Sirenen Nr 4 • 2003 - Tjugofyra7

Sirenen 

Räddningsverkets tidning 

Bland ruiner i Algeriet 

sid 4 

Brandmän hotade 

vid insatser 

sid 8 

Barnens favoriter 

finns i Värnamo sid 22 

nr 4 

2003

2 Inledaren 

Sirenen Nr 4 • 2003 

Det finns inget alternativ när 

hårt drabbat land begär hjälp 

För drygt tre veckor sedan drabbades 

Algeriet av en svår jordbävning. Som 

vid de flesta katastrofer reagerade 

världssamfundet snabbt. 

De internationella organen, FN och EU, 

insåg direkt att den algeriska staten behövde 

hjälp med att söka och rädda liv på de 

platser där förödelsen var störst. 

En del nationer agerade som de brukar: 

de skickade hjälpstyrkor omedelbart till Algeriet 

utan att ha fått någon begäran om 

det från det drabbade landet eller något internationellt 

organ. Andra – som Sverige – 

avvaktade tills det fanns ett officiellt önskemål 

om assistans. 

Där ligger dilemmat i liknande situationer. 

Erfarenheten visar att livräddandet är 

en kamp mot klockan. Ju längre tid som går 

efter skalvet desto mindre är chansen att 

hitta överlevande i rasmassorna. Samtidigt 

har det visat sig att tidigt anlända internationella 

styrkor har mött ett begripligt 

kaos, som försvårat ett systematiskt sökoch 

räddningsarbete. 

Detta var fallet vid jordbävningarna i Turkiet 

hösten 1999, då samordnande personal 

från FN-organet Undac ställdes inför 

stora problem att organisera de internationella 

styrkor, som kom till Istanbul. 

Avvaktan att föredra 

Detta moment 22 väcker av och till uppmärksamhet. 

Varför dröja med att skicka en 

hjälpstyrka när de första timmarna efter ett 

skalv är de avgörande för livräddning? Tiden 

mellan ett skalv och en officiell begäran 

använder vi till viktiga förberedelser, 

som till att rekrytera personal och skaffa 

materiel. 

Det är ändå ingen enkel pedagogisk uppgift 

att förklara att viss avvaktan trots allt 

kan vara att föredra. Ett organiserat sökande 

kan ge större effekter än ett akut och 

spontant. Jag tycker att arbetet inom ett 

jordbävningsområde kan liknas vid en stor 

Innehåll 

Nyheter 

Algeriet: kaos i ruinerna. …………………………4 

Inga levande – det är också ett besked ……………5 

Karantänregler ifrågasätts ………………………6 

Fyra uppdrag i Irak …………………………………7 

Brandmän påhoppade vid moskébrand …………8 

Ovanlig skolövning i Halmstad …………………9 

Intervju: försvarsminister Leni Björklund …10-11 

Satsning minskade fysskador med 84 procent…12 

Brandman omkom under rökdykning …………13 

Håkan Höglin bortröstad…………………………13 

Brand 2003 – sid 14-17 

Räddningstjänsten naturliga motorn …………14 

Tillsynen blir stora knäckfrågan …………………15 

Brandmän är understimulerade …………………15 

Södertörn inte populära hos alla ………………16 

Vinnande ledarskap bygger på laganda ………17 

Ivar Rönnbäck – nye överdirektören ……………18 

räddningsinsats inom landet. Räddningsledaren 

måste ges tid att värdera skadans 

omfattning och behovet av resurser innan 

all tillgänglig personal eventuellt kallas in. 

Vår styrka hittade under den tid den var i 

aktion ingen överlevande, men bedöms 

ändå ha gjort ett bra arbete. Ett antal områden 

genomsöktes och undanröjde anhörigas 

tvivel på att det kunde finnas levande 

begravda. Det finns under inga omständigheter 

något alternativ till att ge positiv respons 

när ett hårt drabbat land vädjar till 

omvärlden om hjälp. 

Kraftfullt agerande krävs 

Utanför Skånes sydostkust har pågått ett intensivt 

saneringsarbete efter olja från det 

förlista kinesiska fartyget Fu Shan Hai. Oljeutsläppet 

ledde dessbättre inte till några 

mänskliga förluster, men desto större negativa 

miljöeffekter. 

Jordbävningen krävde över 2 200 människors 

liv. Bortsett från denna avgörande 

skillnad finns det likheter mellan jordbävningen 

i Algeriet och oljeutsläppet utefter 

Skånekusten. Stora mänskliga lidanden 

och svåra miljöskador kräver ett kraftfullt 

gemensamt agerande. 

Men det finns utrymme för förbättringar 

på både det ena och andra 

området. Räddningsverket 

har under många år varit engagerat 

i olika projekt runt Östersjön. 

Det har varit fråga om att 

höja kunskapen och förbättra 

resurserna i de baltiska staterna 

för bland annat oljebekämpning. 

Men också övriga länder runt 

Östersjön ingår i de EU-projekt 

som startats under den 

senaste femårsperioden. 

Den senaste fartygskollisionen 

och oljeutsläppet är ett 

bevis på att detta arbete måste 

fortsätta och intensifieras. Det 

Vidareutbildningen börjar klarna ………………19 

Uppslaget: Kajan är kult ……………………20-21 

Sirenen på besök i Värnamo 

Köttbullen och Spagettin – barnens favoriter …22 

Offensiv omorganisation möter framtiden ……22 

Unga hungrar efter förändring …………………24 

I huvudet på räddningschefen …………………25 

Stor oljeskyddsinsats i Skåne ………………26-27 

Sirenens räddningsskola 

Omhändertagande …………………………28-29 

Erfarenheter 

Återtändning allt för vanligt ……………………30 

Gas i gödselbrunn dödade två……………………31 

Ordet fritt 

Måste vi få en katastrof i påbyggnadsvåning? …32 

Hur testas elever i nya utbildningen? …………33 

kan ske i EUs och FNs regi, men också Natos 

Partnerskap för fred, Pff, har lämnat positiva 

bidrag för såväl de förebyggande insatserna 

som de skadebegränsande. 

Samarbetet måste förbättras 

Samarbetet mellan länder och organisationer 

måste förbättras i skarpa situationer. 

Det kan ske genom övning och utbildning. 

Räddningsverket har nyligen medverkat i 

en Nato-övning i Uzbekistan, där scenariot 

handlade om sök- och räddning i ett jordbävningsdrabbat 

område. 

Under flera år har FNs livsmedelsprogram, 

WFP, anlitat Räddningsverket för utbildning 

av personal från olika länder i katastrofinsatser. 

Räddningsverket har regeringens uppdrag 

att hålla beredskap för ett snabbt ingripande 

vid olika typer av katastrofer, till 

exempel vid jordbävningar. Denna beredskap 

utsattes för ett skarpt test i samband 

med jordbävningen i Algeriet och visade 

sig hålla vad den lovar. Denna snabba aktion 

är möjlig tack vare välvilligt inställda 

arbetsgivare i allmänhet och de kommunala 

räddningstjänsterna i synnerhet. 

På i princip tolv timmar hade vi rekryterat 

en sök- och räddningsstyrka 

på närmare 70-talet personer 

och dussinet räddningshundar. 

Utan starkt stöd från och gott 

samarbete med myndigheter, 

företag och enskilda hade vi 

inte kunnat sända vår räddningsstyrka 

så snabbt som nu 

skedde – i solidaritetens tecken. 

Christina Salomonson 

Generaldirektör, 

Räddningsverket 

Kan brandchefen i Södertörn gå på vatten? ……34 

Vi kan inte längre trolla med knäna ……………34 

Näst sista 

Nytt om namn, kolumn …………………………39 

Sista sidan 

Heinz rycker ut – som mekaniker ………………40 

Omslagsbilden: 

Foto: STEN ANDERSSON 

I staden Dellys hade svenskar 

och kineser problem 

under sökningarna efter 

jordbävningen i Algeriet. 

Runt 1 000 människor på 

plats gjorde att varken hundar 

eller sökutrustning kunde 

arbeta effektivt.

Debatt 


Vi måste anpassa servicen till 

det som medborgarna vill ha 

V 

i i räddningstjänsten får 

inte glömma bort att vi 

är till för tredje man, 

alltså allmänheten, företag, organisationer, 

med flera. Jag 

tror att vi är överens om denna 

fundamentala utgångspunkt. 

Det råder väl heller ingen 

tvekan om att ”räddningstjänst” 

är det tredje man vill att 

vi ska leverera. Men vad är det 

mer? 

Det vi i dag levererar är det vi 

tror att de vill ha. Mig veterligen 

finns ingen ”marknadsundersökning” 

gjord på vad tredje 

man vill ha förutom räddningstjänst. 

Borde inte vi inom räddningstjänsten, 

politiker och 

anställda, ta reda på vad det är 

som medborgaren vill ha och 

se om vi kan leverera detta. 

Huvudet i sanden 

Vi vet att räddningstjänsten 

har ett högt anseende bland 

allmänheten, men detta är inte 

liktydigt med att det vi gör är 

allt som vi skulle kunna göra 

och som kan vara efterfrågat. 

Vi får inte falla i samma fälla 

som skriv- och räknemaskinstillverkaren 

Facit, alltså likt 

strutsen stoppa huvudet i sanden 

för att undvika att se den 

utveckling som är omkring oss, 

i det fallet datorernas intrång i 

samhället. Facits öde blev nedläggning. 

Vi i räddningstjänsten får 

inte hamna i en liknande situation. 

I stället måste vi se till att 

anpassa oss till en föränderlig 

omvärld och till det kunderna 

efterfrågar. Därför är det nödvändigt 

att vi blir mer öppna 

för att bredda verksamheten – 

det gäller både för heltids- och 

deltidspersonal. 

Verksamhetsbreddning, som 

gynnar tredje man, borde vara 

en fråga som berör politiker på 

alla nivåer, i kommunen, 

landstinget och på riksplanet. 

Breddningen av verksamheten 

kan vara en öppning för att 

vi ska slippa rationalisera bort 

mannar ur styrkorna och/eller 

att slippa lägga ned någon deltidskår. 

Gör vi rätt saker? 

Förhållandena varierar från 

kommun till kommun när det 

gäller räddningstjänstens 

breddning av verksamheten. 

Men det är viktigt att ingen 

utan vidare bara påstår att ”vi 

har inte denna möjlighet”. Ställ 

i stället frågan: ”gör vi rätt saker?” 

eller ”använder vi vår 

kompetens på bästa sätt?”. 

För att bredda verksamheten 

krävs att vi höjer vår egen kom- 

Uppsökande verksamhet. Räddningstjänsten måste bli aktivare i kontakterna med allmänheten och det måste göras marknadsundersökningar 

vad allmänheten förväntar sig av kommunens räddningstjänst, skriver Lars-Gunnar Strandberg. 

petens på flera områden och 

att vi är beredda att ändra vårt 

arbetssätt. 

En bra start och en verksamhet 

som rönt stor uppskattning 

bland allmänheten i många 

kommuner är IVPA-larm 

(IVPA= I Väntan På Ambulans). 

Tyvärr har IVPA-utvecklingen 

på sina håll hämmats av att olika 

verksamhetsansvariga inte 

kunnat komma överens om ansvarsbiten 

enligt lagstiftningen 

och de ekonomiska ersättningarna. 

När ”Svensson” behöver 

hjälp bryr han/hon sig inte om 

varifrån hjälpen kommer eller 

vem som är huvudman för 

verksamheten – inte heller om 

ur vems myndighets plånbok 

denna betalas. Det enda som 

räknas är att få hjälp snabbast 

möjligt. 

Räddningstjänstens unika 

kompetens och unika tillgänglighet 

borde utnyttjas mer effektivt 

än i dag, både inom förebyggande 

och utryckningstjänst. 

I Väntan På Resurs 

Jag skulle vilja sammanfatta 

den utvecklingspotential som 

finns inom räddningstjänsterna 

med IVPR – I Väntan På Resurs. 

När något går snett eller 

inte fungerar så ringer man i 

de allra flesta fall efter räddningstjänsten, 

som i sin tur 

kontaktar annan resurs. 

Namn: Lars-Gunnar 

Strandberg 

Ålder: 53 

Hemort: Molkom 

Yrkesbakgrund: 

Byggnadsingenjör 

1971-78, brandmannautbildning, 

1980, brandingenjör 

1983, avdelningschefräddningstjänstavdelningen 

1984-86, 

ställföreträdande 

räddningschef i 

Karlstad sedan 

1986. 

Hobby: Ishockey, 

egen träning. 

Inom det förebyggande området 

skulle vi kunna vara mer 

offensiva genom att vara öpp- 

na för att stödja och hjälpa företag 

som efterfrågar vår kompetens. 

Jag vet att man hävdar 

att jäv kan uppstå, vilket vi naturligtvis 

ska vara uppmärksamma 

på. Men det finns ett 

bra exempel i Statens Geologiska 

Institut, som arbetar mycket 

med ”kombinerad verksamhet” 

och som skiljer på bidragfinansierad 

och på övrig verksamhet. 

Institutets verksamhet 

finns reglerat i ”Förordningen 

med instruktion för Statens 

geologiska institut”. Här skulle 

vi kunna vara en ”oberoende” 

part i olika projekt. 

En myndighet borde räcka 

Det är inte bara på lokal nivå 

som förändringar behövs. 

Samma gäller på riksnivå. Det 

är för mig obegripligt hur man 

kunde låta bli att slå samman 

Räddningsverket och nya Krisberedskapsmyndigheten. 

Det 

vore helt naturligt att ha en 

och samma tillsynsmyndighet 

för dessa två verksamhetsområden 

eftersom kommunerna 

så långt som möjligt ska fungera 

på samma vis som normalt 

vid krig och svåra påfrestningar 

i någon eller några 

samhällsfunktioner. Det kan 

inte vara ekonomiskt effektivt 

att ha två myndigheter – det 

borde räcka med Skydd- och 

Säkerhets Verket, SSV. När 

Sprängämnesinspektionen 

slogs samman med Rädd- 

ningsverket var det ett steg i 

rätt riktning. 

3 

Påverka din utveckling! 

Jag uppmanar er inom räddningstjänsterna 

att komma 

med seriösa förslag om breddning 

av verksamheten till gagn 

för de vi är till för, allmänheten, 

där vår tillgänglighet och 

kompetens kommer till effektivare 

användning. Detta medför 

med stor sannolikhet att vi 

får en ännu större legitimitet i 

samhället. 

Mina slutord blir: ”Påverka 

din utveckling innan den påverkar 

dig!” 

Lars-Gunnar Strandberg 

Välkommen att 

delta i ”Debatt”! 

Inläggen på denna sida måste 

vara undertecknade med 

namn. Kontakta redaktionen 

innan du skriver. 

Telefon 054 - 13 51 04. 

Textlängd: cirka 50 maskinskrivna 

rader eller omkring 

4 000 tecken (inklusive mellanslag). 

Adress: ”Debatt”, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

E-post: sirenen@srv.se

4 Algeriet Sirenen Nr 4 • 2003 

Jordbävningen i Algeriet 

Kaos i 

ruinerna 

Ett och ett halvt dygn – sen 

var insatsen över. 

Räddningsverkets sökoch 

räddningsstyrka räddade 

inga liv i Algeriet, men 

gjorde ändå det den skulle. 

– Vi bidrog till att livräddningsarbetet 

kunde slutföras 

snabbt, säger styrkechefen 

Per-Anders Berthlin. 

I kuststaden Dellys mötte den 

svenska sökstyrkan kaos. En 

bröllopsfest hade slutat i tragedi. 

16 personer som varit på festen 

uppgavs vara begravda i 

rasmassorna. Upp emot 1 000 

personer grävde efter levande 

och döda. 

– Det var ett myller av människor 

i och omkring ruinerna, 

säger skadeplatschefen Anders 

Öberg. 

De svenska och kinesiska 

styrkorna försökte få lokalbefolkningen 

att lämna ruinerna, 

försökte förklara att sökarbetet 

inte fungerade om det fanns 

för många människor i dess absoluta 

närhet. 

– En rätt stor samling vägrade 

att gå ner. Säkert anhöriga som 

var chockade. Det gick inte att 

få dem att förstå våra förutsättningar. 

Blandade känslor 

Stämningen på platsen började 

bli otrevlig. Svenskar och kineser 

konfererade med varann. 

– Vi bedömde att det inte behövdes 

två styrkor på platsen. 

Kineserna som var där först fick 

stanna. 

Många upplevde stämningen 

som hotfull. 

– Det var lite olustig stämning 

när vi gick upp på ruinerna 

och ingen militär eller polis 

fanns på plats för att hålla ordning. 

Men folk visade också 

Varje timme är viktig när 

människor ska räddas ur 

rasmassor efter en jordbävning. 

Den svenska styrkan var 

på plats i Algeriet ett och ett 

halvt dygn efter skalvet. 

Borde Räddningsverket lägga 

aktuell personal i beredskap i 

Björröd, samlingsplatsen vid 

internationella insatser, när 

uppskattning, 

säger 

Öberg. 

Händelsen 

i Dellys var 

en ny erfarenhet. 

– Generellt 

sett var störningarna 

få, P-A Berthlin 

ungefär som 

vid tidigare insatser. Men i Dellys 

blev situationen speciell 

med så mycket människor på 

plats som vi ville få undan. När 

vi inte kunde söka uppfattades 

säkert vår personal som passiv, 

människorna blev otåliga, säger 

Per-Anders Berthlin. 

Besvikelse 

Att inte få göra det som är målet 

– rädda liv – kan vara mentalt 

jobbigt för hjälparbetare. 

På plats blir perspektivet kanske 

det närmaste rasområdet, 

desperata människor som vill 

ha hjälp att gräva. 

– När man inte lyckas rädda 

liv känns besvikelse. Men med 

lite distans kan man konstatera 

att vi snabbade på den livräddande 

insatsen genom att söka 

av områden, säger Per-Anders 

Berthlin. 

Han fortsätter: 

– Vem som hittar levande är 

egentligen oväsentligt. Det här 

är ingen tävlan. Alla som deltar 

strävar efter att koordinera den 

internationella insatsen. Det 

var definitivt värt att åka hit. 

Lars-Göran Uddholm, ställföreträdande 

insatschef, är inte 

av riktigt samma uppfattning: 

– Vi har gjort det vi gjort, lokala 

myndigheter och andra 

har varit nöjda. Så det är väl 

värt något. Men med facit i 

hand, om vi vetat det vi vet i 

dag, så borde vi inte åkt. Vi har 

man anar att begäran om hjälp 

kommer att dyka upp? 

– Det går inte av ekonomiska 

skäl. Vi får pengar av Sida först 

när vi har en begäran om 

svensk insats. Att lägga en så 

här stor styrka i beredskap 

skulle kosta upp mot en halv 

miljon kronor, med resor och 

ersättningar. Blir det sedan 

ingen insats får vi heller inga 

en stor grupp som kan göra 

mycket, nu blev det mest att vi 

kom och bekräftade att inga levande 

fanns och att man kunde 

påbörja röjningsarbetet. För 

att vara på plats tidigare skulle 

vi kanske ha en tvåstegsraket, 

skicka delar av truppen först 

med lättare utrustning. 

Hjälpinsatsen i Algeriet blev 

pengar. Och egna pengar att 

betala beredskapen finns inte, 

säger Kjell Larsson, chef för 

Räddningsverkets internationella 

avdelning. 

Den här gången kom Räddningsverkets 

styrka i väg 

snabbt, när väl begäran kom. 

Däremot tog det tid innan 

Räddningsverket fick begäran 

om hjälp. 

överdimensionerad. Insatsstyrkorna 

närmast vällde in. En del 

kom när eftersökningen av levande 

i stort sett var avslutad. 

Kaos på flygplatsen 

På flygplatsen pratade personal 

hos FN och civilförsvaret 

om kaos. 

De syftade då inte på själva 

– Vi kan inte ha styrkan i beredskap 

– Vi hörde inte ett knyst från 

Algeriet under dagen på torsdagen. 

Däremot förberedde vi 

oss givetvis genom att kontakta 

aktuell personal. 

En del länder skickar styrkor 

på eget bevåg, och erbjuder sin 

hjälp när de landar på flygplatsen. 

De är snabbast och har 

bäst förutsättningar att rädda 

liv. Sverige har som policy att 

jordbävningen, utan problemet 

att ta emot alla som landade 

och försöka ge dem vettiga 

uppgifter. Det fanns inte sökområden 

så det räckte till alla. 

Samtidigt var hjälpen begärd 

av Algeriet. 

– På lokal nivå fungerade det 

bra, där hade Algeriets civilförsvar 

bra kontroll. Det som 

inte skicka hjälp förrän begäran 

kommit, av respekt för det 

drabbade landets självbestämmande. 

Det fanns efter insatsen synpunkter 

från styrkan att informationen 

hem till anhöriga varit 

dålig. 

– Vi hann helt enkelt inte 

med att få till det. Den kritiken 

får vi ta.


klickat är högsta ledningen 

hos civilförsvaret och FN. Man 

har inte varit synkroniserade, 

även om samma information 

funnits i båda led, säger Per- 

Anders Berthlin. 

Problemet är inte ovanligt, 

anser han: 

– Det gäller att känna av läget 

och veta vilken hjälp som be- 

Jordbävningen i Algeriet 

Algeriet är 2,4 miljoner kvadratkilometer 

stort, drygt fem 

gånger större än Sverige, och 

har 32,3 miljoner invånare. 

Jordbävningen inträffade 21 

maj klockan 18.44. Skalvet, 

med epicentrum 45 kilometer 

öster om huvudstaden Alger, 

mätte 6,8 på Richterskalan. 

2 268 personer uppges ha 

omkommit, 10 147 skadats 

och cirka 200 000 blivit hemlösa. 

hövs. Man kan jämföra med 

när det var översvämning i Arvika. 

Uppdateringen var säkert 

bra på regional nivå, men något 

senare på regeringsnivå. 

Operativt saknas naturliga informationskanaler 

och man 

fastnar i den administrativa 

kedjan. Så var det i Algeriet 

15 personer plockades ut levande 

ur rasmassor av räddningsstyrkor. 

85 flyg från 27 länder landade 

i Alger för att stödja räddningsinsatserna, 

enligt Undac. 

Svensk hjälp begärdes av Algeriet 

sent torsdag kväll, 22 

maj. Klockan 10 på fredag förmiddag, 

lokal tid, landade den 

svenska styrkan i Algeriet: 64 

personer och 13 räddningshundar. 

Styrkan skickades till 

Algeriet 

Foto: STEN ANDERSSON 

Sökarbetet blev nästan omöjligt 

i Dellys. Människor vägrade 

lämna rasmassorna, de svenska 

och kinesiska styrkorna 

kunde inte använda hundarna. 

Kineserna sökte så småningom 

av området, under besvärliga 

omständigheter. Några levande 

hittades inte. 

Bordj Menaiel, sju mil öster 

om Alger. Sökarbetet inleddes 

fredag eftermiddag och avslutades 

lördag kväll. 

15 ton förnödenheter, i huvudsak 

filtar, madrasser, tält 

och vattendunkar, skickades 

ner i ett Herculesplan av 

Räddningsverket. 

Sida betalar den svenska insatsen 

som beräknas kosta 

fem miljoner kronor. 

Dags att lämna platsen. Beslutet att inga levande finns i rasmassorna 

och att styrkan ska lämna platsen, kan vara tufft att ta, konstaterar 

Leif Andrén. 

Inga levande 

– Det är ändå ett besked 

Inga levande funna. 

Men ovissheten är över. 

De som eventuellt finns 

kvar är döda. 

– Det är ändå ett besked 

och det gör att folk kan börja 

bearbeta sorgen, säger 

Leif Andrén, svensk gruppledare. 

Han står nedanför rasmassorna 

av det som för några dagar 

sedan var badhuset i Bordj Menaiel. 

Det finns inga levande att 

gräva fram. Men lokalbefolkningen 

vill inte släppa greppet 

om hjälparbetarna. 

En kille som jobbat på badhuset 

kämpar desperat för att 

få bort betongklumpar, för att 

hjälpen ska stanna kvar. Hans 

arbetskompis begravdes när 

skalvet kom. 

– Det är ju bara att gå till sig 

själv. Om jag misstänkte att jag 

hade någon anhörig i rasmassor, 

då skulle jag vilja ha hjälp 

av hela världen. Det är svårt att 

lämna dem när de vill att vi ska 

fortsätta sökandet, säger Leif. 

Tolken Bouroucha Moussa 

förklarar för uppjagade människor 

att den svenska styrkan 

måste dra vidare. Uppgiften är 

inte att få fram döda utan levande. 

Sök- och räddningsstyrkans 

arbete kan behövas bättre 

på annat ställe. 

Hjälp till självhjälp 

En bultsax och ett spett blir 

kvar på platsen, som en gest 

och för att underlätta återtåget. 

– Deras eget arbete är en bit i 

bearbetningsprocessen. Det är 

bättre med hjälp till självhjälp 

än att vi bara bistår med arbete. 

Då finns risk att människorna 

tappar kraft. 

Hur tar du beslut att det 

inte längre finns några levan- 

5 

de att leta efter på en skadeplats? 

– När hundarna inte längre 

ger indikation. Hundarna avgör 

åt mig. 

Däremot kan hundarna ge 

indikation när det trots allt 

inte finns något liv att rädda. 

Det hände tidigare samma dag. 

Den svenska styrkan kallades 

att understödja en österrikisk 

styrka vars hundar hade vittring, 

men den tekniska utrustningen 

gav inget utslag. 

– Våra hundar fick också utslag, 

på samma ställe. Vi sökte i 

många timmar, men kom till 

slut fram till att det var lukt 

från folk runt omkring som 

med vindens hjälp gett utslag. 

Vi lät hundarna lukta på folk 

och sedan gå tillbaka till sökplatsen. 

Då fick de inget utslag 

längre. 

Bättre för varje gång 

Leif Andrén är till vardags 

brandmästare i Göteborg. Han 

var med i räddningsstyrkan vid 

jordbävningen i Turkiet 1999. 

– Den jordbävningen var så 

mycket större. Men en reflektion 

är att arbetet fungerar 

bättre för varje gång. Vi slipar 

organisationen, är medvetna 

om problem som kan dyka 

upp. 

Men det kan bli bättre? 

– Man önskar alltid att hela 

uppstartsblocket ska gå fortare, 

men ser ju också att det 

finns skäl till det som sker. Sverige 

kör inte egna race, åker 

inte utan att någon begärt 

hjälp. En markering att det 

drabbade landet är suveränt, 

och det är jävligt bra.

6 Algeriet Sirenen Nr 4 • 2003 

Snacka kunde han. Bouroucha Moussa liftade in som tolk åt den svenska styrkan. Och förklarade för 

lokalbefolkningen hur räddningsarbetet fungerade. 

Tre dagar i Algeriets jordbävningsområde. 

Därefter fyra månader i karantän. 

– Vi ställer oss frågande till Jordbruksverkets 

karantänregler. De 

verkar föråldrade, säger Jan-Olof 

Säll, samordnare av hundstyrkan. 

Sverige är tillsammans med Storbritannien 

och Irland de enda länderna inom 

EU som har karantänbestämmelser för 

hundar som besökt länder utanför EU. 

Bestämmelserna är för hårda tycker 

en del. 

– En hund kanske jobbat totalt tio minuter 

under en insats, sedan ska den sitta 

i karantän i fyra månader. Och vi pratar 

inte om hundar som står utan kontroll. 

De är arbetsredskap, föraren lämnar 

aldrig hunden, säger Jan-Olof Säll. 

De 13 svenska hundar som var i Algeriet 

skickades direkt efter hemkomsten 

till Linköping för karantänvistelse i fyra 

månader. Därefter ska hundarna isoleras 

i hemmet under två månader. 

– Anledningen är risken för rabies. Inkubationstiden 

är oftast upp till sex månader. 

Vi kan få rabiessmitta i landet, 

och den är dödlig. Det viktigaste är samhällets 

och individens hälsa, därefter 

den enskilda hunden, säger Maria Cedersmyg 

på Jordbruksverket. 

Varför har Sverige, Storbritannien 

och Irland hårdare bedömning än andra 

EU-länder? 

– Det är bara dessa tre länder som inte 

haft rabies under modern tid och som 

kan kontrollera sina gränser. De kan 

därför ha karantänkrav. 

Regler kan ändras 

Men de svenska bestämmelserna kan 

komma att ändras. En gemensam EUförordning 

träder i kraft nästa vår. Innan 

dess ska en vetenskaplig kommitté 

göra vissa detaljbedömningar. 

– Bland annat vilka länder utanför EU 

som det är ökad risk att få rabies i. För 

djur från dessa länder får Sverige behål- 

Bouroucha Moussa satt tillsammans 

med svenske ambassadören 

och lyssnade på 

svensk folkmusik, när det 

började skaka i bänkarna. 

Jordbävning. 

Två dagar senare var 

Moussa en viktig länk i det 

svenska räddningsarbetet – 

som tolk. 

Den svenska sök- och räddningsstyrkan 

kom till Algeriet 

utan tolk. Men på vägen från 

flygplatsen till Bordj Menaiel 

vinkades svenskarna till vägkanten 

av en man: 

– Behöver ni en tolk? Jag kan 

hjälpa er. 

En sån slump, tyckte svenska 

styrkan. Men riktigt så slumpmässigt 

var det inte. 

– Tror svenskarna haft lite 

mer bekymmer på vägen utan 

mig. Det här var det minsta jag 

kunde göra, säger Moussa. 

la sin karantän i ytterligare fem år. Därefter 

utvärderas situationen och reglerna 

revideras. 

Vad händer efter fem år? 

– Det beror på vad forskningen visar. 

Vi kan inte ha strängare regler än vad 

förordningen ger oss rätt att ha. 

För räddningshundar gäller i dag 

samma regler som för hundar som varit 

på nöjesresa. 

– Det finns anledning att se över hur vi 

behandlar räddningshundar. Det finns 

andra regler för polis- och militärhundar. 

Skillnaden är att de är statsegendom 

och står under annan kontroll. 

Räddningshundarna är privatägda. 

För hundar som rör sig inom EU inskränker 

sig kraven för rabiesskydd till 

vaccination och blodprov för antikroppskontroll. 

Men reglerna inom EU 

kan ändras, i takt med att rabiesläget 

inom unionen stabiliseras. 

För Räddningsverket kostar det 

600 000 kronor att ha 13 hundar i karantän 

under fyra månader. För att minska 

kostnaderna finns planer på att bygga 

upp egen anläggning på någon eller 

några av skolorna. 

Bouroucha Moussa kom till 

Sverige från Algeriet 1971, jobbar 

som säkerhetsansvarig på 

McDonalds i Sverige. Nu var 

han i Alger på semester, är bekant 

med ambassadören Andreas 

Ådahl och de hamnade 

på en konsert. 

– Jag fattade inte vad som 

hänt förrän folk i lokalen började 

skrika ”jordbävning, jordbävning”. 

Liftade efter vägen 

Moussa erbjöd sin hjälp om det 

skulle komma en svensk styrka. 

– Ring mig, sa jag. Och kom 

senare på att telefonerna inte 

fungerade. När jag försökte få 

tag i konsuln var han på flygplatsen 

och mötte styrkan. 

Därav den viftande Moussa 

efter vägkanten. 

Han blev till god hjälp. Moussa 

inte bara tolkade mellan 

människor, han förmedlade 

Hundarnas karantänregler ifrågasätts 

Rekade på fyrhjulig motorcykel 

Johan Hallencreutz och Sten Andersson 

(bilden till höger) dundrade omkring på en 

fyrhjulig motorcykel när de rekogno -scerade 

tänkbara sökområden. 

– Undac som skulle förbereda arbetet var 

inte före oss, vilket i stort sett innebär att vi 

gjort deras jobb, säger Sten Andersson. 

Johan och Sten rekade i sex städer. Poliser 

som fanns tätt utposterade var till god 

hjälp. 

– Civilförsvaret ville att vi skulle ha eskort. 

Men vi tyckte det var effektivare att resa på 

De verkar 

föråldrade 

egen hand och något hot har vi inte upplevt, 

säger Johan. 

Problemet var snarare att den lokala räddningstjänsten 

var slutkörd och inte längre 

orkade ta beslut. 

– Men där vi bodde satt chefen still på en 

stol och hade koll på det som hände. Andra 

chefer sprang bara omkring och hade ingen 

koll alls, säger Sten. 

Fotnot: Undac är FN:s katastrofutvärderingsgrupp. 

På semester när skalvet kom 

Moussa ryckte 

Direkt efter landning i Såtenäs fick 

hundarna ta lastbilstransport till Linköping 

för vistelse i karantän under fyra 

månader.


in som tolk 

och förklarade för befolkningen 

hur svenskarna jobbade, 

att människorna måste 

lämna ruinerna om sökningen 

skulle kunna genomföras. 

– Jag vet hur byråkratin fungerar, 

jag kan kulturen och 

vet hur människor tänker. Jag 

hjälpte till med att vara spindeln 

i nätet. 

Tappade rösten 

Han lyckades för det mesta. 

Men i Dellys gick det inte. 

– Det var kanske 1 000 människor 

där och situationen 

inte kontrollerbar. Jag var ensam 

och skrek så jag tappade 

rösten. Hälften accepterade 

att indikering inte kunde göras 

med så mycket folk på 

platsen, de bad oss stanna. 

Men den andra hälften gjorde 

det inte och det började bli 

farligt för styrkan. 

Den svenska sökstyrkan 

Är du nöjd 

med insatsen 

i Algeriet? 

Peo 

Sjölund, 

tekniskt 

sök, 

Stockholm 

– Vi skulle 

ha varit här 

tidigare. Att 

vi inte kunde 

komma till och jobba på ett 

ställe kändes helkonstigt. Där 

kunde vi ha gjort något. Vår organisation 

fungerade bra, men 

vi skulle kanske kunde vara 

ännu lite snabbare. Varför inte 

skicka ut en mindre förtrupp 

först för att tjäna tid. Nu åker vi 

med två grupper, cirka 25 personer, 

samtidigt. 

Tomas 

Ek, 

informatör, 

Skövde 

– Jättesvårt 

att 

svara på. 

