametern<br />
8 centimeter, växer ytan med<br />
56 procent när vedklabben<br />
klyvs i två delar. Om man<br />
klyver vedhalvorna blir ytan<br />
114 procent större jämfört<br />
med den runda klabben. Om<br />
man ytterligare klyver fjärdedelarna<br />
blir ytan 227 procent<br />
större. Med mycket små vedpinnar<br />
kan värme produceras<br />
oerhört snabbt.<br />
Därför är det fullt möjligt<br />
att elda luften i bastun till 100<br />
grader på tio minuter. Men då<br />
talar man om lufttemperatur,<br />
inte om stenar, lave och väggar.<br />
Innan man börjar tävla hur<br />
snabbt en bastu kan eldas är<br />
det skäl att iaktta att skorstenar<br />
inte tål hur mycket värme<br />
som helst. Bastuugnar är konstruerade<br />
så att rökgaserna är<br />
heta när de når skorstenen.<br />
Tegelskorstenar skadas lätt.<br />
bra ved behöver<br />
vårtorka<br />
Förr utnyttjade man årstidsrytmen<br />
för att få bra kvalitet<br />
på sin ved. Man högg veden<br />
vintertid och lade upp den i<br />
travar på öppna platser innan<br />
snön smälte. När vårsolen<br />
började skina och torra vårvindar<br />
susa, fanns det inga<br />
mögelsporer i luften.<br />
Resultatet var att det inte<br />
fanns några spår av mögel<br />
på vedklabbarna. Veden inne<br />
i klabbarna var fuktig, men<br />
veden torkade snabbt före<br />
hösten.<br />
I dag används vedmaskiner.<br />
Den bästa kvaliteten får<br />
du om du lagrar massaved<br />
som ska bli ved vid vägkanten<br />
i god tid före våren så att<br />
klabbarna är torkningsfärdiga<br />
innan snön smälter.<br />
Syrfällning är en<br />
bortglömd metod<br />
Men vad gör den som själv<br />
ämnar göra sin ved, men har<br />
semester först i juli? Om du<br />
gör din ved så sent som i juli,<br />
får du mycket lätt mögelprick-<br />
20 SkogSbruket 4/2011
Förr i tiden var kvaliteten på<br />
veden hög. Man högg och<br />
transporterade veden på vintern<br />
till travar där den började<br />
torka innan snön smälte.<br />
ar på vedklabbarna. Dåliga<br />
somrar som kännetecknas av<br />
hög temperatur och hög fuktighet,<br />
som i fjol, får ingen ordentlig<br />
ved.<br />
En möjlighet är att använda<br />
syrfällning, en nästan en bortglömd<br />
torkningsmetod. Den<br />
fungerar bra för lövved ännu<br />
i dag.<br />
Vid syrfällning fälls träden<br />
då bladen är fullt utslagna,<br />
men lämnas kvar i skogen<br />
okvistade. Stammarna torkar<br />
då vatten avdunstar genom<br />
löven. Därför är det viktigt att<br />
kronorna på de fällda träden<br />
är så fria som möjligt. Det<br />
är inte bra att fälla flera träd<br />
på varandra. Torkningen sker<br />
snabbast i glesa bestånd.<br />
Efter 4–6 veckor har bladen<br />
vissnat. Då kan man kvista<br />
träden och forsla bort stammarna.<br />
Det är ingen brådska<br />
då okvistade träd bibehåller<br />
sin kvalitet.<br />
På sensommaren fungerar<br />
Lite fysik<br />
Specifik värmekapacitet<br />
eller ämnets förmåga att<br />
magasinera termisk energi<br />
är för luft så låg som 1,00<br />
kilojoule per kilogram och<br />
celsiusgrad. Luftens densitet<br />
är cirka 1,3 kg/m³. Om<br />
bastuns volym är 10 kubikmeter,<br />
väger luften 13 kg.<br />
För att värma bastun till<br />
100 grader, behövs en energimängd<br />
som motsvarar<br />
1 300 kilojoule.<br />
Ett kilo torr ved innehåller<br />
en energimängd som<br />
motsvarar cirka 15 000 kilojoule.<br />
För att värma enbart<br />
luften i bastun behövs<br />
det mycket lite ved. Bastuugnens<br />
effekt avgör hur<br />
snabbt luften i bastun kan<br />
värmas. m<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Foto: Matti Kärkkäinen<br />
syrfällning ända till lövfällningen.<br />
Metoden kan användas<br />
även före lövsprickningen.<br />
Efter fällningen spricker små<br />
blad fram på kvistarna, som<br />
sedan vissnar. Stammarna<br />
torkar dock inte lika effektivt<br />
som när träden fälls på sommaren.<br />
Om det är brist på ved, kan<br />
man använda syrfällda stam-<br />
Japans behov av<br />
sågvaror ökar<br />
mar redan på vintern. Fuktigheten<br />
är så låg att veden brinner<br />
väl. Det är dock bättre om<br />
veden får torka normalt innan<br />
den används.<br />
runda, grova klabbar<br />
brinner länge<br />
Om du behöver låg värme under<br />
en längre tid, ska du använda<br />
stora vedklabbar, gärna<br />
Det kan ta upp till fem år att återuppbygga Japan efter jordskalvet<br />
och tsunamin, skriver Världsbanken i sin rapport.<br />
Kostnaderna för skadorna efter katastrofen kan uppgå till<br />
mellan 122 och 235 miljarder dollar. Enligt Världsbanken<br />
väntas de privata försäkringsbolagen endast stå för en förhållandevis<br />
måttlig del av kostnaderna, mellan 14 och 33 miljarder<br />
dollar. Större delen av kostnaderna belastar därmed<br />
hushållen och staten.<br />
Återuppbyggnaden kommer att ta fart efter sommaren.<br />
Med återuppbyggnaden ökar importen av sågvaror. Av länderna<br />
i Asien har Japan länge varit det viktigaste för Finlands<br />
såg varuexport. Finland har dock de senaste åren tappat<br />
marknadsandelar till bl.a. Nordamerika. Av de europeiska<br />
länderna får Finland konkurrens av bl.a. Sverige och Österrike.<br />
m<br />
okluvna. Förr i tiden använde<br />
man i östra Tavastland nattetid<br />
i rior torra, okluvna klabbar<br />
av masurbjörk. Klabbarna<br />
brann sakta och den som<br />
skulle se till att elden brann<br />
hela natten, kunde sova. I dag<br />
