Nr 5 november 2009 - Tillbaka till start
Nr 5 november 2009 - Tillbaka till start
Nr 5 november 2009 - Tillbaka till start
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Rotebrokyrkan 100 år<br />
Så gick det i kyrkovalet<br />
Besök på kyrkogården<br />
Möt Stockholms nya<br />
biskop Eva Brunne<br />
en tidning från svenska kyrkan sollentuna • nummer 5 <strong>november</strong> <strong>2009</strong><br />
1
2<br />
Fest 14 <strong>november</strong><br />
Under trevliga former vill vi uppmärksamma och<br />
berätta om Svenska kyrkans internationella arbete.<br />
Därför är du välkommen <strong>till</strong> den internationella<br />
festen lördag den 14 <strong>november</strong>.<br />
Kvällen inleds klockan 17.00 med konsert i Sollentuna kyrka.<br />
Laurentii Gosskör och Janne Schaffer framför musik av bland andra<br />
Ted Gärdestad under ledning av Maria Nilsson. Kollekten går<br />
<strong>till</strong> Svenska kyrkans internationella arbete – Hela världen.<br />
Efter konserten fortsätter festen i S:t Larsgården där du kan<br />
köpa mat från världens alla hörn, Rättvisemärkta varor och lotterier.<br />
Kören Glyckans glada under ledning av Eva-Maria Munck<br />
sjunger Negro spirituals och svenska folklåtar. Vi får också se och<br />
lära oss dansa Dabke <strong>till</strong>sammans med kvinnor från arabisktalande<br />
kyrkan..<br />
Inträde 20 kronor <strong>till</strong> S:t Larsgården för alla över 16 år.<br />
Intäkterna går <strong>till</strong> Svenska kyrkans internationella arbete – Hela<br />
Världen. • UA<br />
Lördag 14/11 17.00–21.00, Sollentuna kyrka och S:t Larsgården<br />
Tack alla ni som hjälpte <strong>till</strong>!<br />
Församlingen fanns på plats i Stinsens köpcentrum<br />
under Föreningsmässan 26 september. Konfirmander<br />
och ledare pratade om konfirmation med besökarna och<br />
delade bland annat ut tablettaskar. Flera stannade <strong>till</strong><br />
och fyllde i frågeformuläret och var med i utlottningen<br />
av gula konfirmationströjor. Tack alla ni ledare och<br />
ungdomar som var där och hjälpte <strong>till</strong>! Det blev många<br />
möten och goda samtal. • MK<br />
foto: tomas eklund<br />
Countdown to<br />
Copenhagen<br />
På FN:s klimattoppmöte i<br />
Köpenhamn 30 <strong>november</strong>–11<br />
december <strong>2009</strong> ska världens<br />
länder komma överens om ett<br />
nytt internationellt klimatavtal.<br />
Inför och under detta möte<br />
kommer Sverige att ha en nyckelroll,<br />
eftersom Sverige är ordförandeland<br />
i EU.<br />
I och med FN-mötet i<br />
Poznan tidigare i år, <strong>start</strong>ade<br />
Countdown to Copenhagen<br />
– ett initiativ från kristna biståndsorganisationer<br />
i Europa.<br />
Det är nedräkningen inför det<br />
nya klimatavtal som världens<br />
länder ska komma överens om<br />
under mötet i Köpenhamn.<br />
Det nya avtalet ska ersätta<br />
Kyotoprotokollet när det löper<br />
ut år 2012.<br />
I Countdown to Copenhagen<br />
vill kristna biståndsorganisationer<br />
över hela Europa upp-<br />
” Läs<br />
mana ledarna för världens<br />
rika länder att åta sig en solidarisk<br />
och kraftfull klimatpolitik.<br />
Rent konkret innebär det<br />
att minska koldioxidutsläppen<br />
i de egna länderna med 40 procent<br />
<strong>till</strong> år 2020 och 80 procent<br />
<strong>till</strong> 2050, samt att ta ett större<br />
ansvar för omställningen i fattiga<br />
länder.<br />
Världen behöver ett rättvist<br />
klimatavtal som både stoppar<br />
den globala uppvärmningen<br />
och ger fattiga människor rätt<br />
<strong>till</strong> utveckling. Världens fattiga<br />
är minst ansvariga för klimatförändringarna,<br />
men drabbas<br />
hårdast av intensivare torka,<br />
översvämningar och orkaner.<br />
Skriv på namninsamlingen<br />
och läs mer om Countdown to<br />
Copenhagen på www.svenskakyrkan.se<br />
• MK<br />
Vi ska vara en bedjande kyrka<br />
med bedjande människor.<br />
mer på sidorna 20–23
Redaktör: Mikael Kiesbye<br />
mikael.kiesbye@<br />
svenskakyrkansollentuna.com<br />
Ansvarig utgivare: Anders Roos<br />
anders.roos@<br />
svenskakyrkansollentuna.com<br />
Medverkar i detta nummer<br />
Ulla Arvidsson, Iréne Bond, Kjell<br />
Dellert, Tomas Eklund, Carolina<br />
Johansson, Ulrika Nilsson Lokrantz<br />
och Johannes Nordemar<br />
Nummer 5, <strong>november</strong> <strong>2009</strong><br />
Årgång 50<br />
Upplaga: 26 500<br />
AD och grafisk form: Mikael Kiesbye<br />
Omslagsfoto: Johannes Nordemar<br />
Tryck: Edita Västra Aros<br />
Distribution: Postens<br />
gruppförsändelser<br />
Kyrkporten finns som taltidning<br />
Kontakta Kyrkporten<br />
kyrkporten@<br />
svenskakyrkansollentuna.com<br />
Utgiven av<br />
Svenska kyrkan Sollentuna<br />
Box 13, 191 21 Sollentuna<br />
Tfn 08-505 51 3 00<br />
Besöksadress: Sköldvägen 10<br />
www.svenskakyrkansollentuna.com<br />
5•<strong>2009</strong><br />
4 100-åring firas<br />
1909 stod Gamla Rotebro-<br />
kyrkan klar. Arrendatorn hade<br />
genom kontakter i Amerika<br />
lyckats få pengar <strong>till</strong> bygget.<br />
8 På kyrkogården<br />
Errol Dahl tar med oss på ett<br />
besök på Sollentuna kyrkogård<br />
och berättar hur en begravning<br />
går <strong>till</strong>.<br />
20 Ny biskop<br />
Den 8 <strong>november</strong> vigs Eva<br />
Brunne <strong>till</strong> biskop i Stockholms<br />
stift. Hon berättar om sig själv<br />
och sina tankar om kyrkan.<br />
Anders Roos<br />
prost<br />
Att leva i ovisshet<br />
i våras var det val av biskop i Stockholms stift. I mitten av sep-<br />
tember var det klart att Eva Brunne blir stiftets nya biskop. Hon<br />
vigs <strong>till</strong> tjänst den 8 <strong>november</strong> i Uppsala domkyrka. Det var en<br />
lång väntan och stor ovisshet innan vi visste. Så lång väntan är inte<br />
av godo. Mycket händer inom människor och organisationer när<br />
man inte riktigt vet. Men nu vet vi. Vi önskar Eva Guds välsignelse<br />
i det nya uppdraget. Må Gud välsigna dig i sökandet efter den<br />
mångfaldens väckelse som är nödvändig i församlingar, stift och<br />
kyrka. Vi är många. Vi tolkar och tror olika. Ge alla människor<br />
av god vilja och av Guds vilja utrymme och inspiration.<br />
när jag skriver detta är det tre veckor sedan vi hade val i kyrk-<br />
an. Vi vet ungefär hur fördelningen mellan de olika nominerings-<br />
grupperna ser ut i församling, stift och i kyrkomöte. Men vi vet<br />
ännu inte vilka som blivit valda. Det starka – och helt riktiga – in-<br />
slaget av personröster gör att vi lever i ovisshet ännu några veckor.<br />
Förmodligen är det klart när du läser detta och vi kan då <strong>till</strong>sammans<br />
börja planera mera konkret för de kommande åren. I<br />
det arbetet måste alla vara med – inte bara förtroendevalda och<br />
anställda – utan alla och många! Ibland är ovissheten spännande!<br />
just nu – i början av oktober lever vi mellan två kyrkomötessammanträden.<br />
I september har vi samtalat och berett ärenden.<br />
I grupper och utskott har vi vänt och vridit på frågor för att ge<br />
underlag för beslutssammanträdet i oktober. Mest uppmärksammad<br />
är frågan om samkönad vigsel och vigselrätt för Svenska kyrkan.<br />
Vi vet vad utskottsmajoriteten har sagt. Nu återstår det slutliga<br />
beslutet. Fortfarande menar jag att det vore bäst om Svenska<br />
kyrkan inte hade vigselrätt utan kunde syssla med vad vi är <strong>till</strong> för:<br />
Att ge Guds välsignelse <strong>till</strong> människor som väljer att leva <strong>till</strong>sammans<br />
och vill leva <strong>till</strong>sammans med Gud i ett liv, som inte alltid är<br />
en dans på rosor. Välsignare, men inte främst myndighetsutövare<br />
och ceremonimakare. Just nu lever vi i ovisshet om hur det ska bli.<br />
Det är inte alltid bekvämt. För många gnager det i samvetet.<br />
nu har byggkranen för Turebergskyrkan kommit upp.<br />
Vi har sett ritningar och skisser i stor mängd. Men hur blir det när<br />
allt är färdigt? Hur ska alla återstående frågetecken kunna rätas<br />
ut? Och bli <strong>till</strong> utropstecken! I tacksamhet <strong>till</strong> Gud?! Vi lever i<br />
samma ovisshet, längtan och glädje som en kvinna och en man<br />
som ska bli föräldrar. Glädje, förväntan, bävan – och en viss trotsighet.<br />
Det finns många som talar om kommande dåliga tider<br />
– och vi vill resa ett tecken, ett frihetens tecken, ett lugnets och<br />
fördjupningens tecken mitt i vår stad.<br />
i allt detta lever vi i en gammal sentens: Gårdagen är förbi,<br />