Hur förhåller 

man sig 

till det faktum att inga levande 

plockades fram? Det har varit 

mycket att hålla reda på. Men 

jag tycker allt fungerat smidigt 

i vår organisation, De ansvariga 

vet vad de gör, det gick smidigt 

på flygplatsen. Det som kändes 

bra var att en journalist från radion 

var med. En värdefull satsning. 

Jag tror det lugnade personalen 

här när de visste att 

information om hur vi hade 

det nådde hem till Sverige. 

lämnade därför platsen. 

– Styrkan har gjort ett jättebra 

jobb. Den ska rädda människor, 

inte ta hand om döda. 

Men det förstår inte alla som 

har anhöriga i rasmassorna. I 

Algeriet är det bråttom att få 

fram de döda. Dessutom 

fanns ibland oro för plundrare. 

Det har hänt att man avslöjat 

folk som stulit från de 

döda, guldringar och annat. 

Den svenska styrkan ansåg 

att Moussas insats i Algeriet 

var mycket värdefull. Moussa 

själv var imponerad av det 

svenska arbetet. 

– Civilförsvaret ser oss, den 

svenska styrkan, som PR för 

dem. Hade algerierna 30 procent 

av den ordning på verksamheten 

som svenskarna 

har, då hade det inte varit några 

problem. För resurserna 

finns i Algeriet, men de är inte 

samordnade. 

Annika 

Peltomaa, 

hundförare, 

Stockholm 

– Vi hade 

inte kunnat 

göra så 

mycket mer. 

Vid ett ställe 

fick vi inte tillträde för att göra 

sökning, det var synd. Tidsaspekten 

törs jag inte säg något 

om, det är så mycket man inte 

vet om förutsättningarna. 

Marie 

Young, 

läkare, 

Malmö 

– Ja, det är 

jag. Vi har 

gjort ett bra 

jobb och 

det har flutit 

på bra. Att vi inte räddat någon 

kan vi inte rå över. Men det vi 

kan rå över har vi skött. Vi var 

till ett sjukhus och lämnade 

material, det kändes också bra. 

Jörgen 

Nyman, 

tekniskt 

sök, 

Lilla Edet 

– Ja, efter 

förutsättningarna. 

Man har att 

jobba mot tiden, och sett till 

det skede vi kom har vi gjort 

vad vi kunnat. Största problemet 

har varit lokalbefolkningen. 

En del människor fick aldrig 

bort från ruinerna, vilket försvårade 

sökningarna. Samtidigt, 

det var min första resa så 

jag har inget att jämföra med. 

Text och foto i Algeriet: PER LARSSON 

Algeriet/Irak 

Foto: KENNETH GYLD 

Räddningsverkets stödstyrka har uppfört ett tältläger i Bagdad varifrån FN administrerar hjälparbetet 

i landet. Lägret innehåller kontor, sammanträdesrum och kommunikationsmöjligheter. 

Räddningsverket i Irak 

Fyra uppdrag för FN 

I mitten av maj släpptes 

Räddningsverket humanitära 

hjälpstyrkor in i Irak. 

Ett 50-tal medarbetare 

finns i landet. 

För närvarande är de svenska 

stödstyrkorna igång med fyra 

olika uppdrag: 

■ I sydöstra Irak har Räddningsverket 

18 personer som 

stödjer FN:s minröjningsorganisation, 

Unmas. 

Den svenska stödstyrkan har 

byggt upp ett centrum i Basra 

för administration av minröjning 

och borttagning av odetonerad 

ammunition. Insatsen 

innebär att sköta marktjänst i 

form av logi, samband, transporter 

och sjukvård åt minröjare 

samt att med IT-stöd kartlägga 

och planera minröjningen. 

– En av Räddningsverkets 

uppgifter är att lokalisera minfält 

och definiera typer av minor 

i gränsområdena mellan 

Irak och Iran. Vi röjer inte minorna 

själva men godkänner 

de utländska minröjningsteam 

som ska in och söka av området 

och rensa bort minorna, säger 

Kjell Larsson, chef för Räddningsverkets 

internationella 

avdelning. 

Tips av lokalbefolkning 

Antalet odetonerade granater 

och ammunition är fortfarande 

ett stort problem i Iraks städer. 

Insatschef Pär-Ola Klang vittnar 

om att lokalbefolkningen i 

Basra så gott som dagligen 

kommer till Räddningsverkets 

kontor och berättar att det 

finns granater som inte har exploderat 

i närheten av deras 

hus. 

Säkerheten bedöms som fyra, 

vilket innebär att FN-personal 

kan jobba begränsat. Fortfarande 

hörs skottlossning nattetid 

och det är inte tillåtet att 

resa hur som helst i landet. 

■ Räddningsverkets stödstyrka 

i Bagdad har de senaste 

veckorna arbetat med att organisera 

ett fullvärdigt kontor i 

hjärtat av staden. Därifrån administrerar 

FN numera sitt humanitära 

hjälparbete. 

– Infrastrukturen i landet är 

fortfarande sönderslagen. Elförsörjning, 

telefon och vattenförsörjning 

fungerar inte. 

Räddningsverket har 15 personer 

i Bagdad som i ett inledande 

skede iordningställt sammanträdesrum, 

kontor och 

kommunikationsutrustning, 

säger Kjell 

Larsson. 

Den svenska 

insatsen i Bagdad 

avslutas i 

början av juli. 

■ FN:s humanitärasamordningsorgan, 

Ocha, ställer i 

ordning 19 regionkontor 

i 

Irak i syfte att 

samordna arbe- 

tet med mänskliga 

rättigheter 

gentemot civilbefolkningen. 

7 

Fyra personer i den svenska 

stödstyrkan monterar, inreder 

och sköter transporten av kontorsinredningen 

till några av 

de större städerna i norra Irak. 

Första regionkontoret är nu 

uppfört i staden Mosul och 

nästa etapp har påbörjats i Kirkuk. 

Den svenska insatsen beräknas 

pågå under sex veckor. 

Uppdraget att bygga regionkontor 

delas med Finland och 

Danmark som jobbar i centrala 

respektive södra delarna av 

landet. 

■ Ytterligare sju sambandsoch 

IT-tekniker från Räddningsverket, 

som tidigare varit 

placerade på Cypern och i Dubai, 

har rest till Bagdad för att 

hålla igång FN:s sambandsnät i 

området. 

Sida finansierar merparten 

av Räddningsverkets uppdrag. 

KATARINA SELLIUS 

Foto: KENNETH GYLD 

Tältlägret i Bagdad under uppförande av från 

vänster Olle Qvarfordt, Mats Holmström, Mikael 

Carlsson och Sara Brodelius.

Natten till 27 april eldhärjades Islamic Center i Malmö. Brandorsaken är fortfarande okänd. Hot mot brandpersonalen på platsen äventyrade släckningsarbetet och det var 

ytterst nära att räddningsledaren avbröt insatsen. 

Brandmän påhoppade vid moskébrand: 

Styrkan nära avbryta insa 

Räddningsledaren var ytterst 

nära att avbryta släckningen 

av Islamic Center i 

Malmö. 

Orsaken var att brandpersonalen 

utsattes för hot och 

påhopp. 

Natten till den 27 april utbröt 

en brand i Islamic Centers moské 

vid Jägersro i Malmö. 

Upprivna och chockade människor 

samlades på brandplatsen 

och situationen var stundtals 

kaotisk. 

– Jag drabbades av mycket aggressiva 

påhopp. Folk skrek hotelser 

om att de skulle ”märka” 

mig. Vi anklagades för att medvetet 

låta bli att släcka branden. 

Det var ett oerhört pressat läge 

och det blev svårt att sköta 

räddningsarbetet, säger räddningsledaren 

Swen Krook, som 

vid två tillfällen tvingades låsa 

in sig i ledningsbilen för att 

komma undan folkhopen. 

Vid släckningsarbetet av en 

anlagd brand utanför ett 

studentboende i Lund, attackerades 

brandmännen av 

studenter. 

Branden utbröt sent på lördagskvällen 

den 24 maj. När räddningstjänsten 

kom till platsen 

brann det häftigt i en hög med 

möbler, kundvagnar och annan 

bråte på gården utanför studentlägenheterna. 

Hundratals 

Polisen spärrade av området 

men ett hundratal personer rusade 

genom avspärrningarna 

och in på brandplatsen. Privatpersoner 

hotade, förolämpade, 

spottade på och ryckte slangarna 

ur brandmännens händer. 

– Jag övervägde att avbryta insatsen 

och lämna platsen trots 

att branden pågick i full omfattning. 

Det var en oacceptabel 

arbetssituation för brandpersonalen 

eftersom den utsattes för 

fara. Tack vare att vi ganska 

snabbt kunde få polisbeskydd, 

behövde jag inte fatta det beslutet. 

Sopats under mattan 

Dagen efter branden skrev 

Swen Krook en rapport om det 

våld och hot hans personal utsattes 

för. 

– Det jag upplevt är mycket 

allvarligt. Det är inte bara en arbetarskyddsfråga, 

det är en fråga 

om attityder och känslor. 

studenter stod på balkongerna 

runt om och skrek och kastade 

ölburkar efter brandmännen 

när de skulle släcka. 

– Det var rena lynchstämningen 

och mycket obehagligt. Folk 

skrek burop, slängde saker och 

det var ett jäkla liv. Jag träffades 

i ryggen av en burk som kastats 

från en balkong, berättar insatsledare 

Jonas Sandberg i Lund. 

Polis larmades till platsen för 

att skapa ordning. 

Swen Krook anser att problemet 

inte är nytt, men att det hittills 

sopats under mattan. 

– Det har förekommit liknande 

sammanstötningar vid andra 

bränder, där det också 

krävts polisresurser för att klara 

släckningsarbetet. Tyvärr har 

detta inte tagits med i insatsrapporterna 

och då blir problemet 

inte officiellt. Vi måste börja 

prata om detta och vidta åtgärder. 

. 

Han menar att det saknas tydliga 

riktlinjer för vad som gäller 

vid en kaotisk insats. 

– Vi måste veta när det är fullt 

legitimt att avbryta en insats. Vi 

kommer att ställas inför de här 

problemen många gånger och 

vi måste veta hur vi ska agera. 

Efter moskébranden upprättade 

räddningstjänsten i Malmö 

två handlingsplaner med 

olika åtgärder. 

Ken Henningson, chef för 

räddningstjänsten i Malmö: 

– Det känns knepigt att få ett 

sådant bemötande och att bli 

hånade när vi ska göra vårt 

jobb. Dessutom var det farligt 

eftersom folk fortsatte att 

slänga möbler från balkongerna 

trots att vi påbörjat släckningen, 

säger Sandberg. 

Polisanmält händelsen 

Räddningstjänsten har polisanmält 

händelsen som våld mot 

tjänsteman. Om brottet bedöms 

– Tyvärr blir det allt vanligare 

att vi ifrågasätts ute på skadeplatsen. 

Vi ska titta över de rutiner 

vi använder i hotfulla situationer. 

Utbildning behövs 

Andra åtgärder ska på längre 

sikt förebygga motsättningar 

av det här slaget. 

– Vi måste arbeta med attityder 

till räddningstjänstens roll i 

samhället. Många förstår inte 

hur vi jobbar med en taktisk insats. 

Varför vi inte alltid sprutar 

vatten på det som brinner för 

fullt när vi försöker skydda det 

som i stället kan räddas. 

Ken Henningson menar att 

det måste till ett omfattande informationsarbete 

som kräver 

samverkan med stadsdelsförvaltningar, 

polis, politiker föreningar 

och skolor. 

– Vi måste också utbilda egen 

personal och göra dem medvetna 

om att folk med annan bak- 

som grovt kan det ge fyra års 

fängelse, annars dagsböter eller 

fängelse i upp till sex månader. 

På studentboendet firades 

den årliga brännbollsfinalen, 

där det är tradition att elda möbler. 

Enligt insatsledare Jonas 

Sandberg är det inte ovanligt 

att studenter skriker glåpord eller 

står och applåderar när 

räddningstjänsten kommer för 

att släcka anlagda möbelbränder. 

Möbelbrasorna förekom- 

grund kan reagera olika kraftigt 

i stressade situationer. 

Swen Krook har 20 års erfarenhet 

från bränder och allvarliga 

olyckor. Han bedömer insatsen 

vid moskébranden som den 

värsta under sin yrkeskarriär: 

– Det beror inte på brandförloppet, 

utan på den hotfulla 

stämning som rådde och som 

påverkade mig personligen 

mycket. Det är redan ett svårt 

arbete vi har, vi ska inte behöva 

tänka på att skydda oss mot påhopp 

från andra. 

Kritiken kvarstår 

Fortfarande flera veckor efter 

branden är Bejzat Becirov, vd 

för Islamic Center, upprörd och 

starkt kritisk till släckningsarbetet: 

– Jag åkte själv dit när jag hörde 

om branden. Det tog över en 

timme innan de började spruta 

vatten. Brandkåren visste inte 

vad den skulle göra eller så 

Lynchstämning i Lund när brandmän s 

mer ofta vid festligheter i slutet 

av terminen. Däremot har 

brandmännen inte tidigare attackerats 

i samband med släckningsarbetet. 

– Studenterna ser oss som en 

myndighet som kommer för att 

tillrättavisa dem. Förmodligen 

är själva pådraget vitsen med 

de här brasorna. Det är svårt att 

komma åt de här traditionerna. 

Men det har hänt att räddningstjänsten 

i Lund lämnat

tsen 

läckte 

Foto: PATRICK PERSSON 

hade de inte kapacitet att 

släcka branden. 

– Folk blev mycket irriterade 

när de uppfattade att brandmännen 

inte försökte släcka 

trots att det brann för fullt. I den 

situationen är det svårt att uppträda 

balanserat, det är inte 

konstigt att man tappar behärskningen. 

Jag bad om ursäkt 

efteråt om jag upplevts som 

oförskämd, säger Bejzat Becirov. 

Swen Krook kommenterar 

Becirovs kritik så här: 

– Insatsen påbörjades omedelbart 

och inriktningen var 

att begränsa branden, inte 

släcka. Men vi fick aldrig någon 

chans att förklara vad vi gjorde 

och varför. Vi försökte flera 

gånger få uppgifter om det 

fanns något speciellt värdefullt 

som vi skulle rädda, men 

vi fick inget gensvar. 


platsen utan att släcka. 

– I detta fallet kände vi att vi 

var tvungna att släcka på grund 

av spridningsrisken. Jag vet 

inte hur man ska stävja den här 

typen av respektlöshet inför 

vårt arbete, men det är kanske 

något vi måste börja diskutera. 

Det var ingen som skadades 

den här gången, säger Jonas 

Sandberg. 


Nyheter 

Realistiskt scenario fick 

ungdomar att tänka till 

Hur få till en övning som 

tonåringarna inte nonchalerar? 

Räddningstjänsten i Halmstad 

gjorde en realistisk repris 

på Göteborgsbranden. 

– Förhoppningsvis fick 

ungdomarna en uppfattning 

om hur snabbt en katastrof 

kan inträffa, säger brandmästare 

Klaus Heinsvig. 

Närmare 300 ungdomar i diskotekslokalen, 

musiken flödar. 

Plötsligt börjar det knastra av 

eld, lokalen rökfylls. Inom några 

minuter faller inventarier 

ner från taket, ungdomarna 

flyr. Det kunde ha varit Backaplan, 

men det är nöjeslokalen 

Diezel i Halmstad. Räddningstjänsten 

övar med kommunens 

åttondeklassare. 

– Vi ville sätta lite press på 

eleverna i en övning. Eftersom 

de rör sig mycket i samlingslokaler 

valde vi att bygga ett spel 

kring Göteborgsbranden. 

Lokalen snabbt rökfylld 

Fyra dagar i april övades närmare 

1 200 åttondeklassare. 

Eleverna slussades in genom en 

nödutgång. Från scenen berättade 

Klaus Heinsvig om vad 

som hände i Göteborg. Successivt 

höjdes volymen på musiken. 

Men snart började också 

eld knastra, rök vällde in och 

på några minuter var lokalen 

rökfylld. 

– När jag pratade inför gruppen 

såg jag känslan av realism 

både i ögon och öron. Jag ville 

även ha ättikssprit ihop med 

röken, men det fick jag inte. 

En nödutgångsdörr öppnades, 

precis som i Göteborg, och 

mer rök vällde in. Tygstycken 

som rasade ner från taket ökade 

effekten. 

– Vissa drog sig undan medan 

andra inte brydde sig. 

Anlitade proffs på rök 

Lokalen utrymdes, men 15 elever 

plockades undan en annan 

väg. De blev kvar i branden. Utomhus 

samlades eleverna och 

fick försöka organisera sig, berätta 

vilka de saknade. Efter en 

stund släpptes de saknade 

fram. 

– Vissa sa att övningen var löjlig, 

andra att den var bra. Men 

med tanke på att det var närmare 

300 elever på plats, så var 

det ovanligt tyst när de 15 kom 

fram. 

Räddningstjänsten anlitade 

proffs att sköta ljud och rök. 

Fyra eftermiddagsövningar på 

diskoteket kostade 20 000 kronor. 

Det var inga problem att få 

satsningen sanktionerad ekonomiskt. 

Men det tog ändå ett 

och ett halvt år att komma till 

skott. 

Foto: ANDERS ANDERSSON, HALLANDSPOSTEN 

Hög ljudvolym och rök. Efter hand ökade rökmängden på diskot i Halmstad och snart var hela lokalen 

rökfylld. Vissa drog sig undan, andra brydde sig inte... Men en nyttig övning blev det för alla inblandade. 

– Kan du gissa varför? Lärarna. 

Där fanns ett motstånd, de 

var rädda att få reaktioner att 

ta hand om. En generationsfråga. 

De yngre lärarna var positiva. 

Men vi fick igenom det, och 

föräldrarna fick information – 

en lapp som de kvitterade – om 

att det kunde vara obehagligt. 

Skolresurs på stationen 

Eleverna i årskurs åtta är de första 

som varit med om kommunens 

satsning på brandutbildning 

hela vägen från förskolan 

till åttan. Det är ett samarbete 

mellan barn- och utbildningsnämnden 

och räddningstjänsten. 

Skolan har en person placerad 

på brandstationen. Marianne 

Aspén, som jobbat på dagis 

och förskola, har haft jobbet i 

fem år. 

– Jag behöver inte marknadsföra 

jobbet längre. Alla vet vad 

det handlar om. Tillsammans 

med en brandman genomför 

jag kurserna. 

Det handlar grovt sett om en 

halv dag vardera för förskolan, 

årskurs två, årskurs fem och 

årskurs åtta på kommunens 

samtliga 36 skolor. 

– Lärare har sagt att elever 

som varit med hela vägen, från 

förskolan till åttan, uppför sig 

på ett annat sätt. 

Vid incidenter på någon skola, 

falsklarm eller anlagd 

brand, ska räddningstjänsten 

vara på plats inom 24 timmar 

och snacka med eleverna. 

Marianne Aspén planerar för 

9 

fortsatt utveckling och vill utrusta 

en släpvagn med docka, 

spis, släckutrustning och diverse 

annat som kan nyttjas vid utbildningen. 

– Hennes idéer tar aldrig slut, 

säger Klaus Heinsvig. 

– Men jag vill gärna ha kontakt 

med andra skolutbildare, 

det är något jag saknar, säger 

hon. 

PER LARSSON 

FOTNOT: Marianne Aspén nås 

på räddningstjänsten i Halmstad, 

tel 035-16 00 00.

10 Intervju 


”När militärer deltar i fredsin 

ska det ske under civilt ledars 

Leni Björklund blev Göran Perssons största 

överraskning när han presenterade sin nya 

regering. Sveriges första kvinnliga försvarsminister 

flyttade in på försvarsdepartementet, 

omgiven av många frågetecken. 

Nu har hon blivit varm i kläderna. Tempot 

är högt. Alla tycks vilja uppvakta henne, alltför 

många vill ha henne med på konferenser 

och möten. 

Leni Björklund är en lite annorlunda minister 

– hon ställer nyfikna motfrågor när 

hon tar emot Sirenen för en intervju. Tycks 

hela tiden vilja lära sig något nytt om den 

verksamhet hon är högste politiske chef för. 

■ Av totalförsvarsbudgeten på cirka 

40 miljarder går allt utom 2 miljarder 

till militära försvaret. Några militära 

hot mot Sverige finns inte 

längre, däremot befinner sig fredsräddningstjänsten 

och ambulanssjukvården 

dagligen i krig mot 

olyckor och katastrofer. Är det i det 

perspektivet rimligt att staten ska 

satsa 20 gånger mer på osannolika 

krigshot jämfört med dagliga 

olyckor? 

– Fördelningen stämmer inte eftersom 

kommunerna svarar för räddningstjänsten 

och landstingen för 

ambulanssjukvården. Det blir sammantaget 

rätt stora belopp per år. 

■ Jo, men samtidigt har till exempel 

kommunerna inte råd att skicka 

sina brandmän på fortbildning. Är 

det inte också en nationell angelägenhet 

att vi kan hålla en hög beredskap 

för vardagens olyckor? 

– Vi befinner oss i ett skede där 

kostnaderna för det militära 

försvaret skärs 

ned. De pengar som fri- 

görs används dock inte 

för att förstärka de civila 

delarna av försvaret, de 

ska istället användas för 

att förstärka vård och 

omsorg, som behöver 

mer resurser. 

– Även om vi inte har 

ett militärt hot riktat 

mot Sverige inom överblickbar 

framtid finns 

det oro ute i världen och då måste vi 

fortsatt ha en grundförmåga att försvara 

oss. 

– Att utbilda och bibehålla den förmågan 

kostar mycket pengar. Dessutom 

vill vi delta i internationella insatser 

med militärer i syfte att lösa konflikter. 

Indirekt kan detta också bidra 

till att säkra för Sverige viktig försörj- 

Terrorinsats 

ska i första 

läget mötas 

av det civila 

samhället 

ning som olja. Det är nödvändigt att 

vi deltar internationellt, trots att det 

är väldigt dyrbart. 

– Var den slutliga avvägningen ska 

ligga är svårt att väga. 

Både militären och de 

civila delarna av totalförsvaret 

kommer att 

fortsätta säga att de behöver 

mer pengar. 

■ Vem ska i första 

hand tackla en plötslig 

terrorhändelse i 

Sverige? Militären har 

sagt att de är de enda 

som har en stark beredskap mot 

NBC-händelser – men hur snabb är 

den? Blir det inte som vanligt polis, 

räddningstjänst och ambulans som 

får ta första stöten och därför borde 

prioriteras resursmässigt? 

– En terrorinsats ska mötas av det civila 

samhället i första läget. Däremot 

ska man vid en allvarlig händelse 

kunna kalla in också 

militära resurser. Den 

så kallade 11 septem- 

ber-utredningen, som 

är ute på remiss, tar 

upp just dessa frågor. 

Min syn är att vi så 

långt det är möjligt ska 

bibehålla det civila 

samhällets struktur och 

undvika att vi alltför 

snabbt hamnar i ett 

dramatiskt krigsliknande 

läge. 

– Det är viktigt att vi får fler övningar 

där man tittar på civil och militär 

samverkan. Av dessa kan vi lära oss 

hur de samlade resurserna vi har bäst 

kan användas i stressade situationer. 

När det gäller större totalförsvarsövningar 

är det utomordentligt viktigt 

att räddningstjänsten deltar aktivt 

och spelar en framträdande roll. 

– Kvotering 

vore inte bra, 

men om inget 

händer så... 

■ Förr bjöds ju de civila delarna 

mest in med armbågen till stora totalförsvarsövningar. 

Hur vill du se 

att det fungerar? 

– Nya Krisberedskapsmyndigheten 

får här en 

viktig roll att i samråd 

med försvarsmakten och 

andra aktörer se till att 

vi får gemensamma övningar. 

■ Anser du att militär 

ska utbildas för fredstida 

insatser i Sverige? 

Under vems befäl ska 

de i så fall stå? 

– Det är en viktig fråga. Den behandlas 

också i den utredning jag 

nämnde. Jag tillhör inte dem som 

tycker att vi ska ha en stor militär försvarsmakt 

för att den ska vara så bra 

att ha för att förstärka det civila samhället. 

I stället ska vi ha en försvarsmakt 

för att kunna 

möta en väpnad konflikt 

och för att kunna 

delta i internationell 

krishantering. 

– När militärer deltar 

i fredsinsatser anser jag 

att det ska ske under civilt 

ledarskap, även om 

jag är medveten om att 

de kan tycka att det är 

svårt och ovant. Denna 

fråga understryker behovet av övning 

och samverkan så att man lär känna 

varandras kompetens och ledningssyn. 

■ Räddningsverket ska på regeringens 

uppdrag under en treårsperiod 

bygga upp ett nationellt centrum 

för erfarenhetsåterföring från 

olyckor i Karlskoga. Men det fattas 

pengar för nästa år och året därpå, 

8 respektive 12 miljoner. Är du be- 

Viktigt att 

verket kan 

kommunicera 

kunskaperna 

redd att skjuta till de pengarna? 

– Vi har tagit del av vad verket säger 

i denna fråga. Jag bedömer att detta 

är en viktig resurs, men budgetbehandling 

pågår och jag kan inte föregripa 

den. Men på sikt kan detta centrum 

inte vila på att bara Räddningsverket 

finansierar. Det finns andra aktörer 

som också har behov av uppföljning 

av olyckor, aktuell statistik och 

annat. Jag tänker exempelvis på transportmyndigheter, 

Socialstyrelsen och 

näringslivet. 

– Räddningsverket bör under de inledande 

tre åren sälja in idén och 

samverka med andra så att finansieringen 

kan klaras på sikt. 

■ Nya centrumets skolor har inte 

ekonomi att utbilda alla nyanställda 

brandmän som ännu inte gått de 

15 veckorna. Detta upplevs inför 

det nya utbildningssystemet som 

ett stort problem i räddningstjänsten. 

Kan du bidra till 

en lösning? 

– Jag känner till pro- 

blemet, men kan inte ge 

något besked nu. Det får 

komma i budgetbehandlingen. 

– När det gäller utbildning 

av brandmän blev 

jag ganska skakad under 

ett besök på räddningsskolan 

i Skövde. Räddningspersonal 

berättade att de inte 

fått någon fortbildning på länge, en 

på 14 år, en annan på 17 år. Jag blev 

mycket paff. Det känns bra att det nu 

startar ett nytt utbildningssystem. 

■ Vad tycker du om att det finns så 

få kvinnor och invandrare i räddningstjänsten? 

– Det förvånar mig att det finns så få 

med invandrarbakgrund. Jag trodde 

att räddningstjänstens uppgifter bor-


satser 

kap” 

de intressera invandrare. Samtidigt undrar 

jag hur kommunerna sköter sin rekrytering. 

– Det är viktigt att vi får in fler kvinnor 

och personer med invandrarbakgrund. 

Räddningstjänstens sammansättning 

borde spegla samhället. Jag hoppas att 

den nya utbildning som börjar i höst ska 

bidra till att öka mångfalden. 

■ Ingen pardon, sa Björn von Sydow 

på Brand 2002 för ett år sedan och 

pekade med hela handen apropå 

mångfalden. Är du beredd att ta till 

kvotering om inget annat hjälper? 

– Jag har samma syn på denna fråga 

som min företrädare. Kvotering? Det 

vore inte bra, men om inget händer kan 

det bli den typen av åtgärder man tvingas 

diskutera. Förhoppningsvis kommer 

de som är tveksamma i dag att övertygas 

om att kvinnor med sina positiva egenskaper 

behövs i räddningstjänsten. Invandrare 

kan också tillföra mycket. 

■ Vad är det viktigaste med den nya 

lagen om skydd mot olyckor? 

– Att man tar bort en del av de detaljerade 

föreskrifter som funnits från statens 

sida och som är svåra att anpassa i 

kommunerna eftersom förhållandena 

där är så olikartade. Samtidigt är det 

viktigt att staten har ett fortsatt ansvar 

med aktiv erfarenhetsuppföljning, rådgivning 

och annat. 

■ Kan inte anpassningen till lokala 

förhållanden leda till att skillnaden i 

kvalitet på skyddet mot olyckor och 

räddningstjänsten blir enormt stor 

från kommun till kommun? 

– Vi går från detaljstyrning till målstyrning, 

men vi tar inte bort statens tillsyn 

och ansvar. Räddningsverket får en 

viktigare tillsynsroll än tidigare och verket 

måste aktivt följa upp så att kommunerna 

uppfyller kraven. Om inte finns 

möjligheten att förelägga kommunerna. 

■ Vad har du för bild av Räddningsverket? 

– En myndighet i kraftfull omställning 

och modernisering som bygger upp 

kompetensbasen. Räddningsverket spelar 

en viktig roll för skyddet mot olyckor 

och räddningstjänsten. Jag har stora 

förväntningar på att Räddningsverket 

sammanställer kunskap genom att 

bland annat hämta in erfarenheter och 

kunskaper, både internationellt och i 

Sverige. 

– Sedan återstår det kanske viktigaste, 

att verket har en hög förmåga att kommunicera 

ut budskapen och kunskaperna 

så att de kommer till praktiskt nytta. 

Stannar kunskaperna på olika tjänsterum 

och i pärmar är arbetet förgäves. 

TEXT OCH FOTO 

STIG DAHLÉN 

Leni Björklund 

Född: 5 juli 1944 

Karriär: 1969 forskningsassistent Lärarhögskolan, 1971 

folkbildningskonsulent Skolöverstyrelsen, 1974 expert 

utbildningsdepartementet, 1977 kommunalråd i Järfälla, 

1980 landstingsråd i Stockholm, 1989 vd Spri (Hälsooch 

sjukvårdens rationaliseringsinstitut), 1999 generalsekreterare 

Svenska kyrkan, 2002 försvarsminister.

12 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2003 

Lyckad satsning i Stockholm 

Fysskador 

ner med 

84 procent 

1993 orsakade fysträningen 

92 arbetsskador inom räddningstjänsten 

i Stockholm. 

2002 hade de minskat till 

15. 

– Vi har numera en varierad 

fys, så de inte spelar det 

där eländiga bollspelet varje 

dag, säger idrottsinstruktören 

P-A Olofsson. 

Räddningstjänsten i Stockholm 

har satsat hårt på ett arbetslivsprojekt. 

Det gav kraftig 

effekt 1994, då arbetsskadorna 

halverades jämfört med året 

innan. 

Och antalet skador har därefter 

fortsatt att minska. 

Jämför vi åren 1993 och 2002 

ser det ut så här: 

■ Totala antalet skador har 

minskat med 72 procent, från 

148 till 42. 

■ Antalet fysskador har minskat 

med 84 procent, från 92 

till 15. 

■ Antalet sjukskrivningsdagar 

på grund av fysskador har 

minskat med 88 procent, från 

1 751 till 198. 

■ 1993 stod fysträningen för 

62 procent av arbetsskadorna, 

2002 hade noteringen sjunkit 

till 36 procent. 

Utbildar ledare 

I receptet finns satsning på utbildning 

av en testledare och 

en styrkeinstruktör i alla grupper. 

– De fungerar efter utbildningen 

som inspiratörer för 

bättre träning. 

Vad ingår i utbildningen? 

– Det handlar om skadeförebyggande 

åtgärder, som varie- 

Ken 

Henningson, 

räddningschef, 

Malmö 

– Ja, det gör 

vi. Vi har ingen 

diskussion om 

förbud utan snarare om att förebygga 

skador. Det finns heller 

ingen anledning att förbjuda 

något, det är allsidig träning vi 

vill ha. Och vi har numera ett 

mer allsidigt program. Men statistik 

och uppföljning visar att 

rad fys, kost- och näringslära, 

uppvärmning och stretching. 

Vi har fått mer varierad fys, exempelvis 

styrketräning, cirkelträning, 

spinning, simträning 

och löpträning, säger P-A 

Olofsson. 

Stockholms satsning kostar 

cirka 40 000 kronor per år, 

slantar som man räknar med 

att få tillbaka med råge. 

Hur löser man löpträning 

för en styrka som ligger i beredskap? 

– Det finns slingor där man 

kan ställa bilen i centrum. Det 

har fungerat bra. 

P-A Olofsson konstaterar 

dock att förhållandet till hur 

fysträningen ska skötas varierar. 

– En del bestämmer på eftermiddagen 

vad de ska göra på 

fysträningen. Andra har rullande 

schema med löpning, styrka, 

spinning och boll, och det 

är förstås så man ska jobba. Då 

blir det inget tjafs. Framförallt 

de yngre har förstått att man 

inte kan hålla på bara med boll. 

Fotbollen värst 

Fotboll och innebandy dominerade 

skadelistan tidigare i 

Stockholm och gör det fortfarande. 

Även om de till antalet 

nu är få. 

1993 stod fotboll och innebandy 

för 86 procent (79 av 92) 

av fysskadorna, 2002 stod de 

för 87 procent (13 av 15). 

– Fotbollen orsakar de värsta 

skadorna. 2001 gav sju fotbollsskador 

314 sjukskrivningsdagar, 

nio innebandyskador 

orsakade 14 sjukskrivningsdagar. 

Tillåter ni innebandy/fotboll på fysträningen? 

skadorna från fysträningen ändå 

är överrepresenterade. 

Bengt-Ove 

Ohlsson, 

tf räddningschef, 

Falkenberg 

– Ja, men i begränsadomfattning. 

Innebandy eller fotboll 

finns på ungefär vart sjätte fyspass. 

Vi jobbar med ett allsidigt 

program som bland annat inne- 

Foto: JOHAN EKLUND 

En medveten satsning i Stockholm 

på varierad träning har 

kraftigt minskat skadorna från 

fysträning. 

Finns det anledning att 

bannlysa fotboll och innebandy? 

– Frågan är befogad. Men i 

vårt fall tycker jag vi visat att vi 

kan klara det ändå. Man kan ha 

boll som bonusträning, det ger 

kondition, koordination och 

balans. Men det är en chefsfråga 

om det ska gå åt pengar till 

rehabilitering för fysträning, 

det är ju skattepengar det 

handlar om. Och förresten, vilken 

yrkesgrupp har så väl förspänt 

med lokaler och andra 

resurser för att ägna sig åt bra 

träning? säger Olofsson. 