har vi inte råd med ett sådant<br />
bränsle. m<br />
Text: Matti Kärkkäinen<br />
Visste du<br />
att…<br />
Man förr använde tussilagons<br />
blad mot hosta. Man<br />
plockade de stora gröna<br />
bladen och lät dem ligga<br />
och torka i solen. När de<br />
torkat färdigt lade man<br />
bladen på glödande kol.<br />
Det började då ryka alldeles<br />
förfärligt, men detta<br />
var ingen farlig rök utan<br />
den var faktiskt nyttig. Den<br />
sjuke fick andas in röken<br />
genom en tratt och så botades<br />
hostan.<br />
På latin betyder tussilago<br />
”jag fördriver hosta”. m<br />
21
Ny yxmodell för<br />
ved klyvning<br />
Ända från stenålderstiden har yxorna<br />
varit kilformade och vi har med full styrka<br />
slagit yxan in i vedklabben som ska<br />
klyvas. I värsta fall har yxan sluntit och<br />
träffat benet. Sibbobon Heikki kärnä är<br />
mannen bakom hävarmsyxan Vipukirves,<br />
som gör vedklyvningen trygg.<br />
Hävarmsyxan Vipukirves<br />
skiljer sig<br />
både till form och<br />
till funktion från<br />
den traditionella yxan. Yxbladet<br />
är osymmetrisk, dvs.<br />
tyngden är koncenterrad till<br />
ena sidan. Det gör att yxbladet<br />
gör en vridrörelse när det<br />
träffar vedklabben.<br />
Yxbladet sjunker<br />
högst 3 cm in i<br />
veden<br />
Vipukirves används precis<br />
på samma sätt som en vanlig<br />
yxa.<br />
– Men den är bara avsedd<br />
för att klyva ved, säger Heikki<br />
Kärnä. Klabbarna som ska<br />
klyvas får vara hur tjocka som<br />
helst. Du börjar klyvningen i<br />
kanten av en klabb och låter<br />
yxan träffa klabben som ska<br />
klyvas 4–8 centimeter från<br />
vänster kant. Det finns ingen<br />
risk för att bladet slungas mot<br />
ditt ben. Och klabben ska stå,<br />
inte ligga, när du klyver den<br />
med hävarmsyxan.<br />
När bladet träffar vedklabben,<br />
ska vedhuggaren lätta<br />
en aning på greppet runt skaftet<br />
så att yxan kan fullborda<br />
sin bändande rörelse. Bladet<br />
sjunker bara 0,5–3 centimeter<br />
in i veden, varefter det bryter<br />
loss vedträet. Det spjälkar<br />
upp klabben 6–8 centimeter,<br />
mer än någon annan yxa.<br />
bildäck till hjälp<br />
Med Vipukirves kan du klyva<br />
ved på hårt underlag eftersom<br />
bladet inte går genom klabben.<br />
Bäst är i alla fall en 50<br />
centimeter hög huggkubbe.<br />
– Det bästa underlaget för<br />
vedklyvningen får du om du<br />
fäster ett använt bildäck på<br />
huggkubben, säger Kärnä.<br />
Däcket fylls löst med vedklabbar<br />
som ska klyvas och<br />
sedan klyvs klabbarna i serie.<br />
Den färdigt kluvna veden kan<br />
du på en gång lyfta ur däcket<br />
och placera i vedtraven för att<br />
torka.<br />
Helfinsk<br />
Kärnäs yxa är helfinsk. Skaftet,<br />
som är något längre än på<br />
en normal yxa, är av björk.<br />
Enligt Kärnä lossnar inte yxans<br />
blad från skaftet även om<br />
skaftet torkar tack vare en<br />
unik fastsättning. Yxbladet är<br />
precisionsgjutet och tillverkas<br />
i Riihimäki.<br />
Yxan ska vässas på normalt<br />
sätt, med en slipsten eller<br />
smärgelskiva.<br />
Vipukirves kostar omkring<br />
200 euro. m<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
22 SkogSbruket 4/2011
Billigast att hållas på<br />
egen sida av rån<br />
Det lönar sig sällan att hamna i gräl med sin rågranne, varken i skogen eller på<br />
tomten. Det kan bli en dyr historia om man råkar skada eller avverka grannens träd<br />
och buskar. Det gäller att både i skogen och på tomten ha koll på var rån går.<br />
Det är allmänt känt<br />
att det i skogen<br />
ofta är svårt att<br />
veta var rån mellan<br />
två fastigheter går. Trots<br />
att man i dag kan ta hjälp av<br />
moderna hjälpmedel händer<br />
det nu som då att träd avverkas<br />
på grannens sida. Inom<br />
skogsbruket har man tagit<br />
som kutym att betala virkets<br />
dubbla värde, plus eventuella<br />
förnyelsekostnader åt den som<br />
drabbats av överträdelsen.<br />
Men vilken ersättning är<br />
man berättigad till om träden<br />
på tomten skadas? Det kan<br />
handla om träd som är ytterst<br />
viktiga som skydd mot insyn<br />
och som har ett stort mentalt<br />
värde.<br />
Vårtbjörken är<br />
riktgivande<br />
Lantmäteriverket har gjort<br />
upp tabeller för vad tomtträd<br />
och övriga tomtväxter är<br />
värda. Om träden inte har ett<br />
prydnadsvärde ersätts träden<br />
enligt skogsbruksnormer.<br />
Om tomtträdet är köpt från<br />
en plantskola och har en<br />
diameter under 8 centimeter<br />
ersätts plantan enligt inköpspriset.<br />
Om man flyttat plantan<br />
från skogen till trädgården anser<br />
man att trädet efter femton<br />
år har samma värde som en<br />
planta köpt från plantskola.<br />
Eftersom det finns många<br />
olika slags trädslag har lantmäteriverket<br />
utgått från vårtbjörken<br />
och utifrån den gett<br />
övriga trädslag ett pris. I klassificeringen<br />
har man tagit i<br />
beaktande inköpspriset och<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
trädets egenskaper, såsom<br />
tillväxt.<br />
Trädets värde kan dras ner<br />
om trädet är t.ex. överårigt,<br />
trädgården är allmänt ovårdad<br />
eller om träden har stått<br />
för tätt. Lantmäteriverkets priser<br />
är endast rekommendationer<br />
och inte fastställda av<br />
myndigheterna.<br />
en välvuxen björk är<br />
värd över 250 euro<br />
Björk, asp och rönn hör till de<br />