morgondagen har vi inte sett, och i dag hjälper Herren.<br />
Var dag är en sällsam gåva, en skimrande möjlighet.<br />
Var dag är en nåd dig given från himlen, besinna det!<br />
(Sv Ps 180 v1)<br />
3
”Tillsammans<br />
är det möjligt”<br />
4
Rotebrokyrkan firar 100 år<br />
En stark längtan hos metodistförsamlingen efter en egen kyrka, människors iver och<br />
ekonomiska bidrag från Amerika, blev hörnstenarna i kyrkbygget vid Ytterbyvägen för<br />
100 år sedan. Men det har inte bara varit lätt. När kolet <strong>till</strong> uppvärmningen blev dyrare<br />
på 40-talet fick man be grannarna om hjälp. 50 år senare, under den ekonomiska<br />
krisen i början av 90-talet, fick man stora ekonomiska problem igen.<br />
Text och foto Johannes Nordemar johannes.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Open Space heter gudstjänsten denna söndag. Det<br />
är en form av samtalsgudstjänst och pastor Henrik<br />
Hofling instruerar oss om vad som gäller. Efter en gemensam<br />
inledning i kyrkan blir det som namnet antyder<br />
tid för det öppna utrymmet. Dagens bibeltexter<br />
delas ut på lösblad och kyrkobesökarna får välja mellan<br />
att sitta kvar i s<strong>till</strong>het i kyrksalen eller förflytta sig<br />
ut <strong>till</strong> kafélokalen för att samtala. Tanken är att det<br />
ska finnas tid för reflektion. Att lyssna in Gud, sina<br />
egna tankar men också varandras tankar.<br />
Plats för kristen gemenskap i 100 år<br />
Rotebrokyrkan har varit en plats för kristen gemenskap<br />
nu i 100 år och det finns en historia av samarbete<br />
och gemenskap med andra kristna kyrkor. Något av<br />
det viktigaste är fortfarande att vara en öppen kyrka<br />
dit alla människor har möjlighet att komma och<br />
gå som de vill. Därför finns det förutom gudstjänster,<br />
körer och barnverksamhet även rockskola, samtalsgrupper<br />
och ungdomskafé. Dessutom har man ett<br />
lunchkafé som håller öppet varje helgfri torsdag. Den<br />
hemlagade maten är populär, både bland företagare i<br />
närområdet och hos daglediga småbarnsföräldrar och<br />
pensionärer. Här finns utrymme för alla typer av människor<br />
och det går precis i linje med den inriktning<br />
kyrkans står för.<br />
– Vi efterstävar mångfald, men man ska ändå kunna<br />
känna igen sig, säger Henrik Hofling, pastor i<br />
Rotebrokyrkan sedan 2006.<br />
Idag har församlingen omkring 90 medlemmar och<br />
upp mot 200 barn och ungdomar engagerade i olika<br />
verksamheter. Rotebrokyrkan är en frikyrka med<br />
stor ekumenisk bredd och banden <strong>till</strong> Svenska kyrkan<br />
Sollentuna är starka. Till stor del beror det på hur<br />
kyrkan kom <strong>till</strong> och vad som hänt under de senaste<br />
30 åren.<br />
Arrendatorn gick på gudstjänst i stan<br />
Det berättas om arrendatorn Erland Jonsson i Rotebro<br />
som varje söndag promenerade den två mil långa vägen<br />
in <strong>till</strong> metodistkyrkan i Stockholm för att vara<br />
med i gudstjänsten. När han återvände på kvällen höll<br />
han en gudstjänst på hemorten för att dela med sig av<br />
budskapet. Han var sannerligen hängiven och blev en<br />
av de ivrigaste krafterna bakom kyrkbygget i Rotebro.<br />
Genom kontakter i Amerika lyckades han få de första<br />
finansiärerna <strong>till</strong> bygget och 1909 invigdes träkyrkan<br />
på Ytterbyvägen.<br />
Alla medlemmar var sedan med och samlade ihop<br />
pengar <strong>till</strong> drift och personal. Genom gemensamma<br />
ansträngningar lyckades man hålla verksamheten flytande,<br />
men det fanns även tuffa perioder. När kolet<br />
gick upp i pris på 40-talet fanns det inte pengar att<br />
värma kyrkan. Då fick vaktmästaren gå <strong>till</strong> grannarna<br />
runt omkring och be om hjälp. Tillsammans klarade<br />
man ut krisen.<br />
– Det lyser igenom i alla berättelser, hur man jobbat<br />
gemensamt. Det har funnits en anda av: Jag klarar det<br />
inte själv, men <strong>till</strong>sammans kan vi göra det.<br />
Metodister och baptister bygger kyrka<br />
Under 70-talet började metodistförsamlingen att arbeta<br />
tätare ihop med baptistförsamlingen, som även<br />
den varit verksam på orten sedan början av 1900-talet.<br />
Barn- och ungdomsarbetet växte snabbt och ganska<br />
snart började det talas om en sammanslagning av<br />
de två församlingarna. Framför allt var det den växande<br />
barn-, ungdoms- och körverksamheten som gjorde<br />
att man sökte ett sätt att kunna bygga större >><br />
Rotebrokyrkan<br />
firar 100 år i år.<br />
1909 stod den<br />
gamla träkyrkan<br />
klar. På 1990-talet<br />
byggdes kyrkan<br />
ut med ny kyrksal<br />
och samlingslokaler.<br />
Till vänster:<br />
Henrik Hofling,<br />
pastor i Rotebrokyrkan.<br />
5
Om du inte är medlem i Svenska kyrkan, kan du bli det här! *<br />
Fyll i talongen och skicka/lämna den <strong>till</strong> Svenska kyrkan Sollentuna.<br />
OBS! Du kan inte anmäla utträde på denna talong.<br />
Anmälan om inträde i Svenska kyrkan<br />
Efternamn och förnamn<br />
Personnummer<br />
Adress<br />
Elias Hjerpe<br />
– Jag har vuxit upp här och<br />
har gått från att ha varit med<br />
i söndagsskola och barnkör <strong>till</strong><br />
att långsamt börja uppskatta<br />
gudstjänsterna mer. För tvåtre<br />
år sedan blev jag medlem<br />
i församlingen och sitter nu i<br />
Rotebrokyrkans styrelse.<br />
Ingvar Myrén<br />
– Det var nyfikenheten som<br />
drev oss hit, när vi kom <strong>till</strong> byn<br />
1963. Ekumenik har alltid varit<br />
något självklart för mig och jag<br />
tyckte att samarbetet mellan<br />
baptisterna och metodisterna<br />
verkade spännande på något<br />
sätt. De naturliga mänskliga<br />
relationerna i Rotebrokyrkan<br />
är något jag värdesätter.<br />
Sanna Boij<br />
– Jag bor här i Rotebro och vill<br />
gärna vara med i kyrkan där jag<br />
bor. Sen har jag även vuxit upp i<br />
den här kyrkan och har nu själv<br />
barn. I Rotebrokyrkan har vi ett<br />
bra barn- och ungdomsarbete<br />
som ger liv åt församlingen.<br />
* Kyrkoavgiften betalas via skattsedeln. Avgiften är 92 öre/beskattade 100 kr inkl. begravningsavgift 12 öre.<br />
6<br />
lokaler. 1985 bildades så Rotebrokyrkans församling<br />
och i början av 90-talet påbörjades en utbyggnad av<br />
kyrkan med en större kyrksal och nya samlingslokaler.<br />
Ungefär samtidigt kom 90-talets ekonomiska kris<br />
vilket ledde <strong>till</strong> en tuff brottning med ekonomin.<br />
– Man såg behovet som fanns och vågade stort, men<br />
i efterhand drog kostnaderna för bygget iväg.<br />
Rotebrokyrkans församling stod på randen av en<br />
konkurs. Genom att bilda en stiftelse som tog över<br />
byggnaden lyckades man rädda kyrkan. Svenska kyrkan<br />
Sollentuna och ett antal andra kyrkosamfund<br />
gick in med ekonomiska medel och tack vare detta<br />
finns församlingen i Rotebrokyrkan kvar idag.<br />
Svenska kyrkan Sollentuna och<br />
Rotebrokyrkan tätt sammanlänkade<br />
Det gör att Svenska kyrkan Sollentuna och<br />
Rotebrokyrkan idag är sammanlänkade i varandra.<br />
Till exempel har man en del gemensamma gudstjänster<br />
och ungdomsverksamheter. Positivt, tycker Henrik<br />
som gärna ser att Rotebrokyrkans medlemmar går <strong>till</strong><br />
Sollentuna kyrka ibland och vice versa.<br />
– Alla ska ha möjlighet att komma och gå som de<br />
vill.<br />
Han lyfter fram kyrkans uppdrag att bekräfta varandra<br />
som kristna och önskar att människor ska få<br />
känna sig sedda.<br />
– Vi vill främst att människor ska få fördjupa den<br />
tro de står i, fira gudstjänst på ett sätt som <strong>till</strong>talar det<br />
egna livet och hitta ett meningsfullt sammanhang.<br />
Som en del i 100-årsjubileet kommer man i mitten<br />
av <strong>november</strong> att ha två veckor fyllda med aktiviteter<br />
som på ett särskilt sätt berör kyrkans historia. Det blir<br />
bland annat en temakväll, historiska <strong>till</strong>bakablickar,<br />
gospelhelg och familjegudstjänst. I början av det 101:a<br />
året avslutas sedan jubileet med ett stort firande som<br />
Henrik kallar grand finale. Hit är alla välkomna och<br />
information kommer att finnas på webben när det<br />
närmar sig. •<br />
Skicka din anmälan <strong>till</strong>: Svenska kyrkan Sollentuna, Box 13, 191 21 Sollentuna, fax: 08-505 513 19.<br />
Du kan också höra av dig via e-post: sollentunaforsamling@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Har du frågor om medlemskap i Svenska kyrkan är du välkommen att höra av dig, tel: 08-505 513 00.