Noteras kan att samtidigt 

som arbetsskadorna minskat 

kraftigt i Stockholm så har personalstyrkan, 

på grund av sammanslagningar 

med andra 

räddningstjänster, ökat i antal. 

PER LARSSON 

håller löpning, styrketräning, 

spinning och simning. Skadorna 

har minskat något. Jag tror inte 

på något förbud. 

Peo Staberyd, räddningschef, 

Nerike 

– Ja, men det är uppstyrt av 

fysansvariga instruktörer i varje 

skiftgrupp. Med ett rullande 

schema skiftar vi instruktörsansvaret 

inom gruppen. Tidigare 

hade vi problem med ensidig 

fysträning och Yrkesinspektio- 

148 

92 

Arbetsskador räddningstjänsten i Stockholm 

77 

44 

64 

49 

50 

29 

56 

-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 

nen hängde över oss. Men för 

något år sedan fick vi ett trendbrott 

och nu är skadorna färre. 

Lars 

Malmquist, 

räddningschef, 

Norra Älvsborg 

– Ja, det gör vi 

än så länge. Vi 

har anställt en 

personalsekreterare som tittar 

på helheten när det gäller kost 

27 

58 

28 

Totalt antal arbetsskador 

Arbetsskador från fysträning 

Typ av idrott vid fysskador 

-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 

Innebandy 26 21 21 6 6 13 5 3 9 7 

Fotboll 53 17 23 11 14 9 11 11 7 6 

Löpning 3 2 1 4 6 1 0 2 0 0 

Styrketrän. 1 2 2 3 1 2 1 0 0 2 

Övrigt 9 2 2 5 0 3 1 4 1 0 

Totalt 92 44 49 29 27 28 18 20 17 15 

Sjukdagar orsakade av fysträning 

-93 -94 -95 -96 -97 -98 -99 -00 -01 -02 

1 751 459 511 175 350 1 083 123 253 346 198 

56 

18 

40 

20 

43 

17 

42 

15 

och motion. Allsidig träning är 

dit vi vill nå, men några förbud 

har vi ännu så länge inte. 

Leif Borg, fysansvarig, 

Dala-Mitt 

– Ja, det gör vi. Vi har 45 minuter 

fotboll, innebandy eller rinkbandy 

samt 20-25 minuter 

stretching och styrketräning på 

passen. Jag tror det i framtiden 

blir en förändring, men det är 

inte aktuellt nu.


Nyheter 

Omkom under sin första insats 

För första gången på nära tio 

år omkom en svensk brandman 

under rökdykning. 

29-årige Niklas Råbesjö 

fick sätta livet till under sin 

allra första rökdykarinsats. 

Händelsen har väckt stor förstämning 

på kåren i Norrköping, 

men också rest många 

frågor kring rökdykning. 

Råbesjö blev av allt att döma offer 

för en mordbrännare. Ett 

vittne hade hört ljudet av krossat 

glas och inbrottslarmet 

samt sett en person med kofot 

och en dunk i handen springa 

från den stängda nattklubben 

Camel Club. Detta inträffade 

strax före klockan två på natten. 

Även natten innan hade räddningstjänsten 

larmats till samma 

objekt. 

Insats gjordes via både huvudentrén 

och nödutgången 

på baksidan. Efter en dryg halv- 

BRF valde ny ordförande: 

Greger Sundgren 

öppen för nya grepp 

Greger Sundgren röstades 

fram till ordförande för 

Brandmännens Riksförbund 

(BRF) de kommande fyra 

åren. 

För första gången i förbundets 

historia hade ombuden 

två ordförandekandidater 

att välja mellan. 

Sundgrens konkurrent om ordförandeposten 

var Håkan Höglin, 

förbundsordförande de senaste 

17 åren. Voteringen visade 

på en klar övervikt för Sundgren, 

i siffror var den 61-16. 

På kongressen gjordes en 

stadgeändring, som innebär 

att förbundet frångår systemet 

med heltidsanställd ordförande 

till att åter ha en arvoderad 

ordförande. Samtidigt får förbundet 

två vice ordförande och 

här valdes enhälligt de nominerade 

Peter Bergh, Gästrike 

räddningstjänst till förste vice 

och Kenneth Carlsson, Smedjebacken 

till andre vice ordförande. 

Enligt förbundsstyrelsen beror 

återgången från heltidsanställd 

ordförande till arvoderad 

på en försämrad ekonomi. 

Orsaken uppges vara ett sviktande 

medlemsantal, en 

minskning från cirka 10 500 

till cirka 8 500. 

– Här får den nya styrelsen en 

huvuduppgift att tillsammans 

med avdelningar och klubbar 

timme började luften ta slut för 

det första rökdykarparet och 

Niklas Råbesjö skickades in på 

det som skulle bli hans första 

och sista skarpa rökdykarinsats. 

Han hade modern utrustning 

och gick i par med en erfaren 

brandman. 

Plötslig intensiv värme 

Vad som gick snett utreds fortfarande. 

Till en början såg det ut 

som en rutininsats, röktäcket 

gick bara ner till knähöjd och 

rökdykarledaren såg reflexerna 

från rökdykarparets stövlar. 

Men efter en stund förvärrades 

situationen, röken blev tätare 

och värmen tilltog plötsligt. Förste 

rökdykaren rapporterade 

om detta och att han såg lågor 

bakom sig. Rökdykarledaren 

sprutade vatten i angiven riktning 

och lågorna försvann. Samtidigt 

fick rökdykarna order om 

att retirera. De befann sig då cir- 

ute i landet få upp medlemsantalet 

igen. Vi siktar på att höja 

antalet med minst 250 per år 

under kongressperioden, säger 

nye ordföranden Greger Sundgren. 

Informationsproblem 

Sundgren hör ofta talas om tilltagande 

rekryteringsproblem 

och visst finns sådana. Men 

han tycker inte att detta är hela 

sanningen. 

– Delvis är det också ett informationsproblem 

gentemot huvudarbetsgivaren. 

Många arbetsgivare 

inser inte vilken viktig 

resurs en deltidsbrandman 

kan vara för företaget och denna 

blir ännu mer påtaglig nu 

när lagen om skydd mot olyckor 

kommer. 

– Därför måste räddningscheferna 

bli bättre på att informera 

deltidarnas huvudarbetsgivare. 

Man kan inte begära att 

den enskilde deltidaren själv 

ska stå för denna marknadsföring. 

Greger Sundgren vill också se 

en ökad öppenhet inför nya organisatoriska 

lösningar, exempelvis 

tvåmannastyrkor som 

larmas ut från fler orter i närområdet. 

Vidare efterlyser han 

ett ökat samarbete med heltidspersonalen. 

– Givetvis ska vi också fortsätta 

arbeta för en ökad mångfald, 

vi behöver fler kvinnor i kårer- 

ka tolv meter från dörren. 

Det blev allt varmare, men någon 

övertändning av hela rummet 

inträffade aldrig. 

Förste rökdykaren följde 

slangen ut och uppger att han 

trodde att han hade kollegan 

framför sig. Förhållandena 

hade nu blivit mycket svåra, förste 

rökdykaren var helt utmattad 

när han nådde dörren, dessutom 

med brännskador på axel 

och överarm. I luftpaketet 

fanns fortfarande 180 bar av ursprungliga 

cirka 300. 

Flera utredningar 

Räddningschefen Bertil Wildt- 

Persson och hans kollegor på 

brandstationen i Norrköping 

har upplevt en tung tid. Mitt 

uppe i bearbetningen av det 

svåra som inträffat har han fått 

svara på en massa frågor från 

utredare, kollegor runt om i 

landet och media. 

na, liksom personer med invandrarbakgrund. 

Här måste vi 

bli aktivare om vi ska nå påtagliga 

resultat, säger Greger 

Sundgren. 

En annan viktig målgrupp 

för BRF och räddningstjänsterna 

att uppvakta är de lokala politikerna: 

– Vi måste försöka få dem 

mer intresserade för frågor om 

säkerhet. Det är viktigt, inte 

minst för räddningstjänsten 

själv och ännu viktigare blir det 

med den nya lagstiftningen. 

Räddningsverkets chef Christina 

Salomonson deltog och 

slog bland annat fast: 

– Deltidsbrandmännen är absolut 

nödvändiga för att svensk 

räddningstjänst ska fungera. 

Charlotte Åkesson, Höör, 

Melker Kjellgren, Strömsund 

och Christer Stenborg, Västervik 

invaldes som nya ordinarie 

ledamöter i förbundsstyrelsen. 

Det krävdes fyra slutna voteringar 

för att få fram de sju ordinarie 

ledamöterna bland 14 

kandidater. Förutom nämnda 

trio valdes dessa som ordinarie 

ledamöter: Herman Persson, 

Dorotea, Matz Lindberg, Piteå, 

Bo Lundberg, Hagfors och Leif 

Norlin, Tomelilla. 

Jan Nilsson, Piteå, valdes till 

förbundskassör. 

I detta läge har han svårt att ge 

några svar på varför det gick så 

illa. Arbetsmiljöverket och polisen 

utreder, räddningstjänsten i 

Norrköping har begärt hjälp 

med brandutredare från Stockholm 

(Kenneth Möller) för att 

säkra en neutral bedömning, 

SKL (Statens kriminaltekniska 

laboratorium) har bistått polisen 

och framför allt studerat elledningar 

och strålröret (om 

det kan ha blivit elektriskt ledande). 

Polisutredningen pågår, 

men inte mycket tyder på 

att elektricitet orsakat att Råbesjö 

inte tog sig ut. 

Wildt-Persson har också fått 

frågor från media om det var 

vettigt att skicka in en nyutbildad 

rökdykare på sitt första 

uppdrag i en såpass komplicerad 

miljö som nattklubben. 

– Med facit i hand kan alla 

vara efterkloka, men personalen 

på plats bedömde att det 

Nu finns propositionen om 

ny lag om skydd mot olyckor 

13 

inte var en farlig miljö. Rökdykarna 

överraskades av den intensiva 

värmen. 

Sannolikt tappade Råbesjö på 

väg ut kontakten med brandslangen 

och då blev den helt 

rökfyllda och heta lokalen en 

ruskigt farlig och svår miljö att 

orientera sig i. 

– En stilla förhoppning är att 

vi i svensk räddningstjänst kan 

dra erfarenheter av det hemska 

som inträffat så att liknande 

händelser kan undvikas i framtiden, 

säger Bertil Wild-Persson. 

Niklas Råbesjö anställdes så 

sent som i början av april och 

hade gått sex veckors grundkurs. 

I den ingick komplett utbildning 

för rökdykare. 

De senaste 20 åren har totalt 

sex svenska brandmän omkommit 

i samband med rökdykning. 

Förra gången det hände 

var i Olofström 1994. 

STIG DAHLÉN 

Sedan slutet av maj ligger propositionen om reformerad räddningstjänstlagstiftning 

på riksdagens bord. Höstriksdagen tar 

ställning till regeringens förslag till ny lag om skydd mot olyckor, 

som är tänkt att träda i kraft den 1 januari 2004. 

Regeringen har gått på lagrådets linje när det gäller paragrafen 

som styr kommunernas ansvar för den förebyggande verksamheten. 

Efter lagrådets påpekande finns tydligare skrivet att skyldigheterna 

gäller inte bara liv utan också egendom och miljö. 

– Det är mycket viktigt att vi fortsätter arbetet med att minska 

antalet olyckor i vårt land och den lagen ger kommunerna bättre 

förutsättningar för den uppgiften, säger försvarsminister Leni 

Björklund i en kommentar till propositionen. 

Vägverket prioriterar efter 

Sirenens avslöjande 

Tekniska problem i bilregistrets datasystem är huvudskälet till 

att utryckningsfordon blivit felregistrerade. 

Nu ska bilregistret se till att problemet försvinner 

– Ärendet är prioriterat, säger Thomas Eriksson, chef för registeravdelningen. 

Sirenen berättade i förra numret att många utryckningsfordon 

är felregistrerade och därmed inte lagligt kan användas för utryckningskörning. 

Då angav Vägverket, som bilregistret lyder under, som huvudorsak 

att ägare inte fyllt i utryckningsfordon under ”övrig anmälan” 

vid registrering. Det är också det besked som räddningstjänstpersonal 

fått vid kontakt med bilregistret 

Men kolumnen ”övrig anmälan” ska ägaren i det här fallet 

egentligen inte behöva bry sig om, enligt Thomas Eriksson på 

bilregistret. 

– Uppgift om vem som är ägare och tekniska omständigheter, 

som larm, ska räcka för att fordonet ska bli korrekt registrerat. 

Men så har inte skett i många fall. Skälet är att bilregistret haft 

problem med datasystemet, och därmed den automatiska registreringen. 

Ett kryss i rutan ”övrig anmälan” har varit en gardering 

för att undvika risken för felregistrering. 

Ansvariga för ambulansverksamheten i Västernorrland säger 

sig ha känt till problemet i tio år. 

– Vi har haft över 100 ambulansleveranser under de åren. Leverantörer 

har gått i god för att de fyllt i registreringen rätt, jag har 

själv fyllt i övrig anmälan. Men det har blivit fel ändå. Vägverket 

bör ta ansvar för att det blir rätt, säger transportkonsulenten 

Berndt Forsberg. 

Det lovar man att göra på bilregistret. 

– Allt flyttas nu över till ett system. Förändringarna kommer att 

ske snabbt, arbetet ska påbörjas innan sommaren, lovar Thomas 

Eriksson. 

PER LARSSON

14 Brand 2003 Sirenen Nr 4 • 2003 

Brand 2003 

Halmstad 

– Rätt dra in skogsbrandflyget 

Räddningsverket gjorde rätt 

som drog in pengarna till skogsbrandflyget. 

Det beskedet gav försvarsminister 

Leni Björklund på Brand 

2003. 

– Departementet är utsatt för 

nedskärningar och våra myndigheter 

måste klara sina fastlagda 

uppgifter. Skogsbrandflyget 

är ingen sådan uppgift. Vi 

stöder Räddningsverkets prioriteringar, 

sade Björklund. 

Hon gav dessutom en släng 

Brand 2003 i Halmstad lockade 390 deltagare, bästa uppslutningen 

på länge. Behovet av information om lagen om skydd mot olyckor 

bidrog säkerligen till det stora intresset. Försvarsminister Leni 

Björklund deltog inledningsdagen i en frågepanel. Hon fick svara på 

frågor om vad som hänt sedan Brand 2002 tillsammans med Ann- 

Louise Eksborg, generaldirektör för Krisberedskapsmyndigheten, 

Christina Salomonson, Räddningsverkets generaldirektör och 

Thord Eriksson, Kommunförbundet. 

Nya lagen berör hela kommunen 

Räddningstjänsten naturliga motorn 

En del formulerar handlingsplaner 

– andra famlar utan 

handling. 

Räddningstjänst-Sverige 

är olika förberett på den nya 

lagen. 

Det har i många år upprepats 

att räddningstjänsten måste få 

med politikerna. Den här gången 

var de med i större numerär 

än tidigare, givetvis väl medvetna 

om ett större lokalpolitiskt 

ansvar i antågande. 

– Det är nytt för räddningstjänsten, 

men ni är säkert vana 

det från andra verksamheter i 

kommunen, sade Anna Svensson 

Kommunförbundet. 

Inte prioriterad politiskt 

Men betyder ökat ansvar att 

räddningstjänstfrågorna automatiskt 

blir viktigare för politikerna? 

– Den nya lagen är bra, men 

hur vi förvaltar den är avgörande. 

Räddningstjänsten är i dag 

till dem som kritiserat beslutet: 

– Tidigare, när ni blev tillfrågade 

om att hjälpa till för att 

skogsbrandflyget skulle överleva, 

då blev det inget gensvar. 

Om ni tycker att flygverksamheten 

är så viktig, så går det att bidra 

till den. 

Hur ser då försvarsministern 

på området skydd mot olyckor? 

– Mina mål är enkla, men svåra 

att uppnå. Jag vill ha färre döda 

i olyckor, färre skadade i olyckor 

och att miljön utsätts mindre. 

Foto: PER LARSSON 

Det kom fler politiker än vanligt till den årliga brandkonferensen. 

Säkert för att nya lagen om skydd mot olyckor ställer större krav 

på politikerna. 

ingen prioriterad politisk fråga, 

sade Lars Berg, tidigare 

räddningschef i Malmö. 

”Hur politiker kan leda kommunen 

mot skydd mot olyckor 

och extraordinära händelser” 

var det ämne av fyra grupparbeten 

på Brand 2003 som lockat 

flest deltagare. Och diskus- 

sionerna blev intensiva. 

– Hur kan vi bjuda in andra 

nämnder att diskutera trygghet 

och säkerhet? Det är inte 

meningen att räddningstjänsten 

ska tjata för att få utbilda 

på skolan, det är skolan som 

ska förbereda för det och sedan 

be räddningstjänsten om 

hjälp. Det är jätteviktigt att jobba 

in det, sade Leif Landén, direktionsordförande 

för Nerikes 

räddningstjänst. 

– Det åligger kommunstyrelsen 

att ta tag i frågan. Men det 

är intressant för räddningsnämnden 

att vara motorn och 

även naturligt att initiativen 

tas där, eftersom kompetensen 

finns i vår förvaltning, sade Jonas 

Lindgren, räddningsnämnden 

i Malmö. 

– Räddningstjänsten är den 

naturliga motorn, tyckte Anna 

Carlsson, räddningsnämnden i 

Halmstad. 

Inte bara bränder 

– Det är viktigt vad som står i 

kommunfullmäktiges beslut, 

det kanske är så att vi är ålagda 

att sköta frågorna, sade Martin 

Johnsson, trafik- och räddningsutskottet 

i Falkenberg. 

– Men det finns mycket som 

rör skydd mot olyckor. Det 

handlar inte bara om bränder 

utan även skadegörelse och 

våld, sade Jonas Lindgren. 

– Det är viktigt att man kommer 

fram till vad som är viktigt 

för trygghet och säkerhet i sin 

kommun. Man kan inte anamma 

allt utan måste göra lokala 

begränsningar, sade Gunnar 

Bergström, länsstyrelsen i Örebro. 

En fråga som dök upp var hur 

de räddningstjänster som finns 

i kommunalförbund ska upprätta 

handlingsprogram. Frågan 

bollades till juristen Christer 

Hjert, som inte hade någon 

patentlösning. 

– Det går att hantera men är 

säkert krångligare än om räddningstjänsten 

finns i en kommun. 

Det går att lägga över ansvaret 

på förbundet, men frågan 

är om det är lämpligt. Man 

måste kanske kompromissa 

med grannkommunerna, spekulerade 

han. 

PER LARSSON


Vad är likvärdigt eller godtagbar 

nivå på skyddet mot 

olyckor? 

Det blir den stora knäckfrågan 

när den nya lagen om 

skydd mot olyckor ska tillämpas. 

Och ett tungt ansvar 

vilar på Räddningsverket 

om lagen ska bli en framgång. 

Det är Sven Hammarstedt, 

Kommunförbundet och Christer 

Hjert, kommunrättsjurist, 

ense om. Båda talade tillsammans 

med Elisabeth Söderberg, 

Räddningsverket, om de 

kommunala handlingsprogrammen. 

Nya lagen går från detaljreglering 

till målstyrning och 

nationella mål. Skyddet ska ha 

en godtagbar nivå i förhållande 

till den lokala riskbilden 

och dessutom ska det vara likvärdigt 

över hela landet. 

– Lika är enkelt att mäta men 

likvärdigt? Alla som har fler än 

ett barn vet att om man ska hälla 

upp saft måste det vara exakt 

lika annars blir det ett herrans 

liv. Men har de fått likvärdigt? 

Den som är törstigare behöver 

mer saft, exemplifierade Christer 

Hjert. 

Tillsynen oerhört viktig 

Hur likvärdighet ska mätas gav 

han inget svar på utan överlämnade 

med varm hand frågan 

till Räddningsverket. 

– Tillsynen får en oerhört viktig 

roll, den visar om kommunerna 

lyckas eller inte. Om man 

misslyckas mäta likvärdighet 

kommer rikspolitikerna inte 

att hålla fingrarna i styr. 

Som exempel på misslyckad 

målstyrning tog han skolan 

som i praktiken är tillbaka i regelstyrning. 

– Staten var inte nöjd och 

började peta i hur kommunerna 

skötte sig. I dag har vi 600 sidor 

regler för skolan. 

De lokala målen ska beskri- 


Brandmän är 

understimulerade 

Brandmän är understimulerade. 

Samtidigt finns brandmän 

som anser att de har rätt att 

inte göra annat än vänta på 

larm. 

– Nu måste räddningstjänsterna 

budgetera för kompetensutveckling 

av brandmännen, 

inte bara snacka om det, säger 

Ronald Ohlsson, brandmästare 

i Motala och medlem av Kommunals 

förbundsstyrelse. 

Utredningen ”Räddningsstyrkans 

inre liv” av Ola Mårtensson, 

tidigare Räddningsverket, 

har blivit uppmärksammad. 

Förödande väntan 

En av de viktigaste slutsatserna 

i rapporten är att bristen på 

meningsfulla uppgifter bidrar 

till informella regler, och att de 

som inte känner sig tillräckligt 

sedda av chefen i stället gör lite 

som de själva vill. 

– Om styrkan bara väntar på 

larm kan det vara förödande. 

Därför är det viktigt att ha arbetsuppgifter 

man när som 

helst kan släppa om det blir 

larm, säger Mårtensson. 

Sirenen har tidigare refererat 

Mårtenssons rapport. Likaså 

att Göteborg utbildar alla 

brandmän i förebyggande och 

att varje styrka ska ha ett handlingsprogram 

med uppgifter 

Tillsynen blir stora knäckfrågan 

vas i handlingsprogram 

och det ställer 

högre krav på 

kommunerna. 

– Det krävs 

mer än när 

man ska hantera 

ett färdigt Christer Hjert 

regelsystem 

och politikerna 

måste tänka själva. Samtidigt 

ställs mycket större krav 

på tillsynsmyndigheten. 

Rubriken för programpunkten 

var Handlingsplan enligt 

nya lagen – Vem? Hur? När? 

Sven Hammarstedt tyckte i och 

för sig att frågorna var irrelevanta. 

Berör alla förvaltningar 

– Men om jag ändå ska försöka 

svara på frågan om vem, så är 

det inte en förvaltning som 

äger frågan utan säkerhetsansvaret 

berör alla förvaltningar. 

Det krävs att det finns en sam- 

de tänker utföra. 

Göteborgs initiativ applåderades 

på Brand 2003. Uppdraget 

är att modernisera hela organisationen 

och att utryckningspersonalen 

ska delta i det 

förebyggande arbetet. Räddningstjänsten 

har tilldelats 

åtta miljoner för arbetet. 

Sköt från höften 

– Direktionen pekade med hela 

handen. I stället för att börja utreda 

lade vi ut uppgiften på 

personalen och drog igång direkt. 

Vi sköt från höften, kan 

man säga. Jag tror det behövs 

ibland. Men vi har ännu inte 

levt upp till vår programförklaring. 

Mårtenssons utredning 

stämmer till punkt och pricka 

även på vår organisation, sade 

räddningschef Åke Jacobsson. 

I Motala har räddningstjänsten 

tre år på sig att gå över till 

målstyrd organisation. 

Lyfta brandmännen 

– Det basala behovet är att lyfta 

de anställda. Lyfta in dem i 

verksamheten och därmed lyfta 

upp dem. De som stått i slangverkstaden 

i 20-30 år måste få 

komma ut, säger Ronald Ohlsson 

Några exempel är: 

Tre personer i en styrka har 

fått ett år på sig att utveckla metoder 

för övertrycksventilation. 

syn om säkerhetsarbetet i hela 

kommunen. 

De flesta kommuner har redan 

erfarenhet av att skriva 

handlingsplaner men kommer 

att få hjälp av Räddningsverket 

med handlingsprogrammen 

för skydd mot olyckor. Elisabeth 

Söderberg redovisade ett 

sätt att lägga upp arbetet. 

En process 

– Kommunen kan använda den 

befintliga politiska beslutsprocessen 

när man tar fram handlingsprogrammen. 

Arbetet ska 

ses som en process med kontinuerlig 

uppföljning, utvärdering 

och förbättring. 

Det handlar om att inventera 

medborgarnas behov, politikerna 

ska formulera mål, resurser 

ska fördelas och verksamheter 

genomföras. Detta ger ett 

resultat som ska följas upp och 

förbättras. 

– Vi tror att man måste börja 

med en förstudie. Vad är säker- 

15 

En skiftsstyrka har ett antal 

månader på sig att göra inventering 

av alla vindar i radhus 

med fler än fem bostäder. 

– Ingen talar om hur det ska 

göras. Men när de har fri arbetstid 

måste den användas till 

projektet. Det finns enormt 

mycket ambition bland personalen. 

Ronald Ohlsson ser det här 

som en viktig fråga för hela yrkeskåren. 

Kan utnyttja sitt IQ 

– Vårt största bekymmer är meningsfulla 

arbetsuppgifter och 

det är en myt att vi inom facket 

är motståndare till den utveckling 

som diskuteras. Jag är glad 

att vi lämnat diskussionerna 

om att måla parkbänkar eller 

att tömma parkeringsautomater. 

Det finns tusentals brandmän 

som kan använda sina 

IQ:n, men som inte fått chansen. 

Det är inte fel att ha ordning 

i slangverkstaden, men vi 

kan göra mer. 

PER LARSSON 

Fotnot: Artikeln om ”Räddningsstyrkans 

inre liv” fanns i 

Sirenen nr 6 2002, artikeln om 

Göteborgs satsning i Sirenen 

nr 1 2003. 

het och trygghet för oss? Det är 

viktigt att fundera på syftet för 

att nå en gemensam bas och 

samsyn i kommunen. 

Förstudien/nulägesanalysen 

följs av en fördjupad problembeskrivning 

samt prioriteringar 

var det ska satsas och när det 

är klart kan säkerhetsmålen 

skrivas. 

– Ett mål kan vara att minska 

olyckorna, men om man till exempel 

har väldigt få bränder 

kan det var svårt att mäta och 

följa upp ett sånt mål. Då kan 

man i stället sätta ett mål för 

vilket skydd invånarna ska ha 

och kanske satsa på att fler ska 

ha brandvarnare, släckutrustningen 

eller cykelhjälm. 

Nästa steg är att sätta prestationsmål 

som ger svar på frågan 

hur kommunen ska nå säkerhetsmålen. 

– Slutligen har vi genomförandet 

som ger resultat som 

följs upp och förbättras. 

GUNNO IVANSSON

16 Brand 2003 Sirenen Nr 4 • 2003 

Differentierade styrkor 

–Man blir inte populär hos alla 

Lars-Göran Uddholm från 

Södertörn ifrågasatte heliga 

kor när han delade med sig 

av erfarenheter från en pågående 

omorganisation på 

Brand 2003. 

– Ingenting är så statiskt 

som minimistyrkan. Den är 

den samma dygnet runt, 

året om. Olycksprofilen ser 

inte ut så, ibland är styrkan 

överdimensionerad, ibland 

underdimensionerad. 

– Och hur länge ska vi dras med 

arbetssättet rökdykning 1+4, 

är inte det mer en belastning? 

Ska vi inte ha flexibla modeller 

som är anpassade efter behoven. 

Lars-Göran Uddholm underströk 

att han inte vill tulla på 

säkerheten men ifrågasatte 

modellen. 

– Om vi tar en lägenhetsbrand 

som är en relativt okomplicerad 

insats, så krävs det fem 

man för att vi ska få in en 

vattenstråle i lägenheten. Det 

är inte effektivt och det måste 

gå att uppnå samma säkerhet 

med annan teknik och andra 

metoder. Kommer vi fram 

snabbare är insatsen mindre 

riskfylld. 

Södertörn har beslutat införa 

differentierade styrkor, det vill 

säga fler ska jobba dagtid när 

de flesta larmen inträffar och 

färre nattetid. Enligt Lars-Göran 

Uddholm hade förändringen 

skett förr eller senare ändå, 

men ekonomiska skäl gör att 

den kommer nu. 

Tio tjänster bort 

Förslaget till differentierade 

styrkor innebär att tio tjänster 

av knappt 200 försvinner från 

utryckningssidan. Ingen blir 

uppsagd utan minskningen 

klaras genom naturliga avgångar. 

Förändringen är motiverad 

även utifrån nya lagen om 

skydd mot olyckor hävdar Lars- 

Göran Uddholm. 

– Den nya lagen ställer ökade 

krav på kommunen och vi kan 

inte lösa dem genom att expandera. 

Kompetens och kapacitet 

finns men organisationen är 

inte anpassad. 

Projektet som ska se över 

verksamheten leds av insatsledaren 

Patrik Åhnberg. Projektgruppen 

är representerad av 

alla arbetsplatser och yrkeskategorier. 

Gruppen har tre uppgifter: 

• Se över utnyttjandet av de 

taktiska enheterna 

• Ska vi 1 + 4 –styrkor? Ska vi ha 

de fordon vi har i dag? 

• Ledningsstrukturen 

• Arbetsinnehållet 

– Exempelvis har vi fem höjdfordon 

bemannade dygnet 

runt. Sedan 1999 har de använts 

fyra gånger för livräddning 

och vid två av de tillfällena 

är det tveksamt om det var bäs- 

Foto: GUNNO IVANSSON 

Utrustad för utveckling var rubriken för Brand 2003 i Halmstad i början av maj. Alla deltagare 

fick en verktygslåda att fylla med ”verktyg” från konferensen för att stå rustade inför 

kraven från nya lagen om skydd mot olyckor. Verktygssamlandet leddes av Linus Eriksson 

och Anders Bergqvist. 

Första steget när man ska förändra är att våga, för man blir inte 

populär i alla kretsar. Det sade Lars-Göran Uddholm, Södertörn, 

när han på Brand 2003 delgav sina erfarenheter från en stor organisationsförändring. 

ta sättet att lösa uppgiften. 

Det positiva med organisationsförändringen 

är att man 

täcker de kommunala behoven 

Räddningstjänsten i Burlöv, 

som leds från Malmö, 

har problem att rekrytera 

deltidsbrandmän. Företag 

är inte pigga på att ha anställda 

som ibland försvinner 

på larm. 

Förortskommunen med 

18 000 invånare har cirka 

400 larm om året. Därtill anlitas 

kåren ofta för att stötta 

vid larm inne i Malmö. Larmfrekvensen 

är med andra ord 

relativt hög. 

För att diskutera rekryteringsproblemet 

bjöd räddningstjänsten 

in 170 företag 

till en frukostträff. Tre kom. 

– Vi inser att vi måste lösa 

organisationen på annat 

sätt, säger Lars Berg, som var 

räddningschef i Burlöv fram 

till 1 juni. 

bättre. Nackdelen är att traditioner 

bryts och det skapas 

otrygghet i organisationen. 

Förändringen har väckt stort 

missnöje bland brandmännen, 

bland annat kring hur det blir 

med ersättningen för obekväm 

arbetstid vid övergången till 

dagtid. 

– Det är inte sagt att de ska ha 

samma grundlön som i dag. Vi 

har sagt att det ska vara attraktivt 

och det gäller att hitta modeller 

för hur man ska utnyttja 

dagtiden. 

Brandmännen kritiska 

Fackklubbens ordförande Anders 

Plogfeldt säger att brandmännen 

inte alls är negativa till 

att arbeta dagtid. 

– Missnöjet beror på att motivet 

till förändringen är att göra 

besparingar. Man kunde kört 

det på prov först, jag ser en fara 

i att man måste tvinga folk till 

de här tjänsterna. 

Han anser att förslaget innebär 

en försämring för kommuninvånarna. 

– Det tas bort en släckbil i Haninge 

och en tankbil i Södertälje 

samtidigt som vi går ner på 

ministyrkor. Det ger längre insatstider 

nattetid och i slutändan 

ökade kostnader för försäkringsbolagen. 

Svårt rekrytera 

deltidare 

Räddningstjänsten ville 

vid träffen förklara fördelen 

för företagen att ha utbildad 

räddningspersonal innanför 

väggarna. När nästan ingen 

kom till mötet gav man upp. 

– Vi har insett att vi inte 

kan göra så mycket mer, säger 

Malmös räddningschef 

Ken Henningson. 

Kör underbemannat 

Burlöv ska ha 1+4 i deltidsstyrka, 

men kör nu underbemannat 

(1+3) på grund av 

rekryteringsproblemen. 

Lars Berg har haft miljöoch 

räddningsnämndens 

uppdrag att föreslå en framtida 

modell. Det lutar nu åt 

heltidsstyrka under dagtid 

och deltid på kvällstid.



Industrimannen Carl Bennet prisade den svenska modellen för ledarskap. Han tror inte på auktoritära ledare utan framhöll samarbete 

och målstyrning. – Samarbete främjar kreativitet, det gör inte otrygghet. Lagspelet är det vapen vi har att arbeta med. 

Vinnande ledarskap 

bygger på laganda 

Den svenska modellen är 

grunden för att skapa ett 

vinnande ledarskap. Ska 

man åstadkomma laganda 

får man inte detaljstyra, 

men när det blåser ska det 

finnas en coach. 

Det hävdade friherren, miljardären 

och industrimannen 

Carl Bennet, när han framlade 

sin syn på ledning under rubriken 

Leda genom att utrusta ledare. 

Han har gjort sig känd som 

framgångsrik företagsdoktor 

och har blåst liv i konkursmässiga 

bolag som Boliden och Getinge. 

Carl Bennet tror inte på ett 

auktoritärt ledarskap utan 

framhöll samarbete och målstyrning. 

Människor kan ta ansvar 

– Samarbete främjar kreativitet, 

det gör inte otrygghet. Lagspelet 

är det vapen vi har att arbeta 

med. 

Om inte chefen är med och 

styr överallt kan människor ta 

ansvar. Enligt Carl Bennet finns 

inget roligare än att lyckas med 

en intern befordran. 

– Bygg inte ledarskap genom 

att framstå som en stjärna. 

Människor är otroligt bra på 

att växa när de får chansen. Låt 

dem misslyckas, men se till att 

finnas där och ge stöd. Det är 

bättre att göra fel någon gång 

än att inte göra något alls. 