billigaste trädslagen. En björk<br />
med en brösthöjdsdiameter<br />
på 40 centimeter är värd 268<br />
euro. För att få motsvarande<br />
värde för tall och gran skall<br />
värdet multipliceras med 1,2.<br />
Till de dyraste trädslagen<br />
hör till exempel pelarformad<br />
en och cembratall, som är<br />
värda dubbelt så mycket som<br />
björk. Tabellerna känner till<br />
upp till 60 centimeter grova<br />
träd. En tall med den grovleken<br />
är värd drygt 500 euro,<br />
alltså väsentligt mer än en<br />
vanlig skogstall.<br />
Det kan sluta med<br />
rättegång<br />
Men vad skall man då göra<br />
om grannen, medvetet eller<br />
omedvetet, fällt träd på fel<br />
sida av rån? Det lönar sig att<br />
först kontakta grannfastighe-<br />
Om grannen fäller din stora<br />
och ståtliga gårdstall avsiktligt<br />
eller oavsiktligt, kan du<br />
begära 500 euro i ersättning<br />
för tallen.<br />
tens ägare och försöka reda ut<br />
händelseförloppet. Om man<br />
anser att man inte kommer<br />
överens skall man polisanmäla<br />
den olagliga avverkningen.<br />
Därefter följer terrängsyn,<br />
som polisen kallar till, där<br />
båda parterna är representerade<br />
eller närvarande.<br />
En lantmäteriförrättning är<br />
nödvändig om man är oense<br />
om var rån skall gå. Värderingen<br />
görs därefter av en opartisk,<br />
i skogen ofta av skogsvårdsföreningen<br />
eller skogscentralen<br />
medan man i tomtsammanhang<br />
kan anlita jordägarnas<br />
värderingscentral. Om parterna<br />
inte kommit överens under<br />
den här processen följer åtal<br />
och rättegång. m<br />
Källa: MML/Arviointi ja Korvaukset<br />
2011<br />
Text och foto:<br />
Siv Vesterlund<br />
23
Te k n i k<br />
Mobiltelefonen är lika<br />
viktig som röjsågen<br />
Skogsarbetarna får allt oftare direkt till sin mobiltelefon uppgifter om vad nästa arbete<br />
gäller och en karta som visar var arbetsskiftet finns. Med den inbyggda gps:en<br />
är det lätt att hitta till rätt skog.<br />
Vi sitter runt en brasa<br />
långt inne i skogen<br />
en bit från Ruokolax<br />
i Kymmenedalen.<br />
En härlig doft sprider sig från<br />
grillkorvarna och från den sotiga<br />
kaffepannan som puttrar<br />
över elden.<br />
Pappersarbetet är<br />
borta<br />
Tommi Nevalainen, som jobbar<br />
som skogsarbetare åt Tornator,<br />
berättar vilken nytta<br />
han har av den nya tekniken<br />
i sitt dagliga arbete.<br />
– I mobiltelefonen ser jag<br />
mina följande 15 arbetsskiften<br />
och vad jag ska göra på<br />
dem. På datorn som jag har<br />
hemma ser jag ännu flera.<br />
Nevalainen plockar fram<br />
mobiltelefonen ut bröstfickan.<br />
På displayen syns en lista<br />
Foto: Krista Kimmo<br />
– Jag vill inte återgå till gamla systemet, säger Tommi Nevalainen. Nu har jag alla uppgifter genast till hands om jag behöver kolla<br />
något.<br />
över arbetsskiften. När vi är<br />
på besök håller han på med<br />
en plantskogsröjning och på<br />
nästa arbetsskifte ska han ta<br />
ner träd som stormen har fällt.<br />
– Tidigare skulle jag bokföra<br />
min arbetstid när jag kom<br />
hem, antingen via datorn<br />
24 SkogSbruket 4/2011
eller på papper och skicka<br />
pappersblanketterna vidare<br />
till huvudkontoret. När en<br />
röjning var avklarad skulle<br />
jag på en skild blankett fylla i<br />
uppgifter om den röjda plantskogen<br />
och skicka den vidare<br />
till kontoret. Nu gör jag allt<br />
detta med mobiltelefonen.<br />
telefonen för till<br />
rätt plats<br />
Nevalainen ser i telefonen vad<br />
han ska göra på arbetsskiftet,<br />
hur stort det är och en uppskattning<br />
om hur länge arbetet<br />
kommer att ta. Från kartan<br />
ser han hurdan terrängen är,<br />
var gränserna går, var eventuella<br />
naturobjekt finns och var<br />
han själv befinner sig.<br />
– Nu är det lätt att hitta fram<br />
till arbetsskiftet. Efterhand<br />
som arbetet framskrider ser<br />
jag också till exempel om jag<br />
hinner få arbetet färdigt under<br />
dagen eller om det blir att<br />
komma dit också nästa dag.<br />
Nevalainen meddelar med<br />
mobiltelefonen när han börjar<br />
arbetet på morgonen, när han<br />
Skogsarbetarna ser de<br />
följande 15 arbetsskiften<br />
i sin mobiltelefon.<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
slutar för dagen och när arbetet<br />
på hela skiftet är utfört.<br />
– Arbetsledningen ser hela<br />
tiden var vi skogsarbetare<br />
finns, hur arbetena framskrider<br />
och om det behövs mera<br />
arbetskraft någonstans.<br />
– Jag har inget emot det här<br />
systemet. Jag tror inte att någon<br />
vill återgå till det gamla<br />
med en massa blanketter som<br />
skulle ifyllas.<br />
Skogsarbetaren<br />
föreslår fortsatta<br />
åtgärder<br />
Även arbetsledningen har<br />
nytta av det här systemet.<br />
– Vi ser hela tiden i realtid<br />
hur arbetena framskrider<br />
och vilken skogsarbetare som<br />
geografiskt finns närmast om<br />
vi hastigt behöver en skogsarbetare<br />
för något arbete som<br />
snabbt ska bli gjort. Det här<br />
systemet använder vi också<br />
för arbetsuppföljningen och<br />
för löneutbetalningar, säger<br />
skogsvårdsförman Antero<br />
Kauppinen.<br />
Tornator i korthet<br />
Tornator är Finlands tredje största skogsägare med 600 000<br />
hektar skog. Bolaget säljer också skogsvårdstjänster till utomstående.<br />
Nästan 200 skogsarbetare finns på bolagets<br />
lönelistor. Huvudkontoret finns i Imatra. Stora Enso äger<br />