Små förändringar i<br />
kyrkofullmäktige efter<br />
kyrkovalet<br />
Det blev små förändringar i valet <strong>till</strong> kyrkofullmäktige i<br />
Svenska kyrkan Sollentuna i kyrkovalet 20 september. Den<br />
största nomineringsgruppen POSK, Partipolitiskt obundna i<br />
Svenska kyrkan, tappade ett mandat <strong>till</strong> Moderaterna och<br />
får 16 mandat. Moderaterna ökar <strong>till</strong> 12 mandat. De övriga<br />
nomineringsgrupperna får samma mandat som de har<br />
haft den senaste mandatperioden.<br />
Text Mikael Kiesbye mikael.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Pär Åkerström, gruppledare för POSK, konstaterar<br />
att man fortfarande har ett stort förtroende hos församlingen.<br />
– Vi representerar en vid och mångfacetterad del<br />
av församlingens medlemmar, samtidigt som vi visar<br />
vårt tydliga engagemang för en modern, öppen och<br />
utåtriktad kyrka, säger han.<br />
Moderaterna gick framåt här i Sollentuna och får<br />
ytterligare ett mandat i kyrkofullmäktige. Nationellt<br />
backade man och tappar platser i Kyrkomötet.<br />
– Vi hade ett tydligt program där vi redovisade vad<br />
vi vill åstadkomma i församlingen den kommande<br />
mandatperioden och vilka värderingar Moderaterna<br />
står för, <strong>till</strong> exempel att vigselrätten ska finnas kvar<br />
i Svenska kyrkan, säger Marie Hård, gruppledare för<br />
Moderaterna. Att Moderaterna backade nationellt<br />
tror jag beror på att våra medlemmar har lättare att<br />
identifiera sig med vad som händer i församlingen lokalt,<br />
än vad som händer på nationell och stiftsnivå,<br />
fortsätter hon.<br />
Även POSK backade något nationellt i valet <strong>till</strong><br />
Kyrkomötet.<br />
– Att vi tappade i kyrkovalet tror jag bland annat<br />
beror på att något yttre hot mot kyrkans profil<br />
och verksamhet inte presenterades som det gjorde<br />
förra kyrkovalet. Då skrev medierna mycket om att<br />
Sverigedemokraterna och små enfrågegrupper skulle<br />
kunna ta över majoriteten i församlingarna, säger Pär<br />
Åkerström.<br />
Antalet röstande minskade<br />
Antalet röstande i kyrkovalet blev något lägre än i<br />
förra kyrkovalet 2005. I hela landet var drygt 11 procent<br />
av Svenska kyrkans medlemmar som röstade. I<br />
Sollentuna cirka 14,2 procent.<br />
– Svenska kyrkan Sollentunas medlemmar visar<br />
ännu en gång att de är mer intresserade av kyrkans<br />
arbete än riket i stort, säger Marie Hård. Kanske är<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
Resultatet av mandatfördelningen i Svenska<br />
kyrkan Sollentunas kyrkofullmäktige. 2005 års<br />
valresultat inom parentes.<br />
16<br />
(17)<br />
12<br />
(11)<br />
7 (7)<br />
4 (4)<br />
2 (2)<br />
POSK M S FiSK C<br />
det de riktigt unga medlemmarna som sviker Svenska<br />
kyrkan? De rör sig på Facebook, bloggar och twittrar.<br />
Vi kanske måste röra oss mer på dessa elektroniska<br />
kontaktytor.<br />
– Jag tror att församlingens verksamhet inte väcker<br />
stora gruppers missnöje. I en god verksamhet känns<br />
angelägenhetsgraden mindre att gå och rösta, tror Pär<br />
Åkerström.<br />
En fråga som både Svenska kyrkan nationellt och på<br />
församlingsnivå <strong>till</strong>sammans med nomineringsgrupper<br />
måste fundera på, är hur kyrkovalet ska locka fler<br />
att gå och rösta i framtiden. Både Pär Åkerström och<br />
Marie Hård vill se mer moderna röstningsmetoder via<br />
<strong>till</strong> exempel webben.<br />
– Valurnorna måste bli mer <strong>till</strong>gängliga, menar Pär<br />
Åkerström.<br />
– Annars skulle det väl behövas en lagändring så<br />
att kyrkovalet genomförs samtidigt som de borgliga<br />
valen och att mandatperioderna sammanfaller, säger<br />
Marie Hård.<br />
Inte bara jakt på mandat<br />
Kyrkovalet är inte bara siffror och mandat. Det är i<br />
allra högsta grad möten med människorna i församlingen.<br />
Nomineringsgrupperna driver kampanjer på olika<br />
sätt för att locka röstande. Vad har varit roligast under<br />
kampanjen inför kyrkovalet?<br />
– Det var när vi gjorde vår egen kyrkovalsfilm, säger<br />
Marie Hård. Det har också varit roligt att alla våra<br />
kandidater <strong>till</strong> kyrkofullmäktige ställt upp och gjort<br />
ett fantastiskt arbete ända fram <strong>till</strong> mållinjen klockan<br />
20.00 på valdagen.<br />
– Roligast har varit att träffa församlingsborna i<br />
bostadsområdena där det enkla samtalet gett mycket<br />
information om hur vanliga medlemmar ser på församlingens<br />
liv och sin egen roll i församlingen, säger<br />
Pär Åkerström. •<br />
14,2 %<br />
av Svenska kyrkan<br />
Sollentunas röstberättigademedlemmar<br />
röstade i<br />
kyrkovalet. I 2005<br />
års kyrkoval var det<br />
14,9 procent.<br />
4 587<br />
av Svenska kyrkan<br />
Sollentunas totalt<br />
32 385 röstberättigade<br />
medlemmar<br />
röstade i kyrkovalet.<br />
I 2005 års<br />
kyrkoval var det<br />
4 855 som röstade.<br />
7
Besök på kyrkogården<br />
8<br />
TEMA Begravning<br />
Text och foto Johannes Nordemar johannes.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Svenska kyrkan Sollentuna har två kyrkogårdar; Silverdals griftegård och Sollentuna<br />
kyrkogård. Hur går det egentligen <strong>till</strong> när man väljer ut en gravplats åt en nära anhörig?<br />
På Sollentuna kyrkogård finns det fyra olika valmöjligheter när det gäller gravsättning och<br />
kyrkogårdsarbetarna tar gärna emot särskilda önskemål. Huvudsaken är att de<br />
anhöriga blir nöjda. Följ med på ett besök.<br />
Eftersom det ska vara en gravsättning senare denna<br />
dag är Rune Hellberg ute på kyrkogården<br />
och gräver. Vanligtvis är han ute tidigt, långt<br />
innan andra människor hunnit ut på kyrkogården,<br />
men idag har klockan hunnit bli tio. Det är en urngrav<br />
som ska grävas, och efter 40 år i yrket har han fått<br />
en viss vana. Rune ställer skottkärran bredvid graven,<br />
lyfter försiktigt bort blommorna som växer närmast<br />
gravstenen och lägger dem åt sidan. Med måttstocken<br />
mäter han upp var han ska gräva.<br />
Errol Dahl är förman på Sollentuna kyrkogård.<br />
Det är honom de anhöriga möter när de ska se<br />
ut en gravplats.<br />
Gravfrid råder<br />
Kyrkogården är indelad i olika kvarter och inom de<br />
olika kvarteren finns gravarna. Men inte nog med det.<br />
I gravarna kan det finnas flera urnor eller kistor. På<br />
en förteckning över kyrkogården kan Rune se var de<br />
äldre urnorna är placerade i den aktuella graven och<br />
genom att mäta upp avstånden vet han precis var han<br />
ska gräva. En normal urngrav är 120 cm lång och 120<br />
cm bred och urnorna placeras bredvid varandra. Den<br />
görs 70 cm djup och grävs helt för hand.<br />
När det gäller kistgravar är det lite annorlunda. De<br />
är större och nu för tiden gör man tre våningar. Den<br />
understa på 2,5 meters djup, den mellersta på 2 meters<br />
djup och den översta på 1,5 meters djup. Det är vanligt<br />
att familjemedlemmar begravs i samma grav.<br />
Eftersom delar av kyrkogården är många hundra år<br />
gamla kan gravarna se mycket olika ut beroende på<br />
var de ligger. Närmast kyrkan finns de äldsta gravarna<br />
och i andra änden, vid minneslunden, har ett helt nytt<br />
gravkvarter gjorts inordning. Några av gravarna på<br />
kyrkogården är återlämnade, vilket betyder att gravstenen<br />
tagits bort, men att kistan ligger kvar. På den<br />
platsen kan då en ny kista läggas, i våningen ovanför<br />
den gamla. Det var länge sedan man grävde upp några<br />