Kontrollera aldrig 

Avgörande är att människor 

känner att de gör ett meningsfullt 

arbete och att de ser sin 

egen insats som en betydelsefull 

del av helheten. Delegerat 

ansvar och förtroende är nyckelbegrepp. 

– Ställ krav, men lämna förtroende. 

Kontrollera aldrig 

fram ledarskap. 

Vidareutbildning är viktigt 

för att skapa trygghet och utveckling. 

– Generellt sett är det pinsamt 

hur lite som satsas på vidareutbildning. 

Kunskap är en 

färskvara. 

På en fråga om han hade några 

goda råd svarade han: 

– Våga vara gränsöverskri- 

dande, det har jag själv goda 

erfarenheter av. 

Carl Bennet fick medhåll av 

ledarskapskonsulterna Mats 

Ragnarsson och Lars Marmgren. 

– Den svenska modellen med 

prestigelöst samarbete borde 

utnyttjas mer som ett konkurrensmedel. 

Tyvärr faller det tillbaka 

och vi tvingas in i kontinentens 

hierarkiska system, säger 

Mats Ragnarsson. 

Lars Marmgren och Mats 

Ragnarsson talade om tre ledarskapsmodeller, 

Weber-, 

Rambo- och Gaia-modellen. 

Weber är den byråkratiska, 

välplanerade där chefen har 

kontroll. 

Avlivade myter 

Rambo, eller spindeln i nätet, 

är där chefen är den drivande 

kraften, navet som allt kretsar 

kring. Slutligen Gaia där chefen 

lägger upp spelplanen men 

låter personalen ta ansvar. 

De avlivade flera myter, 

bland annat myten om den ensamme 

ledare på toppen. Den 

bygger på tanken om kontroll 

och det kan man inte ha i en 

stor eller komplicerad verksamhet. 

– Acceptera att ledarskap 

handlar om osäkerhet. En ledare 

kan inte ha kontroll utan det 

handlar om att kunna hantera 

osäkerhet. Och det finns ingen 

kreativitet utan osäkerhet, säger 

Lars Marmgren. 

Fokusera inte problem 

Viktigt att titta på det som fungerar 

bra i stället för att fokusera 

på problem. Att vi lär av 

misstagen är en gammal felaktig 

myt. 

– Det enda vi lär oss av ett 

misstag är att det här kunde jag 

inte. Vi lär när något fungerar. 

Det sitter så starkt i oss det här 

med problemfokusering och 

jag undrar om det inte sitter en 

liten Luther på axeln hos oss 

alla. 

Den auktoritära modellen är 

föråldrad. De förordade Gaiamodellen: 

– En ledare ska styra men inte 

peta i detaljer. Sätt spelplanen, 

var tydlig med spelreglerna. 

GUNNO IVANSSON 

Sagt på 

Brand 

2003 

17 

– Apropå att fokus läggs på 

skydd mot olyckor: ska det heta 

Brand 2004 nästa år? (Räddningsverkets 

generaldirektör 

Christina Salomonson) 

– Vi ska minska antalet olyckor. 

Men förra året hade vi ”all 

time high” med 137 döda i 

bränder. Under första kvartalet 

i år dog 45 personer (Linus Eriksson 

om att antalet döda 

ökar i stället för minskar) 

– Det är viktigt med underifrån-perspektiv 

när vi ska anpassa 

oss till den nya lagen. Vad 

händer om Räddningsverket 

tycker att det gör en jättefin organisation 

och sedan märker 

att den inte motsvarar vad 

kommunerna vill ha eller behöver. 

Räddningsverket borde tillsätta 

ett råd, med representanter 

från olika delar av landet, 

som kan se till helheten (Ken 

Henningson, räddningschef i 

Malmö). 

– Vi har alla möjliga människor 

i vår organisation, höll på 

att säga allt från pyromaner till 

präster (Ulf Hägglund, ombudsman 

BRF, när han beskrev 

deltidsbrandmännens 

breda förankring i samhället). 

– Vi har pratat om ett namnbyte. 

Säkerhetsmyndigheten 

kanske? Men jag tror inte det 

blir något av det (Ivar Rönnbäck, 

Räddningsverkets nye 

överdirektör). 

– Den nya utbildningen är 

utan tvekan det största enskilda 

bidraget från Räddningsverket 

till nya inriktningen skydd 

mot olyckor (Rönnbäck igen). 

– Vi kan anklaga oss själva för 

att ha varit dåliga på att stödja 

länsstyrelserna. Vi ska i framtiden 

bidra till kompetensutveckling 

och tillsyn (Rönnbäck 

igen). 

– Jag tror att brandmän är de 

som jobbar mest före olyckan, 

det är inte vi brandingenjörer 

(Anders Bergqvist, Stockholm, 

moderator på Brand 2003). 

– Vi som sitter här tycker att 

den nya lagen är det viktigaste 

som har hänt. Men våra fem 

kommuner har ingen aning om 

vad som är på gång (Åke Jacobsson, 

räddningschef i Storgöteborg) 

– Vi politiker ska företräda 

medborgarna, det pratar vi 

mycket om i Öckerö. Om vi inte 

företräder medborgarna så bildar 

de snart egna grupper som 

arbetar gentemot kommunen 

(Urban Svensson, partisekreterare 

kd, tidigare kommunalråd 

Öckerö)

18 Nyheter Sirenen Nr 4 • 2003 

Räddningsverkets nye överdirektör: 

–Viktigt att hela verket arbetar 

mot gemensamma mål 

En lågmäld norrbottning har 

tagit över som Räddningsverkets 

näst högste chef. 

– Jag gillar inte ordet 

makt, men det känns stimulerande 

att i högre grad än 

tidigare få vara med och påverka 

utvecklingen, säger 

Ivar Rönnbäck, ny överdirektör 

i Räddningsverket. 

När Lars Hedström inte kunde 

motstå erbjudandet att bli 

överdirektör hemma i Stockholm 

på Krisberedskapsmyndigheten 

hittade regeringen på 

generaldirektör Christina Salomonsons 

förslag en intern lösning. 

– Det var inte svårt att tacka ja, 

en sådan här chans 

får man nog bara en 

gång i livet, säger 

Rönnbäck. 

Redan innan Ivar 

Rönnbäck hunnit 

flytta in i tjänsterummet 

med titeln överdirektör 

på dörren 

har han givetvis hunnit 

fundera en del 

över sin nya roll. 

– Den är både intern 

och extern. Internt är det 

viktigt att vi snabbt får igång 

den nya organisation som träder 

i kraft vid årsskiftet. Målet 

är att hela verket ska arbeta mot 

gemensamma mål. 

– Externt handlar det om samverkan 

och dialog med målgrupperna, 

alltså de vi är till för. 

Smårörig höst 

Omorganisationen förbereds 

redan nu och Rönnbäck befarar 

att det kan bli en lite smårörig 

höst innan alla hunnit hitta 

sina platser och kommit igång 

med konkret arbete. 

Räddningsverket är en myndighet 

med sällsynt stor bredd, 

det ser Rönnbäck både som en 

styrka och en svårighet. Men 

han är tydlig när det gäller vilka 

fem verksamheter som ska högprioriteras 

de närmaste åren: 

– Den nya utbildningen av 

räddningstjänstpersonal måste 

komma igång på ett bra sätt. 

– Den nya lagen ska sjösättas 

och där har vi en viktig roll att 

stötta kommunerna. 

Rönnbäck föredrar Björklöven framför Färjestad 

Sommar eller Vinter 

Volvo eller Saab 

Expressen eller Aftonbladet 

Bingolotto eller Stryktipset 

Fotboll eller Ishockey 

– Tvärsäkerhetsprojektet och 

särskilt den del som arbetar 

med erfarenhetsåterföring måste 

visa resultat. 

– Forskning och analys. I detta 

ligger även omvärldsanalys och 

analys av erfarenhetsinhämtning. 

Vi måste bli bättre på att 

ligga på framkant. 

– Det internationella arbetet 

och EU-frågorna. Vi är en del av 

Europa och där har vi med vårt 

kunnande en viktig roll att bidra, 

men vi kan också lära 

mycket från utlandet. 

Andra kärnverksamheter 

Detta är de högprioriterade områdena. 

I sakens natur ligger 

dock att Räddningsverket på 

olika sätt ska fortsätta 

driva på det olycksförebyggandearbetet, 

men även vara ett 

stöd för det skadeavhjälpande 

arbetet. 

– Räddningstjänstfrågorna 

tillhör fortfarande 

våra kärnverksamheter, 

om nu 

någon tvivlat på detta, 

säger Rönnbäck. 

– Tillsyn är ett annat 

kärnområde och tillsynsrollen 

blir särskilt påtaglig inom 

området skydd mot olyckor de 

närmaste åren. Vi ska aktivt följa 

upp att kommunerna sätter 

en minsta godtagbar nivå av säkerhet 

i förhållande till den nya 

lagen. 

– Kommunpolitikerna får en 

nyckelroll. De ska besluta om 

de lokala målen inom området 

skydd mot olyckor, därefter ska 

de också se till att det utvecklas 

instrument för utvärdering. 

Inget idiotstopp 

Räddningsverket har fått rejäla 

besparingskrav på sig. Vad innebär 

detta för exempelvis fortsatt 

teknikutveckling och stöd 

till kommunerna med materiel 

och utrustning som tidigare 

köpts för statliga pengar till 

krigsräddningstjänsten och 

kunnat användas av kommunerna 

i fred? 

– Det blir inget idiotstopp 

ifråga om utvecklingsprojekt. 

Vi kommer att fortsätta arbeta 

med frågor som exempelvis 

Björklöven eller Färjestad 

Hissen eller Trapporna 

Gym eller Terrängspår 

Kavaj/slips eller Tröja 

flexiblare styrkor, där vi testar 

en modell med små livräddningsenheter 

och skärsläckare. 

Men vi tvingas hålla igen på antalet 

projekt. Inköp av materiel 

Städa eller Putsa fönster 

Foto: STIG DAHLÉN 

På väg upp. Ivar Rönnbäck är numera Räddningsverkets överdirektör 

och ställföreträdande generaldirektör. 

till krigsräddningstjänsten blir 

det mycket mindre av, även om 

det kan bli satsningar på NBCområdet. 

STIG DAHLÉN 

Katt eller Hund 

Öl eller Vin 

Fisk eller Kött 

Euro eller Krona 

Bok eller Tidning 

Vem är 

du, Ivar 

Rönnbäck? 

– Jag föddes i byn Pålänge 

utanför Kalix för 49 år sedan. 

När jag var nio år flyttade 

vi till Luleå, där växte jag 

upp och drömde om att bli 

jägmästare. Studerade några 

år i Uppsala. Åter hemma 

i Luleå fick jag av en 

slump se en annons om 

brandingenjörsutbildning 

och hoppade på det spåret. 

– 1979 var jag klar och första 

jobbet blev vice brandchef 

i Timrå. Efter ett par år 

där ville jag ha en ny utmaning 

och flyttade till Umeå, 

där jag jobbade som brandingenjör 

1981-87. 

– I samband med Räddningsverkets 

bildande sökte 

verket en projektledare för 

den nya utbildningen och 

jag fick detta som ett extrauppdrag. 

I slutet av 80-talet 

ökade kontakterna med 

verket och 1987 fick jag erbjudande 

av Kennie Thörn 

att bli projektledare. Jag 

hade flera enhetschefsjobb 

på olika avdelningar innan 

jag i slutet av 90-talet blev 

chef för räddningstjänstavdelningen. 

– Parallellt har jag haft flera 

utredningsuppdrag, 

bland annat kopplade till 

den nya utbildningen, lagen 

om skydd mot olyckor och 

nu senast har jag lett arbetet 

med ny organisation av 

verkets centrala förvaltning. 

– Jag försöker nå resultat 

utan att vara högljudd, jag 

tror att jag är duktig på att 

lyssna och hitta kompromisser. 

Jag känner mig mest 

som en utvecklare, vill gärna 

hitta viktiga spår för 

framtiden och backa upp 

dem. 

– Om jag som chef kan 

säga ifrån? Jo, de som känner 

mig vet att jag kan vara 

ganska så precis när det behövs. 

– Däremot är jag ingen 

som älskar stora och officiella 

sammanhang, men det 

är generaldirektören desto 

bättre på så där får vi komplettera 

varandra. 

– Civilt är jag gift och har 

två döttrar, 10 och 12 år. Intressen 

förutom familjen är 

i första hand fritidshuset i 

Umeå och utförsåkning, 

mest i Idre.


Under de närmaste åren kan 

brandmän med den gamla 

utbildningen söka och antas 

till de nya vidareutbildningarna 

utifrån dagens antagningskrav. 

Därefter blir antagningskraven 

sannolikt samma 

som för den 2-åriga utbildningen 

i skydd mot olyckor. 

Den nya vidareutbildningen 

för brandmän kommer att bestå 

av tre olika program: Samhällsinriktat 

säkerhetsarbete, 

Räddningsledning och Tillsyn 

och olycksförebyggande arbete. 

Programmen startar successivt 

från och med höstterminen 

2004 och kommer fullt ut att 

vara igång vid halvårsskiftet 

2005. 

Fem år på sig 

– I förslaget till övergångsbestämmelser 

kommer dagens 

yrkesverksamma brandmän att 

ha upp till fem år på sig att söka 

de nya vidareutbildningarna. 

Därefter höjs behörighetskraven 

och då kan det naturligtvis 

bli aktuellt att en del brandmän 

med den gamla utbildningen 

får sätta sig på skolbänken 

och komplettera med de 

gymnasieämnen som saknas, 

säger projektledare Bo Johansson 

som arbetar med att utforma 

det nya vidareutbildningssystemet. 

De olika programmen består 

av två eller tre utbildningsblock, 

A-, B- och C-kurser. 

– Dessa benämningar är 

namn som används under utvecklingsarbetet 

och alltså inte 

slutliga beteckningar på kurserna. 

Enligt övergångsbestämmelserna 

föreslås följande behörighetskrav 

för att bli antagen 

till A-kursen: 

* genomgången utbildning 

för Brandman deltid eller 

Brandman heltidsexamen 

* tjänstgöring i räddningsstyrka 

på del- eller heltid förslagsvis 

ett år 

Godkänt i kärnämnena 

För B-kursen föreslås ovanstående 

behörighetskrav samt: 

* genomgången Brandförman 

deltidsutbildning eller 

Brandförman heltidsexamen 

eller genomgången A-kurs 

inom aktuellt program i nya vidareutbildningssystemet 

* lägst betyg godkänd i kärnämnena 

svenska språket/ 

svenska som andraspråk och 

matematik efter genomgånget 

nationellt program i gymnasieskolan 

eller motsvarande 

kunskaper förvärvade på annat 

sätt (samma krav som vid antagning 

till nuvarande brandmästarutbildning). 

I programmen Räddningsledning 

samt Tillsyn och 

olycksförebyggande arbete 

finns även en C-kurs. Här är behörighetskraven 

ännu inte 

fastställda. 

I anslutning till nya lagen om 

skydd mot olyckor kommer 

Utbildning 

Vidareutbildningen börjar klarna 

nya behörighetskrav vid antagning 

till vidareutbildningen att 

utformas under våren 2004. 

Från och med tidigast vid utgången 

av 2008 kommer övergångsbestämmelsernatroligtvis 

att upphöra. Därefter kommer 

det sannolikt att bli samma 

behörighetskrav på gymnasiekompetens 

som ställs vid 

antagning till den 2-åriga utbildningen 

i skydd mot olyckor. 

Första steget i Samhällsinriktat 

säkerhetsarbete innebär tio 

veckors utbildning i olika metoder 

för arbete med säkerhet. 

– Avsikten med kursen är att 

koppla innehållet till arbete 

som ligger i linje med den nya 

lagen om skydd mot olyckor, 

säger Bo Johansson. 

Kursinnehållet koncentreras 

bland annat på verktyg för 

kommunala handlingsprogram, 

systematiskt säkerhetsarbete 

och helhetssyn i kommunen. 

B-kursen går vidare 

med strategier för att initiera, 

leda och utveckla säkerhetsarbetet. 

Leda mindre insatser 

Programmet för Räddningsledning 

börjar med en A-kurs 

om sex veckor som ger kunskaper 

att leda mindre insatser. 

Den nio veckor långa B-kursen 

ger kompetens att leda större 

olyckor och det sista steget, Ckursen, 

ger efter fem veckors 

studier stabschefskompetens. 

Programmet Tillsyn och 


Granskningen av de drygt 1 800 ansökningarna är klar. För handläggarna Irén Andersson och Monica 

Johansson och deras kollegor pågår nu ett omfattande arbete med att värdera meriter och räkna 

betygspoäng. 

olycksförebyggande inleds 

med en sex veckor lång A-kurs 

där innehållet byggs kring den 

nya lagen om skydd mot olyckor 

samt lagen om brandfarliga 

och explosiva varor. 

Workshop-serie 

B-kursen är tio veckor lång, 

ger tillsynskompetens på komplicerade 

objekt och kunskap 

att handlägga svårare remissärenden 

inom området brandfarliga 

varor. C-kursen för tillsynspersonal 

innebär ytterligare 

tio veckors studier. 

Innehållet i den nya vidareutbildningen 

kommer att presenteras 

i en workshop-serie på 

Räddningsverkets skolor och 

eventuellt i Luleå under sep- 

Deltidare prepareras 

på hemmakåren 

I mitten av juli får 180 personer 

besked om att de antagits 

till den nya 2-åriga 

brandmannautbildningen i 

skydd mot olyckor. 

Under augusti kommer 

samtliga att genomgå en läkarundersökning. 

Arbetet med att granska drygt 

1800 ansökningar är klart. Av 

dessa är 1 401 sökande behöriga 

- varav 94 kvinnor - och nu 

pågår ett omfattande arbete 

med att värdera meriter och 

räkna betygspoäng. Sju personer 

på Räddningsverkets Centrum 

för risk- och säkerhetsutbildning 

arbetar manuellt med 

meritvärderingen. 

– Efter att ha betat av hälften 

av ansökningarna ser vi att 

konkurrensen om platserna 

kommer att bli hård. Många av 

de sökande har bra betyg och 

platserna går till dem som är 

mest meriterade, säger enhetschef 

Lena Brunzell. 

19 

tember och oktober. 

Förslaget remissbehandlas 

under oktober och november 

för att slutligen fastställas vid 

årsskiftet 2003/2004. 

Inbjudan till den nya vidareutbildningen 

planeras gå ut till 

kommunerna vid årsskiftet. 

– Det finns möjlighet att vara 

med och påverka och tycka till 

om utbildningarna. Synpunkter 

kan lämnas på hemsidan, 

uppmanar Bo Johansson. 

På www.srv.se under område 

”utbildning/skolor” läggs information 

om det pågående arbetet 

med att utforma nya vidareutbildningen 

ut kontinuerligt. 


Nästa år startar den nya utbildningen för deltidsbrandmän. 

Nytt i utbildningen är kravet på två veckors preparandkurs på 

hemmaplan. Därigenom får den studerande förutsättningar att 

tillgodogöra sig efterföljande Grundkurs för Räddningsinsats på 

8 studiepoäng. Den kommunala räddningstjänst där den studerande 

är anställd svarar för preparandkursen. 

– Några har hört av sig med frågor om Räddningsverket kommer 

att ha någon instruktörsutbildning för personal som ska hålla 

i preparandutbildningen. Men det finns inte i dag. Däremot 

finns stöd och förslag till hur kursen kan genomföras, säger Lena 

Brunzell. 

– Vi vill också puffa för att man startar preparandkursen i tid så 

att den hinner genomföras innan utbildningen på skolan börjar. 

Preparandkursen är antagningskravet till grundkursen, betonar 

Pia Holmstrand. 

Räddningschefen godkänner och intygar att målen uppfyllts. 

Hård konkurrens 

om platserna 

De 180 sökande som blir antagna 

får besked i mitten av juli 

och kallas samtidigt till en läkarundersökning. 

– Syftet med läkarundersökningen 

är att personen ska vara 

fullt frisk i enlighet med Arbetsmiljöverkets 

krav för rökdykning. 

Det är viktigt att vi får 

personer som efter examen är 

anställningsbara inom räddningstjänsten. 

Främja jämställdhet 

Ett mål med antagningen till 

nya utbildningen är att främja 

jämställdhet och mångfald. 

– Det är för tidigt att säga hur 

vi kommer att lyckas med det. 

Räddningstjänstförordningen 

medger att vi gör urval i de fall 

där två eller flera sökande har 

likvärdiga meriter. I ett sådant 

fall går platsen till det underrepresenterade 

könet. Men i övrigt 

är det den sökandes meriter 

som styr intagningen. 

KATARINA SELLIUS

20 Uppslaget 


Kajan är kult 

H 

Han är stabil och har kontroll. 

Tror han. 

– Egentligen har han ingen kontroll alls, det 

mesta blir fel. Men jag tycker om honom. Han 

är mänsklig, säger Johan Wester. 

Vi pratar om Kajan. Om inte Johans alter ego 

umorprogrammet Hipp Hipp, av 

och med Johan Wester och Anders 

Jansson, är en av årets stora TV- 

framgångar. Kajan, lärare på Räddningsverkets 

skola i Revinge, har på sitt sätt tagit 

skolan och räddningstjänsten in i de 

svenska hemmen. 

– Kajans liv är Revinge, att lära elever allt 

han kan och åka på kurser. I andra sammanhang 

fungerar han inte. 

En tacksam figur? 

– Det är konkret och alla kan förstå vad 

det handlar om. Dessutom har ämnet ett 

allvar i botten som ger det tyngd. Tänk dig 

i stället en jurist eller ekonom, hur kul är 

det? Det blir bara abstrakt. 

Det är många som säger sig känna igen 

den lätt labile, ibland koleriske, Kajan; att 

hans kopior finns på räddningstjänster 

runt om i landet. 

Eller kanske är det så att han finns inom 

oss alla. 

– Tanken är en figur som finns nära oss, 

fast vi kanske inte är lika pinsamma. Det 

finns en välvilja hos Kajan, men blir oftast 

ändå så fel. Det är när det blir pinsamt och 

jobbigt för omgivningen som det komiska 

uppstår. 

Johan ser vissa likheter med Basil Fawlty, 

John Cleese hysteriske hotellägare i Pang i 

bygget. Men förebilden är mer generellt 

män i 50-årsåldern. 

– Jag är förtjust i dem. De tror de har 

kontroll på allt, men har ingen kontroll 

alls. De försöker verka stabila och vara mer 

än de är. Men allt blir fel. 

Egentligen står vi alla i kollektiv tacksamhetsskuld 

till människor som likt Kajan 

vågar göra bort sig, anser Johan. 

– De ser till att det blir mer luft i rummet 

och kan ge utrymme för fler att våga göra 

bort sig. 

En självupptagen man 

Kajan föddes redan 1996, när det innan en 

föreställning i Lund skulle informeras om 

nödutgångar. 

– Vi kom på att vi kunde ha en figur som 

gjorde det. Så det stegade fram en medelålders 

man, uppfylld av sig själv… 

När Kajan skulle bli TV-figur behövdes 

en arbetsplats – det blev Revinge. 

I ”Hipp Hipp” slås man av detaljer i sammanhanget, 

bisatser i meningar, som tyder 

på branschkännedom hos manusförfattarna. 

– Men vi har ingen bakgrund i branschen 

och vi har ingen förlaga. 

Däremot har Johan Wester tillbringat 

många timmar på Revinge. Gått runt på 

skolan och spånat, intervjuat. Han har huserat 

på Revinges videobibliotek och lånat 

filmer, beställt trycksaker från Räddningsverket 

och pluggat in terminologi. 

– Vi försöker utgå från fakta på något 

vis, det är roligt att ta fasta på något som 

så ändå en personlighet inpå hjärteknuten. 

– Han ligger så latent inom mig att han kan 

hoppa ut i vilket sammanhang som helst. Det 

är nästan jobbigt att jag har så lätt att spela en 

karaktär som hela tiden gör bort sig fullständigt. 

– Tänk dig en jurist eller ekonom istället, hur kul är det? 

Illustration: MICHAEL FINSBERG 

är äkta. Ta pulversläckare och gasexplosion. 

Ställer man begreppen intill varann 

så är det inte kul i sig, men skapas rätt 

sammanhang kan det bli kul. 

Johan Wester har även bänkat sig på 

konferenser. 

– En gång sa en föreläsare: ”Eld släcker 

man inte med vatten, det släcker man med 

bläck”. Kände direkt att det var ett typiskt 

Kajan-citat. 

En tacksam floskel? 

– Nej, egentligen är det jättebra sagt, det 

ger ju bilder. Anledningen till att uttryck 

blir floskler är ju egentligen att de är bra, 

men kanske sagts för ofta. Ta ordstävet ”gå 

aldrig och lägg er osams”, som alla hört på 

något bröllop. Det stämmer ju. Men säger 

man det gravallvarligt och staplar fler liknande 

ordstäv på varann kan det bli roligt. 

Kanske Sirenen gett något uppslag 

också? 

– Jag kan inte sätta fingret på något direkt 

uppslag. Men vi läser den. Fördelen 

med tidningen är att den är skriven på ett 

begripligt sätt, man kan ta till sig informationen 

även om man inte är insatt i ämnet. 

Vad läser Kajan i Sirenen? 

– Han läser allt. Ny teknik gillar han. Ett 

referat från någon skum mässa i Tyskland 

skulle han gilla. 

PER LARSSON 

Har jag hjort bort mig 

n brandman hängande över en 

dovhjort, med 18-taggarens Ehorn 

i ett stadigt grepp. 

Nej, det är ingen lokal form av rodeo 

som räddningstjänsten i Finspång 

ägnar sig åt. Det är bara en icke 

alldaglig historia. 

Larmet kom tidigt en morgon: Rådjur 

fast i ett fårstängsel. 

– Det var ju inget vanligt larm, så det 

blev lite diskussion. Men jag är jägare 

och tänkte: det här fixar vi, berättar 

Per Svensson, insatsledare. 

Han och styrkeledaren Tage Stigell 

lastade in lite tänger i bilen och drog i 

väg. 

Per Svensson berättar: 

”När vi kom fram visade det sig att det 

inte var en råbock, utan en 18-taggars 

dovhjort, cirka 120 kilo tung. Den hade 

snott in sig rejält i stängslet. 

– Hur fan gör vi sa Tage. 

Hjorten slängde från ena sidan till den 

andra. Hela tiden. Jag tänkte att den kanske 

lugnar sig när den blir trött. Jag bestämde 

mig för att kasta mig över hjorten 

och försöka hålla fast i hornen. 

– Klipp, sa jag till Tage. 

Det här går ju jättebra, tänkte jag. Men 

plötsligt reste hjorten sig, den bar mig 

som en vante. Nu är vi riktigt illa ute, 

tänkte jag. Får inte släppa taget, för då 

är min tid ute. 

– Släng dig över hjorten så vi får om-


nu? 

kull den igen, skrek jag till Tage. 

När vi landade hade jag fått hornen innanför 

min skjorta och mina skyddskläder. 

Satt fast som i ett skruvstäd. Tankarna 

for runt i huvudet. Hur kommer jag 

loss? Jag kunde ju inte släppa hornen. Efter 

mycket stort besvär kom jag loss. Tage 

ville klippa de sista trådarna från stängslet 

som satt kvar runt hornen. Sen gjorde 

vi upp att räkna till tre och kasta oss bakom 

ett träd. Det lyckades. Men hjorten 

låg kvar. Det visade sig att den blev för 

stressad av behandlingen och dog. För 

egen del blev det tre brutna revben samt 

att jag var mörbultad i hela kroppen.” 

Vad är EFBK? 

Vet du vad EFBK står för? 

Kenneth Borg, brandman i 

Helsingborg, vill gärna ha svar. 

– Jag är en inbiten samlare av 

tygmärken från brand- och ambulansstationer. 

Det här märket 

fick jag av en arbetskamrat, 

men varken han eller jag vet var 

det kommer ifrån, säger Kenneth. 

Vet du vilken sammanslutning 

som står bakom märket? 

Hör av dig till Sirenen: 054- 

13 51 02, eller på e-post: 

sirenen@srv.se 

Uppslaget 

Genvägar är ofta... 

Sex en morgon gick larmet, och sex var förmodligen 

vad han hade tänkt sig. Den kärlekskranke 

unge mannen försökte ta sig in till 

sin flickvän. Eftersom han saknade nyckel valde 

han en annan väg. Det gick inte så bra, som ni 

ser. Han fastnade på vägen upp ur sopnedkastet 

och räddningstjänsten larmades. 

– Ett av de mest udda uppdrag jag varit på, säger 

Bo Johansson, styrkeledare i Örebro. 

Brandmännen försökte först dra upp killen ur 

sopnedkastet. Men han satt fast. I stället fick de 

trycka honom tillbaka ner i hålet. Skador? 

– Inte mer än skrapsår. Och möjligtvis mentala 

skador. Vi såg aldrig ansiktet på honom. Han 

dolde det på samma vis som på bilden när han 

kom ut. 

Det kan vi förstå. 

Foto: MARKUS LINDGREN/SVT 

Inte bästa vägen... 

Tycker ”Kajan” 

om… 

Händelsen utspelades på 80-talet. Har du någon 

rolig bild? Skicka den till uppslaget. Införda 

bidrag belönas. 

21 

Innebandy? 

– Mycket. Han är inte kul att 

möta, men han gillar det. Jag 

har märkt att sättet man spelar 

innebandy på avslöjar mycket 

om personligheten. 

Tjejer i 

räddningstjänst? 

– Ja, det vill han ha. Han är 

ju modern och rätt. Samtidigt 

har han inget naturligt förhållningssätt, 

därför blir det 

ofta fel i ord och handling. 

Han säger att man inte ska 

särbehandla tjejer, men i och 

med att han tar upp frågan så 

kommer han att särbehandla 

dem. Han kan inte låta bli att 

stöta på en snygg tjej och kan 

bli väldigt sexistisk, samtidigt 

som han tycker att det är viktigt 

med jämställdhet. 

Förebyggande 

arbete? 

– Han kan nog mycket väl 

tycka att det är viktigt. Men 

han är lite kluven och tycker 

även att det måste brinna lite 

ibland. Annars skulle ju en 

massa brandmän bli arbetslösa. 

Om det behövdes skulle 

han nog själv kunna se till att 

det brann ibland, för att bevisa 

behovet av räddningstjänsten. 

Sedan Saddam fallit är det 

bara Kajan kvar med mustasch, 

konstaterar hans bättre 

jag, Johan Wester. Kajan, lärare 

på Revinge, blev en av de populäraste 

figurerna i TV-programmet 

Hipp Hipp. Programmakarna 

var flitigt på skolan under 

inspelningarna, och Johan 

Wester hoppas ingen tagit illa 

upp. Vi har inget intresse av att 

gissla någon, vi gör det med 

glimten i ögat, säger han. 

Foto: BO JOHANSSON

22 Sirenen på besök Värnamo 

Köttbullen och Spagettin 

– alla barns favoriter 

Utbildar barn gör alla räddningstjänster 

men frågan är om någon gör det 

så konsekvent som Värnamo. 

Projektet Trygg och säker skola innebär 

att barnen får utbildning i 

skydd mot olyckor fyra gånger under 

sin skolgång. 

– Det skulle vara intressant att veta hur det 

ser ut i Värnamo om 10-15 år när eleverna 

kommit ut i arbetslivet. De har fått en kontinuerlig 

brandskyddsutbildning och det 

borde öka kunskapen i kommunen. 

Det säger Per-Olof Karlsson, enhetschef 

och tillsammans med Roger Petersson ansvarig 

för skolprojektet. 

Fast barnen har gett dem helt andra 

namn: köttbullen och spagettin. 

– Det var några barn som frågade varför 

jag är så lång. För att jag åt mycket spagetti 

när jag var liten, svarade jag. Och vad 

tror ni han åt när han var liten? Frågade 

jag och pekade på Per-Olof. Svaret var givet: 

Köttbullar, berättar Roger Petersson. 

Projektet har blivit en stor framgång 

och brandmännen möts med glada igenkännanden 

vare sig de dyker på skolan eller 

ute i samhället. 

Planeringen viktig 

Efter ett försöksår beslöt kommunfullmäktige 

förra året att skjuta till pengar för 

ett treårigt projekt, 500 000 kronor första 

året och faktiska kostnader de följande 

två åren. Projektet är ett led i arbetet för en 

trygg och säker kommun. Det inleddes i 

höstas men planeringen drog igång redan 

under våren. Det finns åtta rektorsområden 

och varje område har en kontaktperson. 

– Eftersom projektet totalt omfattar 

5 000 människor är planeringen viktig. 

Det börjar redan i förskolan som får besök 

av Barnens brandbil, både personal 

och barn utbildas. Nästa steg är årskurs 2 

och därefter årskurs fem. Många räddningstjänster 

gör sina insatser i dessa års- 

Efter flera års stiltje hände 

alltihop under 2002. Ny 

räddningschef och ställföreträdare 

anställdes, ny insatsledarorganisation 

och intern 

omorganisation samtidigt 

som det stora utbildningsprojektet 

Trygg och säker 

skola inleddes. 

Ända sedan den förre räddningschefen 

Lars Malmquist 

slutade 1998 har verksamheten 

befunnit sig i något av ett vakuum. 

Rekryteringen av en ny 

chef misslyckades, men under 

våren 2002 blev Jörgen Hallberg 

”headhuntad” till rädd- 

kurser men Värnamo går två steg längre 

genom att återkomma i årskurs 8 och årskurs 

1 på gymnasiet. På gymnasiet kör 

man teman men mycket handlar om utrymningsstrategi. 

Trygghet även för vuxna 

Både lärare och skolledning är positiva till 

den återkommande utbildningen. 

– Jättebra. Det här är kunskaper som 

måste repeteras och det ger trygghet även 

för oss vuxna, säger Karin Hammaräng, lärare 

för 5M på Enhagsskolan Värnamo. 

Helen Kristins, biträdande rektor, anser 

att allt förebyggande är bra, om det handlar 

om droger eller säkerhet. Det är där 

man ska lägga krutet. 

– Vid utrymningsövningen märkte att 

barnen hade kunskaper och slöjdläraren 

hade gjort släde för att dra ut en rörelsehindrad. 