2/5 av aktierna medan resten till största delen ägs av pensionsförsäkringsbolag.<br />
m<br />
– Efter en röjning meddelar<br />
skogsarbetarna via mobiltelefonen<br />
hur många stammar det<br />
finns kvar efter röjningen och<br />
förslår också vad som ska göras<br />
härnäst i plantskogen och<br />
när.<br />
Det här systemet har Tornator<br />
haft i bruk i närmare tre år<br />
och skogsarbetarna har varit<br />
förvånansvärt nöjda med det.<br />
– I början var många misstänksamma<br />
och trodde kanske<br />
inte riktigt på det, men<br />
alla har varit nöjda, säger<br />
Kauppinen. Tornator har på<br />
egen hand tillsammans med<br />
en underleverantör tagit fram<br />
programvaran. Systemet kräver<br />
att skogsarbetarna har en<br />
mobiltelefon som är utrustad<br />
med gps. Hållbara batterier i<br />
mobiltelefonerna är a och o<br />
för att det här systemet ska<br />
fungera.<br />
– Mobiltelefonen är ett lika<br />
viktigt arbetsredskap som röjsågen<br />
för oss som jobbar hos<br />
Tornator, säger Nevalainen. m<br />
Källa: www.forest.fi<br />
Text: Gerd Mattsson-Turku<br />
25<br />
Foto: Krista Kimmo
Öv e r S i kT Ö v e r v i r k eS m a r k n a d e n<br />
Lugnare, men bra<br />
tillväxt inom den<br />
finska skogssektorn<br />
Pellervo ekonomisk<br />
forskning PTT publicerade<br />
i slutet av<br />
mars sin färska prognos<br />
för skogssektorn i Finland<br />
för 2011 och 2012. Efter en<br />
mycket positiv utveckling i<br />
fjol kommer tillväxtprocenten<br />
att vara lägre under prognosperioden.<br />
Som helhet är utsikterna<br />
för såväl skogsindustrin<br />
som skogsbruket ljusa.<br />
Men det är trots allt den allmänna<br />
ekonomin som avgör<br />
hur skogssektorn utvecklas.<br />
Priset på massa har stigit till<br />
en mycket hög nivå och enligt<br />
PTT:s prognos kommer<br />
det genomsnittliga exportpriset<br />
på massa att sjunka med<br />
endast ett par procent i år.<br />
Massaindustrins kapacitet<br />
används i sin helhet ifall<br />
prognosen besannas. Trots<br />
produktionsökningar var kapacitetsutnyttjandegraden<br />
inom pappers- och kartong-<br />
industrin i fjol ganska låg.<br />
Det finns därmed fortfarande<br />
outnyttjat kapacitet under<br />
nästa år fastän PTT förutspår<br />
ökad produktion inom alla<br />
produktgrupper. För sågverk<br />
och fanerindustrin är en uppskattning<br />
av hur kapaciteten<br />
kommer att användas mycket<br />
svårare. Marknadsläget spelar<br />
en avgörande roll.<br />
I Finland kommer produktionen<br />
av massa att öka med<br />
1–2 procent från 2010. Produktion<br />
av sågade trävaror<br />
ökar med 3–5 procent från<br />
2010 och kommer att vara<br />
nästan 10,0 miljoner kubikmeter<br />
i år. Produktionen och<br />
exporten av papper utvecklas<br />
bättre i Finland än i konkurrentländerna.<br />
Den främsta<br />
orsaken är att pappersproducenter<br />
som använder marknadsmassa<br />
straffas hårdare av<br />
prishöjningar på massa.<br />
Exportpriserna på sågade<br />
trävaror stiger i år enligt PTT:s<br />
prognos med 0–2 procent.<br />
Kartongmarknaden utvecklas<br />
positivare än pappersmarknaden<br />
både pris- och volymmässigt.<br />
PTT förutspår att det<br />
genomsnittliga exportpriset<br />
på kartong i år stiger med 4–6<br />
procent och under 2012 med<br />
3–4 procent. Kartong har blivit<br />
allt viktigare för den finska<br />
pappersindustrin.<br />
Skogsindustris produktionsprognoser<br />
anger att den finska<br />
industrin behöver mera virke.<br />
I fjol var virkesanvändningen<br />
enligt de första uppskattningarna<br />
cirka 62 miljoner kubikmeter.<br />
I år behöver skogsindustrin<br />
enligt PTT:s uppskattning<br />
en miljon kubikmeter mera<br />
virke än under 2010. Nästa<br />
år ökar virkesbehovet ytterligare<br />
något. Inhemska marknadsavverkningar<br />
kommer att<br />
minska med fyra procent år.<br />
Virkesimporten ökar i år och<br />
Bättre lönsamhet i skogsbruket<br />
I<br />
fjol återhämtade sig skogsbruket från den djupa recessionen<br />
2009. Inom privatskogsbruket steg rörelseresultatet<br />
2010 till 85 euro/hektar. Orsaken är högre rotpriser<br />
på barrtimmer, tallmassaved och björkmassaved samt ökade<br />
avverkningsvolymer. I privatskogarna ökade avverkningsvolymen<br />
med 26 procent. År 2009 var rörelseresultatet 53,40<br />
euro/hektar. Rörelseresultatet är rörelseintäkterna minus rörelsekostnaderna.<br />
Enligt den färskaste statistiken är skogsfastigheternas medelstorlek<br />
omkring 30 hektar och det betyder att genomsnittskogsägarens<br />
nettoinkomster från virkesförsäljningar var<br />
2 550 euro i fjol.<br />
I Svenskfinland var rörelseresultatet 2010:<br />
• Åland 74,10 euro/hektar<br />
• Kustens skogscentral 83,10 euro/hektar<br />
under nästa år till 13 miljoner<br />
kubikmeter.<br />
Virkesbehovet påverkar<br />
också virkespriset. Enligt<br />
PTT:s prognos stiger priserna<br />
på rundvirke med 3 procent i<br />
år. Skogsindustrin borde inte<br />
ha några större svårigheter att<br />
klara sin virkesförsörjning i<br />
år. Inköpsmängderna stannar<br />
troligen på ungefär samma<br />
nivå som i fjol. Efter en mycket<br />
lugn början av året, borde<br />
virkeshandeln ta fart. Detta<br />
är en utmaning för alla aktörer<br />
inom skogssektorn. För<br />
närvarande är det särskilt god<br />
efterfrågan på sommarstämplingar.<br />
Ur skogsägarnas synvinkel<br />