gamla kistor. Numera gäller lagen om gravfrid, men<br />
förr i tiden kunde en person som flyttade <strong>till</strong> annan ort<br />
begära att få ta med sig stoftet efter en anhörig.<br />
Det ska kännas rätt<br />
Errol Dahl är förman på kyrkogården. Även han är en<br />
riktig veteran med sina 36 arbetsår och för många är<br />
han ett välbekant ansikte. Det är honom de anhöriga<br />
träffar när de kommer <strong>till</strong> kyrkogården för att välja<br />
ut en gravplats.<br />
Efter att begravningsbyrån tagit hand om den avlidna<br />
får de anhöriga hjälp med det praktiska, som<br />
att boka tid för begravning och planera minneshögtiden.<br />
Sedan får de komma <strong>till</strong> kyrkogården för att titta<br />
ut en gravplats.<br />
– Det är alltid mig de träffar. Vi sätter oss ner och<br />
pratar och jag lyssnar om de har några särskilda önskemål,<br />
säger Errol.<br />
Bland annat ska de anhöriga välja om de vill ha kis-
Gravstenen sätter man inte<br />
ut förrän jorden har satt sig på<br />
ett naturligt sätt. Det brukar ta<br />
minst ett halvår.<br />
ta eller urna i jorden eller kanske låta stoftet av den<br />
avlidna vila i minneslunden. Ibland har den avlidna<br />
också haft egna önskemål.<br />
– Sen går vi ut på kyrkogården och tittar ut en<br />
grav.<br />
Ibland går det fort att hitta rätt ställe, men det händer<br />
också att de anhöriga behöver gå hem och fundera<br />
ett tag. Det finns också de som bestämt sig och<br />
skrivit på pappren, men ångrar sig precis innan de ska<br />
gå hem.<br />
– Det kan <strong>till</strong> exempel vara så att de kommer på att<br />
det var för mycket skog eller att platsen de valde var<br />
lite skuggig. Det går bra att ändra sig, det måste ju<br />
kännas rätt, menar Errol.<br />
Lyssna och hjälpa<br />
Hans främsta uppgift är att lyssna och hjälpa de anhöriga<br />
<strong>till</strong> ett beslut och huvudsaken är att de blir nöjda.<br />
Jag frågar Errol om han aldrig blir irriterad på anhöriga<br />
som inte kan bestämma sig, men det känner<br />
han inte igen.<br />
– Man kan inte bli det, det finns inte, säger Errol och<br />
skakar på huvudet.<br />
Istället förklarar han hur bra det känns när det blir<br />
rätt, när han märker på de anhöriga att de är lättade<br />
efter besöket.<br />
– Att de ska bli nöjda, det är det vi går efter.<br />
Många tänker nog att det är en svår uppgift att möta<br />
människor i den här situationen, men Errol tycker<br />
också att det ger honom mycket.<br />
– Trots det svåra så kan det kännas bra efter mötet,<br />
när det gått så bra det kan i den svåra situation de anhöriga<br />
är i.<br />
>><br />
Till en kistgrav används maskiner som är anpassade för<br />
ändamålet, men urngravarna gräver Rune Hellberg för hand<br />
med hjälp av en särskild håltagare.<br />
9
10<br />
TEMA Begravning<br />
Errol är medveten om att han och de andra<br />
kyrkogårdsarbetarna får betyda mycket<br />
och att de ibland får vara viktiga ventiler<br />
i samtalen med de anhöriga. Många träffar<br />
de också år efter år på det sedvanliga kaffet<br />
under allhelgonahelgen.<br />
Jordsättning direkt efter<br />
begravningen<br />
När de anhöriga sett ut en gravplats får de<br />
med sig ett papper med all information.<br />
Uppgifterna förs också in i församlingens<br />
datasystem och när det sedan är tid<br />
för begravningsgudstjänsten är allt förberett.<br />
Ska kistan ner i jorden sker jordsättningen<br />
direkt efter begravningen. När de<br />
anhöriga tagit avsked och fortsätter med<br />
begravningskaffet lägger kyrkogårdsarbetarna<br />
<strong>till</strong>baka jorden i graven och placerar<br />
blommorna från begravningsgudstjänsten<br />
ovanpå. När så begravningskaffet är slut<br />
kan de anhöriga gå ut <strong>till</strong> den fyllda graven<br />
och titta. Ungefär en vecka brukar blommorna<br />
ligga kvar, eller så längre det ser bra<br />
ut. Gravstenen sätter man inte ut förrän<br />
jorden har satt sig på ett naturligt sätt och<br />
det brukar ta minst ett halvår.<br />
Följer de önskemål som finns<br />
När det gäller gravsättning i urna dröjer<br />
det ett tag mellan begravning och jordsättning.<br />
Efter begravningsgudstjänsten ska<br />
kroppen kremeras och det brukar dröja<br />
några veckor. När det är tid för jordsättning<br />
går det <strong>till</strong> på ungefär samma sätt som<br />
med en kista. Skillnaden är att en urngrav<br />
är betydligt mindre.<br />
Ibland vill de anhöriga vara med och<br />
sänka urnan och kyrkogårdsarbetarna<br />
försöker följa de önskemål som finns.<br />
Sedan är det upp <strong>till</strong> de anhöriga att bestämma<br />
om de vill ha hjälp med att sköta<br />
graven eller om de vill göra det själva. Det<br />
handlar om skötsel av den rabatt som finns<br />
framför gravstenen och många väljer att<br />
ta hjälp, något som kyrkogårdsarbetarna<br />
uppskattar eftersom de då kan göra i ordning<br />
hela kvarter på en och samma gång.<br />
Eftersom de går över gravarna ungefär en<br />
gång i veckan så kan kvarteren alltid hållas<br />
välskötta och fina. •<br />
kort om svenska kyrkan<br />
sollentunas kyrkogårdar<br />
Under år 2008 utfördes 39 kistgravar<br />
och 121 urngravar på församlingens<br />
gravplatser. 160 personer<br />
begravdes i minneslunderna och en<br />
i kolumbariet (gravvalv för urnor).<br />
Antalen brukar vara ungefär detsamma<br />
från år <strong>till</strong> år.<br />
På kyrkogårdarna jobbar nio<br />
heltidsanställda och tolv säsongsarbetare.<br />
Säsongsarbetarna jobbar<br />
mellan april–oktober.<br />
Att få graven skött kostar 280<br />
kronor per år (från årskiftet höjs avgiften<br />
<strong>till</strong> 300 kronor). För den som<br />
sköter graven själv finns vissa bestämmelser<br />
för att gravvården ska<br />
passa in i omgivningen och skapa<br />
lugn och harmoni på kyrkogården.<br />
Ljuslyktor ska <strong>till</strong> exempel tas hem<br />
under sommarhalvåret för att inte<br />
utgöra fara vid gräsklippning.<br />
En grav finns <strong>till</strong> att börja med i<br />
25 år. Sedan kan anhöriga förlänga<br />
tiden med 25 år i taget.<br />
frågor<br />
& svar ...<br />
Vem får begravas på församlingens<br />
kyrkogårdar Sollentuna kyrkogård<br />
och Silverdals griftegård?<br />
Alla som önskar, med undantag för askgravplatsen<br />
och kolumbariet som endast<br />
är för Sollentunabor.<br />
Vad är en minneslund?<br />
En anonym gravsättningsplats där askan<br />
gravsätts utan urna.<br />
Vad är en askgravplats?<br />
En icke anonym gravsättningsplats.<br />
Vad är ett kolumbarium?<br />
Urngravsättning i en nisch ovan jord.<br />
Måste man ha en begravning?<br />
Nej.<br />
Får man begravas på församlingens<br />
kyrkogårdar även om man <strong>till</strong>hör en<br />
annan religion?<br />
Ja. Önskas särskilda muslimgravar hänvisar<br />
vi <strong>till</strong> Ulriksdals begravningsplats.<br />
Hur bokar man en gravplats?<br />
Genom att kontakta församlingen och<br />
boka tid. Vill man se ut ny grav kontaktar<br />
man respektive kyrkogård.<br />
Kan man boka en gravplats i förtid?<br />
Nej.<br />
Hur länge kan man ha en gravplats?<br />
25 år efter senaste gravsättning, sedan<br />
finns möjlighet att förnya gravrätten.<br />
Vad betyder det att vara<br />
gravrättsinnehavare?<br />
En person som är ansvarig för graven.<br />
Kan man vara flera gravrättsinnehavare<br />
för samma gravplats?<br />
Ja.<br />
Vad händer med graven när<br />
gravrätten tar slut?<br />
Om man inte vill förnya gravrätten går<br />
den <strong>till</strong>baka <strong>till</strong> kyrkogårdsförvaltningen.