– Dessutom är det positivt att få in andra 

aktiviteter i skolan och att få in män. Till 

vardags finns det bara två män på hela 

skolan. 

Eleverna håller med: 

– Jättebra. Man får lära sig mycket och 

nu vet jag vad jag ska göra om det händer 

– Vi får lite hjältestatus och därför gäller 

det att hänga i, säger Kenny Berndtsson, 

deltidare (till höger) som tillsammans 

med Bo Svedberg arbetar med skolprojektet 

i Bredaryd. 

ningschefsjobbet. I november 

anställdes Anders Nilsson som 

ny ställföreträdande chef. 

Ingår i Räddsam F 

Värnamo, näst största kommun 

i Jönköpings län med 

drygt 32 000 invånare, ingår i 

samverkansorganisationen 

Räddsam F. Ett samarbete som 

förutom räddningstjänsterna 

innefattar även polis, sjukvård 

och SOS Alarm. 

Förra året övergick Värnamo 

i en insatsledarorganisation. 

Brandmästare och förmän har 

blivit insatsledare respektive 

styrkeledare.De sju insatsledar- 

na har kombinationstjänster 

och jobbar jour ett dygn i veckan. 

Förändringen innebär att 

fler jobbar dagtid och insatsledarna 

sysslar bland annat med 

administrativa uppgifter. 

Tre deltidsstyrkor 

Länet har 13 kommuner och är 

indelat i tre regioner, Norr ost 

och syd. Inom regionerna har 

alla enheter samma utrustning 

och samma övningsupplägg. 

Den som beställer förstärkning 

vet vilka resurser som kommer. 

I Värnamo finns en heltidsstyrka 

1+4 + insatsledare. Kommunen 

har också tre deltids- 

något hemma, säger Malin Karlsson. 

– Bra att komma till stationen. De berättar 

så mycket om vad som händer. Hur 

fort det går när det brinner i en soffa och 

hur mycket rök det blir, säger Linn Stepic. 

Deltidsstationerna sköter utbildningarna 

på sina orter och tanken är att det ska 

skötas av brandmännen i utryckningsstyrkorna. 

– Vi var lite osäkra i början med det blev 

en dialog med eleverna direkt. Vi ser ju 

barnen dagligen och därför kändes inte så 

konstigt, säger Kenny Berndtsson, deltidare 

i Bredaryd. 

– Viktigt att plocka ut rätt folk. Alla 

brandmän är inte intresserade av det här, 

säger Bo Svedberg, också han deltidare i 

Bredaryd. 

Skapat goodwill hos företagen 

Projektet har gett eko i samhället skapat 

en enorm goodwill hos företagen. Behövs 

det någon gång lånas utrustning till en 

övning ställer de upp direkt. 

– Vi får lite hjältestatus och därför gäller 

det att hänga i, säger Kenny Berndtsson. 

– Det har gått bättre och bättre. Det är 

fantastiskt att vara ute bland barn, de är så 

spontana och ställer så mysiga frågor. En 

frågade vem det är som hänger på taket 

när vi rycker ut. Han hade väl sett någon 

amerikanska långfilm, säger Maria Magnusson, 

deltidare i Bor. 

Även heltidarna är övervägande positiva. 

–Det är rätt att börja med barnen, det är 

verkligen förebyggande, säger Åke Wilhelmsson. 

– Är det nåt externt arbete vi ska göra är 

det att lära skolbarn brandskydd, säger 

Kenth Blomqvist, styrkeledare. 

När de tre åren gått ska projektet utvärderas 

tillsammans med Räddningsverket. 

– Vår ambition är att det ska bli permanent, 

säger Roger Petersson. 

Offensiv omorganisation för att m 

styrkor Bredaryd, Bor och Rydaholm 

med bemanning 1+4. 

Tillsammans med Gislaved 

och Gnosjö har Värnamo en gemensam 

brandingenjör i beredskap. 

Lik i garderoben 

Liksom många andra räddningstjänster 

riskerar Värnamo 

att drabbas av nedskärningar. 

Genom gamla lik som 

trillat ur garderoben fattas 4,7 

miljoner i budgeten för nästa 

år och räddningschef Jörgen 

Hallberg fick politikernas uppdrag 

att ta fram tre nya organisationsförslag. 

Två av förslagen 

skulle vara utan externa intäkter. 

Ett som ligger på en absolut 

miniminivå enligt nuvarande 

räddningstjänstlagen och ett 

som ligger inom budgetramarna. 

Det tredje förslaget 

fick innehålla externa intäkter. 

– Alla förslagen var otänkbara. 

De innebär att vi tappar hela 

skyddet mot olyckor och vi 

skulle behöva säga upp 10-15 

heltidare och lika många deltidare, 

säger Jörgen Hallberg. 

Fler jobbar dagtid 

I stället har han presenterat ett 

diskussionsförslag till ny organisation. 

Underlaget innebär

öta framtiden 

inga besparingar men omdisponerar 

personalen så att fler 

jobbar dagtid. 

Genom att minska styrkorna 

från 1+4 till 1+3 får man fem 

grupper i ett rullande system. 

Det frigör en grupp som alltid 

jobbar dagtid med externa 

uppgifter. En i dagtidsstyrkan 

har inre tjänst i kombination 

med utryckning för att insatsstyrkan 

ändå ska bli 1+4. 

Köper två deltidare 

Samtidigt ”köps” två deltidare 

från Bor och Bredaryd och flyttas 

till Värnamo. Deltidsstyrkorna 

i Bor och Bredaryd min- 

skas alltså 1+3 medan styrkan i 

Rydaholm förblir 1+4. 

Förslag för framtiden 

– Det är ett förslag för framtiden 

och jag har sagt vi ska ta på 

oss samordningsansvaret för 

krishanteringssystemet och 

hela skyddet mot olyckor. Vi 

ska vara drivkraften och katalysatorn 

för alla förvaltningar, 

säger en hoppfull Jörgen Hallberg, 

som ska redovisa sitt förslag 

för fullmäktige i mitten av 

juni. 

Per-Olof Karlsson och Roger 

Petersson har blivit kändisar 

bland Värnamos skolelever och 

går under smeknamnen Köttbullen 

och Spagettin. Både lärare 

och elever uppskattar utbildningen. 

– Jättebra. Man får 

lära sig mycket och nu vet jag 

vad jag ska göra om det händer 

något hemma, säger en av 

eleverna, Malin Karlsson i klass 

5M på Enhagsskolan Värnamo. 

Text och foto 

i Värnamo: 

GUNNO IVANSSON 

Nytt övningsområde 

för vardagsbehoven 

I Värnamo har man tidigare 

satt av pengar för att åka 

bort och öva, bland annat 

till Räddningsverkets skola i 

Skövde. 

Nu byggs ett nytt övningsområde 

för att klara vardagsövningarna 

men även för 

utbyte inom länet. 

Området började byggas för 

två år sedan och har kostat en 

miljon. Personalen har gjort 

allt arbete utom elen. Syftet är i 

första hand att öva rökdykning 

och övningsområdet domineras 

av ett rökövningshus. 

Nederdelen ska föreställa en 

bensinmack med butik och 

verkstadsdel. Ut från macken 

löper vinkelbyggnader som 

Svårt pussel att 

hitta brandorsaken 

Han står böjd över en utbränd 

varmvattenberedare 

och studerar brandskadade 

delar. 

– Jag ska ta kontakt med 

tillverkaren för att höra om 

branden kan ha orsakats av 

ett konstruktionsfel. 

Gert Lönnqvist är chef för förebyggandeenheten 

i Värnamo 

och samtidigt en av landets 

drygt 40 brandutredare. 

Brandutredarna ingår i Räddningsverketsbrandutredarprogram 

och får en del av lönen 

betald av Räddningsverket. 

För att bli brandutredare har 

han gått en treveckorsutbildning 

på Räddningsverkets skola 

i Revinge och en vecka vid 

Statens kriminaltekniska laboratorium 

i Linköping. 

Han jobbar åt tre kommuner, 

vilket brukar innebära 35 utredningar 

om året. Dödsbränder 

utreds alltid. Misstänks det 

att ett brott ligger bakom bran- 

23 

kan vara hyreshus eller hotell. I 

taket finns kassetter för övning 

av håltagning. För att stå emot 

värmen längre består golvet av 

betongplattor på sandbädd. 

– Unikt är höjden som gör att 

man kan öva långa inträngningsvägar, 

säger Per-Olof 

Karlsson, chef för utbildningsenheten. 

På området kan man också 

öva heta arbeten, räddningsfrånkoppling 

och skyddsjordning. 

Dessutom är en utbyggnad 

på gång. 

– Vi ska bygga en modul för 

att öva vårdpersonal. Den ska 

bestå av fyra containrar och på 

så sätt kan vi skapa en korridor 

av den ena halvan. 

Gert Lönnqvist trivs med brandutredarjobbet. – Det roliga är att 

man får lära sig så mycket om hur det fungerar ute i industrin. 

den skriver Gert Lönnqvist 

brandriskutlåtanden åt åklagaren. 

Ett sånt fall han höll på med 

under våren gällde en rörelsehindrad 

som suttit i en fåtölj 

och rökt. Av någon anledning 

hade han tappat cigaretten och 

det började brinna. Mannen 

överlevde men blev åtalad. 

– I mitt utlåtande gör jag bedömningen 

att det fanns risk 

för att branden skulle sprida 

sig i parhuset. 

Många gånger är det svårt att 

med hundraprocentig säkerhet 

fastställa brandorsaken, 

särskilt med elektronik som 

försvinner i branden. 

– Jag jobbar ofta tillsammans 

med polisens tekniker. Genom 

att lägga samman alla bitar får 

vi en välgrundad åsikt om vad 

som hänt, men många gånger 

är det svåra pussel. Det roliga 

är att man får lära sig så mycket 

om hur det fungerar ute i industrin.

24 Sirenen på besök Värnamo Sirenen Nr 4 • 2003 

Unga med hunger efter 

förändring och utveckling 

Svensk räddningstjänst står 

inför ett generationsskifte 

nu när den stora gruppen 

40-talister börjar pensioneras. 

De i den nya generationen 

vill helst inte pensionera 

sig som brandmän. 

– Jag hoppas att jag kommit 

upp mig lite, säger Joakim 

Bladh, 29, brandman i 

Värnamo. 

Joakim och kompisen Niklas 

Andersson, 31, tillhör det unga 

gardet på stationen. Båda har 

gått en klassisk väg för att bli 

brandman via deltid och vikariat 

på heltidskåren. 

Niklas Andersson förverkligade 

sin pojkdröm när han började 

som deltidare i Bredaryd 1996. 

– Det var det här med att vara 

hjälte och hjälpa människor, 

och att det inte är ett sju-tillfyra-jobb. 

Yrket i blodet 

Joakim Bladh hade yrket i blodet. 

Hans pappa, Johnny Bladh, 

är brandman och trots att han 

brännskadades svårt vid en 

olycka 1992 har Joakim valt 

samma yrke. 

– Jag har levt med pappa som 

brandman. Under min uppväxt 

var jag alltid med pappa och 

han var ofta nere på kåren. Atmosfären 

gjorde att jag fastnade 

för yrket. Det var meningen 

att jag skulle bli brandman och 

jag trivs fruktansvärt bra. Han 

har sagt att jag inte ska ta onödiga 

risker men inte avrått mig 

från att bli brandman. 

Joakim och Niklas är entusiastiska, 

ivriga att utveckla både 

sig själva och yrket. En ambition 

som de inte alltid upplever 

att omgivningen delar. 

– När man vill något nytt möts 

man ibland av attityden att, du 

ta det lite lugnt. Det är inte roligt. 

Beredd att ta ansvar 

Många av de äldre är nöjda men 

för Niklas och Joakim är det en 

viktig del av arbetet att vara 

hungrig, att vara framåt och beredd 

att ta ansvar. 

Räddningstjänsten har inte 

gjort sig känd för att vara den 

mest förändringsbenägna organisation 

som finns, men det 

är inte alltid den äldre generationen 

som är haken. 

– Att det är svårt att åstadkomma 

förändringar beror 

mer på att det är en kommunal 

förvaltning. 

Men visst finns det rutiner 

inom väggarna som är tungrodda. 

Joakim Bladh och Niklas Andersson tror att ”tvååringarna”, de som gått den nya brandmannautbildningen, kommer att förändra livet 

på brandstationerna. – De blir ett mellanting mellan brandman och styrkeledare. Vi ”gamla” brandmän kommer att få syssla mycket mer 

med dagliga rutiner. De nya kommer att syssla mer med externt arbete, tror de. 

– Jag kan se hur saker kan göras 

enklare men det är en försiktig 

bearbetningsprocess. 

Man ska ha respekt för att de äldre 

har stor erfarenhet, för är 

det något som är bra att ha i det 

här yrket så är det erfarenhet. 

Brandmannayrket står inför 

stora förändringar. Kvinnorna 

är, om än mycket sakta, på väg 

in i yrket och om två år kommer 

de nya brandmännen som gått 

en tvåårig utbildning. 

Båda ser gärna kvinnor i kåren 

men tror att de får svårt att 

klara de tyngre momenten när 

de kommer upp i åren. Samtidigt 

blir utrustningen smidigare 

och lättare. 

Kvinnor på stationen 

– En utveckling är att vi går över 

till högtryckssläckning som 

har en mycket lättare slang och 

mindre strålrör. Genom att vi 

har ambulansen finns det kvinnor 

på stationen och det är positivt. 

Det blir inte den grabbiga 

mentaliteten. Det är också 

en fördel på olycksplatsen att 

känna igen de som jobbar på 

ambulansen. 

De nya ”tvååringarna” kommer 

att förändra mycket. 

– De blir ett mellanting mellan 

brandman och styrkeledare. 

Vi ”gamla” brandmän kommer 

att få syssla mycket mer 

med dagliga rutiner medan de 

nya kommer att syssla mer med 

externt arbete. 

Blir andra löner 

– Om man satsat pengar i en 

tvåårsutbildning kanske man 

inte ställer sig och lagar slang. 

Om jag själv satsat på en tvåårsutbildning 

skulle jag vilja syssla 

med det jag läst, säger Niclas. 

– Tror det blir andra löner och 

förhoppningsvis drar det med 

oss, säger Jocke. 

Det är alltid svårt att sia om 

framtiden men ingen av dem 

räknar med att vara brandman 

om tio år. 

– Jag tror inte att jag fortfarande 

är brandman. Hoppas 

jag kommit upp mig lite. Inte 

så att jag inte gillar yrket men 

jag vill ta mig framåt, säger 

Jocke. 

Riskingenjör navet 

i säkerhetsarbetet 

Som en av få räddningstjänster 

i landet har Värnamo 

anställt en riskingenjör. 

Annika Roos, 26, ska arbeta 

med allt från krisberedskapssystem 

till Lagen 

om skydd mot olyckor. 

Annika Roos är brandingenjör 

men istället för att läsa 

påbyggnadsåret vid Räddningsverkets 

skola i Revinge 

valde hon den nya utbildningen 

civilingenjör riskhantering. 

Att hon inte har Revinge-året 

är ingen nackdel, snarare 

tvärtom enligt räddningschefen 

Jörgen Hallberg. 

– Vi ville ha en med djup 

riskkompetens och då är inte 

det operativa det nödvändigaste. 

Annika ska jobba med 

att utveckla det totala säkerhetsarbetet 

i kommunen och 

är spindeln i 

nätet i arbetet 

för en 

Trygg och 

säker kommun. 

Själv tycker 

hon det är 

Annika Roos intressant 

att få bredda 

sig och även jobba med 

andra risker. 

– Jag ska arbeta mot företag 

för att öka säkerheten och 

minska riskerna genom utbildning, 

utredningar om 

brandskyddet och riskanalyser. 

Eftersom det är obruten 

mark finns det inga egentliga 

erfarenheter och Annika 

Roos gillar utmaningen. 

– Det finns en direkt koppling 

mellan det jag läst och 

det jag ska jobba med. Det är 

jättespännande.


Engagemang och uppfinningsrikedom 

saknas inte 

när det handlar om att levandegöra 

utbildningen för 

barn. 

Sven Åkesson, deltidare i 

Bor, har konstruerat ett minihus 

för att demonstrera 

rökspridning. 

Det lilla huset har gjort succé 

bland skolbarnen. 

– Ungarna tycker det är jätte 

kul, särskilt att öppna och 

stänga dörrar, berättar Sven 

Åkesson. 

Han är snickare till vardags 

Värnamo bedriver omfattande 

utbildning även inom 

äldreomsorgen. Alla äldreboende 

har så kallade 

brandskyddsombud som får 

en utbildning varje år. Personalen 

utbildas vart tredje 

år. 

Brandskyddsombudens uppgift 

är att informera nyanställda 

och gå med brandsyneförrättaren 

samt se till att brandskyddsfrågorna 

kommer upp 

på dagordningen vid arbetsplatsträffarna. 

– Jag visar nyanställda och vikarier 

hur de ska agera om det 

börjar brinna, var utrustningen 

finns och se till att utrymningsvägarna 

inte är blockerade, 

säger Marie-Louise Karlsson, 

brandskyddsombud på 

boendet Linneberg, ett nytt äldreboende 

med 120 platser, 

det första som är sprinklat. 

så huset är konstruerat enligt 

konstens alla regler. Det har tre 

våningar med brandvarnare på 

varje plan. Framsidan täcks av 

ett plexiglas. På baksidan sitter 

strömbrytare för att kunna 

stänga av brandvarnarna. Dörrarna 

kan öppnas och stängas 

utifrån. 

Bygger på en historia 

I ett hål i taket kan man sätta en 

fläkt och på så sätt simulera 

brandgasventilation. 

Röken skapas genom tända 

på lite pulver från en rökpatron. 

Hon uppskattar räddningstjänstens 

utbildningsinsatser. 

– Det fungerar jättebra. Är 

Sirenen på besök Värnamo 

Sven Åkesson antänder lite pulver från en rökpatron för att rökfylla sitt minirökhus. – Nackdelen med 

teaterrök är att den är kall och inte stiger så bra, säger han. 

Minirökhus lär barnen brandvett 

Undervisningen bygger på 

att berätta en historia. Var finns 

huset? Var är TVn och köket? 

Ett scenario kan vara att familjen 

ser en film på TV och går ut 

i köket för att poppa popcorn. 

De glömmer popcornen som 

börjar brinna. 

– Vad händer om man öppnad 

dörren. Nej, då går röken 

vidare i trapphuset. 

Scenariot görs både med och 

utan brandvarnare. 

Sven Åkesson fick pengar för 

att bygga huset och nu har de 

andra kårerna likadana hus. 

Utbildar brandskyddsombud hos äldre 

Insatsledare Kenneth Sandström fick många frågor när han utbildade 

brandskyddsombuden på äldreboendet Linneberg. Bland 

annat hade man problem med att vattenångan från diskmaskinerna 

utlöste brandlarmet. 

det nåt man undrar över är det 

bara att kontakta räddningstjänsten. 

rden säkerhet och 

trygghet upplever jag O som honnörsord för 

våra politiker och som de använder 

vid många olika tillfällen 

vid diskussioner om 

medborgarnas välfärd. Jag 

tror att detta är något att 

spinna vidare på och anamma 

inom vårt område – om 

välfärd med avseende på krisberedskap 

och skydd mot 

olyckor. I Värnamo kommun 

har detta synsätt gått hem 

och blivit ett uttryck 

för förståelse för frågorna 

i ett helhetsperspektiv. 

För att få upp säkerhetsfrågorna 

på 

den politiska agendan 

är räddningstjänsten 

den kunskapsorganisation 

som ska 

vara drivkraften och katalysatorn. 

Räddningstjänsten är 

den enda kommunala organisation 

som arbetar med säkerhetsfrågor 

dagligen. 

Lämpligt i detta sammanhang 

är att räddningstjänsten 

får uppdraget att ha ett samordningsansvar 

inom det 

tvärsektoriella arbetet, och 

supporta respektive organisation, 

förvaltning eller annan 

verksamhet inom sitt ansvarsområde. 

Här är risk- och sårbarhetsanalysen 

ett grundläggande 

dokument för det 

fortsatta planeringsarbetet. 

Arbetet med planeringen för 

krishantering och kommunens 

handlingsprogram måste 

också gå hand i hand. 

För att detta ska kunna samordnas 

och ses som en helhet 

för kommunens totala säkerhet 

och trygghet, bör ambitionen 

vara att inrätta någon 

form av en risk- och säkerhetsförvaltning 

med ett 

tvärsektoriellt ansvar för samordning 

av säkerhetsfrågorna. 

Det gäller för oss inom 

räddningstjänsten att ta tag i 

detta, få förståelse för att ett 

större ansvarsområde måste 

tillskapas för att få verksamheten 

mer i fokus. Vi måste 

lansera något nytt! Det skulle 

en sådan ”ny” förvaltning 

vara argument för och målet 

skulle vara ”att arbeta för en 

säker och trygg kommun”. 

På en sådan förvaltning 

läggs dels direkta ansvarsuppgifter 

såsom tillsyn, räddningstjänst,olycksutredningar, 

kommunens inre säkerhet 

etc. etc. och dels uppgifter 

som samordningsansvar för 

andra förvaltningar och övriga 

verksamheter, som har ett 

direkt områdesansvar utifrån 

”närhetsprincipen”. Det här 

skulle ge oss en möjlighet att 

25 

Inrätta en risk- och 

säkerhetsförvaltning 

öka förståelsen inom kommunen 

för vår betydelse som 

kommunens kunskapsorganisation 

för säkerhetsfrågorna. 

Fördelningen av uppgifterna 

för denna organisation 

görs på all personal. Det är 

här som räddningstjänsten 

måste förändras och anpassa 

organisationen till att var mer 

behovsanpassad. Detta gäller 

såväl den administrativa verk- 

I huve’t på 

räddningschefen 

Jörgen Hallberg 

samheten som den utryckande 

verksamheten. Här 

är tankarna i Södertörns förbund 

runt riskanpassad beredskap 

ett intressant grepp. 

IVärnamo har vi börjat med 

en process att titta på hur vi 

kan anpassa utryckningsorganisationen 

så att vi kan frigöra 

personal för att skapa 

bättre möjlighet att få en 

större delaktighet bland personalen. 

Ett sätt är att tillskapa 

en femte dagtidsgrupp av 

de fyra befintliga, där de fem 

grupperna arbetar med hela 

området i ett rullande dagoch 

skiftessystem. Genom 

detta finns stora möjligheter 

att just riskanpassa utryckningsorganisationensamtidigt 

som kompetens frigörs 

för att kunna bredda arbetsuppgifterna 

dagtid. Dock ska 

all personal ges bästa förutsättningar 

för att göra bra 

jobb. 

Andra kompetensområden 

är också nödvändiga i arbetet 

med skydd mot olyckor. 

Exempel på detta är framför 

allt de nya riskingenjörerna 

som inte nödvändigtvis behöver 

ha RUB-utbildning. Andra 

kompetensprofiler kan vara 

statistiker, beteendevetare, 

social- och samhällsvetare. 

Ett bra verktyg och redskap 

för genomförande är innehållet 

i Räddningsverkets 

program för certifiering till 

en ”Säker och trygg kommun”. 

Här finns en klar struktur, 

det är långsiktigt och det 

riktar sig framför allt till hela 

kommunen. Det har dessutom 

ett stort gehör hos kommunpolitikerna. 

I Värnamo är processen 

igång. 

Jörgen Hallberg

26 Nyheter 

Olja på skånska stränder 

Samverkan nyckeln 

till lyckad insats 

Värst har oljan varit. 

Men sen kommer nog mediaanstormningen. 

Oljesaneringsarbetet har 

satt räddningstjänsten i sydöstra 

Skåne på lika svåra 

som oväntade prov. 

En vecka efter det att den första 

oljan sköljts upp längs Skånes 

sydostkust, avbröts den akuta 

räddningstjänstinsatsen. Vid 

det laget hade räddningstjänsten 

i Sydöstra Skåne i det närmaste 

jobbat dygnet runt. 

– Från att ha varit lite svajig i 

början blev insatsen mycket 

lyckad. Det vi gjorde mest rätt 

var att snabbt koppla in 

försvarsmakten och bygga upp 

en stor organisation, som byggde 

på samverkan mellan räddningstjänst, 

militär, hemvärn, 

lottakår, polis och frivilliga, säger 

Ewa-Gun Westford, räddningstjänstens 

informatör. 

Hon kom in i räddningtjänst- 

insatsen som en räddande ängel. 

– Ingen var beredd på den 

sanslösa mediaanstormningen 

och räddningstjänsten hade 

varken kompetens eller möjlighet 

att klara den. I det läget lånades 

jag över från polisen i Ystad, 

där jag normalt jobbar som 

polis och med information. Jag 

blev spindeln i nätet och all 

pressinformation har gått via 

mig. 

Ledningsstaben kunde därmed 

koncentrera sig på oljan. 

Gäckande väder 

En annan svårighet har varit vädret. 

– Vi har sett oljan som ”fienden” 

och varje kväll har vi fattat 

strategiska beslut om hur vi ska 

ta oss an den nästa dag. Problemet 

är att vädret och oljan hela 

tiden har gäckat oss, säger 

Westford. 

– Å ena sidan har vi haft gynnsamma 

vindar och varmt på da- 

gen, oljan har flutit upp på ytan 

i det 12-gradiga vattnet där vi 

kunnat samla upp den. Men på 

natten har oljan sjunkit på 

grund av kylan, vilket inneburit 

att den nästa morgon dykt upp 

någon helt annanstans. 

Nu ligger ansvaret för saneringsarbetet 

på Ystads och Simrishamns 

kommuner som gett 

räddningstjänsten i uppdrag 

att fortsätta arbetet. Grovsanering 

av den tre och en halv mil 

långa kuststräckan pågår fortfarande. 

– Nästa steg är att påbörja finsaneringen 

som troligtvis kommer 

att pågå under lång tid i 

sommar. 

Tre av fem förråd bidrog 

Under insatsen har Räddningsverket 

bidragit med tre av sina 

fem mobila oljeskyddsförråd. 

Terrängskotrar, oljeupptagare, 

skyddskläder, spadar, skrapor, 

länsor och annan oljeskyddsut- 

Räddningsverkets nya centrala organisation: 

Foto: PETER LUNDGREN 

En mödosam kamp mot kletig olja längs Skånes sydostkust. Det 

blev allvar för 80 räddningsmän när de gjorde sista veckan på civilpliktsutbildningen 

till sanerare på Räddningsverkets skola i Skövde. 

rustning har funnits till hands. 

Även personal från oljeskyddsförråden 

har deltagit i insatsen 

med rådgivning. På plats var 

också verkets oljeskyddansvarige, 

Margaretha Ericsson: 

– Trots att Ystads kommun 

saknar oljeskyddsplan för en 

sån här olycka så är jag mycket 

imponerad av hur beredskapen 

fungerat. Omfattningen av 

olyckan är stor, saneringen kan 

Mindre kostym och mer kundorienterat 

Räddningsverket skrudar 

om och får en mindre kostym 

i ny design. De fyra skolorna 

har redan genomgått 

stålbadet och sammanlagt 

skurit ned med 120 tjänster, 

nu är det centralförvaltningens 

tur. 40 tjänster ska bort. 

Bakgrunden är dels regeringsbeslut 

(bland annat drastiskt 

minskad utbildning av civilpliktiga) 

och en mindre budget, 

dels behov av en effektivare 

organisation anpassad till en 

förändrad omvärld. 

Detta är första stora omorganisationen 

sedan 1994. 

Nyheterna på utbildningsområdet 

har Sirenen tidigare redovisat. 

Centralförvaltningens nya 

organisation och inriktning ska 

gälla från årsskiftet. Förslaget till 

nya organisationen ska fastställas 

av verksledningen före 1 juli. 

Två huvudavdelningar 

I förslaget finns 320 tjänster 

(360 i dag). Indelning sker i två 

stora huvudavdelningar: 

■ Förebyggande säkerhet. Inriktningen 

blir att sammanföra 

alla förebyggande insatser i syfte 

att minska antalet olyckor. 

Följande indelning ska vara 

vägledande för det fortsatta organisationsarbetet: 

- samhällsinriktat säkerhetsarbete, 

- transport av farligt gods, 

-säker bebyggelse och hållbar 

miljö, 

- brandfarliga och explosiva 

varor. 

■ Stöd till räddningsinsatser: 

Här samlas verksamheter och 

uppgifter som ska stärka samhällets 

förmåga att genomföra 

räddningsinsatser vid olyckor. 

Hit förs stora delar av nuvarande 

avdelningar för räddningstjänst, 

ledning/teknik och risk/miljö inklusive 

integrerat beslutsstöd för 

skydd mot olyckor (Rib). 

Två enheter tillhör också 

kärnverksamheterna, tillsynsenheten 

och operativa enhe- 

Räddningsverket har beslutat 

bygga upp en depå med 

översvämningsskydd. Planerna 

har dock bromsats på 

grund av en rättslig process. 

Sedan översvämningarna i södra 

Norrland, västra Sverige 

och då särskilt Arvika, har 

Räddningsverket beslutat att 

bygga upp ett gemensamt förråd 

av skyddsbarriärer. Cirka 

tre miljoner kronor har avsatts 

till ändamålet, vilket beräknas 

räcka till cirka tre kilometer 

barriär. 

ten. Den sistnämnda kommer 

att domineras av de verksamheter 

som i dag hanteras inom internationella 

avdelningen. 

Som stöd för verksamheten i 

avdelningarna och enheterna 

finns bland annat en stor stabsenhet 

och fyra sekretariat. 

Sneglat på Vägverket 

Nye överdirektören Ivar Rönnbäck 

har lett omorganisationen. 

I det arbetet har han sneglat 

på hur Vägverket och Tullverket 

är uppbyggda. 

– Vi ska arbeta processorienterat, 

där det handlar om att 

utgå från kundbehovet och ge 

– Vi har valt att koncentrera 

oss på skyddsbarriärer eftersom 

det är specialutrustning. 

Pumpar, elverk och kablar är 

lättare att få fram vid en högflödessituation, 

säger Ulf Norgren, 


Ej förstahandslösning 

– Översvämningsdepån ska ses 

som en förstärkning och inte 

som en förstahandslösning. De 

kommuner som lever med 

översvämningsrisker ska ha 

egen utrustning för att kunna 

ta hand om sin risk. Materielen 

kunderna helheten. Vi ska bli 

mer lyhörda än tidigare för omvärldens 

behov och vi ska se till 

att skicka ut ensade budskap. 

Allt detta underlättas i den nya 

organisationen. 

Tvärsäkerhetsprojektet upphör 

när den nya organisationen 

börjar gälla. Flertalet av de frågor 

projektet arbetat med går 

dock upp i andra delar i organisationen. 

NCO, Nationellt centrum 

för olycks- och erfarenhetsåterföring, 

kommer som 

ett exempel att ingå i sekretaritet 

för forskning och analys. 

– NCO fortsätter som ett eget 

projekt i sekretariatet. Deras ar- 

i depån ska enbart användas 

när kommunens egna resurser 

är slut. 

Planerna har dock fördröjts 

på grund av att företaget Geodesign 

AB hos länsrätten begärt 

en överprövning av Räddningsverkets 

upphandling av temporära 

skyddsbarriärer och krävt 

en ny upphandling. Företaget 

har vänt sig mot Räddningsverkets 

krav på dämningshöjd och 

anser att detta inte svarar mot 

verklighetens krav. 

Länsrätten avslog överklagan 

och företaget fick heller inte 

bete blir av stor vikt för vår egen 

målstyrning, men också för 

kommunerna. Räddningstjänsterna 

och de politiska nämnderna 

kan få stor glädje av statistik 

och analyser, bland annat 

i arbetet med handlingsprogrammen, 

säger Ivar Rönnbäck. 

Räddningsverkets centrala 

organisation blir inte plattare 

än den nuvarande, men det blir 

färre mellanchefer. 

De högsta cheferna i den nya 

organisationen utses i sommar. 

Det kan bli såväl intern som extern 

rekrytering. 

Depå för skydd mot vatten 

prövningstillstånd för ärendet i 

kammarrätten. 

– Nu när den rättsliga processen 

är avklarad ska upphandlingen 

avslutas. Förhoppningsvis 

kommer vi att vara rustade 

inför en eventuell höstflod, säger 

Ulf Norgren. 

Skyddsbarriärerna kommer 

att förvaras i förråd på lastpallar 

och transporteras med containerlastbil. 

Det kommer att vara gratis 

för kommunerna att använda 

sig av översvämningsdepån.

komma att kosta staten runt tre 

miljoner kronor. 

Värst drabbat är fiskelägena i 

Gislövshammar och Skillinge. 

Där har de känsliga stenstränderna 

sanerats med hjälp av 

spadar, skedar och borstar. 

Men det var den milslånga 

sandstranden från Borrby 

strand till Sandhammaren som 

tog första stöten. Till en början 

För sex år sedan gled sju villor 

iväg nedför en lerslänt 

och förstördes i Vagnhärad. 

Haverikommissionen som 

utredde naturolyckan gav 

Boverket i uppdrag att gå ut 

och verka för att höja kunskapsnivån 

om frågorna. 

Det blev startskottet till ett flerårigt 

arbete med att höja kunskapen 

om naturolyckor. 

– Metoderna för geotekniska 

undersökningar har utvecklats 

och förfinats. I dag har vi mer 

kunskap och tillförlitliga metoder 

att bedöma en slänts stabilitet, 

säger Susanne Edsgård, 


Men dessa kunskaper tjänar 

inte mycket till om de inte förs 

ut till de människor som praktiskt 

arbetar med planering av 

bebyggelse ute i kommunerna. 

650 har fått fastare grund 

Under tre och ett halvt år har 

därför Räddningsverket, Statens 

geotekniska institut (SGI) och 

Boverket i samverkan med respektive 

länsstyrelse genomfört 

14 seminarier för att höja kunskapsnivån 

om skred- och rasfrågor 

i landets alla kommuner. 

650 personer som arbetar med 

fysisk planering och bygglovsfrågor 

på kommunernas stadsplanekontor, 

personal från 

räddningstjänst och tjänstemän 

hade ledningen och Räddningsverkets 

personal svårt att 

bestämma sig för rätt saneringsmetod. 