är det harmligt att det<br />
goda läget för massaindustrin<br />
inte har avspeglat sig på priset<br />
på massaved. m<br />
Text: Erno Järvinen,<br />
forskningschef för<br />
MTK:s skogslinje.<br />
Utgående från skogsfastigheternas medelstorlek på 30 hektar<br />
betyder det att de åländska skogsägarnas nettoinkomster<br />
från virkesförsäljningar i snitt var 2 223 euro/hektar. I övriga<br />
Svenskfinland var nettoinkomsten 2 493 euro/hektar. De lägsta<br />
nettoinkomsterna hade skogsägarna i Lappland, 633 euro/<br />
hektar. m<br />
26 SkogSbruket 4/2011
virkeSpriSer<br />
Rotpriser vecka 14<br />
p stigande<br />
q sjunkande<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
Slutavverkning<br />
Hela landet<br />
Första<br />
gallring<br />
Senare<br />
gallring<br />
Tallstock 55,14 p 43,96 p 48,22 q<br />
Granstock 55,83 p 45,95 p 48,28 p<br />
Björkstock 43,90 p … 37,98 p<br />
Tallmv*) 17,47 p 13,54 p 14,71 p<br />
Granmv 20,42 p 15,39 p 16,64 p<br />
Björkmv 17,45 p 13,09 p 13,99 q<br />
Tallsmåstock 25,68 p 19,92 p 20,88 p<br />
Gransmåstock 28,05 p … 23,84 p<br />
*) mv=massaved<br />
p stigande<br />
q sjunkande<br />
Slutavverkning<br />
Södra Finland<br />
Första<br />
gallring<br />
Senare<br />
gallring<br />
Tallstock 55,66 p … 49,05 q<br />
Granstock 56,18 p 46,67 p 48,56 p<br />
Björkstock 42,63 p … …<br />
Tallmv 16,36 p 13,00 p 14,80 q<br />
Granmv 21,07 q 15,95 p 17,04 p<br />
Björkmv 17,73 p 13,41 p 14,11 q<br />
Tallsmåstock … … …<br />
Gransmåstock … – …<br />
p stigande<br />
q sjunkande<br />
Slutavverkning<br />
Södra Österbotten<br />
Första<br />
gallring<br />
Senare<br />
gallring<br />
Tallstock 55,90 p … 45,66 p<br />
Granstock 54,65 p … …<br />
Björkstock … – …<br />
Tallmv 18,55 p 13,46 q 15,03 p<br />
Granmv 19,99 p … 16,06 q<br />
Björkmv 17,78 q 13,69 q 14,53 p<br />
Tallsmåstock 26,16 q … …<br />
Gransmåstock … … –<br />
Leveranspriser vecka 14<br />
p stigande<br />
q sjunkande<br />
Hela<br />
landet<br />
Södra<br />
Finland<br />
Södra<br />
Österbotten<br />
Tallstock 58,61 p 59,49 q 56,52 p<br />
Granstock 58,04 q 59,99 p 54,69 q<br />
Björkstock 46,52 p 45,01 p …<br />
Tallmv*) 30,37 p 30,70 q 29,86 p<br />
Granmv 32,04 q 33,04 q 30,87 p<br />
Björkmv 30,49 p 31,57 p 30,36 q<br />
Tallsmåstock 34,34 p … 34,09 q<br />
Gransmåstock … … …<br />
*) mv=massaved<br />
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten.<br />
Med småstock avses stockar med<br />
toppdiametern 12–13 centimeter.<br />
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs<br />
i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare<br />
och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar<br />
som överenskommits med avtalskunder ingår<br />
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer.<br />
Priserna är utan moms.<br />
Prisuppgifterna baserar på den information<br />
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer<br />
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder<br />
från privatägda skogar samt virkespriser.<br />
Med privatägda skogar avses skogar som ägs<br />
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar<br />
samt skogar som ägs av städer och kommuner.<br />
I statistiken ingår inte mängder och priser som<br />
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller<br />
Forststyrelsens skogar.<br />
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och<br />
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i<br />
privatägda skogar. Utanför materialet är små och<br />
medelstora sågar.<br />
De virkespriser som anges per område och för<br />
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det<br />
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om<br />
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under<br />
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.<br />
På <strong>Skogsbruket</strong>s webbsajt under rubriken <strong>Skogsbruket</strong> för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna<br />
varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar<br />
du på din faktura. m<br />
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa<br />
i Europa de senaste 52 veckorna<br />
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna<br />
27
Bioenergi<br />
Gallring av stora mått<br />
Skogsägaren Klas Björkskog (t.v.) tillsammans med Peter Heikell,<br />
som köpt energivedsgallringen på rot.<br />
Energivedsgallringen startade i strängaste kyla och beräknas<br />
vara klar när björkarna får mössöron.<br />
Allt virke tas ut som energived, även de stammar som fyller<br />
gagnvirkesdimension. Virkesuttaget är omkring 60 m³/hektar.<br />
en energivedsgallring av modell större<br />
har pågått i karleby hos klas björkskog<br />
i några månader och fortsätter ännu en<br />
tid. Avverkningsområdet är till storleken<br />
cirka 55 hektar och energivedsuttaget<br />
beräknas till 3 500 fastkubikmeter. Med<br />
den mängden energived värmer man<br />
350 egnahemshus ett helt år.<br />
– Avverkningen har fördröjts<br />
i någon mån av den stränga<br />
kölden, berättar Peter Heikell<br />
på Biowatti, som köpt energivedsgallringen<br />
på rot. De<br />
kallaste dagarna har vi varit<br />
tvungna att låta maskinerna<br />
stå.<br />
räcker lagringsutrymmet?<br />
Ungskogen gallras utan förhandsröjning.<br />
Det förorsakar<br />
små stamskador i takt med att<br />
det blir varmare och barken<br />
tinar, speciellt på de låglänta<br />