... om begravning, gravsättning & gravskötsel<br />
Vad händer om flera gravrättsinnehavare<br />
<strong>till</strong> en gravplats inte kommer<br />
överens?<br />
Då försöker församlingen medla mellan<br />
gravrättsinnehavarna.<br />
Vilka olika slags begravningar<br />
erbjuder församlingen?<br />
Begravning enligt svenska kyrkans ordning.<br />
Till övriga upplåter församlingen<br />
kapell för begravningar enligt andra ceremonier<br />
och traditioner.<br />
Hur håller församlingen reda på<br />
alla gravplatser och gravrättsinnehavare?<br />
Genom Gravboken, ett register över gravplatserna.<br />
Hur gör man om man vill ha en annan<br />
slags begravning än vad församlingen<br />
kan erbjuda?<br />
Man kan boka församlingens kapell och<br />
ordna egen präst/officiant samt egen<br />
organist.<br />
Vad är det för skillnad på att<br />
begravas i kista eller urna?<br />
Vid en begravningsgudstjänst/ceremoni<br />
har man alltid med kistan. Väljer man<br />
jordbegravning så gravsätts hela kistan i<br />
samband med begravningsgudstjänsten.<br />
Väljer man kremering så gravsätts askan i<br />
urna vid ett senare <strong>till</strong>fälle.<br />
Hur går en urnnedsättning <strong>till</strong>?<br />
Man samlas i kapellet där urnan finns på<br />
plats. Sedan går man under klockringning<br />
(frivilligt) <strong>till</strong> graven och gravsätter<br />
urnan. Om man vill kan man hjälpa <strong>till</strong><br />
med att bära och sänka urnan.<br />
Vad är en borgerlig begravning?<br />
En begravningsakt utan präst och<br />
religiösa symboler.<br />
Hur gör man om man vill ha en<br />
borglig begravning?<br />
Man får ordna egen officiant och organist.<br />
Kommunen kan bistå med officiant.<br />
Går det att ha en begravning på<br />
annan plats eller ort?<br />
Ja. Kontakta den aktuella församlingen.<br />
Om man vill att askan ska spridas<br />
över t.ex. havet eller någon annan<br />
plats, går det?<br />
Det får man ansöka om hos<br />
Länsstyrelsen.<br />
Vad får man göra själv i samband<br />
med en begravning?<br />
Man kan göra en hel del själv i samband<br />
med en begravning, <strong>till</strong> exempel att ordna<br />
med svepning och bära kistan vid jordbegravning.<br />
Det är mycket att tänka på<br />
kring en begravning så det underlättar att<br />
anlita en begravningsbyrå.<br />
Får en gravsten se ut hur som helst?<br />
Nej, en ritning måste alltid godkännas av<br />
kyrkogårdschefen.<br />
Kan man välja något annat än en<br />
gravsten <strong>till</strong> gravplatsen?<br />
Ja, <strong>till</strong> exempel ett kors. Man kan även<br />
välja att inte ha någonting alls på graven.<br />
Hur beställer man en gravsten?<br />
Genom att kontakta begravningsbyrå<br />
eller stenhuggerifirma.<br />
Vem sköter om och planterar<br />
blommor på graven?<br />
De anhöriga själva eller kyrkogårdsförvaltningen<br />
mot en avgift. Vill man inte<br />
ha någon rabatt på graven behöver man<br />
inte det.<br />
Kan man flytta ett stoft/aska?<br />
Nej, lagen utgår från att en gravsättning<br />
skall vara definitiv. Gravsatt stoft eller<br />
aska får inte flyttas utan särskilda skäl.<br />
vill du veta mer?<br />
Har du frågor som inte besvaras här,<br />
kan du kontakta Begravningsenheten<br />
på tel. 08-505 513 00 (vx).<br />
På webbplaten www.finngraven.se<br />
kan du söka gravar på bland andra<br />
församlingens gravplatser Silverdals<br />
griftegård och Sollentuna kyrkogård.<br />
Text Mikael Kiesbye <strong>till</strong>sammans med Begravningsenheten • mikael.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
foto: Johannes nordemar<br />
11
12<br />
TEMA Begravning<br />
Döden är en ovälkommen gäst i våra hem, och så har det förstås alltid varit. Men nu för<br />
tiden är han dessutom okänd. Vi konfronteras inte med döden på samma sätt som våra förfäder<br />
gjorde, då den avlidne släktingen eller familjemedlemmen ”stod lik” på gården i väntan på att<br />
begravningsprocessionen skulle föra honom eller henne <strong>till</strong> gravens vila.<br />
Text Kjell Dellert kjell.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com • Illustrationer Kristina Granberg<br />
Själaringning och likstolsko<br />
– död och begravning i tro och tradition<br />
Kring död och begravning är mytbildningen stor. Det fanns, menade<br />
man förr, olika tecken som visade när slutet nalkades för<br />
någon i familjekretsen eller i omgivningen. Om en hund satte i<br />
att yla, och allra helst om den samtidigt satte nosen i marken, så<br />
varslade den om död. Ugglan ansågs också bära bud om dödsfall<br />
eftersom den ropade klä-vitt, klä-vitt. Allra mest känd för<br />
sin siargåva i slika spörsmål är förstås södergöken, som kallades<br />
dödergök.<br />
Det kunde också hända att fegljuset dök upp. Var man feg förr<br />
i tiden på 1600–1700-talen så betydde det inte att man var rädd<br />
av sig, utan att man var dödsmärkt, och fegljuset, ett brinnande<br />
ljus med klar, rödaktig låga, kunde visa sig <strong>till</strong> exempel utanför<br />
en gård där någon låg sjuk. Fick man syn på det ljuset så kunde<br />
man vara förvissad om att den sjuke snart skulle lämna det jordiska.<br />
Ännu ruggigare var det möjligen om man fick se ljuset på<br />
någon tom plats på kyrkogården – där skulle nämligen ens egen<br />
grav ligga, sades det.<br />
Själaringning klockan tolv för de fina<br />
Själaringningen var något som förr ansågs mycket viktigt. Rutinen<br />
var att så snart som möjligt efter dödsfallet ringa i kyrkklockan.<br />
Det skulle förhindra onda andar att ta själen från den avlidne, och<br />
ansågs också förkorta det lidande i skärselden som man trodde<br />
föregick den eviga saligheten i himmelriket.<br />
Så småningom gjordes själaringningen <strong>till</strong> en klassfråga, bland<br />
annat genom att man belade den med en avgift som de fattiga inte<br />
hade råd att betala. Även tiden då det ringdes kunde signalera om<br />
det var en förnäm eller mera vanlig person som gått ur tiden. Nils<br />
Arvid Bringéus redogör i sin bok Livets högtider för en instruktion<br />
<strong>till</strong> kyrkvärdarna i Köping 1686. Klockan 9.00 skulle man<br />
ringa för gemena borgarelik, för förnämare borgarelik klockan<br />
10.00 och för alla förnämare lik klockan 12.00.<br />
I slutet av 1800-talet infördes gemensam tid för själaringning<br />
oavsett samhällsklass.<br />
Brännvin, snus och pengar i kistan<br />
När snickaren gjorde i ordning likkistan var det viktigt att han<br />
gjorde den i exakt rätt storlek. Blev den för trång kunde den döde<br />
hämnas, blev den för stor ansågs det att ytterligare dödsfall i huset<br />
kunde bli följden. Snickarmäster fick heller inte bli försenad med<br />
sitt arbete – var inte kistan klar på utsatt tid kunde det hända att<br />
den döde ilsknade <strong>till</strong> och spökade för snickaren.<br />
Det var vanligt att man la ned saker i kistan <strong>till</strong> den döde, saker<br />
som han eller hon kunde tänkas behöva på andra sidan. Brännvin,<br />
snus, tobak, tänder, pengar hörde <strong>till</strong> vanligheterna. Det berättas<br />
att en man i Skåne själv sagt <strong>till</strong> om att pengar skulle skickas med<br />
honom på den sista resan, så att han väl framkommen <strong>till</strong> himmelriket<br />
kunde bjuda Abraham, Isak och Jakob på frukost.<br />
Ut ur huset med fötterna först<br />
Nu för tiden händer det ju ofta att en begravning sker i s<strong>till</strong>het,<br />
med endast de närmaste anhöriga närvarande. En sådan begravning<br />
var inte tänkbar förr i tiden, om det inte var en missdådare<br />
eller självspilling som skulle jordfästas. En hederlig människa<br />
med gott rykte borde begravas i närvaro av så många människor<br />
som möjligt.<br />
Blev likkistan försenad, kunde den döde<br />
ilskna <strong>till</strong> och spöka för snickaren.
Eftersom begravningsprocessionen alltid färdades <strong>till</strong> fots – det<br />
ansågs vanvördigt att frakta den döde på vagn – var man tvungen<br />
att <strong>start</strong>a tidigt på morgonen om kyrkan låg långt borta, ibland<br />
redan klockan fyra. Då samlades först alla begravningsgästerna i<br />
sorgehuset, allvarliga och högtidliga, vördnadsfulla och viskande<br />
för att inte störa den döde.<br />
När man ätit frukost, ofta i samma rum som den döde låg – det<br />
hände <strong>till</strong> och med att man hällde brännvin i munnen på den döde<br />
för att även han skulle få smaka – spikade man på kistlocket och<br />
lyfte upp kistan från bockarna eller pallarna på vilka den stått.<br />
Det var då viktigt att sparka omkull dem för att de inte skulle stå<br />
där och vänta på fler lik.<br />
När man sedan bar ut kistan ur huset skulle man göra det så att<br />
den döde lämnade hemmet med fötterna först – annars kunde han<br />