Flera ton torkad 

bark lades ut längs de nersmetade 

sandstränderna, tanken 

var att barken skulle suga upp 

oljan och bli mer lätthanterlig. 

– Tyvärr försvårade de stora 

barkmängderna uppsamlingen 

av oljespillet. Det blev tungt 

på länsstyrelserna har fått en fastare 

grund att stå på. 

– Tyvärr har vi inte lyckats få 

med politikerna. Det har varit 

svårt att få dem att förstå vikten 

av de här frågorna, vilket är synd. 

Det är ju de som i slutänden tar 

beslut om de pengar som ska satsas, 

säger Susanne Edsgård. 

– Skred och ras är en risk som 

ofta blir bortglömd. Men skred, 

ras och översvämningar är en 

naturlig process som alltid pågår. 

Det är först när det inträffar 

i bebyggda områden som det 

blir en olycka och större ekonomisk 

förlust. 

Det handlar bland annat om 

att kunna läsa av varningstecken 

i naturen. Brott på el- och avloppsledningar, 

träd som lutar 

och sprickor i marken kan betyda 

att det finns risk för jordskred. 

Nyheter 

och inte särskilt effektivt, säger 

Margaretha Ericsson. 

Också försöket med att placera 

ut containrar direkt på stranden 

kärvade till en början. Saneringsmassorna 

skyfflades 

ner i plastade mellanlagringssäckar, 

som tömdes i containrarna. 

– Problemet var att containrarna 

var för små och snabbt 

blev överfyllda. Det gick för sakta 

för hjullastarna att transportera 

bort och få fram nya. Först 

när vi fick fram ett 50-tal containrar 

fungerade det bra. 

550 igång samtidigt 

Som mest har 550 räddningsmän, 

värnpliktiga, hemvärnsmän, 

frivilliga och räddningstjänstpersonal 

varit igång samtidigt. 


Olyckan: 

Det kinesiska bulkfartyget Fu 

Shan Hai förliste norr om 

Bornholm lördagen den 31 

maj. I fartyget fanns 1 680 ton 

tjockolja, 110 ton diesel och 

35 ton smörjolja. 

Fartyget kolliderade med det 

Cypernregistrerade fartyget 

Gdynia. 

Sex år efter Vagnhärad 

vet de mer om skred 

Foto: GÖRAN KARLSSON 

I maj hölls det sista och 14:e skredseminariet. Då med medverkan 

av generaldirektörerna från arrangerande myndigheter, Maria 

Ågren, SGI, Christina Salomonson, SRV, och Ines Uusmann, Boverket. 

Räddningsverket har en pott 

på 25 miljoner kronor per år 

som går till förebyggande åtgärder 

för att stabilisera lös 

mark ute i kommunerna. Årligen 

brukar det droppa in ansökningar 

för 100 miljoner kronor. 

Ras & skred 

www.naturolyckor.srv.se är en 

gemensam hemsida för Räddningsverket, 

Statens geotekniska 

institut, SGI, och Sveriges 

geologiska undersökningar, 

SGU. Där finns information 

om varför ras och skred inträffar, 

varningstecken och hur 

skred kan förebyggas. 

Där finns också en kartförteckning 

som kommunvis visar 

var översiktlig stabilitetskartering 

är utförd. 

27 

Sydsvenska län först med nya 

radiokommunikationssystemet 

Skåne, Blekinge och Kalmar län blir först när det nya gemensamma 

radiokommunikationssystemet för blåljusmyndigheterna 

börjar byggas nästa år. 

Upphandlingen inleddes 5 juni och leds av Försvarets materielverk 

i samarbete med Rakel-utredningen (Radiokommunikation 

för effektiv ledning). 

Rakel föreslår att en ny myndighet bildas som ska svara för utbyggnad, 

förvaltning och utveckling av det nya radiosystemet. 

Den nya Rakel-myndigheten förslås samlokaliseras med Krisberedskapsmyndigheten 

och ska vara inrättad senast 1 januari 

2004. 

Utbyggnaden inleds 1 januari 2004 och sker i etapper fram till 

2009. Den går från söder till norr och inleds med Skåne, Blekinge 

och Kalmar. 

Skälen till att man börjar i södra Sverige är flera. Dels kolliderar 

den danska utbyggnaden av nytt radionät med skånska polisens 

frekvensband och dels vill man tidigt ha med kärnkraftslän. 

Rakel har föreslagit en avgiftsmodell med samma avgifter för 

hela landet. Avgifterna ska tas ut per mobilstation och ledningscentral, 

inte per användare. De ska också ha tre nivåer baserat 

på trafikintensitet. 

Risk- och säkerhetsutbildning 

för nya brandingenjörer i norr 

En civilingenjörsutbildning inom risk och säkerhet startar med 

största sannolikhet vid Luleå tekniska universitet hösten 2004. 

Utbildningen föreslås bli 180 poäng, fyra och ett halvt år lång 

och ge civilingenjörskompetens med möjlighet att avlägga 

brandingenjörsexamen. 

Som Sirenen tidigare berättat har Norrlandslänen svårt att rekrytera 

brandingenjörer. 

– Jag vet att räddningstjänsten välkomnar planerna, säger prefekt 

Allan Holmgren vid institutionen för kemi och metallurgi. 

Luleås räddningschef Patrik Bylin har också suttit med i utredningsgruppen. 

Utbildningen har ännu inte fått något namn men kommer enligt 

professor Lennart Elfgren att ha inriktning mot risk- och säkerhetsaspekter 

av samspelet mellan teknik och människa. 

Frågan om att starta utbildningen är ännu under beredning, i 

augusti väntas beslut av universitetsstyrelsen. 

40 räddningstjänster granskas 

av Jämo i sommar 

Kvinnors villkor i räddningstjänsten står i fokus när jämställdhetsombudsmannen, 

Jämo, drar igång sommarens granskning. 

Fyrtio slumpvis utvalda räddningstjänster ska ha lämnat in sina 

uppgifter senast 10 juni. 

För att locka fler kvinnor att inte bara söka sig till, utan också 

stanna i räddningstjänsten krävs målmedvetna insatser av arbetsgivarna. 

Det anser Jämo som därför begärt in dokumentation 

av de aktiva åtgärder som satts in för att anpassa arbetsplatsen 

till kvinnliga anställda. 

Jämo vill ha in analyser av nuläget och handlingsplaner för 

framtiden. Finns arbetskläder i rätt storlek, separata omklädningsrum 

och duschutrymmen? Vad görs för att förebygga och 

motverka sexuella trakasserier? Hur underlättar man för anställda 

av båda könen att kombinera arbete och föräldraskap? 

Dokumentationen kommer att analyseras och bedömas av Jämos 

utredare under sommaren. Synpunkter skickas till de granskade 

räddningstjänsterna i september. 

Blixt i Rosersberg skadade elev 

I slutet av maj skadades en 25-årig man efter ett blixtnedslag i 

Rosersberg. 

Ett 30-tal lärare och elever på utbildningen Heltid brandman 

befann sig på övningsfältet för att genomföra examensprov i ammoniakutsläpp 

när de plötsligt överraskades av ett åskoväder. 

– Vi hann knappt reagera. Plötsligt small det rejält när en blixt 

slog ned i ett träd sju meter bort, säger Jimmy Haglund, lärare 

på Rosersberg. 

Smällen var öronbedövande och träflisor flög omkring. Ingen i 

gruppen träffades av blixten, men en av brandmannaeleverna 

slungades iväg av tryckvågen. 

– Några sekunder senare small det igen. Då tog vi skydd i 

brandbilarna och lämnade platsen. 

Den 25-årige mannen fördes med ambulans till sjukhus med 

svåra öronsmärtor som senare visade sig vara hål på trumhinnorna. 

– Han har repat sig och slutfört utbildningen men lider fortfarande 

av viss hörselnedsättning.

28 Sirenens Räddningsskola Sirenen Nr 4 • 2003 

Omhändertagande – att göra 

Ett par stadiga händer, vakna sinnen, några filtar och en väl 

inövad standardrutin för omhändertagande vid insats enligt 

L-ABCDE. 

Det är den allra bästa beredskapen för att ta hand om skadade 

på en olycksplats. Här handlar det mer om att göra rätt 

snabbt, än att utföra avancerad intensivvård. 

20 procent av olycksoffren dör av ofria luftvägar – inte av 

brist på sjukvårdsutrustning. 

Sirenens räddningsskola ger dig råden som kan rädda liv. 

Brandmän, både heltid och 

deltid, brukar ha två stora invändningar 

mot sina möjligheter 

att göra bra sjukvårdsinsatser 

på en olycksplats, eller vid 

en insats i väntan på ambulans. 

Den ena är bristen på utrustning: 

”Vi har ju inga grejor 

jämfört med ambulansen”. 

Den andra är misstron mot 

det egna kunnandet: ”Det är 

svårt och komplicerat, jag har 

ingen medicinsk utbildning”. 

Men omhändertagandet kan 

avdramatiseras med en standardrutin 

som övas så den sitter 

i ryggmärgen, och viss förståelse 

för hur kroppen reagerar 

vid syre- och/eller blodförlust 

och större skador. 

Den etablerade standardrutinen 

hos både räddningstjänst 

och ambulanssjukvård är numera 

L-ABCDE, som härrör 

från det amerikanska konceptet 

för prehospitalt omhändertagande 

PHTLS (Pre Hospital 

Trauma Life Support). 

Fördelen med en gemensam 

rutin är att den ger en röd tråd 

i hela omhädertagandet: från 

Så ger 

L-ABCDE 

struktur 

åt 

insatsen 

Handen på hjärtat: hur ofta övar 

vi enbart omhändertagande? 

Det behöver inte vara så märkvärdigt, 

men målet är att bygga in 

standardrutinen L-ABCDE i ryggmärgen. 

Det är lika viktigt att rutinen för omhändertagande 

fungerar som att 

slangdragningen fungerar vid exempelvis 

en lägenhetsbrand. 

När rutinen väl sitter har du en bra 

den första insatsen på olycksplatsen, 

via ambulansen till 

sjukhuset. Man har en klar 

handlingsplan och en struktur 

att jobba efter. 

Jag brukar kalla det för ”klädhängarprincipen”, 

där man vid 

omhändertagandet som stöd 

för minnet tänker sig att man 

hänger upp varje bokstav från 

L-ABCDE på en klädhängare, 

när den är kontrollerad och åtgärdad. 

Carina Lindberg i samarbete 

med Eva-Lena Lindbäck 

Livsfarligt 

läge 

Tänk på egen säkerhet. Skadad 

personal tar resurser från 

övriga skadade. 

Skadade måste flyttas till säker 

plats innan undersökning 

och behandling startar. 

L åtgärdas innan vi går till A. 

Airway 

– andning, 

fri luftväg 

Övning och åter övning... 

utgångspunkt för att improvisera, den 

dag du står inför en riktig utmaning. 

1: Öva i en vanlig helt oskadad personbil, 

enbart koncentrerat på omhändertagande 

av skadade. Handgrepp, 

rutiner, bemötande, överrapportering. 

2: Öva arbetsplatsolyckor: tänkbara 

Tänk på att bemötandet är en väsentlig del av omhändertagandet. Försök inge lugn och trygghet. Ta 

om möjligt ögonkontakt, fråga efter namnet och använd det. Glöm inte att också presentera dig själv. 

Den allra högst prioriterade 

insatsen vid omhändertagande. 

Andningen förser hjärnan 

med syre. 

Några minuters syrebrist ger 

risk för hjärnskador och hjärtstopp. 

Luftens passage kan hindras 

av blockerade luftvägar eller 

skada på andningscentrum. 

Du kan på avstånd uppfatta: 

ej hotad luftväg – talar, skriker. 

Hotad luftväg – medvetslös, 

oro, ångest. 

Gör så här: lyft huvudet bakåt, 

uppåt. Eventuellt också underkäken 

framåt. Rensa munhåla, 

svalg (tänk på personligskyddsutrustning: 

handskar). 

Lossa åtsittande kläder. 

Stabilisera nacken manuellt 

och eventuellt med nackkrage 

skador? Rutiner? Bemötande? 

3: Öva oftare tillsammans med 

ambulanssjukvården. Lär av varandra! 

Samtliga övningar i omhändertagande 

är billiga och kräver inte så 

mycket prylar. Använd gärna någon 

som står på sidan och kan utvärdera 

omhändertagandet enligt standardrutinen: 

L-ABCDE-överrapportering. 

(alltid vid trafikolycka eller 

fallolycka med kraftigt våld). 

Huvudet får inte tippa framåt 

igen. 

Kom ihåg: du kan aldrig för- 

Foto: RÄDDNINGSVERKET 

Säkra fri luftväg, stabilisera 

halskotpelaren manuellt och 

komplettera eventuellt med 

nackkrage. Bibehåll greppet 

tills personen är helt fixerad. 

Mer läsning 

Sirenens räddningsskola 

Nr 1, 2002 ”Losstagning”. 

Internetsidor 

• www.ambulansforum.se 

• www.phtls.nu 

• www.sos.se 

Böcker 

• PHTLS prehospi- 

värra en skada genom att göra 

fri luftväg, så länge du behåller 

stabiliseringen av huvud och 

nacke. 

Vid ofri luftväg, ta reda på orsak 

och åtgärda. Gå vidare till 

B. 

Breathing 

– bedöm 

andning/ 

ventilation 

Kontrollera om patienten andas. 

Försök bedöma andningsfrekvens, 

normalt 12-20 i minuten. 

Observera förändringar. 

Lyssna: hur låter andningsljuden? 

Rosslar – lågt andningshinder. 

Snarkar – högt 

tal trauma life support, 

Mosby lifeline 

1995. 

• Trauma, P A Linden 

Södersjukhuset, 

Pharmacia & Upjohn. 

• L-ABC av Curt 

Malmsten. Ännu inte 

uppdaterad till L- 

ABCDE, men bra som 

grundbok.


andningshinder. Piper – astma. 

Sörplar – hål. 

Känn: luftström, andningsrörelser. 

Lägg händerna på 

bröstkorgen. Känns sidoskillnader? 

Lukt: kan indikera stopp – 

kräkningar, blod, främmande 

föremål. 

Underlätta andningen. Låt 

den skadade avgöra vad som 

känns bäst. Medvetslös läggs i 

stabilt sidoläge. 

Lugna: ta ögonkontakt, andas 

tillsammans om den skadade 

har jobbigt med andningen. 

Ge syrgas om det finns och 

någon har delegering. Om bedömningen 

är att andningen 

är påverkad, varför är den det? 

Hur ser jag till att den skadade 

syresätter sig på bästa sätt? 

Åtgärda B, gå vidare till C. 

Stoppa yttre blödningar. 

Puls, var finns den? Hur 

känns den? Normal, snabb, regelbunden, 

kraftig, svag? 

Pulsen indikerar storlek på 

blodförlust. Känns handledspuls 

är blodtrycket över 80 

(mm Hg). Vid ljumskpuls är 

blodtrycket över 70, vid halspuls 

över 60. 

Cirkulation handlar också 

om att kroppen behöver syre. 

Röda blodkroppar är syrebära- 

Sirenens Räddningsskola 

rätt och snabbt 

Kurser 

■ Distansutbildning: prehospitaltomhändertagande 

enligt L-ABCDE 

För hel- och deltidsbrandmän 

som inte studerat ämnet 

i sin yrkesutbildning. 

Kurslängd: 5 veckor (distans, 

8-10 tim/vecka) 

Tid och plats: 3 november - 

5 december 2003, Skövde 

Anmälan: Räddningsverkets 

Foto: PER LARSSON 

Cirkulation 

skola Skövde, 0500-46 40 00. 

■ D-HLR-utbildning 

För dig som fått eller kan få 

delegering att defibrillera. 

Kurslängd: 4 timmar 

Plats: Räddningsverkets skolor 

eller på hemmaplan. Kontakta 

någon av skolorna. 

■ Brandmannaskolan: 

Räddning vid trafikolycka 

För personal vid räddnings- 

re. Vid blodförlust minskar 

dessa drastiskt. 

Blödningar kan vara både 

yttre, synliga, och inre som 

många gånger inte syns. Det är 

därför viktigt att känna till 

kroppens reaktioner, chocksymtom, 

vid inre blödningar. 

Yttre blödningar 

Artärblödning: ljusröd, pulserande, 

högt tryck. Åtgärd: 

tryckförband, kroppsdel i högläge. 

Venös blödning: mörkt blod, 

rinner, lågt tryck. Åtgärd: täckande 

förband, skyddsförband. 

Högläge. 

Inre blödning 

Inre blödning kan orsaka cirkulationssvikt, 

chock. Den cirkulerande 

blodvolymen blir 

för liten i förhållande till blodbanorna, 

hjärtats pumpfunktion 

sviktar. 

Symtom: hög puls, 110-120, 

innebär chockliknande tillstånd, 

över 120 tecken på 

chock, över 140 kritiskt. Förhöjd 

andningsfrekvens, smärta, 

blek, kall, blå läppar, naglar 

och hud, frusen, törstig, illamående, 

oro, ångest, medvetandepåverkan. 

Åtgärd: minimera syrebehovet, 

stoppa yttre blödning. Benen 

i högläge, blod omfördelas 

från extremiteter till vitala organ. 

Tillför värme. Det är syrekrävande 

att huttra. Skydda 

huvudet. Varsamhet, vila. Lugn 

och ro sparar energi. Ge inte 

vätska (risk för kräkning), magoch 

tarmcirkulationen avtar 

vid chock. 

Tillför syre (oxybox), till sjukhus 

snabbt. 

Genom att känna igen tecknen 

på chock och förstå hur 

kroppen reagerar kan vi tidigt 

förebygga chocken med enkla 

metoder. 

Hos svårt skadade personer 

hinner vi kanske bara med L- 

ABC. D och E får ske senare när 

man har kontroll över andning 

och cirkulation. 

Disability – 

medvetandegrad 

Kontrollera och bedöm hjärnans 

funktion, det ger ett mått 

på syresättningen. 

Hur reagerar den skadade? 

tjänst och ambulanssjukvård. 

Handledarutbildning i metoder 

och teknik för losstagning 

samt medicinskt omhändertagande. 

Kurslängd: 4 dagar. 

Tid och plats: 11-14 augusti 

i Sandö, 1-4 september i Rosersberg, 

13-16 oktober i 

Skövde, 4-7 november i Revinge. 

Prata med patienten för att få 

en bild av medvetandegraden. 

Svarar vaket på tilltal, svarar 

frånvarande, slött, eller inte 

alls? Reagerar på smärta, tryck 

(ett lätt tryck under örat vid 

käkvinkeln, bröstbenet)? Reagerar 

inte på smärta? 

Orsak till medvetslöshet: 

otillräcklig cirkulation, skallskada, 

droger, vissa sjukdomar. 

Observera förändringar. 

Skydda mot värmeförlust, 

hetta, väder och vind, miljöpåverkan. 

Kom ihåg att skydda mot underlaget, 

även sommartid. 

Se på hela människan, från 

huvud till tå. Genomför helkroppsundersökning, 

känn 

igenom patienten. Det kan vara 

bra att ha övat på en hel och 

frisk människa, för att veta hur 

det normalt ska kännas. 

Överrapportering 

Överrapportering är ett moment 

som många brandmän 

tvekar inför. Det känns svårt att 

komma ihåg alla åtgärder, alla 

observationer och annat viktigt 

som sjukvårdspersonalen 

behöver få veta. 

Läraren 

Expose – 

exponering 

■ Den första bedömningen gör 

du på 30 sekunder på väg fram 

till och i första kontakten med 

den skadade. ”Läs” olyckan. 

Är läget livshotande? Egen 

och andras säkerhet? Vilka 

kroppsskador kan en sådan här 

kollision innebära? Vilka krafter 

har varit verksamma? Hur 

låter andningen? Större blodförluster? 

Hur ser den skadade 

ut? Medvetande? 

Presentera dig, fråga efter 

namn och vad som har hänt. 

■ Den som skriker högst är 

oftast inte den som behöver 

vård först på en olycksplats. 

Där är åtminstone luftvägarna 

fria och medvetandet kvar. 

De resurser som vi initialt 

lägger ner på en skadad som 

skriker, kan kosta livet på någon 

som har en ofri luftväg. 

Om de skadade är fler än ni 

har resurser till i styrkan: för- 

Namn: Carina Lindberg 

Ålder: 37 år 

Hemort: Utansjö, Härnösand 

Bakgrund: Sjuksköterska 

1988 inom akutsjukvård, me- 

29 

Gör överrapporteringen i 

omvänd ordning. Plocka ned 

bokstäverna från klädhängaren. 

Informera sjukvårdarna 

vad du gjort för L, A, B, C och så 

vidare, samt annat av värde, till 

exempel hittat medicinburk i 

fickan. 

Exempel: L: platsen är säker. 

A: luftvägen fri. B: andningen 

är ansträngd och hastig och 

har förändrats sista fem minuterna. 

C: pulsen är snabb och 

tunn och känns på handleden, 

känns tunnare nu än när vi anlände. 

D: var vaken och svarade 

redigt på tilltal vid ankomst 

men har blivit allt svårare att få 

kontakt med, svarar endast vid 

beröring. E: hittar inga andra 

skador. 

Tänk på att förändringar i 

tillstånd är särskilt viktiga att 

tala om. 

Bemötande 

Det första bemötandet är viktigt. 

Kroppsspråk och röstläge 

har större betydelse än vad du 

faktiskt säger. Tänk på att försöka 

inge trygghet och lugn. 

Presentera dig. 

Ställ rätt frågor: vad har 

hänt? Var har du ont? Undvik 

ja- och nejfrågor. 

Tänk på att syrebrist/chock 

också kan ge psykiska reaktioner 

hos den skadade som aggressivitet, 

irrationellt beteende, 

motstånd mot omhändertagande 

och liknande. 

Viktigt att komma i håg 

sök samla dem intill varandra. 

Måste du lämna någon utan 

uppsikt: säkra fria luftvägar och 

vitala funktioner som andning 

och cirkulation. 

■ Försök att låta en och samma 

person sköta övervakning 

av skadade och låt denne överrapportera 

till ambulanspersonalen. 

Notera förändringar. 

■ Fråga dig hela tiden: varför 

mår den skadade som han/hon 

gör? Vad händer i kroppen? 

Vad kan jag göra åt det med de 

resurser jag har? 

■ Liv går före lem. L dödar 

före A, A dödar före B, B dödar 

före C, C dödar före D och E. 

Gör insatserna i rätt ordning. 

Åtgärda den ofria luftvägen 

innan du stoppar blödningen. 

Gå inte vidare till någon bokstav 

förrän du är klar med den 

förra. 

dicin och kirurgi.Sjukvårdslärare 

vid Räddningsverkets 

skola Sandö 

sedan 1996. 

Fritid: Familjen och friskvård – 

egen och andras.

30 Erfarenheter 


Tillbaka till brandplatsen 

Återtändning händer allt för ofta 

A 

tt få nytt larm och tvingas åka tillbaka och ta itu 

med en brand man redan trodde var släckt är en 

nesa för varje räddningskår. 

Ändå händer det gång på gång. 

Här måste svensk räddningstjänst skärpa sig för att inte 

helt förlora det goda rykte man trots allt har. 

En pyrande brand inne i en vägg eller trossbotten är 

mycket svår att upptäcka. Om en byggnad varit utsatt för 

omfattande brand i ett eller flera rum måste man utgå från 

att värmen trängt in i sådana utrymmen. 

Innebränd 

låg kvar 

i andra 

brand 

Larm cirka klockan 15 om 

brand i ett tvåvånings bostadshus 

av trä. När räddningstjänsten 

kom fram brann det 

kraftigt i flera rum på övervåningen. 

Branden spred sig också 

till vinden och blev mycket 

svårsläckt. 

Under eftermiddagen påträffades 

kroppen av en man. 

Den var mycket svårt förkolnad 

och polisen beslöt att 

kroppen skulle ligga kvar till 

den tekniska undersökningen 

följande dag. 

En del inventarier från bottenvåningen 

räddades och placerades 

ute på gården. 

Klockan 21 avslutades räddningstjänsten 

och all brandpersonal 

lämnade platsen. 

Obevakat 

Tyvärr lämnades inte ansvaret 

för bevakningen över på ett 

riktigt sätt. Det blev ett missförstånd 

mellan brandbefälet 

och polisen. 

Räddningsledaren trodde 

att polisen skulle hålla personal 

på platsen under natten 

medan polisen trodde det 

samma om räddningstjänsten. 

I verkligheten lämnades såväl 

byggnad, kropp och lösöre 

helt obevakade bakom polisens 

blå-vita avspärrningsband. 

Strax efter klockan fyra på 

morgonen kom larm om att 

huset brann på nytt. Den här 

gången fanns inget att rädda. 

Till och med det lösöre som 

räddats tidigare och som stod 

på gården antändes av strålningsvärmen 

och brann upp. 

Att lokalisera kroppen på 

nytt blev besvärligt eftersom 

både yttertaket och bjälklagen 

störtat in. 

Även om släckningsarbetet varit både effektivt och 

grundligt kan det fortfarande finns kvar glöd och mindre 

brandhärdar inne i väggarna. På sidan redovisas två exempel 

på detta: 

Bättre överlämning 

Genom brandutredarprogrammet har räddningskårerna 

blivit mera öppna och villiga att berätta om händelser som 

dessa. Det är bra. 

Vi upptäcker att det inte bara är den egna kåren som gör 

misstag. Och förhoppningsvis lär vi oss att bli mera noga 

med eftersläckning och överlämning innan vi packar ihop 

och åker hem från en brandplats. 

Artiklarna nedan bygger på rapporter av Ola Käll, Gästrike 

räddningstjänst, och Anna Henningsson, räddningstjänsten 

i Nerike. 

Stora 

skador 

andra 

gången 

Larm klockan 15.38 om rökutveckling 

från ett tvåvånings 

bostadshus. Branden var 

begränsad till ett tillbyggt 

pannrum och räddningstjänstens 

personal fick den snabbt 

under kontroll. 

Förmodligen hade branden 

startat i en nyinstallerad elcentral. 

Väggen bakom centralen 

var helt genombrunnen. På 

grund av husets ålder och 

många renoveringstillfällen 

gjordes en grundlig kontroll så 

att branden inte spridit sig. 

Lämnade platsen 

Därefter överlämnades ansvaret 

för efterbevakning till ägaren 

och brandstyrkan åkte tillbaka 

till stationen. 

Klockan 07.08 nästa morgon 

ringde fastighetsägaren och 

larmade. Det brann kraftigt i 

en vägg mellan pannrummet 

och huvudbyggnaden. För att 

stoppa ytterlig spridning 

tvingades brandpersonalen 

frilägga stora partier av ytterväggarna 

samt nästan hela taket. 

Skadorna blev omfattande. 

Brandpersonalen bedömde 

efteråt att de förmodligen 

skulle ha upptäckt den pyrande 

branden inne i väggen om 

de haft tillgång till en så kallad 

IR-kamera. 

Foto: THOMAS JOHASSON 

Det händer allt för ofta att 

räddningstjänsten lämnar 

brandplatsen i tron att branden 

är släckt, men senare blossar 

branden upp igen. Insatsen 

på bilden är hämtad från annat 

tillfälle än de två refererade.


Så bör du 

överlämna 

ansvaret 

■ Räddningstjänsten är enligt 

räddningstjänstlagen 

skyldig att underrätta ägaren 

om behov av bevakning, 

restvärde, sanering och 

återställning. Finns inte ägaren 

eller försäkringsbolag 

till hands är polisen på begäran 

av räddningsledaren 

skyldig att hjälpa till att söka 

släktingar eller annan representant 

för ägaren för ett 

överlämnande. 

■ Överlämnandet bör alltid 

vara skriftligt. Förberedda 

blanketter bör finnas. De 

bör skrivas under i dubbla 

exemplar varav parterna tar 

var sitt. Räddningsledaren 

bör förvissa sig om att mottagaren 

förstått sitt ansvar. 

■ I speciella fall där ägaren 

inte själv kan ta över ansvaret 

för bevakningen, till exempel 

då brott kan misstänkas, 

lämnas blanketten till 

polisen för underskrift. Polisen 

ansvarar då för bevakningen 

på samma villkor 

som ägaren. 

■ Om ägaren eller annan 

representant inte går att nå 

får räddningsledaren, med 

hänsyn till risk för nya 

olyckshändelser, utföra bevakning 

på ägarens bekostnad. 

Erfarenheter 

■ Det är mycket svårt att lokalisera 

och släcka pyrande 

bränder inne i väggar och 

bjälklag i en äldre träbyggnad. 

En IR-kamera eller annan 

typ av värmekännande 

instrument kan vara av stor 

hjälp. 

■ Överlämning av ansvaret 

för efterbevakning av en 

brandplats bör alltid ske 

skriftligt. Förvissa dig om att 

mottagaren förstår vad som 

förväntas av honom/henne. 

■ En pyrande brand i ett 

dolt utrymme kan pågå i flera 

dygn innan den blossar 

upp. Rökgaserna som bildas 

kan ofta vara giftiga samtidigt 

som de är nästan helt 

fria från lukt. Den som har 

ansvar för efterbevakningen 

måste vara medveten om 

riskerna. 

Ulf Erlandsson är 

anställd vid Räddningsverket 

med 

uppgift att bland 

annat leda ett 

stort brandutredningsprojekt. 

Erlandsson medverkar i 

Sirenen med sammanfattningar 

av rapporter. Han tar 

med glädje emot synpunkter 

och tips på tel 054-13 50 39, 

fax 0470-208 04, e-post: 

ulf.erlandsson@srv.se 

N 

är organiska ämnen 

ruttnar bildas en mängd 

olika gaser. En del av 

dem luktar fruktansvärt illa, till 

exempel ammoniak och metan. 

Andra gaser är extremt giftiga. 

Ett exempel är svavelväte. 

Att klättra ner i en dåligt ventilerad 

brunn utan ordentligt 

andningsskydd kan vara direkt 

livsfarligt. 

För drygt 30 år sedan inträffade 

en tragisk olycka på en 

lantgård på Gotland. 

Spred flytgödsel 

En sommardag hade gårdens 

folk jobbat med att sprida så 

kallat flytgödsel över åkrarna. 

Den relativt tunnflytande 

sörjan pumpades med en traktordriven 

pump från en stor 

underjordisk tank. Den innehöll 

cirka hundra kubikmeter 

vattenblandat gödsel som under 

hela vintern spolats ut från 

ladugården där en stor djurbesättning 

stått uppstallad. 

Arbetet hade pågått ett par 

dagar och var nästan färdigt. 

Kvar på botten av den täckta 

bassängen fanns bara några 

centimeter halvflytande gödsel. 

Men under arbetets gång 

hade bonden råkat tappa ner 

en stor rörtång i tanken. Den 

ville han naturligtvis ha tag på 

igen. Han hämtade en stege 

Erfarenheter 

Illustration: BIRGER MARKUSSON 

Fyra personer blev medvetslösa, två av dem dog, sedan de dragit i sig giftiga gaser i en gödselbrunn på Gotland. 

Olycka i gödselbrunn 

Giftig gas dödade två 

som placerades i manluckan. 

Medan hans 18-årige son och 

en jämngammal kamrat tittade 

på klättrade han ner i den 3,5 

meter djupa tanken. Just när 

lantbrukaren böjde sig ner för 

att ta upp rörtången föll han 

ihop och blev liggande i den illaluktande 

vätskan. 

Sonen också medvetslös 

Pojkarna trodde först att mannen 

drabbats av någon sjukdom. 

Sonen klättrade genast 

ner för att undsätta honom. 

Men efter bara någon minut 

föll också han ihop medvetslös 

i gödseltanken. 

Den andre 18-åringen sprang 

in i bostaden och bad lantbrukarens 

fru att ringa efter en ambulans. 

Sedan sprang han ut 

igen och klättrade ner genom 

den trånga manluckan för att 

rädda sina vänner. 

Med samma resultat, också 

han föll ihop medvetslös på 

botten av den dåligt ventilerade 

underjordiska utrymmet. 

Nu låg det tre medvetslösa 

människor i cisternen och tillskyndande 

grannar förstod att 

det fanns någon farlig gas i luften 

där nere. 

Fjärde medvetslös 

En av grannarna sprang därför 

hem och hämtade en gammal 

filtermask som han fått genom 

hemvärnet. Med andningsmas- 

ken påtagen och med en lina 

knuten om midjan klättrade 

också han nerför stegen. 

Olyckligtvis saknade masken 

andningsfilter och efter bara 

några få andetag sjönk också 

grannen ihop och blev medvetslös. 

Så var läget när den första 

ambulansen anlände. Tyvärr 

hade ingen förstått att det också 

behövdes brandpersonal till 

platsen. Nu fick äntligen den 

lokala larmcentralen en sådan 

begäran och närmaste deltidskår 

larmades ut. 

Stoppade ambulansmän 

I väntan på förstärkning ville 

även ambulansmännen klättra 

ner i gödseltanken. Lyckligtvis 

hindrades de av folk på platsen. 

I stället lyckades de närvarande 

med gemensamma krafter 

få upp mannen med andningsmasken, 

han hade ju en lina 

knuten om sig. 

När räddningstjänsten anlände 

strax därefter var situationen 

snabbt under kontroll. 

Två brandmän med tryckluftsapparater 

(femliters luftflaskor 

med 150 bars tryck och masker 

utan övertrycksfunktion) klättrade 

ner och slog linor om offren. 

Efter bara några få minuter 

var alla uppe ur den livsfarliga 

gaskammaren. 

Båda de 18-åriga pojkarna 

var då redan döda. Lantbruka- 

31 

ren, som var den förste som 

övermannades av gasen, låg 

länge i respirator men tillfrisknade 

till slut. Mannen med 

andningsmasken fick bara lindriga 

skador. 

Värsta gaserna borta 

Nästa dag undersöktes gödseltanken 

av personal från Yrkesinspektionen 

och Arbetarskyddsstyrelsen. 

Innehållet i 

den underjordiska behållaren 

hade då stått orört i drygt ett 

dygn. 