delarna med mera sly. Det säger<br />
Hannu Pietilä, som sitter<br />
i avverkningsmaskinen. Han<br />
har hållit på i fyra månader<br />
med avverkningen och åtminstone<br />
en månad återstår.<br />
– Småningom kommer det<br />
att bli problem med utrymme<br />
vid upplaget, berättar Peter<br />
Heikell. Avverkningsområdet<br />
sträcker sig visserligen cirka<br />
500 meter utmed en skogsbilväg<br />
men det är si och så om<br />
det räcker.<br />
gallringen ger<br />
60 m³/ha<br />
Energivedsgallringen ger drygt<br />
60 m³/hektar. Virkesvolymen<br />
i den kvarstående ungskogen<br />
är trots ett stort gallringsuttag<br />
100–120 m³/ha. Då det gamla<br />
beståndet kalhöggs i slutet på<br />
1970-talet var virkesvolymen<br />
inte större.<br />
Efter kalavverkningen i slutet<br />
på 1970-talet såddes det<br />
mesta för hand. Bara en liten<br />
del av området blev planterat.<br />
Nu, drygt 30 år senare, är området<br />
alltså moget för gallring.<br />
Skogstypen är en bra VT, som<br />
är vanligast i Karleby.<br />
Före sådden och planteringen<br />
markbereddes hela<br />
området. Som en kuriositet<br />
kan nämnas att då markberedningsentreprenören<br />
körde<br />
sin första runda runt hela<br />
området för att bekanta sig<br />
med det, dröjde han en hel<br />
arbetsdag på sin rundtur. Det<br />
behövdes 800 liter bränsle<br />
innan maskberedningsarbetet<br />
var klart.<br />
Hur mycket energi finns<br />
det i ved från ungskogar?<br />
Energiinnehållet i 3 500 m³ energived är 7 000 MWh. Ett egnahemshus<br />
behöver cirka 20 MWh per år, vilket motsvarar<br />
2 000 liter olja. Med 3 500 m³ energived värmer man 350<br />
egnahemshus ett helt år. m<br />
28 SkogSbruket 4/2011
Efter energivedsgallringen är<br />
virkesvolymen drygt 100 m³/<br />
hektar. Efter 15–20 år är det<br />
dags för nästa gallring.<br />
I dag kan vi konstatera att<br />
alla inblandade har gjort ett<br />
gott arbete. Efter ännu en<br />
gallring efter 15–20 år har<br />
Klas Björkskog ett ståtligt och<br />
timmerrikt tallbestånd. Då<br />
kan han med tillfredställelse<br />
blicka bakåt och dra sig till<br />
minnes att han varit med från<br />
början.<br />
en anekdot<br />
Vid ungefär samma tidpunkt,<br />
som den gamla skogen höggs<br />
ner, genomfördes också en<br />
dikning. Arbetet gjordes av<br />
skogscentralens föregångare.<br />
I samband med detta kan en<br />
liten anekdot berättas. Då<br />
Klas Björkskogs pappa, Alf<br />
Björkskog, hade beslutat sig<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
för att dika området, ringde<br />
han dåtida skogsförbättringsdistriktet<br />
och begärde att få<br />
prata med den chef som satt<br />
Aspsly sprider mer knäckesjuka<br />
än stora aspar<br />
Rostsvampen knäckesjuka angriper unga årsskott på<br />
tall som böjs och knäcks. Det kan försämra virkeskvaliteten<br />
och i värsta fall döda tallplantan. Eftersom<br />
knäckesjukan värdväxlar mellan tall och asp är skadorna på<br />
tall svårast i områden med riklig förekomst av asp. Skador av<br />
knäckesjuka ökar med markens bördighet och ju längre tallens<br />
toppskott är desto större är risken att det blir infekterat.<br />
Löv från aspsly infekterar tallplantorna klart mera än löv<br />
från stora aspar. Det visar en undersökning från SLU. Andelen<br />
skadade tallplantor per ytenhet ökar med antalet aspskott,<br />
men inte med ökat antal stora aspar. Hybridasp är<br />
mindre mottaglig än vanlig asp för knäckesjuka.<br />
I dag känner vi till aspens höga naturvärde och alltfler aspar<br />
lämnas som naturvårdsträd vid avverkningar. De stora<br />
asparnas roll för spridning av knäckesjuka är enligt undersökningen<br />
främst produktionen av rotskott. I asprika tallbestånd<br />
kan man låta ringbarka en del av asparna eller också<br />
låta asparna stå kvar och aktivt hålla efter aspslyet.<br />
Att avverka eller göra högstubbar av asp i tallbestånd i<br />
högriskområden är inte att rekommendera. På en provyta<br />
i Robertsfors nära Umeå, hade alla aspar kapats som högstubbar.<br />
Resultatet var att alla tallplantor blev infekterade av<br />
knäckesjuka och fyra av fem plantor bedömdes att inte producera<br />
gagnvirke i framtiden. m<br />
med fötterna på bordet. Centralfröken<br />
förenade snabbt till<br />
Pelle Wecksten.<br />
För några år sedan utfördes<br />
en iståndsättningsdikning. m<br />
Text och foto:<br />
Måns Åkerblom<br />
Toalettpappersmaskin på<br />
kontoret<br />
Gör ditt eget toapapper! En pappersmaskin på kontoret<br />
kan bli framtiden, om det japanska företaget<br />
Oriental får sin vilja fram. Företaget har tagit fram<br />
en prototyp till en maskin som omvandlar kontorsmakulatur<br />
till toalettpapper.<br />
Ett japanskt företag har konstruerat en liten pappersmaskin,<br />
som omvandlar kontorspapper till toalettpapper. I processen<br />
tillsätts endast vatten till det kontorspapper som strimlats och<br />
matats in i maskinen.<br />
Prototypen är stor som ett klädskåp, och priset beräknas<br />
hamna runt 65 000 euro. Investeringen lär betala sig efter<br />
200 000 rullar, skriver tidningen Skogsland. m<br />
Har du synpunkter på tidningen?<br />
Via webben, www.skogsbruket.fi,<br />
kan du skicka dem till redaktionen.<br />
29
kÖ p & Sä L j<br />
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag<br />
annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för<br />
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.<br />