se vägen <strong>till</strong>baka och alltså hitta hem och gå igen. Det sägs att man<br />
ibland tog upp ett hål i väggen och bar ut kistan den vägen, varpå<br />
man murade igen hålet. Det ansågs nämligen att den döde bara<br />
kunde komma <strong>till</strong>baka den väg han lämnat huset och genom att<br />
mura igen utfärdsvägen hade man alltså förhindrat gengång.<br />
När man sedan skulle lämna sorgehuset såg man noga efter att<br />
man inte glömt någonting och fick gå <strong>till</strong>baka – den som gjorde<br />
det troddes nämligen stå på tur att stå lik nästa gång.<br />
Man fick ge akt på hur djuren betedde sig när man gav sig iväg.<br />
Råmade korna skulle sorgen efter den döde bli lång och hans änka<br />
skulle få gå ogift länge. Om däremot skatorna började kraxa skulle<br />
sorgen inte bli så lång och änkan snart få en ny man i huset.<br />
En ko <strong>till</strong> prästen som betalning<br />
Kistan bars sedan <strong>till</strong> kyrkan, och man ville bära så långt som<br />
möjligt utan att vila eller byta bärare, för folktron visste att den<br />
döde kunde komma <strong>till</strong>baka så långt som <strong>till</strong> den plats där man<br />
stannat första gången. Man fick inte heller stanna utanför någon<br />
gård, för då skulle de boende där också drabbas av olycka<br />
och död.<br />
Var vägen <strong>till</strong> kyrkan lång hände det att bärarna hade mat och<br />
brännvin med sig för att styrka sig under färden, och av det skälet<br />
ansågs det 1812 påkallat att uppläsa en kunglig skrivelse där förtäring<br />
av brännvin under begravningsprocessioner förbjöds.<br />
Så småningom infördes ju bruket med likvagnar dragna av hästar,<br />
ofta mörka när det var en gammal person som kördes iväg,<br />
däremot ljusa om den avlidne dött i unga år.<br />
Fick man se fegljuset på en tom plats<br />
på kyrkogården, betydde det att det var<br />
där ens egen grav skulle ligga.<br />
Under medeltiden och flera århundraden framåt kunde begravningsföljet<br />
åtföljas av någon som ledde en ko, en så kallad likstolsko.<br />
Det var nämligen så att prästen skulle ha ersättning för förrättningen,<br />
och detta skedde <strong>till</strong> en början alltid i natura. Hade<br />
gården inte råd att avvara en ko kunde ett mindre djur, ett får eller<br />
en get, duga, men det ansågs mycket hedrande om den avlidne<br />
var ett ko-lik.<br />
Väl framme vid kyrkan hände det att man skruvade av kistlocket<br />
och lät den avlidne stå på kyrkbacken så att besökande kunde<br />
se honom. När prästen kommit bar man sedan kistan <strong>till</strong> graven.<br />
Det vanliga i äldre tider var att begravningen skedde utomhus om<br />
inte själva gravsättningen skulle ske inne i kyrkan.<br />
Det säger sig självt att kyrkan inte hade plats för hur många gravar<br />
som helst under taket, och därför var det bara högt uppsatta<br />
personer som kunde få vila inne i kyrkan. Bruket med gravsättning<br />
i kyrkobyggnaden upphörde så småningom eftersom stanken<br />
inne i kyrkan varma dagar kunde bli olidlig.<br />
Rangordning på kyrkogården<br />
När så begravningsakten var över ville man förstås så fort som<br />
möjligt skyffla igen graven. Om det skedde omedelbart efter akten,<br />
så mycket bättre – då trodde man att den avlidne inte skulle<br />
gå igen. Gammalt <strong>till</strong>baks hände det ibland på landsbygden att<br />
man var tvungen att själv begrava sina döda – vägarna var kanske<br />
oframkomliga och prästen kunde inte komma förrän <strong>till</strong> våren.<br />
För att den döde ändå skulle få en ordentlig jordfästning hände<br />
det att man innan man fyllde igen graven placerade en stock på<br />
högkant mot kistlocket. När så våren och prästen kom drog man<br />
försiktigt upp stocken och prästen kunde kasta ner sina tre skovlar<br />
mull på kistan.<br />
Även på kyrkogården fanns sedan en viss rangordning. Norr<br />
om kyrkan begravdes bara grövre brottslingar och självspillingar<br />
(om de ens fick vila i vigd jord, det var inte alls självklart),<br />
ståndspersoner skulle, som nämnts, gärna vila inne i själva kyrkorummet.<br />
Innan kyrkogårdarna börjat hägnas in ordentligt hade man<br />
ofta problem med husdjur som sprang omkring inne bland gravarna,<br />
betande av gräset eller, i värsta fall, bökande efter benrester<br />
i jorden. Det säger sig självt att förbipasserande kunde ta<br />
anstöt om exempelvis ett svin promenerade ut från kyrkogården<br />
med skelettrester i munnen. •<br />
13
14<br />
TEMA Begravning<br />
Att dela sorgen<br />
med andra är en<br />
hjälp att leva och<br />
vara i den<br />
Har en kär vän eller din livskamrat gått bort?<br />
Då kan det vara skönt och få tala med andra i<br />
samma situation och känna att du inte är ensam.<br />
Svenska kyrkan Sollentuna erbjuder regel-<br />
bundet samtalsgrupper för sörjande.<br />
Text Ulrika Nilsson Lokrantz<br />
ulrika.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Foto och illustration Mikael Kiesbye<br />
Den förlamande smärtan har släppt och du börjar<br />
förstå och känna att livet kommer att gå vidare.<br />
Samtidigt värker tomheten och ensamheten inom dig.<br />
Vänner och familj som funnits där och lyssnat på din<br />
gråt och förtvivlan har definitivt gått vidare och du<br />
känner att du inte vill störa dem mer.<br />
Eller så släpper det onda aldrig. Du sitter liksom fast<br />
och kommer inte vidare. Du trodde att du bearbetat<br />
sorgen, men inser att du sköt den ifrån dig, bara för att<br />
upptäcka att den kommit <strong>till</strong>baka med full kraft.<br />
Då kan en samtalsgrupp där du i förtroende får dela<br />
din sorg med andra som också sörjer en bortgången<br />
närstående vara en hjälp att komma vidare<br />
– Det handlar om att träffa andra som är i en liknande<br />
situation och att dela din berättelse med dem<br />
och ta del av deras berättelse, säger Stina Holmberg<br />
som är diakon i Svenska kyrkan Sollentuna och arbetar<br />
med sorgegrupperna.<br />
Vad kan det betyda att få vara med<br />
i en sorgegrupp?<br />
– När man tar del av andras berättelser får man perspektiv<br />
på sitt eget. Jaha, kan det vara så, kanske man<br />
tänker. Det kan finnas många olika känslor i förhållande<br />
<strong>till</strong> den som gått bort, man kanske är arg på henne<br />
eller honom, och det kan vara viktigt att få sätta<br />
ord på det inför andra.<br />
– Att dela sorgen med andra är också en hjälp att leva<br />
den och vara i den. Om man vågar vara i sorgen och<br />
ta den på allvar, då gör den något med en och blir på<br />
sikt en <strong>till</strong>gång. Men om man inte bearbetar sin sorg<br />
finns det en risk att man fastnar istället.<br />
Går det inte lika bra att tala med vänner<br />
och familj?<br />
– Jag tror att det är bra att göra det också. De flesta gör<br />
det nära inpå dödsfallet. Men sen blir det ofta tyst och<br />
då kommer ensamheten och saknaden. En del kanske<br />
tycker att de tjatat ut alla sina nära och kära.<br />
– Det kan också vara väldigt skönt att tala med främmande<br />
människor som inte har någon relation <strong>till</strong> den<br />
döda. Det kan göra att jag känner mig friare att ta upp<br />
olika saker. De blir inte ledsna om jag <strong>till</strong> exempel har<br />
negativa känslor inför den avlidna. Det kan också finnas<br />
hemligheter i min relation <strong>till</strong> den avlidna, som<br />
jag inte vill berätta för människor jag känner, men i<br />
en sorgegrupp kan jag dela det.<br />
Hur fungerar en sorgegrupp?<br />
– Man ses vid sex <strong>till</strong>fällen under en och en halv timma.<br />
Varje gång talar man antingen utifrån ett specifikt<br />
tema (<strong>till</strong> exempel relationen <strong>till</strong> den döde, tiden<br />
då döden inträffade, vardagen och nuet, att gå vidare)<br />
eller så utgår man från vad som känns mest aktuellt<br />
för gruppmedlemmarna just den gången. Varje grupp<br />
lever sitt eget liv, med en egen gruppdynamik och olika<br />
processer som <strong>start</strong>ar. Man vet aldrig på förhand<br />
om det skapas förtroende i gruppen med samtal som<br />
går på djupet.
Vem leder sorgegruppen?<br />
– Det brukar vara en präst och en diakon och deras<br />
främsta uppgift är att se <strong>till</strong> att alla får komma <strong>till</strong><br />
tals. Som gruppledare ska man också informera om<br />
tystnadsplikten som innebär att det som sägs i gruppen<br />
ska stanna där. Det är också viktigt att lyfta fram<br />
att deltagarna inte har ansvar för varandra utanför<br />
grupptiden. Ingen ska behöva bli terapeut åt någon<br />
annan. Ledarna behöver också vara väldigt lyhörda<br />
för deltagarna i fall det visar sig att gruppsamtal inte<br />
är ett bra forum för någon person.<br />
Hur kan det visa sig?<br />