De värsta gaserna hade försvunnit 

och halterna var inte 

längre dödliga. Efter viss omrörning 

ökade emellertid halten 

av svavelväte till drygt 150 

ppm (delar på miljonen). Förmodligen 

var koncentrationen 

betydligt större vid olyckstillfället 

då pumpningen rört om 

ordentligt i geggan. 

Undersökningsgruppens 

slutsats blev att olyckan berodde 

på alltför höga koncentrationer 

av svavelväte. Inom lantbrukskretsar 

är riskerna numera 

relativt välkända. 

Men hur många anställda 

inom räddningstjänst, ambulans, 

polis eller SOS Alarm är i 

dag medvetna om riskerna 

med gaser i gödselbrunnar? 

ULF ERLANDSSON

32 

H 

Också du kan tycka 

till på de här sidorna 

Alla är lika välkomna att delta 

i debatten (skriv max 40 

rader eller 3 500 tecken på 

datorn, inklusive mellanslag). 

Adress: ”Ordet fritt”, 

Sirenen, L 257, 651 80 

Karlstad. 

Skicka gärna på e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Manusstopp för nummer 

4/03 är 21 maj. 

Ordet fritt 

Ännu en storbrand i påbyggnadsvåning 

Måste vi få en 

katastrof innan 

någon agerar? 

ur många påbyggnadsvåningar 

ska brinna in- 

nan Boverket och Rädd- 

ningsverket agerar? 

Landskrona, Linköping, Östersund, 

Karlstad är några exempel. 

Nu senast var det i Åmål 

som de boende under dramatiska 

förhållanden fick lämna 

sina lägenheter när översta våningen 

brändes av. Räddningstjänsten 

stod inför en övermäktig 

situation och cirka 100 boende 

evakuerades varav tre 

med allvarliga brännskador. 

Familjer fick fly för sina liv. 

I Karlstad avled en människa 

och 150 boende evakuerades 

vid branden på Rud i december 

2001. Det mesta av lösöret förstördes 

och det tog cirka ett år 

innan återbyggnaden var klar. 

De ekonomiska skadornskadorna 

för dessa bränder blev 

enorma. Enbart vid branden på 

Rud uppgick kostnaden till 

nästan 100 miljoner. Kostnaden 

för branden i Åmål får 

framtiden utvisa. 

Naivt att tro 

Både i Karlstad och Åmål hade 

man valt att göra tillbyggnaden 

med lätt konstruktion, 

som närmast kan beskrivas 

som ett ”radhus på taket”. Denna 

konstruktion valde man då 

det blivit för tungt med en ytterligare 

betongplatta. Denna 

byggnadskonstruktion är inte 

ovanlig och ansågs som praxis 

när dessa hyreshus byggdes till 

i början på 90-talet. Jag ska inte 

gå in närmare på själva konstruktionen, 

men jag måste 

ändå medge att jag kan tycka 

att det är lite naivt när jag ser 

ritningsunderlaget att man 

kan tro att en sådan konstruktion 

ska kunna hålla en brandcellsgräns 

klass A60. 

Vi på Karlstadsregionens 

räddningstjänstförbund har 

vid minst två tillfällen efter 

Ruds-branden informerat och 

avrått byggherrar som funderar 

på att göra liknande konstruktionslösningar 

på sina tillbyggnader. 

En bedömning är att i de 

flesta kommuner finns denna 

typ av objekt. 

Rena dödsfällor 

Numera vet vi, som en följd av 

dessa bränder, att konstruktionen 

i praktiken inte fungerar. 

Att dessa tillbyggnader kan bli 

rena dödsfällor för de boende. 

Med andra ord finns det runtom 

i landet ett antal: 

- lägenhetsinnehavare som 

förlitar sig på räddningstjänsten 

och tror att de bor säkert i 

sina tillbyggda lägenheter, vilket 

är fel. 

- räddningspersonal som riskerar 

överrumplas av de hastiga 

horisontella brandförloppet 

och rasrisk som dessa konstruktioner 

har, vilket är fullständigt 

onödigt. 

På Skydd 2002 berättade arkitekten 

Gunnar Persson, som 

ritade tillbyggnaden på Rud i 

Karlstad, att när han senare besökte 

brandplatsen så fick han 

en ”Titanic-känsla”. Persson citeras 

i Sirenen november 2002: 

”Vi levde i tron att tillbyggnaden 

var en lyckad lösning, men 

vi hade fel.” 

Så är det naturligtvis – man 

tror att man har en säker konstruktion 

som uppfyller minikraven 

för brandskyddet. Och 

faktum är att hade inte branden 

startat på översta våningen 

utan någon av de underliggande 

våningarna i Karlstad eller 

Åmål med en fullgod brandcellsgräns 

så hade vi förmodligen 

fortfarande ännu trott att 

det varit en lyckad lösning. 

Persson citeras fortsättningsvis: 

”Det är sorgligt att det måste 

bli en katastrof för att man 

ska inse att normerna är otillräckliga” 

Persson har alldeles rätt men 

frågan är hur många arkitekter, 

konstruktörer och byggherrar 

som ska behöva upptäcka det 

själva innan vi sprider kunskaperna 

så att andra kan ta lärdom 

från de faktiska händelserna. 

Hur agerar verket nu? 

Efter Ruds-branden gjordes på 

uppdrag av Räddningsverket 

en utförlig observatörsrapport 

av Claes Malmqvist (P22/ 

408/02) . Man fick nu också en 

utförlig dokumenterad redogörelse 

för att denna byggnadskonstruktion 

på extravå- 

ningen inte höll brandtekniska 

måtten för brandskyddet i våra 

bostäder. 

Vad har hänt sedan dess, mer 

än att ytterligare 100 människor 

blivit hemlösa? Hur tänker 

Räddningsverket agera nu? 

Varför är Boverket så ynkligt 

passivt? 

Varför är vi inte mer tydliga 

mot våra kommuninvånare 

och uppdragsgivare (skattebetalare) 

om de faktiska riskerna i 

samhället? 

Varför fungerar inte Räddningsverket 

mer som en koordi- 

Vi behöver hjälpas åt på alla nivåer fö 

Det brinner för drygt 4 miljarder 

kronor varje år i Sverige, det 

brinner bostäder för nästan 3 

miljoner – om dagen! I snitt 45 

villor och 25 lägenheter brandhärjas 

varje dag. De två senaste 

åren har det omkommit 137 

personer till följd av bränder. 

Bland annat genom Räddningsverketsbrandutredarprogram 

med drygt 40 kontrakterade 

brandutredare från kommunala 

räddningstjänster samlas 

erfarenheter från dessa bränder. 

Efter Rudsbranden i Karlstad 

2001 beställdes en djupare utredning 

och erfarenheterna har 

redovisats på flera seminarier. 

Rapporten har spridits till alla 

räddningstjänster, byggnadsnämnder, 

Boverket och andra. 

I Karlstad har bostadsbolaget 

KBAB vidtagit åtgärder för att 

förbättra brandskyddet i hus 

som byggts till på likartat sätt. 

Men vad har hänt med övriga 

bolags hus med motsvarande 

konstruktioner i Karlstad och på 

andra håll? Vad har gjorts från 

kommunen för att påverka 

Olycklig påbyggnad. Förödelsen var total efter storbranden i Åmål. 

Morgan Palmquist i Karlstad anser att myndigheterna nu måste ta 

krafttag för att förhindra fler och ännu värre bränder i framtiden. 

brandskyddet i dessa? Har krav 

ställts på åtgärder med stöd av 

paragraf 41 i räddningstjänstlagen? 

Mig veterligen har det inte 

skett. 

Det skulle behövas en kartläggning 

av hur många hus med 

liknande konstruktioner som 

finns i landet. Kommunernas 

byggnadsnämnder skulle kunna 

hjälpa till med kartläggningen, 

därefter skulle räddningsnämnderna 

kunna ställa krav på 

objektsägarna att förbättra 

brandskyddet. 

Lämpligen bör Boverket svara 

för denna kartläggning. I augusti 

2002, då rapporten om Rudsbranden 

kom, skrev vi till Boverket 

om detta. Ett år har snart 

gått och ännu har vi inte fått något 

svar. 

Vi har heller inte fått svar från 

Boverket på brevet om förslag 

att införa krav på boendesprinkler 

vid nybyggnation av äldreboende. 

Vi anser att detta konkret 

skulle bidra till att minska 

antalet omkomna i bränder i de 

fall de boende inte själva kan

nator till landets räddningstjänster 

och mer aktivt stöttar 

och sprider erfarenheter till de 

kommunala räddningstjänsterna 

för den kommunala riskinventeringen? 

Morgan Palmquist 

morgan.palmquist@karlstad.se 

r att lyckas 

förväntas utrymma eller få hjälp 

att utrymma inom någon minut 

efter att larm på platsen utlösts. 

Boende i dessa typer av bostäder 

kan inte alltid förväntas utrymma 

själva i tid – då hjälper 

det inte om man har självklara 

varningssystem som brandvarnare 

och automatiskt brandlarm. 

Särskilt svårt blir det om 

det inte finns personal på plats 

dygnet runt. 

Ska vi lyckas minska antalet 

bränder och dess konsekvenser 

måste vi hjälpas åt på alla nivå- 

Foto: CLAES MALMQVIST 

FOTNOT: Mette Lindahl Olsson, 

chef för Räddningsverkets 

enhet för olycksförebyggande 

verksamhet, kommenterar här 

nedan Palmquists insändare. 

er och våga vidta åtgärder. 

Räddningsverkets ambition, 

inte minst med kommande lagstiftning 

är, som Morgan Palmquist 

efterlyser, att fungera som 

spridare av erfarenheter och 

goda exempel. Men också att 

tillhandahålla tolkningar av lagstiftningen, 

statistikunderlag 

och inte minst utbildningar för 

att kommunerna i högre grad 

ska kunna anpassa resurser, 

skydd, tillsyn, information och 

rådgivning till lokal riskbild. 

Mette Lindahl Olsson 

Ordet fritt 

Hur testas eleverna 

i nya utbildningen? 

P 

å kvinnodagen hade Dagens 

Nyheter en artikel om 

en kvinnlig brandman i 

Norrtälje. I den kunde man läsa 

att Stockholms brandförsvar 

haft hårda tester och höjt nivån 

på kraven för att bli godkänd 

när de hade många sökande. 

Stockholms brandförsvar har 

aldrig höjt någon nivå på något 

testmoment på grund av för 

många sökande. Det verkar 

vara en myt eller skröna som 

gärna Jämo och Räddningsverket 

underblåser. 

Många kommuner använder 

sommarvikarier som bas för en 

senare fast tjänst. En kommun 

som anställer en sommarvikarie 

som brandman har i princip 

hela anställningsperioden för 

vikarien som en ”rekrytering” 

där det avgörs vem som får 

chansen att arbeta kvar efter semesterperioden, 

komma tillbaks 

nästa sommar eller sluta 

sin anställning. 

Stockholm tillämpar inte metoden 

med vikarier. Däremot 

har vi målmedvetet i många år 

arbetat efter att ha bra och rättvisa 

tester där den testade efter 

testerna antas till den interna 

utbildningen och sedermera ut 

på en station i tjänst. 

Höjd social kompetens 

Stockholms brandförsvar har 

deltagit i ett kvinnoprojekt tillsammans 

med Räddningsverket 

och Arbetslivsinstitutet 

som kallades Q8. Vi har i samband 

med projektet rest till 

USA för att studera kvinnliga 

brandmän och rekrytering. 

Vi har bland annat tittat på, 

rekryteringstester i Europa, polisens 

rekrytering från mc-polis 

till nationella insatsstyrkan, 

ambulansens rekrytering hur 

försvarsmakten rekryterar. 

Har du varit på en brand där 

byggnaden kollapsade 

ovanligt snabbt eller du skaffade 

dig nyttiga erfarenheter 

kring en byggnadskollaps? Om 

så är fallet skulle jag vilja komma 

i kontakt med dig och få ta 

del av dina erfarenheter och 

eventuellt bildmaterial. I gengäld 

så kanske jag kan hjälpa 

dig med andras erfarenheter 

kring samma konstruktion. Jag 

har samlat material under cirka 

två års tid så med lite tur har jag 

något kring händelsen eller 

konstruktionen du undrar över. 

Jag är särskilt intresserad av 

erfarenheter kring fackverkskonstruktioner 

i trä med spik- 

Under senare år har vi arbetat 

tillsammans med en ergonom 

(Henri Leary) med backup från 

Foi för att utarbeta arbetsrelaterade 

tester och protokoll. 

Men framför allt har vi tittat 

på hur vi själva rekryterar och 

hur vi kan förbättra oss. 

De enda nivåer vi har höjt är 

nivån på den sociala kompetensen. 

Man får inte arbete i Stockholms 

brandförsvar för att man 

är starkast. Jobbet går till den 

person som har klarat godkänd 

nivå även om det är på gränsen 

och att den personen har förmågan 

att ta hand om andra, 

att arbeta i lag, alltså att den sociala 

kompetensen är den rätta. 

Utifrån detta törs vi sticka ut 

hakan och påstå att vi har Sveriges 

mest utarbetade rekrytering 

av nya brandmän. 

Mer än rullbandstest? 

En sista undran. Den nya högskolan 

för brandmän blir bra 

och kommer att leda till en högre 

status för yrket och därmed 

förhoppningsvis högre löner. 

Men hur testar Räddningsverket 

de personer som sökt den 

nya högskoleutbildningen förutom 

ett rullbandstest? 

Får de personer som är höjdrädda, 

har klaustrofobi, har panik 

i vatten, saknar praktiskt 

handlag, har svårt att se skadade 

personer, har svårt att ta 

hand om andra, har svårt att 

hantera stressituationer, svårt 

att framföra tunga fordon, brist 

på social kompetens, brist på 

styrka eller saknar annan lämplighet 

fortsätta utbildningen? 

Kommer Räddningsverket 

ordna dessa brister på skolan? 

Eller ska kommunerna testa 

personerna efter utbildningen? 

Anders Cederberg 

Skaf Stockholms brandförsvar 

Måste byggnadsras 

bli en överraskning? 

plåtar och masonitbalkar. Då 

dessa konstruktioner kan kollapsa 

extremt snabbt , samt att 

de ger väldigt få varningssignaler 

innan kollapsen (med 

snabbt menar jag minuter, enligt 

utförda tester). 

Fackverkskonstruktioner har 

man använt sedan 80-talet så 

den är vanligt förekommande i 

dag. Som än känd taktiklärare 

brukar säga: "Överraskningar 

är trevliga på födelsedagarna 

men inte på insats". 

Du kan nå mig på telefon 08- 

591 262 41 

Peter Eriksson, brandingenjör 

Sigtuna-Arlanda 

räddningstjänst 

33 

SVAR DIREKT 

från Pia Holmstrand på Centrum 

för risk- och säkerhetsutbildning: 

Några av de viktigaste förutsättningarna 

när behörighetskrav 

till den nya utbildningen i 

skydd mot olyckor utformades 

var bland annat att de studerande 

ska vara anställningsbara 

som brandmän i kommunala 

räddningstjänsten efter avslutad 

utbildning och att behörighetskraven 

ska formuleras utifrån 

de krav som utbildningen 

ställer. 

Hälso- och fysiska krav ställs 

utifrån att den studerande ska 

kunna delta i utbildningen på 

ett säkert sätt och ha förutsättningar 

för att tillgodogöra sig 

de praktiska momenten i utbildningen. 

De studerande kommer att 

antas endast under förutsättning 

att de vid den obligatoriska 

läkarundersökningen bedöms 

”fullt friska” och klarar arbets-EKG 

i enlighet med Arbetsmiljöverkets 

definition. Då 

kommer även bland annat 

höjdrädsla och klaustrofobi att 

undersökas. 

Det kommer även i framtiden 

att vara arbetsgivarens krav och 

tester som blir avgörande vid 

en anställning. 

Framtidens brandmän får en 

tvåårig utbildning som är 

mycket mer omfattande än den 

dagens brandmän har. Det skulle 

vara märkligt om de studerande 

under denna utbildning 

inte kommer att utveckla sin fysiska 

förmåga, yrkesmässiga 

och personliga kompetens. 

Pia Holmstrand 

Obegripligt, 

brandmän! 

Jag läste med stort intresse Sirenens 

tema om arbetsmiljö 

och hur brandmännen slarvar i 

samband med eftersläckning 

(nr 2/03). Svenska brandmän 

har världens bästa skydd på sig 

när de går in och släcker – sedan 

struntar de fullständigt i 

alla gifter de andas in. 

Jag har sett brandmän som 

hellre springer iväg och spyr i 

ett dike än att dra på sig skydd 

under eftersläckningen. 

De tränar mycket och på tjänstetid, 

de bryr sig mycket om 

sin fysik – det är helt obegripligt 

att de samtidigt inte bryr 

sig om isocyanater och annat 

som ger nedsatt lungfunktion. 

Argus

34 Ordet fritt/Platsannonser 


Jangerstad blir mörkrädd 

Kan brandchefen i Södertörn 

J 

ag måste ta mig för pannan 

när jag ser vad som händer på 

en del räddningstjänster 

runt om i landet. Jag tänker i 

första hand på Södertörns 

brandförsvarsförbund, där 

man uppenbarligen inte fattar 

vad lagstiftningen är till för och 

till vem den riktar sig. Att man 

som ledning vägrar att följa och 

förstå vad lagen och våra avtal 

tillåter i det dagliga arbetet. 

När man blir dömd att erläg- 

D 

et är uppenbarligen inte 

bara en kommunal ut- 

jämningsskatt som ska 

finnas mellan kommunerna i 

landet. Nu kan tydligen även en 

kommun avsäga sig sitt eget an- 

ga ett större skadestånd för 

överträdelse av vad övertidsarbete 

tillåter enligt avtal och lag. 

Men ändå påstår att man handlat 

rätt samt gör organisatoriska 

förändringar för att täcka de 

ökade utgifterna för skadeståndet. 

Då borde man tänka till. 

Vilka grundvärderingar finns 

som driver fram detta synsätt ? 

Är det så att brandchefen i Södertörn 

kan gå på vatten och är 

det förbundets ordförande som 

svar för räddningstjänsten med 

motiveringen att en annan 

kommun ska stå för delar av 

densamma. 

Jag kan inte tolka Staffan 

Holmbergs(s), Haninge, utta- 

fixar med ytspänningen? 

Det är 2003 och det finns så 

många informationskanaler att 

lyssna med så ingen ska behöva 

gå omkring och vara så okunnig 

som man visat prov på i Södertörn. 

Ansvarstagande? 

När nu arbetsdomstolen AD, 

slagit fast arbetsgivarens ansvar 

för vad som är övertid och att 

inte ledningens egen tolkning 

lande i lokaltidningarna på annat 

sätt eller är det så att man 

har en överenskommelse i sosseblocket 

i Stockholms län att 

man ska stödja andra kommuner 

med deras verksamhet. Var- 

av lagstiftningen och vidhängande 

kollektivavtal ska tolkas 

och utnyttjas efter egna syften. 

I lokaltidningarna ursäktar 

sig ledningen för Södertörn 

med att personalen själv har 

fått bestämma hur mycket de 

vill jobba. Vad säger det egentligen 

om ansvarstagande? 

I samma andetag säger man 

att styrkorna kommer att minskas 

grund av underskott och att 

man ska betala de böter som 

för ska Stockholms Brandförsvar 

stötta Södertörn med resurser 

när man själv drar ner? 

– Det känns inte bra att ha 

samma styrka dygnet runt, när 

vi vet att de flesta larmen kommer 

dagtid. Bemanningen ska 

vara störst när risken och kommunens 

behov är som störst, sa 

Staffan Holmberg, ordförande i 

Södertörns brandförsvarsförbund 

i Sirenen 3/03. 

Talar ett entydigt språk 

Jag vet inte vilken statistik ordföranden 

hänvisar till, men den 

officiella statistiken från Räddningsverket 

talar ett entydigt 

språk om när styrkorna i så fall 

ska kraftsamlas. 

Det finns en klar topp 14.00- 

22.00 på dygnet. Region Syd har 

8 procent fler larm per dag på 

helgerna än på vardagarna. Tar 

man bort automatlarm ej 

brand (som Södertörn bara har 

som prio 2 larm) blir ökningen 

23 procent per dag. Tittar man 

på brand i byggnad och trafikolycka, 

som borde vara en av de 

mer intressanta larmtyperna 

där man kan rädda människoliv, 

blir ökningen på helgerna 

ännu mer markant. Larm per 

dag på lördag och söndag; 

Brand i byggnad +30 procent, 

trafikolycka +18 procent, 

Brand ej i byggnad +23 procent 

Ser man sedan på antalet mantimmar 

så är kurvan likvärdig. 

Om man nu ska ta ordförande 

på orden så ska kraftsamlingen 

ske 14.00-24.00 samt lördag – 

tisdag. För det kan väl inte vara 

så att man dimensionerar för 

automatlarm ej brand och inte 

efter faktiskt antal bränder? 

Den som lever får se. 

Jag hoppas innerligt att våra 

politiker inte lika enkelt sväljer 

samma förenklade version som 

tydligen Region Syds politiker 

fått. 

Jag har inget emot differentierade 

styrkor dagtid och nattetid 

eller vardagar och helger, 

men då ska det följa riskprofi- 

man är ålagd, cirka en miljon 

kronor. Att dessutom skylla på 

landstinget för att man inte har 

täckning ekonomiskt för avtalsperioden 

för ambulansverksamheten, 

understryker ytterligare 

vilken division man spelar i. 

Vilket ansvar har man som 

chef och hur tar man det ansvaret? 

Förbundsordföranden 

Staffan Holmberg säger i en intervju 

att det får vara slut med 

att sova på nätterna för brand- 

Vi kan inte längre trolla med knäna 

Sörmlandskustens Räddningstjänst ansvarar för räddningstjänsten i de tre kustkommunerna 

Nyköping, Oxelösund och Trosa. Räddningstjänsten har även ansvar 

för kommunövergripande beredskapsplanering i alla tre kommunerna samt 

säkerhetssamordningen i Nyköpings kommun. Förvaltningen har ca 150 medarbetare 

varav 50 är heltidsanställda och övriga arbetar som deltidsbrandmän. 

Det primära målet för oss är att förhindra olyckor för de ca 72 000 invånarna i 

våra tre kommuner 

Vi söker nu en Brandingenjör 

Din uppgift är…att som brandingenjör fortsätta utveckla vårt olycksförebyggande 

arbete att vidarutveckla våra modeller för tillsyner 

att granska kvalificerade riskanalyser 

att arbeta med den omfattande infrastrukturella förändring som sker inom regionen 

att delta i utvecklingen av vår operativa verksamhet 

att efter introduktion ingå i vår chefsberedskap 

Vi förväntar oss att du…har goda ledaregenskaper, resultatinriktad, initiativrik 

och har en mycket god samarbetsförmåga, är trygg i dig själv och tror på individens 

förmåga. Du är brandingenjör från LTH med räddningstjänstutbildning. 

Vi erbjuder...ett utvecklande och intressant arbete med delegerade ansvarsområden 

där utrymme ges för din egen kreativa förmåga och möjlighet till kommande avance 

mang inom organisationen. 

Jämställdhet…Vår långsiktiga strävan är att kvinnor skall finnas inom samtliga våra 

olika yrkeskategorier. Vi ser därför gärna kvinnliga sökande. 

Mer information får du av: 

Regionchef Jan Kviby 0155-24 75 01 alt 070-545 84 85 

Stabschef Thomas Ydrenius 0155-24 75 04 alt 070-326 84 87 

Fackliga företrädare: CF Tomas Barret 0155-24 75 29, SKTF May Carlsson 0155- 

24 75 20, Kommunal Torbjörn Erström 0155-24 75 10. 

Utförligare information finner du på vår hemsida: www.nykoping.se 

Välkommen med din ansökan senast 2003-06-30 

märkt “Brandingenjör“ med meritförteckning och löneanspråk som sänds till Sörm 

landskustens Räddningstjänst, Kungsgatan 2, 611 31 Nyköping. 

Nyköping, Oxelösund och Trosa är tre kustkommuner med goda fritidsmöjligheter, hög 

kvalité i boende, en bred arbetsmarknad med flera mycket expansiva verksamheter och 

närhet till huvudstaden. Ytterligare information hittar du på våra kommuners hemsidor 

www.nykoping.se; www.oxelosund.se; www.trosa.se 

len i kommunen, inget annat. 

Att öka styrkorna dagtid för att 

klara av övningsverksamheten 

är också ett argument, så vi kan 

frigöra beredskapsstyrkorna 

och öva personalen, skicka personal 

på kompetensutveckling 

och fortbildning. De styrkor vi 

har i dag är dimensionerande 

för en lägenhetsbrand, inget 

annat. Om det är någon politiker 

som blir förvånad när en industrifastighet 

eller skola brinner 

ner så förstår de inte vilka 

resurser de har gett räddningstjänsten. 

I New York skickade man 20 

procent av beredskapstyrkan 

till World Trade Center, cirka 

500 man. Inom Stockholms 

Brandförsvar skulle det innebära 

att vi skickade 18 man(!) vid 

en större insats. Vilken hjälp 

kan vi räkna med från Södertörn 

när vi har en större incident 

med många skadade? 

En lysande affär 

Vi kan inte längre trolla med 

knäna. Vi har försökt i många år 

att rädda tokiga politiska beslut, 

men nu måste de börja ta 

det ansvar de har för verksamheten. 

Det här beslutet att skära 

ner minimistyrkorna på Södertörn 

till minimala styrkor är 

nog ett av de tokigare jag sett på 

många år. Det befäster tyvärr 

bara min uppfattning att våra 

politiker inte har någon som 

helst uppfattning om hur vår 

verksamhet fungerar. 

Det börjar kanske bli dags för 

Stockholms Brandförsvar att 

debitera alla larm vi gör till 

kranskommunerna, det skulle 

bli en lysande affärsidé för oss i 

dessa strama budgettider. 

Sven Johnson 

Brandförman, Farsta 

FOTNOT från redaktionen: Södertörns 

brandförsvarsförbund 

kommenterar på sidan till höger 

insändaren.


gå på vatten? 

männen. Vad vittnar detta om 

egentligen? Jo, inkompetens 

hos arbetsgivaren. Om man nu 

tror som ledning att man kan 

hoppa över lagar och avtal precis 

efter eget behag är man helt 

olämplig som arbetsgivare. Var 

finns kontrollmärket på en bra 

arbetsgivare? 

När Södertörn dessutom vill 

profilera sig som framtiden, då 

blir jag mörkrädd. Arbetsmiljölagstiftningen 

är mycket till- 

Kommentar från Södertörn 

till Sven Johnsons och Matts 

Jangerstads insändare: 

Södertörns brandförsvarsförbund 

har dömts av Arbetsdomstolen 

att betala skadestånd till 

Kommunal för att vi inte sökt 

dispens för övertid över 200 

timmar. Bakgrunden är att vi 

1994 tecknade ett avtal med 

Kommunal om ersättning för 

övertidsarbete där båda parter 

var överens. Avtalet som nytecknades 

1997 innebar att 

Kommunals medlemmar, utan 

att beordras av arbetsgivaren, 

kunde arbeta på fridagar med 

till exempel extern utbildning, 

projekt och egna ansvarsområden. 

Vi har inte betraktat detta 

som övertid och därför inte 

sökt dispens av Kommunal för 

den tiden. Arbetsdomstolen 

har nu avgjort att all tid utöver 

ordinarie schema ska betraktas 

som övertid och räknas in i 

övertidssaldot. Detta gäller 

även fackligt arbete på ledig tid. 

Vad gäller vår utryckningsorganisation 

har vi påbörjat en organisationsförändring 

för att 

kunna möta samhällets behov 

när det är som störst. Genom 

Måste hela 

Sverige höra? 

Varför måste hela landet 

höra på radio att en olycka 

skett och det sänds ett viktigt 

meddelande till allmänheten? 

Går det inte att avgränsa till närmaste 

län eller radiostation? 

Man blir irriterad 

Bert Larsson 

Sandö 

KOMMENTAR från Räddningsver- 

ämpbar på en sådan värsting 

som inte kan förstå varför alla 

hojtar på bättre resultat och 

man tar detta som smicker. 

Ändra attityderna! 

Att verka och att arbeta på ett 

sådant sätt skapar inga bra förutsättningar 

för att komma vidare 

i ett utvecklingsarbete. 

Man kommer alltid att vara 

okontanta med varandra som 

parter och det leder inte till en 

Södertörn kommenterar: 

differentierade styrkor kommer 

vi att kunna utöka bemanningen 

markant dagtid så att vi kan 

leva upp till vårt ansvar mot tredje 

man. I Stockholm finns en 

länsövergripande överenskommelse 

där närmaste station alltid 

dras till olycksplatsen först. 

En förstärkning av vår utryckningsorganisation 

när belastningen 

är som störst innebär 

att vi i framtiden kommer att 

kunna stärka upp länets övriga 

räddningsstyrkor bättre. I dag 

har vi 54 personer i tjänst dygnet 

runt. Framöver kommer vi 

att ha 68 personer under högtrafik 

och 51 under lågtrafik, varav 

fem med förlängd anspänningstid. 

Dimensionering baserad på 

antal insatser och nedlagd arbetstid 

är vanskligt då vi även 

vid toppbelastning i genomsnitt 

endast använder cirka 10 

procent av tillgängliga resurser. 

Vi har i stället valt att studera 

när vi har problem att upprätthålla 

beredskap som för vår del 

inträffar till cirka två tredjedelar 

mellan klockan 12 och 19. 

Madeleine André, informatör 

Södertörns 

brandförsvarsförbund 

kets presschef Mats Oscarsson: 

Meddelanden om att en 

olycka inträffat sänds alltid över 

hela landet i P3, under dagtid 

också över den aktuella lokala 

kanalen i P4. Meddelanden enligt 

VMA-systemet sänds över 

hela landet i P1,P2 och P3, men 

också lokalt i den berörda P4kanalen 

och eventuella kommersiella 

kanaler. 

Nuvarande teknik tillåter, enligt 

SRs sändningsledning, inte 

ytterligare geografiska avgränsningar. 

Ordet fritt/Platsannonser 

bättre arbetsmiljö med nöjda 

medarbetare. 

Ta ert förnuft till fånga och ändra 

attityderna till det bättre så 

kanske det går lättare att hitta 

samtalsnivåer i organisationen. 

Matts Jangerstad, brandman 

Medlem i Kommunals 

branschråd 

FOTNOT: Södertörns brandförsvarsförbund 

kommenterar 

insändaren här nedan. 

Nu kan vi jobba markant 

mer dagtid 

Räddnings- och säkerhetsavdelningen söker 

Länsbrandingenjör ref.nr 36 888 

I Stockholms län med mer än 1,8 miljoner invånare 

på 2 % av landets yta finns många risker 

för befolkningen. 

I länet finns två flygplatser med tillsammans 

fler än 16 miljoner passagerare/år, färjeterminaler 

och lokalisering av för landet viktig industri 

inom telekom, elektromekanik och läkemedel. 

Mer än 315 000 fordon, varav ett stort 

antal med farligt gods, passerar över Mälarens 

broförbindelser per dygn. 

I denna miljö skall Länsstyrelsen bl. a. genom 

sin tillsynsverksamhet verka för att den kommunala 

räddningstjänsten tillförsäkrar allmänheten 

en rimlig säkerhetsnivå i förhållande till 

den lokala och regionala riskbilden. 

Vi söker en länsbrandingenjör för anställning 

tillsvidare. 

Arbetsuppgifterna 

● Som länsbrandingenjör hos oss kommer 

Du huvudsaklighen att arbeta med tillsyn, 

riskanalyser och identifiering och reducering 

av risker i samhällsplaneringen. 


är Räddningsverkets tidning. I den kan du följa utvecklingen 

inom räddningstjänsten och befolkningskyddet. Är du inte redan 

prenumerant – bli det! Du får åtta nummer om året, Gratis! 

Skicka kupongen till: ”Prenumeration”, Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad eller faxas till: 054-13 56 40 

❐ 

❐ Adressändring 

❐ 

Ja tack, jag vill ha en gratis prenumeration på Sirenen 

Avsluta prenumerationen 

Namn ……………………………………………………………………… 

Gatuadress ……………………………………………………………… 

Postadress ………………………………………………………………… 

Vid adressändring/avslut 

Abonnemangsnr (står direkt före namnet) ……………………… 

Vid adressändring 

Gamla gatuadressen……………………………………………………… 

Gamla postadressen……………………………………………………… 

Vill du veta mer – kontakta: Förste länsbrandingenjör Thomas Lindsjö, tfn: 08- 785 53 

62 eller enhetschefen Roland Nilsson, tfn: 08-785 53 34. 

Fackliga företrädare är Bonnie G Ståhlberg, SACO, tfn 08-785 53 16 och Anne-Jeanette 

Johansson, ST, tfn: 08-785 44 41. 

Besök gärna vår webbplats http://www.ab.lst.se/ 

Vi ser helst ansökningar via e-post: inp@ab.lst.se 

Märk Din ansökan med aktuellt referensnummer i ämnesraden. 

LÄNSSTYRELSEN i Stockholms län, personalavdelningen, 

Box 22067, 104 22 STOCKHOLM. Fax nr. 08-653 11 86. 

Sista ansökningsdag är den 30 juni 2003. 

35 

Kvalifikationer 

● Brandingenjörsexamen 

● Civilingenjör i riskhantering 

● God förmåga att uttrycka Dig i tal och 

skrift 

Du är välkommen med Din ansökan även 

om Du inte är klar med Din utbildning. 

Eftersom vi arbetar i en lärande organisation 

i ständig utveckling fäster vi stor vikt 

vid Dina personliga egenskaper. 

Du måste vara svensk medborgare eftersom 

anställningen är placerad i säkerhetsklass. 

Länsstyrelsen arbetar aktivt i sin rekrytering 

för att ta tillvara de kvaliteter som kulturell 

mångfald i dess vida mening kan tillföra 

verksamheten 

Länsstyrelsen strävar efter en jämnare 

könsfördelning och vi ser därför gärna 

kvinnliga sökande.

36 Platsannonser Sirenen Nr 4• 2003 

Nyutgivet från 

Räddningsverket 

FoU-rapporter 

Förstärkningsåtgärder 

för slänter och raviner i 

morän och annan grov 

sedimentjord 

Inventering samt beskrivning 

av metoder för att förhindra 

och minska skador av 

ras och skred. 