Utbud på tjänster i Österbotten:<br />
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området<br />
Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749<br />
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534<br />
8565.<br />
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i<br />
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn<br />
041 435 8089.<br />
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av<br />
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd,<br />
tfn 050 322 0567.<br />
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth<br />
Forsman, tfn 050 351 3197.<br />
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby<br />
med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.<br />
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och<br />
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.<br />
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,<br />
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.<br />
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040<br />
750 7929.<br />
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar<br />
i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.<br />
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens<br />
farmartjänst, tfn 0500 567 171<br />
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig<br />
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.<br />
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs<br />
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.<br />
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn<br />
050 518 1054<br />
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs<br />
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.<br />
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs<br />
område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149<br />
eller 050 562 2449.<br />
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,<br />
tfn 0500 160 669.<br />
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden,<br />
tfn 050 505 7088.<br />
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,<br />
J. Slotte, tfn 0400 139 508.<br />
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet,<br />
tfn 0400 86 73 73.<br />
Utbud på tjänster vid Sydkusten:<br />
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW<br />
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.<br />
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,<br />
tfn 040 5057 723.<br />
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med<br />
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.<br />
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver<br />
inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet<br />
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: <strong>Skogsbruket</strong>s<br />
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.<br />
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören<br />
betjänar.<br />
– Jag tror vi kan sluta fundera över det<br />
försvunna planteringsröret efter din senaste<br />
plantering på gården!<br />
Växtskyddshjälp<br />
Produkter och utrustning för skogsskydd:<br />
bl.a. plantskydd, älgstängsel och<br />
barkborreferomon<br />
<br />
<br />
Pilslättsvägen <br />
8 A 00420 Helsingfors<br />
tel:<br />
010 439 4770<br />
email: pertti.rajala@forestum.fi<br />
30 SkogSbruket 4/2011
Konflikt mellan skogsbruk<br />
och vård av fornminnen<br />
– Det handlar om att komma överens och det borde gå. Problemet har gjorts större<br />
än det egentligen är. Det säger torbjörn björkman, verksamhetsledare vid Ålands<br />
skogsvårdsförening, om konflikten mellan markägare till fornminnestäta områden<br />
och Ålands landskapsregering.<br />
Just före jul bjöd 27 markägare<br />
i Saltvik ut sina<br />
marker till Ålands landskapsregering.<br />
De bor i<br />
en bygd som var den första<br />
som steg upp över havet och<br />
som är mycket rik på fornminnen.<br />
Markägarna ansåg<br />
att det inte längre gick att bo<br />
och verka på ett vettigt sätt i<br />
bygden eftersom landskapsregeringen<br />
bevakade fornminnena<br />
på ett ”lagstridigt och<br />
godtyckligt sätt”.<br />
Före det hade landskapet<br />
polisanmält en markägare<br />
som grävt upp en känd fornlämning<br />
och efter det anmälde<br />
markägarna både Ålands<br />
lantråd, vicelantrådet och fler<br />
tjänstemän för olika påstådda<br />
brott, bland annat för att man<br />
inte upprättat ett fornminnesregister<br />
och för att man bryter<br />
mot de regler som gäller för<br />
personregister.<br />
Skall registreras<br />
Samtidigt pågår ett mångårigt<br />
arbete att revidera gällande<br />
fornminneslagstiftning där en<br />
viktig ingrediens är att upprätta<br />
ett nytt register över kända<br />
fasta fornminnen. Detta görs<br />
i samråd med markägarna<br />
och arbetet inleddes våren<br />
2008. Cirka 1 600 markägare<br />
fick ett brev med information<br />
från landskapsregeringen och<br />
drygt 1 400 av dem har meddelat<br />
att de inte har några anmärkningar<br />
mot registreringen<br />
av fornminnen på deras<br />
ägor. Ett 20-tal, företrädesvis<br />
i Saltvik, har meddelat att de<br />
SkogSbruket 4/2011<br />
inte accepterar att det finns<br />
en fornlämning alternativt att<br />
den registreras.<br />
Markägarna har i debatten<br />
hävdat att den nya lagen väsentligt<br />
försämrar markägarnas<br />
rättigheter till intrångsersättning.<br />