– Det kan vara om någon är fortfarande är allför ledsen<br />
för att orka lyssna på de andra. En sådan person<br />
kanske behöver enskilda samtal istället och då kan vi<br />
hjälpa <strong>till</strong> att förmedla kontakt med en präst, diakon<br />
eller terapeut i församlingen.<br />
Vem kan delta i en sorgegrupp?<br />
– Vem som helst som har förlorat en nära anhörig,<br />
vän, syskon, make/maka, sambo, särbo, barn, bonusbarn<br />
...<br />
Måste man vara kristen?<br />
– Nej, men gruppen är i kyrkans regi och lokaler. Själv<br />
frågar jag alltid gruppen om vi kan avsluta med bön.<br />
Det är ett sätt att överlämna det svåraste åt Gud och<br />
få vila en liten stund. •<br />
Stina Holmberg,<br />
diakon i Svenska kyrkan<br />
Sollentuna och samordnare<br />
för sorgegrupperna.<br />
om sorgegrupper i svenska kyrkan sollentuna<br />
Svenska kyrkan Sollentuna skickar ut inbjudningar <strong>till</strong> alla som<br />
förlorat en anhörig skriven på samma adress, cirka tre månader efter<br />
dödsfallet. Församlingen annonserar också för att nå fler grupper;<br />
särbos, vänner, syskon etc. Den som är intresserad kan anmäla sig <strong>till</strong><br />
diakon Stina Holmberg som är församlingens sorgegruppssamordnare.<br />
När <strong>till</strong>räckligt många anmält sig, bjuder församlingen in <strong>till</strong> en grupp.<br />
Därför kan det dröja några månader från att du anmäler dig <strong>till</strong> att<br />
gruppen <strong>start</strong>ar. Att vara med i en sorgegrupp är gratis.<br />
Vid behov hålls också grupper med särskild inriktning, i höst<br />
träffas <strong>till</strong> exempel en grupp med föräldrar som förlorat ett barn.<br />
om sorgegrupper i stockholms stift<br />
Stockholms stift har ett samarbete mellan församlingar som erbjuder<br />
sorgegrupper. Det innebär att man kan delta i en sorgegrupp i en annan<br />
församling och att man kan få hjälp att hitta en sorgegrupp som mot-<br />
svarar ens specifika situation. Om du har behov av att vara med i en<br />
grupp med särskild inriktning så kan du kontakta Svenska kyrkan<br />
Sollentuna som hjälper dig att komma i kontakt med en sådan grupp.<br />
Inom stiftet finns grupper för bland annat barn som förlorat föräldrar,<br />
ungdomar som förlorat en närstående, personer mitt i livet som för-<br />
lorat make/maka, sambo eller särbo. Läs mer om sorgegrupperna<br />
i Stockholms stift på www.stockholmsstift.se/sorg<br />
anmälan <strong>till</strong> sorgegrupp<br />
Vill du anmäla dig, eller har frågor angående sorgegrupper kan du<br />
kontakta Stina Holmberg, tel. 08-505 514 74, 070-235 57 56 eller<br />
via e-post: stina.holmberg@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Det handlar om att<br />
träffa andra och att<br />
få dela sin berättelse<br />
med dem.<br />
”<br />
15
16<br />
På gång<br />
Allhelgonahelgen i våra<br />
kyrkor och kyrkogårdar<br />
Alla helgons dag<br />
Lördag 31/10<br />
ÖPPET HUS PÅ<br />
SILVERDALS<br />
GRIFTEGÅRD OCH<br />
SOLLENTUNA<br />
KYRKOGÅRD<br />
Kl. 10.00–20.00<br />
finns präster, diakoner,<br />
kyrkogårdspersonal och<br />
förtroendevalda på plats<br />
för samtal och frågor.<br />
Möjlighet <strong>till</strong> ljuständning i<br />
Garnisonskapellet på<br />
Silverdals griftegård,<br />
S<strong>till</strong>hetens kapell och<br />
Sollentuna kyrka.<br />
severing av kaffe<br />
Kl. 10.00–18.00<br />
i S:t Larsgården, Sollentuna<br />
kyrkogård och i Silverdalssalen,<br />
Silverdals griftegård<br />
SOLLENTUNA KYRKA<br />
11.00 Mässa<br />
Fredrik Hamrén, präst<br />
Predikan: Henrik Hofling<br />
15.00 Musikgudstjänst<br />
Fredrik Hamrén, präst<br />
18.00 Musikgudstjänst<br />
Fredrik Hamrén, präst<br />
Laurentii Kammarkör<br />
Dir: William de Blanche<br />
SILVERDALS<br />
KAPELLET<br />
13.00 Musikandakt<br />
Katarina Wolf Erixon, diakon<br />
Christer Wallström, orgel<br />
14.00 Musikandakt<br />
Anna Ortner, präst<br />
Christer Wallström, orgel<br />
15.00 Musikandakt<br />
Göran Hansson, präst<br />
Christer Wallström, orgel<br />
16.00 Musik <strong>till</strong> glädje<br />
och tröst<br />
Verk av Bach, Chopin m. fl.<br />
Staffan Stadell, präst<br />
Claes Wahlroth, flöjt<br />
Christer Wallström, orgel/<br />
piano<br />
EDSBERGSKYRKAN<br />
15.00 Musik <strong>till</strong> tröst<br />
och glädje<br />
Kjell Dellert, präst<br />
Kyrkokören<br />
Dir: Birgitta Höök Seuffert<br />
Alla själars dag<br />
Söndag 1/11<br />
KUMMELBY KYRKA<br />
10.00 Mässa<br />
Staffan Stadell<br />
ROTEBROKYRKAN<br />
11.00 Gudstjänst<br />
Henrik Hofling<br />
Predikan: Fredrik Hamrén<br />
Choralen och<br />
Rotebrokyrkans kör<br />
EDSBERGSKYRKAN<br />
11.00 Mässa<br />
Per Setterhall<br />
Efter mässan samtal:<br />
Det kristna hoppet<br />
S:T ERIKS KYRKA<br />
16.00 Pilgrimsmässa<br />
– för kör, församling och<br />
brass av Britt G Hallqvist<br />
och E Hovland<br />
Anna Ortner<br />
S:t Eriks kyrkokör<br />
Södertörns brass<br />
Magnus Sköld, orgel<br />
Dir: Per Olsson<br />
Musik<br />
musik i kummelby<br />
Kammarmusik. Verk av<br />
Aulin, Rachmaninoff,<br />
Kreizler m. fl.<br />
Violin: Sheng-Ying<br />
Piano: Mattias Holmström<br />
Biljetter á 100 kr kan köpas<br />
på Perssons bokhandel,<br />
Engelbrekts Väg 1 och<br />
Ekströms foto i Sollentuna<br />
C samt i Kummelby kyrka.<br />
Tid: Sön 8/11 • 18.00<br />
Plats: Kummelby kyrka<br />
skön lördag<br />
Yrvaket! Musik vid<br />
kyrkoårets slut.<br />
Orgelmusik i 20 minuter<br />
med Maria Lennartsson.<br />
Efter konserten serveras<br />
afternoon tea, 20 kr.<br />
Tid: Lör 14/11 • 14.00<br />
Plats: Silverdalskapellet<br />
rotebro rockfest<br />
Rockband från olika kyrkor<br />
uppträder. Inträde: 40 kr.<br />
Servering.<br />
Tid: Fre 20/11 • 19–24<br />
Plats: Gamla Rotebrokyrkan<br />
skön lördag<br />
Liten luciakonsert med<br />
Ceciliakören.<br />
Dir: Maria Lennartsson<br />
Efter konserten serveras<br />
afternoon tea, 20 kr.<br />
Tid: Lör 12/12 • 14.00<br />
Plats: Silverdalskapellet<br />
luciamässa<br />
Sollentuna gospel<br />
Präst: Ingrid Edgardh<br />
Tid: Lör 12/12 • 20.00<br />
Plats: S:t Eriks kyrka<br />
ljus- och<br />
luciagudstjänst<br />
Sångkompaniet<br />
Dir: Ann-Sofie Persson<br />
Präst: Kjell Dellert<br />
Tid: Sön 13/12 • 11.00<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
julkonsert<br />
Kummelby Gospel<br />
Dir: Monica Törnqvist<br />
Entré<br />
Tid: Sön 13/12 • 18.00<br />
Plats: Silverdalskapellet<br />
sjung med i<br />
julens sånger!<br />
Önska sånger senast<br />
30/11 (körsånger, psalmer,<br />
visor). Önskemålen lämnas<br />
på en lapp i önskelådan i<br />
kyrkan eller mejla <strong>till</strong>:<br />
birgitta.h.seuffert@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Kyrkokören<br />
Präst: Ingrid Malm<br />
Tid: Sön 27/12 • 19.00<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
Barn, ungdom<br />
och familj<br />
babykonsert<br />
En upplevelsevandring/<br />
andakt i samarbete med<br />
öppna förskolorna i<br />
Rotebro: Kosmos och<br />
Svartmyran samt Rotebrokyrkan.<br />
Lunch kan köpas i<br />
caféet. Möjligheter finns<br />
att värma mat och sitta i<br />
förskolans lokaler <strong>till</strong><br />
kl 12.00. Anmälan <strong>till</strong><br />
respektive Öppna förskola.<br />
Tid: Tor 12/11 • 10.00<br />
Plats: Gamla Rotebrokyrkan<br />
öppna träffar<br />
för ensamstående<br />
föräldrar<br />
Kvällarna inleds med fika,<br />
därefter finns möjlighet <strong>till</strong><br />
samtal för föräldrar. Barnen<br />
erbjuds aktiviteter under<br />
denna tid. Vi avslutar med<br />
andakt.<br />
Info: Katharina Wolf Erixon<br />
tel. 505 513 06<br />
Tid: Tis 24/11, 8/12 • 18.00<br />
Plats: Församlingshuset<br />
julpyssel för<br />
föräldrar<br />
Lämna barnen hemma och<br />
kom <strong>till</strong> kyrkans Öppna förskola<br />
och fixa lite innan julstöket<br />
börjar. Vi gör julkort<br />
och pyntar julgranskulor<br />
m.m. <strong>till</strong> självkostnadspris.<br />
Anmälan <strong>till</strong> Öppna förskolan<br />
Kosmos och kyrkans<br />
Öppna förskola i Rotebro<br />
och Norrviken.<br />
Tid: Tis 24/11 • 18.00<br />
Plats: Gamla Rotebrokyrkan<br />
fritis<br />
För dig mellan 9 och 13 år.<br />
Vi spelar bl.a. pingis,<br />
biljard och wii . Det finns<br />
fika för 10 kr.<br />
Ingen föranmälan.<br />
Info: Andreas Salé<br />
tel. 505 514 04, e-post:<br />
andreas.sale@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Tid: Tis 14.30–16.30<br />
(ej 27/10)<br />
Plats: S:t Larsgården,<br />
souterrängvåningen<br />
onsdagskällan<br />
15.00–19.00<br />
Öppen mötesplats där<br />
du kan komma och spela<br />
biljard, ta en fika eller<br />
göra läxorna.<br />
19.00–22.00<br />
Fika, andakt, aktivitet<br />
(sångkvällar, pingisturnering,<br />
drama, samtal om<br />
livet och massa annat skoj).<br />