Best nr: P21-425/03. 

Rädslor och faror i 

barnens vardag 

150 grundskoleelever och 

Så här beställer du 

Räddningstjänsten Lidköping-Vara 

Vi kommer att söka heltidsbrandmän! 

Se upp i augustinumret av Sirenen. 

Då kommer vi att söka brandmän till Räddningstjänsten 

Lidköping-Vara. Att vara brandman i Lidköping innebär 

en kombinationstjänst som brandman i Lidköping och 

basräddningsman vid F7 Såtenäs. Se vidare på vår hemsida. 

Vi söker särskilt dig med genomgången heltidsbrandmannautbildning. 

Passa på och besök oss på brandstationen i 

sommar och se omgivningarna. Runt Lidköping finns 

mycket att se och göra i sommar så förlägg lite semester 

till Arn-land runt Kinnekulle samt Läckö slott. 

www.lidkoping.se 

deras föräldrar intervjuade 

om faror i vardagen. 

Best nr: P21-427/03. 

Säkerhet i vatten 

150 grundskoleelever och 

deras föräldrar intervjuade 

om vatten och faror. 

Best nr: P21-428/03. 

LUPP på skadeplats 

Beskrivning av hur datorprogrammet 

”MicroLupp, 

Skadeplats” används. 

Best nr: P21-429/03. 

Ange beställningsnummer, eventuellt pris samt din adress. 

Skicka beställningen via fax, e-post eller brevledes. 

Fax: 054- 13 56 05. 

E-post: publikationsservice@srv.se 

Postadress: Räddningsverkets publikationsservice, L 124, 

651 80 Karlstad. 

Räddningstjänsten i Strömstad söker 

Stf Räddningschef 

Du kommer tillsammans med Räddningschefen att leda 

och utveckla hela räddningstjänstens verksamhetsområde 

med funktionsansvar för proaktivt och skadeförebyggande 

arbete. 

Du ska vara brandingenjör eller brandmästare (förebyggande 

2 och förvaltningsutbildning ses som meriterande). 

Tjänsten är heltid med beredskap var 4:e vecka. 

Upplysningar lämnas av: 

Räddningschef Bernt Eriksson 0526-191 01. 

Din ansökan med löneanspråk vill vi ha senast 

2003-06-30 till: 

Strömstads kommun 

Räddningstjänsten 

Ringvägen 112 

452 35 Strömstad 

Konferens i Karlskoga 

24-25 november hålls i Karlskoga, 

med Räddningsverket som 

en av arrangörerna, en nordisk 

konferens om framväxande risker 

och regional utveckling. 

Till grund för konferensen ligger 

en färsk OECD-rapport om 

vår förmåga att hantera hot 

mot samhällets olika system. 

Konferensen vänder sig till en 

bred målgrupp av experter och 

beslutsfattare i samhället. 

Räddningstjänsten 

i Sävsjö kommun 

söker 

Stf Räddningschef 

Heltid/tillsvidareanställning. 

För mer information gå in på Sävsjö kommuns hemsida 

www.savsjo.se eller tala med räddningschef 

Bo Christensson tel 0382-155 50 eller 070-258 20 85. 

Sugen på nytt jobb? 

Vi behöver en brand- eller riskhanteringsingenjör. 

Om du vill vara med och utveckla vårt arbete med skydd mot olyckor 

skall du läsa platsannonsen på vår hemsida: 

www.norrkoping.se/brandforsvaret. 

Du kan även kontakta Ulf Lago (011-151702) eller Håkan Dahm 

(011-151721). 

Arbetsledare till vår arbetsmiljögrupp 

Hylte Bruk är ett av världens största tidningspappersbruk och 

en av de största producerande enheterna inom Stora Enso. 

Hylte Bruk är med sina drygt 990 anställda en av de 

dominerande privata arbetsgivarna i Hallands län. Vi har en 

fabrik med modern teknik och ett väl utvecklat arbetssätt. 

Vår satsning inför framtiden är att fortsätta utveckla vår 

fabrik för att ständigt kunna möta kundernas krav på en högkvalitativ 

produkt. I denna utveckling spelar vårt arbetsmiljöarbete 

en viktig roll. 

Vi söker Arbetsledare till vår arbetsmiljögrupp 

Arbetsmiljögruppen består av skyddsingenjör, arbetsställets 

huvudskyddsombud, arbetsställets ställföreträdande huvudskyddsombud 

samt två brandtekniker. Gruppen arbetar 

främst förebyggande med att förhindra person och egendomsskador 

genom olycka och brand. 

Vi söker dig som har gedigen kunskap och erfarenhet från 

arbete med skadeförebyggande åtgärder. Du bör ha god samarbetsförmåga 

och var utåtriktad då tjänsten innebär mycket 

kontakter både inom och utanför företaget. Det är viktigt att 

Du kan leda och motivera dina medarbetare i det dagliga 

arbetet och att Du har förmåga att bidra till utvecklingen av 

arbetssätt och arbetsorganisation då vi är i en utvecklingsfas 

av avdelningen. 

Tjänsten ställer krav på flexibilitet, samarbetsvilja samt god 

förmåga att uttrycka sig väl i både tal och skrift. 

Lämplig bakgrund kan var Brandingenjör alternativ Brandmästare 

med påbyggnadsutbildningarna ”Förebyggande åtgärder 

mot brand för brandmästare” och ”förvaltningskurs 

brandmästare” eller motsvarande samt körkort lägst klass B. 

Tjänsten är en tillsvidareanställning, dagtid. 

För närmare upplysningar om tjänsten, kontakta gärna 

sektionschef Anders Magnusson på telefon 0345-19127. 

Din ansökan märkt ”Arbetsledare arbetsmiljö” sänder Du 

senast den 11 juli 2003 till: 

Personalavdelningen 

Stora Enso Publication Paper 

314 81 HYLTEBRUK 

www.storaenso.com/careers 

Stora Enso är en integrerad 

skogsindustrikoncern med 

tillverkning av journalpapper, 

tidningspapper, finpapper, 

förpackningskartong och träprodukter. 

Inom dessa 

områden har koncernen en 

världsledande marknadsposition. 

Stora Enso har en omsättning på 

12,8 miljarder EUR. Antalet 

anställda är omkring 42 500 i mer 

än 40 länder i fem världsdelar och 

produktionskapaciteten för papper 

och kartong uppgår till cirka 15 

miljoner ton. Stora Ensos aktier är 

noterade i Helsingfors, 

Stockholm och New York.


Avdelningschef för operativ verksamhet 

Utifrån framarbetad handlingsplan skall du 

tillsammans med brandchefen leda och utveckla 

brandkårens operativa verksamhet. 

Du skall antingen vara brandmästare eller 

brandingenjör med kompetens att tjänstgöra 

som räddningsledare. Du kommer att 

ingå i förvaltningens ledningsgrupp och 

skall vara beredd att tjänstgöra som jourhavande 

brandchef (krav B-körkort). Vi förutsätter 

att du är en god och tydlig ledare, 

som kan ta till vara dina medarbetares arbetspotential! 

Avdelningschef för förebyggande/utredande 

verksamhet (vice Brandchef) 

I denna tjänst ingår att vara chef över tillsynsverksamhet 

och olycksuppföljning, intern- 

och extern utbildning samt kommunal 

beredskap. Till grund för detta arbete skall 

handlingsplaner arbetas fram. Du skall vara 

utbildad brandingenjör med kompetens att 

tjänstgöra som räddningsledare. Beroende 

på tidigare erfarenhet skall du, efter kortare 

eller längre tids introduktion, även fungera 

som brandchefens ställföreträdare. Du 

kommer att ingå i förvaltningens ledningsgrupp 

och skall vara beredd att tjänstgöra 

som jourhavande brandchef (krav B-körkort). 

Vi förutsätter att du är en god och 

tydlig ledare, som kan ta till vara dina 

medarbetares arbetspotential! 

Utbildningsbrandmästare 

Under avdelningschefen (se ovan), och till- 

Sirenen är perfekt för dig 

som ska rekrytera personal 

inom sektorn befolkningsskydd 

och räddningstjänst. 

Ingen tidning inom branschen 

har sådan täckning 

som Sirenen. 

Nästa nummer trycks den 

19 augusti. För att vi ska hinna 

få med din annons vill vi 

att du förhandsbokar utrymme 

senast den 6 augusti 

samt lämnar färdig annons 

senast den 11 augusti. 

Våra spaltbredder är: 

1 spalt 41 millimeter 

2 spalter 87 millimeter 




Priset är 15 kronor per 

spaltmillimeter (plus 

moms). 

Vad annonsen kostar räknar 

du ut enligt följande 

exempel: En annons som är 

Platsannonser 

Vill du vara med och utveckla framtidens 

organisation till skydd mot olyckor? 

Kalmar brandkår är en egen förvaltning som sorterar under kommunens samhällsbyggnadsnämnd. 

Brandkåren består av dagtidspersonal, en heltidskår samt tre stycken deltidskårer. 

För närvarande befinner sig kåren i en spännande utvecklingsprocess som syftar till att anpassa organisationen 

till morgondagens krav på en effektiv, och till lokala risker, anpassad räddningstjänst! 

I detta arbete behöver vi förstärka organisationen med följande tjänster, där vi gärna ser både manliga 

och kvinnliga sökande: 

sammans med samordningsansvarig för utbildningsverksamheten, 

skall du anpassa 

både intern och extern utbildning efter förebyggande 

och operativa handlingsplaner. 

Tjänsten kan inom en snar framtid eventuellt 

komma att omvandlas till kombinerad 

skift- dagtidstjänst, bland annat förutsatt att 

organisationsförändring rörande brandmästarnas 

arbetssätt/arbetstider kommer till 

stånd. Du bör ha C-körkort eller friväg-utbildning. 

Alla tre tjänsterna är tillsvidareanställningar. 

Vill du veta mer om tjänsterna, kontakta: 

Brandchef Anders Sporrong, 

0480-45 75 20 

Tf vice brandchef Lennart Ericson, 

0480-45 75 30 

Tf förvaltningschef Martin Storm, 

0480-45 03 10 

Fackliga företrädare: 

CF Åke Pettersson, 0480-45 00 66 

SKTF Stig Andreasson, 0480-45 75 22 

SKAF Roger Andersson, 0480-45 75 34 

BRF Peter Ustrup, 070-767 22 48 

Vill du veta mer om Kalmar, se www.kalmar.se 

Ansökan med meritförteckning och angivna 

löneanspråk sändes senast 1/8 till: 

Kalmar Brandkår 

Box 150 

391 21 KALMAR 

Annonsera i Sirenen – boka senast 6 augusti 

134 millimeter bred (3 spalter) 

och 150 millimeter hög 

kostar 6 750 kronor (3 x 150 

x 15). 

Ring eller e-posta om du 

har några frågor. Kontaktperson 

för annonser är i första 

hand Per Larsson, tel 

054-13 51 02. Är han inte 

inne kan du även tala med 

Gunno Ivansson eller Stig 

Dahlén. 

Läs Sirenen på nätet: http://sirenen.srv.se 

Vill du bli 

chefstrainee 

i Västra Sörmlands Räddningstjänst? 

Tjänsten innebär att du under ett års tid erbjuds ett personligt 

utvecklingsprogram för att därefter tillträda som 

stf räddningschef. (Du som redan är "varm i kläderna" är 

välkommen att söka direkt som stf rch.) 

Ring tf stf räddningschef Roger Larsson 0150-577 25 för 

mer information! 

Grundkrav är brandingenjörsutbildning (LTH) och RUB. 

Sista ansökningsdag är 29/8 2003. 

söker 

RÄDDNINGSCHEF 

Vår stf räddningschef är förordnad som räddningschef 

t o m 2004.05.31, då han uppnår pension. Vi söker därför 

ny räddningschef med tillträde våren 2004. 

Räddningstjänsten i Ljungby kommun består av en heltidsstyrka 

i Ljungby samt deltidsstyrkor i Ljungby, Lagan 

och Lidhult. Huvudstationen i Ljungby är en modern 

räddningsstation. Räddningstjänsten ingår i tekniska kontorets 

organisation och kommunstyrelsen är räddningsnämnd. 

Din uppgift som räddningschef är att leda och utveckla 

räddningstjänsten i kommunen samt att utveckla samarbetet 

med räddningstjänsterna i de intilliggande kommunerna. 

Som räddningschef ingår Du också i förvaltningens 

ledningsgrupp. 

Kommunens räddningstjänstplan förutsätter att räddningschefen 

är brandingenjör. Vi värdesätter påbyggnadsutbildningar. 

Erforderliga förutsättningar för tjänsten, utöver 

utbildning och erfarenhet, är god samarbetsförmåga, 

dokumenterade bra ledaregenskaper samt intresse av aktivt 

deltaga i förvaltningens utvecklingsarbete. 

Vi söker också 

Stf RÄDDNINGSCHEF 

Som stf räddningschef har Du brandingenjörsutbildning, 

arbetar bl a med det brandförebyggande och ingår i räddningstjänstens 

ledningsgrupp. Du deltar aktivt i utvecklingen 

av vår räddningstjänst och i samarbetet med räddningstjänsterna 

i våra grannkommuner. Tillträde snarast. 

För att klara chefsberedskapen förutsätter vi att både 

räddningschefen och stf räddningschefen bosätter sig i 

kommunen. 

Vill Du veta mer? 

Ring tekniske chefen Torsten Lindow, tel 0372/789 341 

eller räddningschef Leon Lindskog, tel 0372/789 172. 

Fackliga kontaktpersoner når Du via kommunens växel 

0372/789 000. 

Välkommen med Din ansökan till Ljungby kommun, tekniska 

kontoret, 341 83 Ljungby, senast den 30 juni 

2003. 

37

38 Krypto Sirenen Nr 4 • 2003 

15 4 27 5 2 23 11 7 3 3 7 27 20 2 23 6 15 21 14 2 18 20 2 21 8 11 18 28 

22 2 6 2 22 12 2 15 8 11 11 2 14 11 6 9 7 2 19 2 27 2 2 11 3 2 14 7 

18 14 8 21 7 2 6 27 2 18 14 28 2 2 27 8 23 6 14 2 18 20 9 12 3 2 7 27 

20 18 2 13 1 7 2 18 14 7 11 14 7 2 2 4 

9 2 14 2 2 23 18 11 22 2 18 9 2 22 13 21 

10 8 20 18 9 2 2 7 2 2 3 18 27 2 2 2 

2 25 13 20 7 2 8 20 25 20 2 27 8 14 4 20 

9 9 2 25 11 8 27 2 11 2 28 2 14 7 27 3 

17 7 5 18 2 9 7 21 13 1 2 27 11 5 2 2 

8 2 2 20 20 6 2 7 26 4 20 2 18 11 2 1 

8 2 14 18 2 18 5 14 8 20 2 13 3 7 2 4 

5 8 9 9 7 2 28 15 11 2 1 5 2 2 27 7 

2 26 2 18 5 8 2 22 2 26 6 11 2 23 19 11 

25 2 21 1 2 9 13 28 22 2 16 7 2 8 2 11 

2 2 2 2 2 7 1 18 2 14 8 2 7 14 21 2 

11 4 2 7 11 3 8 27 25 8 20 7 2 21 4 26 

23 11 8 21 2 8 27 2 2 27 2 20 2 8 28 6 

2 2 2 6 9 2 2 1 23 2 27 4 20 5 2 9 

11 12 21 9 7 2 5 8 4 27 8 5 7 2 14 8 

4 2 27 2 20 4 11 11 5 8 11 2 3 18 24 2 

5 26 4 20 21 2 2 4 1 2 3 3 2 19 9 

8 2 14 12 2 3 20 6 25 12 2 2 7 14 2 8 

20 2 14 9 7 2 19 27 2 2 27 2 1 18 2 11 4 1 7 5 8 2 3 8 2 21 7 27 

9 27 7 9 9 2 2 14 12 27 8 20 2 15 12 7 20 2 2 4 10 4 20 2 28 8 20 12 

12 27 2 7 3 20 2 2 2 9 2 12 2 21 2 3 19 2 13 28 2 9 6 9 7 2 2 11 

3 2 21 2 2 8 1 18 3 7 2 7 1 8 15 2 5 8 11 2 20 12 2 14 9 8 3 8 

2 21 20 7 15 21 7 2 2 2 26 2 12 2 6 1 2 3 2 9 12 3 11 7 2 11 13 20 

5 27 2 11 11 2 21 7 11 18 21 19 2 8 24 18 20 3 11 8 2 2 2 27 4 2 11 8 

Toppvinsten till Linghed 

Vi har någon gång fått synpunkten att kryptot 

är för lätt. Den här gången blev det lite av en 

utmaning eftersom det var fel nummer på tredje 

bokstaven i ledordet. 

Vi ber om ursäkt och hoppas det inte ska upprepas. 

Först öppnade rätta lösningen kom från 

Linghed. Vi på Sirenen säger grattis till Bengterik 

Busk och övriga vinnare. 

Lösningen av krypto nr 3/03 gav följande 

mening i de tonade rutorna: 

Gott med grillad korv 

1:a pris (pulversläckare, typ ABE III, för hemmet, kontoret 

etc): Bengterik Busk, Linghed. 

2–4:e pris (cykelhjälm): Bengt Rutgersson, Klövedal, 

Amanda Hagelberg, Olofström, Kristi Tomson, 

Hallsberg. 

5–8:e pris (resebrandvarnare): Maria Barrefors, 

Laholm, Carin Magnusson, Borås, Eva Nordin, 

Sundbyberg, Bodil Schmidt, Göteborg. 

E C O S S Ä S A D I X I E A S C H O T T I S A F O L I A 

C A V I A A A L U N A D R Å P A A A Y R A Ä A L A O A C 

O S A A X A F Ö R A I A A B A X N A A E S T R A D A V I 

S A L A O F I N A A S U L O R A A M I A V E A R A S E D 

S Y A S F Ä R A B Ä S T A A K U S T A L Ä A K N E K T A 

A N D A O A A B E N H I N N A A I A G U R K A A N Y A H 

I N I A N E J A C A O A Y A R E L I N G A O J A A T I O 

S E A X A K R A K O W I A K A P O L O N Ä S A A U T A R 

E S T E R H R A Å N 

A T A N I A V I A P 

Q A F O G B A S A I 

U A A N A A L T A P 

I S M A U N A I D E 

C A N Ö D E L D A A 

K R A R O R Ö A S J 

S E D A N A K T I E 

T E S A A A A A K N 

E L A K Ö L E K A K 

P L U G G G A T A 

A A L A O P A M Ö A 

J Ä V A N I V Å A F L A M E N C O A S K R Ä L Å T A M C 

A R A E A S I L A A A N O R A E A M A O Å R A S E J A A 

Z O O M A A N A V I G A A A K L A Ö A R A A B E A U A C 

Z A G O T T A M E D A G R I L L A D A K O R V A A L A H 

R A I 3 A A A O C K S Å A A Ä A C A B A A Å A C A G N U 

O A N A B R I S A A K T S A M A K A Å A L A P H A R A C 

L P A I L A A A B A O A A P A Ö A E R N Å A V I S A A H 

L I N D Y A S W I N G A F A C K E L D A N S A C O N G A 

Lösningen till kryptot 3/03 

G 

Kryptokonstruktör: Hans-Eric Finsberg Foto: Gert Lönnqvist 

Samma tal – samma bokstav 

Lösningstips: I kryptot har du en hjälpbokstav vid pilarna. 

Ordet vid pilarna motsvaras av inslag på bilden. 

Regeln är att samma siffror motsvaras av samma bokstav 

hela kryptot igenom. 

Lyckas du kan du inom de tonade rutorna läsa en 

mening som har koppling till bilden. 

1:a pris: pulversläckare, typ ABE lll (6 kg, för hemmet, 

kontoret, etc), 2–4:e pris: cykelhjälm, 5–8:e pris: resebrandvarnare. 

Skicka lösningen senast den 4 augusti till: ”Kryptot”, 

Sirenen, L 257, Räddningsverket, 651 80 Karlstad. 

Namn: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 

Postadress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .


Något för 

hinderlöpare 

Ni som brukar läsa den här sidan 

vet en del om hur nödutgångar 

ska se ut – eller snarare 

inte se ut. Vi har visat ett antal 

skräckexempel på blockerade 

nödutgångar. 

Uppfinningsrikedomen tycks 

oändlig – aningslösheten likaså. 

Bidraget till detta nummer av 

Sirenen kommer från Gunnar 

Reifenberg i Stockholm, som i 

sitt arbete besökte turbinhallen 

på Värtaverket. 

”Kombinerad hinderbana och 

utrymningsväg” rubricerar 

Gunnar bilden och det är ju en 

träffande beskrivning. 

Han får Sirenens eftertraktade 

T-shirt som tack för bilden. 

Samma gäller alla som skickar 

in och får bilder publicerade på 

denna sida. Adresser finns i redaktionsrutan 

här nedan. 

Det är inget krav att bilden 

ska visa en nödutgång, även andra 

märkliga ”lösningar” eller 

dråpliga motiv välkomnas. 

Efter exakt 27 

år som räddningcheflämnade 

Johnny 

Ohlsson den 

31 maj sin befattning 

i 

Bromölla. I Skåne 

är han den 

räddningschef som varit chef 

längst på samma plats. Han efterträddes 

av Sven Nilsson, 52, 

som blir tillförordnad räddningschef. 

Gösta Nilsson, räddningschef i 

Säffle, gick i pension i våras. 

Säffle köper nu tjänsten av Arvika, 

vilket betyder att Thomas 

Erlandsson är tillförordnad 

räddningschef i både Arvika och 

Säffle. Bengt Hermansson har 

blivit stationschef i Säffle. 

Kjell-Åke Källström tillträdde 

2 juni som ny ställföreträdande 

räddningschef i Räddningstjänsten 

Höga Kusten Ådalen (Härnösand, 

Kramfors, Sollefteå). 

Källström är brandingenjör och 

Redaktion 

Stig Dahlén 

Chefredaktör 

och ansvarig utgivare 

054–13 51 04, e-post: 

stig.dahlen@srv.se 

Per Larsson 

Reporter 

054–13 51 02 

e-post: 

per.larsson@srv.se 

Gunno Ivansson 

Layoutare, reporter 

054–13 51 06 

e-post: 

gunno.ivansson@srv.se 

Näst Sista 

Foto: GUNNAR REIFENBERG 

Så här såg det ut när Gunnar Reifenberg besökte Värtaverket. Vid 

en nödsituation måste man vara hinderlöpare med specialträning 

för att ta sig ut. 

kommer närmast 

från enheten 

för 

verksamhetsutveckling 

på 

Räddningsverket,dessförinnan 

arbetade 

han i Västra 

Sörmlands Räddningstjänst. 

En veteran tackar för sig. Efter 

28 år som räddningschef i Sollefteå 

gick Roland Andersson i 

pension 1 april. 

Bo Klette, 46, tillträder som 

räddningschef i Stenungsund 

efter sommaren. Klette jobbar i 

dag som räddningschef i Mönsterås 

och ersätter Anders Larsson, 

som numera jobbar vid 

räddningstjänsten i Örebro. 

■ ■ ■ HÖR AV DIG 

när personer på ledande poster 

i din organisation byter 

jobb eller någon nyanställs. 

Sirenens uppgift är att beskriva 

utvecklingen inom Räddningsverkets 

ansvarsområden och stimulera 

till debatt i dessa frågor. 

Enbart Inledaren på sidan 2 är 

att betrakta som Räddningsverkets 

officiella linje. 

Ansvarig utgivare: Stig Dahlén. 

Adress: Sirenen, L 257, 

651 80 Karlstad. 

Telefax: 054–13 56 40 

e-post: sirenen@srv.se 

Prenumeration är gratis. Beställes 

skriftligt genom att skicka in 

prenumerationstalongen som 



Hotellgäster 

får leka 

brandmän 

I sommar öppnar ett 

brandkårsmuseum 

på Björknäsgården 

utanför Bräcke i 

Jämtland. 

Föremålen som 

ställs ut är omkring 

80 år gamla och 

kommer från en samlare 

på orten. 

Björknäsgården, 

som är en hotell- och 

konferensanläggning, 

vill ha ett levande 

museum. Därför 

ska gäster som besöker 

hotellet erbjudas 

att vara brandman 

för en dag och öva 

sig på att släcka bränder. 

finns i slutet av varje nummer. 

Upplaga: 38 000 exemplar. 

Adressändring görs genom att 

fylla i talongen som finns i slutet 

av varje nummer. Talongen faxas, 

054-13 56 40 eller skickas 

till: Prenumeration, Sirenen, 

L 257, 651 80 Karlstad. 

Kom ihåg att uppge gamla 

adressen vid adressändring! 

Tryck: VLT Press, Västerås. 

Tryckt på miljövänligt papper. 

Nästa nummer, 5/03, utkommer 

den 21 augusti. 

39 

Annika Sörenstam, planetens bästa kvinnliga golfspelare, 

ställde upp på den amerikanska herrtouren. 

Många undrade varför hon utsatte sig för en mental 

press knappast någon svensk idrottsutövare varit i närheten 

av. 600 journalister bevakade tävlingen, 200 fler än under US 

Masters, som är den största herrtävlingen i USA. Hennes svar: 

– Det värsta som kan hända är att jag bara får lära mig något 

nytt. 

Vilket begåvat svar! 

Tänk om fler vågade ha denna nyfikenhet inför det nya 

och okända. Hon ville testa sina gränser som golfspelare och 

utveckla sig själv. Nu blev 

det dessutom ett test på att 

hantera hysterin kring hennes 

person. Själv avundas 

jag Sörenstams inställning. 

Då och då kommer jag på 

mig med att ha varit för feg 

för att våga ta steget. Men 

jag är inte ensam. Vi har 

överflöd av brandmän och 

befäl i kommunerna och 

tjänstemän i statliga myndigheter som hellre klamrar sig 

fast vid invanda rutiner än utmanar det nya. 

Jag förstår exempelvis inte rädslan för det nya verktyget 

skärsläckaren. En svensk innovation, utvecklad med stöd av 

Räddningsverket, och på väg att bli en internationell hit. 

Rädsla för att skärsläckaren inte är tillräckligt beprövad, oro 

för att den ska leda till mindre styrkor eller att den ska få 

brandmän att tumma på reglerna för rökdykning. Jag tycker 

att man ska se möjligheterna och inte bara hindren. 

Vad var det hon sa, Sörenstam: 

– Det värsta som kan hända är att jag bara får lära mig något 

nytt. 

Tröghet och rädsla utmärker alltför många i räddningstjänsten 

på ett annat angeläget område: fler kvinnor som 

brandmän. Till tjejer som läser detta och som vill bli brandmän, 

gör ”en Annika”! Försök ta er in på herrtouren/herrkåren, 

som heltidare via det nya tvååriga utbildningssystemet. 

Du som vill bli deltidare, kontakta räddningschefen i din 

kommun! 

Statsbyråkratisk kullerbytta, Leni! 

Sommaren är här och med den en massa dramatik på våra 

insjöar och längs kusterna. Frivilligorganisationen Sjöräddningssällskapet 

har högsäsong och kommer som vanligt att 

rädda liv och haverister. Statens tack till dessa ideella hjältar 

är att plötsligt börja ta betalt, en kvarts miljon kronor i hyra 

per båt och år för de stridsbåtar som sällskapet fått låna från 

marinen. Båtar som annars bara legat där i malpåse har 

kommit till vettig användning i fredssamhället. 

Får inte försvarsdepartementet hyran från frivilligorganisationen, 

som givetvis inte har några pengar, dras båtarna 

in. Försvarsminister Leni Björklund har skyllt på administrativa 

hinder för utlåningen. I själva verket kan hon med 

några pennstreck fixa denna självklarhet. Menar ministern 

något med det hon sagt, att försvarsresurser ska kunna komma 

till nytta också i fred, är detta det minsta hon kan göra. 

– En statsbyråkratisk kullerbytta, kommenterade Sjöräddningssällskapets 

operative chef Anders Jönsson i TV beslutet 

att kräva hyra för båtarna. 

Det är bara att instämma. 

■ ■ ■ I radioprogrammet Efter 12 hörde jag nyligen en garvad 

polis säga: 

– Polisen i glesbygd är ett utdöende släkte 

samtidigt som kriminaliteten ökar. 

När ska polisansvariga fatta att de måste 

ta efter räddningstjänstens system med 

deltidsbrandmän? Ska det finnas någon 

polisberedskap utanför städerna i framtiden 

måste det till deltidspoliser. 

■ ■ ■ Varför ställs det aldrig 

några kunskapskrav på räddningstjänstens 

personal – efter 

grundutbildningen kan det ta 

15-20 år innan brandmän och 

befäl får vidareutbildning? 

Särskilt de som tjänstgör 

som räddningsledare borde 

kontinuerligt uppdateras 

och avlägga prov, exempelvis 

vart femte år. Helt enkelt certifieras. 

För deras egen skull 

– och allmänhetens. 

Fler borde 

”göra en 

Annika” 

Sista ordet 

från Stig Dahlén 

Sirenens chefredaktör 

e-post: stig.dahlen@srv.se 

Stig Dahlén är chefredaktör för Sirenen. De åsikter som framförs 

i denna kolumn är hans personliga och har inget med 

Räddningsverkets ståndpunkter att göra.




Nr 4 2003 

Mekanikerna har bestämda arbetsuppgifter och Heinz Speychal har ansvar för bakvagnen. Kraven 

är höga. Det ska gå snabbt och bli rätt. Slarv drabbar inte bara den som gjort misstaget utan hela teamet. 

– Inget får lämnas åt slumpen. Lägger man inte ner sig 110 procent blir man bortplockad. 

Heinz går 

gärna i depå Heinz 

För Heinz Speychal gick en 

gammal dröm i uppfyllelse 

när han blev mekaniker i ett 

STCC-stall. Han är en i ett 

team och för Heinz är det 

viktigt att hela teamet går 

bra. 

– Jag är en tävlingsmänniska 

och går det dåligt ute på 

banan är jag långt nere. 

Lyckligtvis behöver inte Heinz 

Speychal deppa särskilt ofta eftersom 

han är mekaniker i det 

framgångsrika STCC-stallet 

KMS (Kristoffersson motorsport) 

från Arvika. 

Till vardags jobbar Heinz 

Speychal som brandmästare i 

Filipstad i östra Värmland. Innan 

han började inom räddningstjänsten 

var han bilmekaniker 

i 14 år. 

– Jag har alltid varit intresse- 

rad av motorsport och under 

några år var jag mekaniker åt 

rallyföraren Leif Salander. 

Privat kör han en Audi och 

för tre år sedan e-postade han 

Tommy Kristoffersson i Arvika, 

chef för Audi-stallet, och frågad 

vad som krävs för att jobba 

som mekaniker i KMS. 

– Det var en chansning. Men 

någonstans måste jag ju börja. 

Blev chefsmekaniker 

Chansningen gick hem. Heinz 

fick pröva på och 2001 tog han 

tjänstledigt från räddningstjänsten 

för att bli chefsmekaniker 

i ett år. Han tycker att jobben 

påminner om varandra. 

– Det handlar om att under 

tidspress lösa en uppgift; att 

vara flexibel, kunna prioritera 

och fatta snabba beslut. 

Sedan förra året är han helgmekaniker 

och turnerar landet 

runt med racingcirkusen. Med 

tre testhelger blir det totalt elva 

helger. För att få det livet att gå 

ihop har Heinz, liksom flera av 

hans kollegor, med sig familjen 

i depån. Sambon hjälper till i 

cateringen och sönerna Kristoffer 

och Robin hjälper till 

med att tvätta och putsa den 

gula Audin. Emelie, Ronnie och 

Magnus ger sitt stöd från läktaren. 

Men det räcker inte med att 

familjen accepterat hobbyn. 

– Mina arbetskompisar ställer 

upp och byter pass annars 

skulle det aldrig gå. 

I ett racingstall har alla sina 

klart bestämda arbetsuppgifter. 

Bilen är indelad i tre områden, 

höger och vänster sida 

fram samt bakpartiet. De tre 

mekanikerna har ansvar för var 

sitt område och Heinz sköter 

bakvagnen. 

Speychal, chefsmekanikern Tony Fors och Per Gustafsson 

lyssnar till föraren Fredrik Ekbloms uppgifter om hur bilen uppförde 

sig under testet. Ekblom är nöjd med sina mekaniker. 

– Ett kanongäng, säger han 

Viktiga egenskaper för en 

mekaniker är att vara noggrann 

och snabb. 

– Inget får lämnas åt slumpen. 

Lägger man inte ner sig 

110 procent blir man bortplockad. 

Heinz har inget emot de höga 

kraven, snarare tvärtom. Tidspressen 

och tävlingsmomentet 

är det som lockar. 

– Som mekaniker levererar 

jag ju något och när det går bra 

ute på banan är det kvittot på 

att jag gjort ett bra jobb. Det är 

en viktig drivkraft. 

Träffar nya människor 

Samtidigt uppskattar han livet 

runt omkring, mekandet tillsammans 

med killarna på kvällarna 

och alla nya människor 

han får träffa. 

Heinz mekar åt föraren Fredrik 

Ekblom som är mycket 

Posttidning B 

Returadress: L 257 

651 80 Karlstad 

nöjd med sina mekaniker. 

– Det är ett kanongäng. Heinz 

var inte med förra gången jag 

körde för Audi men redan då 

hade han ett gott rykte och det 

förstår jag nu, säger Fredrik Ekblom. 

Kan stå utan jobb 

När Heinz Speychal efter STCCsäsongens 

slut återgår till 

brandmästarjobbet i Filipstad 

är det en osäker framtid som 

väntar. Ekonomin är i kris för 

Bergslagens räddningstjänstförbund 

och kraftfulla besparingar 

väntar. 

– Efter årsskiftet kanske man 

inte har något jobb. Blir det någon 

heltid kvar blir det bara 

dagtid, utryckningen försvinner. 

Jag skulle gärna bli mekaniker 

på heltid i ett par år, helst 

ute i Europa. 

GUNNO IVANSSON

Sirenen Nr 4 • 2003 - Tjugofyra7

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?