Det tillbakavisas<br />
bestämt av de politiskt ansvariga,<br />
bland dem det polisanmälda<br />
vicelantrådet Britt<br />
Lundberg. Bland annat föreslås<br />
skrivningen i lagtexten<br />
– ”full ersättning vid olägenheter<br />
som inte är ringa” – bli<br />
kvar. Dessutom vill man ta<br />
bort en tidsgräns på två år<br />
som tidigare fanns med, det<br />
vill säga att markägaren måste<br />
anhålla om att få rubba fornlämningen<br />
inom två år från<br />
det att den registrerats. Om<br />
tidsgränsen slopas anses det<br />
vara en fördel för markägarna<br />
eftersom även framtida ägare<br />
kan påverka användningen.<br />
Skogsbruk kontra<br />
fornminnen<br />
Britt Lundberg har i debatten<br />
sagt att en viktig ingrediens<br />
i konflikten är markägarnas<br />
möjlighet att bedriva skogsbruk<br />
i områden som är täta på<br />
fornminnen under markytan.<br />
Där krävs det att markberedningen<br />
görs på ett skonsamt<br />
sätt vilket i sin tur kan fördyra<br />
processen.<br />
Torbjörn Björkman, verksamhetsledare<br />
vid Ålands<br />
skogsvårdsförening, säger att<br />
man har ett par aktuella fall<br />
på gång i Saltvik där man<br />
Foto: Marcus Lindholm/bilden tillhör Ålands museum<br />
En synlig fornlämning i en åländsk skog - en rösegrav som troligen<br />
är från äldre järnålder, ca 500 f Kr till 400 e Kr. Den får inte<br />
rubbas utan tillstånd.<br />
kalavverkat och där man vill<br />
markbereda till hösten. Hittills<br />
har dock landskapets<br />
museibyrå sagt nej till markberedning<br />
eftersom det finns<br />
förhistoriska boplatser under<br />
markytan.<br />
– Jag hoppas och tror att<br />
vi ska komma överens och<br />
hitta en lösning så att ytorna<br />
kan markberedas i höst. Ett<br />
alternativ, som jag ser det,<br />
är att skrapa bort det översta<br />
humuslagret så att man får<br />
fram mineraljorden som man<br />
kan plantera i. Det räcker för<br />
skogsägaren och det kunde<br />
göras under museibyråns<br />
överinseende, säger han.<br />
Fornminnespark?<br />
Björkman säger att enstaka<br />
skogsägare är speciellt utsatta<br />
eftersom de har flera förhistoriska<br />
boplatser på sina ägor.<br />
Många har också rösegravar<br />
– eller ”stenhögar” om man<br />
vill uttrycka sig vårdslöst – på<br />
sina marker men de ställer<br />
sällan eller aldrig till större<br />
problem i skogsbruket.<br />
Björkman har också ett annat<br />
förslag på lång sikt. Landskapet<br />
borde lösa in mark,<br />
där de mest värdefulla fornminnena<br />
finns, och inrätta<br />
fornminnesparker. m<br />
Text: Helena Forsgård<br />
31
*.QG71*<br />
ANNONS<br />
Redan 20 år av biologisk<br />
bekämpning av rottickan<br />
En typisk skogsfastighet i<br />
södra Finland är liten och<br />
splittrad, och för många<br />
skogsägare är skogsägandet<br />
inte ens en hobby, än mindre den<br />
huvudsakliga näringen.<br />
– Fastän man kunde tro att skogen<br />
inte har plats att växa i trängsel-<br />
Finland, så finns här nog träd så det<br />
räcker. Marken är bördig och träden<br />
växer snabbt, säger Olli Lukkarinen<br />
som är anskaffningsman vid Stora<br />
Enso.<br />
Det avgörande är att förebygga<br />
– I värsta fall har 15-20 procent av<br />
de avverkade träden varit angripna<br />
av röta. Det innebär en enorm<br />
ekonomisk förlust för skogsägaren,<br />
fastslår Lukkarinen. På grund av det<br />
stora antalet sommaravverkningar är<br />
stubbehandlingen av största vikt i<br />
områdets skogar, påminner Lukkarinen.<br />
Flera år av upplysningsarbete har<br />
äntligen börjat bära frukt, och man<br />
har börjat förstå hur viktigt det är<br />
att regelbundet nyttja och sköta<br />
skogen samt utföra förebyggande<br />
stubbehandling för förhindrandet av<br />
rötskador. Därför håller spridningen<br />
av röta till friska trädbestånd på att<br />
minska.<br />
För skogsägarens bästa<br />
Rotticka och stubbehandling är ännu<br />
inte bekanta termer för alla skogsägare.<br />
– I de små skogarna i södra Finland<br />
är virkeshandeln en sällan återkommande<br />
händelse. Samtidigt som<br />
vi skriver kontrakt om rotförsäljning<br />
berättar jag hur nödvändigt det är<br />
med stubbehandling, säger Lukkarinen.<br />
För många skogsägare är stubbehandlingen<br />
en självklar sak senast då<br />
det framgår att preparatet är ekologiskt.<br />
Många skogsägare vill ju undvika<br />
att använda kemiska medel i<br />
sina skogar.<br />
20 år i samarbete<br />
Stora Enso, Metla och Kemira (numera<br />
Verdera) började tillsammans<br />
utveckla Rotstop för 20 år sedan.<br />
Under de kommande 20 åren kan<br />
rötsvampen som urholkar träden kanske<br />
äntligen besegras med hjälp av<br />
naturens egen bekämpningsmetod.<br />
ROTSTOP<br />
klimatavtryck<br />
1,35 kg/ton lösning<br />
UREA<br />
klimatavtryck<br />
1200 kg/ton lösning<br />
ROTSTOP ® SC biologiskt preparat<br />
för stubbehandling<br />
• Förhindrar rottickan, som orsakar rotröta,<br />
att spridas i tall och gran<br />
• Innehåller sporer av pergamentsvamp som<br />
är rottickans naturliga fiende – naturens<br />
egen bekämpningsmetod<br />
• Behändig flytande produkt i liten<br />
förpackning<br />
• Utforskad inhemsk och ekologisk produkt<br />
• Kan spridas såväl maskinellt som manuellt<br />
• Mycket litet klimatavtryck jämfört med urea<br />
Läs mera om Rotstop på adresserna<br />
www.verdera.fi (på svenska)<br />
www.rotstop.fi (på finska)