Självklart går det bra att<br />
bara komma och hänga<br />
Kontaktpersoner: Lotta<br />
Trygg, tel 505 513 26 och<br />
Andreas Salé, tel 505 514 04.<br />
Tid: Onsdagar<br />
Plats: Församlingshuset<br />
onsdagsöppet i<br />
s:t larsgården<br />
16.30–18.15 serverar vi<br />
en enklare kvällsmåltid <strong>till</strong><br />
självkostnadspris 30 kr/<br />
vuxen, 15 kr/barn under 15<br />
år, familj max 100 kr.<br />
18.30 Mässa i Sollentuna<br />
kyrka<br />
19.15 Föredrag och<br />
samtalsgrupp<br />
Varannan vecka samtalsgrupp<br />
med Lars Collmar:<br />
7/10 Helga Hund i Egypten<br />
21/10 Helga Hund i Egypten<br />
7/11 Helga hund och<br />
Nospussaren<br />
18/11 Helga hund och<br />
Nospussaren<br />
2/12 Helga Hund i himlen<br />
16/12 Helga Hund i himlen<br />
Välj mat, mässa, föredrag<br />
eller var med hela kvällen.<br />
Ingen anmälan.<br />
Tid: Onsdagar<br />
Plats: S:t Larsgården
café källan<br />
Ungdomscafé<br />
Biljard, sällskapsspel, playstation,<br />
fotbollsspel, samtal,<br />
musik m.m. Fika och<br />
umgås, ta en s<strong>till</strong>a stund i<br />
andaktsrummet.<br />
Kontaktperson: Lotta<br />
Trygg, tel. 505 513 26<br />
Tid: Fre 19.00–23.30<br />
Plats: Församlingshuset<br />
Internationellt<br />
internationella<br />
festen<br />
17.00 Konsert i Sollentuna<br />
kyrka med Laurentii Gosskör<br />
och Janne Schaffer<br />
som framför musik av bl.a.<br />
Ted Gärdestad.<br />
Dir: Maria Nilsson<br />
Gratis inträde.<br />
Kollekt <strong>till</strong> Svenska<br />
kyrkans internationella<br />
arbete – Hela Världen<br />
18.00 Festen fortsätter i<br />
S:t Larsgården. Mat från<br />
världens alla hörn. Försäljning<br />
av Rättvisemärkt och<br />
lotter. Underhållning av<br />
bl.a. kören Glyckans glada<br />
under ledning av Eva-Maria<br />
Munck.<br />
Inträde <strong>till</strong> S:t Larsgården:<br />
20 kr för dig över 16 år.<br />
Intäkterna går <strong>till</strong> Svenska<br />
kyrkans internationella<br />
arbete – Hela Världen.<br />
Tid: Lör 14/11 • 17.00–21.00<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
Tema-<br />
gudstjänster<br />
aldrig hörda<br />
höga sånger<br />
Temamässa med texter och<br />
sånger av Dan Andersson.<br />
Kören Sångglädje<br />
Tid: Sön 8/11 • 11.00<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
vad händer efter<br />
döden?<br />
Präst: Lars Collmar<br />
Kyrkokören, Sollentuna<br />
gospel<br />
Tid: Sön 15/11 • 16.00<br />
Plats: S:t Eriks kyrka<br />
Samtal efter<br />
gudstjänsten<br />
fyra samtal om<br />
kristen tro<br />
Under hösten har vi bjudit<br />
vi in <strong>till</strong> fyra samtal om<br />
kristen tro, två återstår:<br />
1/11 Det kristna hoppet<br />
– ett samtal om liv och död<br />
6/12 Inga tomtar på loftet,<br />
men ett barn i en krubba<br />
– ett samtal om den<br />
kristna julen.<br />
Tid: Sön 12.30<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
Caféer<br />
måndagsgruppen<br />
Vi stödjer Svenska kyrkans<br />
internationella arbete. Vi<br />
fikar, handarbetar, syr,<br />
stickar m.m.<br />
Frågor besvaras av Ingrid<br />
Svensson, tel. 754 17 62.<br />
Tid Mån, jämna veckor<br />
10.30–12.30 t.o.m. 7/12<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
tisdagscafé<br />
Vi fikar, pratar, spelar pingis<br />
och biljard inomhus. Vid<br />
lämpligt väder även boule<br />
utomhus. Träffarna har<br />
öppet hus, kom och gå som<br />
det passar dig.<br />
Frågor besvaras av Gustaf<br />
Svensson, tel. 754 17 62.<br />
Tid: Tis 11.00 t.o.m. 9/12<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
oktober–december<br />
behov. Vi uppskattar om<br />
du kommer i tid <strong>till</strong> de olika<br />
passen. Ingen avgift.<br />
Ingen anmälan.<br />
Kontakt: Margaretha<br />
Hallman, tel. 505 513 42.<br />
Plats: Församlingshuset<br />
choralen –<br />
vuxenkör på dagtid<br />
Kören är öppen för alla som<br />
är lediga på dagtid och kanske<br />
har sjungit, eller skulle<br />
vilja prova på att sjunga i<br />
kör. Vi sjunger en blandad<br />
repertoar. Inga förkunskaper<br />
krävs. Efteråt fikastund.<br />
Frågor besvaras av Lillemor<br />
Zielinski, tel. 505 514 11.<br />
Tid: Ons (ej 18/11)<br />
13.00–14.30<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
träffpunkter<br />
Kaffe och smörgås, 20 kr.<br />
Musik för själ och hjärta<br />
Sång, piano, dragspel med<br />
Titti Hvenare och Åsa<br />
Arvidsson.<br />
Tid: Tis 3/11 13.30<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
En kavalkad av<br />
musikaliska guldkorn<br />
med urval från Bellman,<br />
Evert Taube, Hasse &Tage,<br />
Povel Ramel, Ove Törnqvist<br />
m.fl. Framförs av Roland<br />
Bolin och Stefan Porst.<br />
Tid: Ons 11/11 13.00<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
Från visa <strong>till</strong> operett<br />
Salongskvintetten med<br />
kapellmästare Sune Edman.<br />
Tid: Tis 24/11 12.30<br />
Plats: Kummelby kyrka<br />
Julgröt<br />
Glada julvisor med<br />
Birgitta Höök Seuffert och<br />
julmusikanterna.<br />
Julgröt, skinksmörgås och<br />
kaffe, 40 kr.<br />
Anmälan senast 26/11: Lena<br />
Seveborg, tel. 505 514 68.<br />
Tid: Tis 1/12 13.30<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
Luciatåg<br />
Luciatåg med personalen<br />
under ledning av Lillemor<br />
Zielinski. Julgröt, skinksmörgås<br />
och kaffe 40 kr.<br />
Anmälan senast 5/12:<br />
Charlotte Jigin, tel. 505<br />
514 00.<br />
Tid: Ons 9/12 13.00<br />
Plats: S:t Larsgården<br />
Vi sjunger julsånger<br />
<strong>till</strong>sammans<br />
Hemlig gäst besöker oss.<br />
Julgröt, skinksmörgås och<br />
kaffe, 40 kronor.<br />
Anmälan senast 11/12:<br />
Christina Fredin Andersson,<br />
tel. 505 514 35.<br />
Tid: Tis 15/12 12.30<br />
Plats: Kummelby kyrka<br />
café blå<br />
Öppet hus i vilsam miljö.<br />
Hembakat kaffebröd, öppen onsdag öppen samtalsgrupp<br />
smörgåsar.<br />
9.30–11.00 Samtalsgrupp Vi samtalar kring de egen-<br />
Måndagar och onsdagar kring boken Tradition och skaper som Bibeln benäm-<br />
soppa 11.30–13.30. liv. Vi börjar med fika och ner andens frukter. Vilken<br />
Möjlighet <strong>till</strong> samtal och fortsätter sedan att sam- egenskap skulle du själv<br />
samvaro. Biljardbord finns. tala kring boken och egna vilja ha mer av i ditt liv?<br />
Andakt 12.30,<br />
upplevelser.<br />
Gruppen är öppen. Ingen<br />
onsdagar mässa.<br />
Samtalsledare: Stina anmälan eller förkunskaper<br />
Allsång tisdagar, ojämna Holmberg, tel. 505 514 74. krävs. Välkommen som du<br />
veckor, 14.00–14.30 11.30 Mässa och sopplunch är en eller flera gånger.<br />
Tid: Mån–tor • 11–15 13.00 Skaparhörnan – del- 28/10 Vänlighet och godhet<br />
Plats: Församlingshuset ta genom att bara vara, 11/11 Trofasthet<br />
afternoon tea i<br />
silverdalskapellet<br />
handarbeta, pyssla eller<br />
genom att samtala.<br />
Tid: Ons t.o.m. 9/12<br />
25/11 Ödmjukhet<br />
9/12 Självbehärskning<br />
Samtalsledare: Marie<br />
I samband med Skön lördag Plats: Edsbergskyrkan Elgqvist, tel. 505 513 38.<br />
serveras afternoon tea i<br />
Silverdalskapellets foajé. hela dej<br />
Tid: Ons, jämna veckor,<br />
13.00–14.00<br />
Kostnad 20 kr.<br />
Friskvårdsprogram för Plats: Församlingshuset<br />
Tid: Lör 14/11 och lör 12/12<br />
14.20–15.30<br />
hela människan.<br />
Måndagar t.o.m. 7/12 besöksgrupp<br />
Plats: Silverdalskapellet (ej 26/10)<br />
Vill du vara med i vårt<br />
10.30 Uppmjukning av arbete med att göra<br />
Mitt på dagen<br />
muskler och leder<br />
11.00 Avspänning<br />
vardagen lite lättare för<br />
äldre och sjuka?<br />
avslappningsmeditation<br />
11.30 Tyst meditation<br />
Därefter gemensam tyst<br />
lunch <strong>till</strong> s<strong>till</strong>sam musik.<br />
Gruppen hjälps åt med<br />
hembesök och med det<br />
praktiska kring sång-<br />
Öppen grupp, ingen för- Sopplunch finns att köpa, stunder och andakter på<br />
anmälan. Unna dig att börja 30 kr.<br />
äldreboenden.<br />
veckan med avslappning. Onsdagar t.o.m. 9/12 Besöksgruppen samlas<br />
Med hjälp av guidad<br />
meditation förankrar vi<br />
(ej 28/10)<br />
10.30 Uppmjukning och<br />
en gång per månad för<br />
gemenskap kring kaffebor- Konst<br />
oss i s<strong>till</strong>heten för att<br />
lättare möta vår vardag<br />
sittande avspänning<br />
11.15 Ljuständning och<br />
det i Café Blå. Efter en kort<br />
andakt planerar vi konst i kummelby<br />
Ledare: Susanne Häll. bibelmeditation<br />
vårt arbete.<br />
17/11–13/12 Ottilia Madera<br />
Frågor besvaras av Stina 11.45 Gemensam lunch, Kontakt: Margaretha Öppettider: mån–fre<br />
Holmberg, tel. 505 514 74. sopplunch finns att köpa, Hallman, tel. 505 513 42. 8.00–16.00 samt i<br />
Tid: Mån 9.30<br />
30 kr.<br />
Tid: Tor 5/11, 3/12 • 13.30 samband med gudstjänster.<br />
Plats: Edsbergskyrkan Du väljer själv vad du vill<br />
delta i efter dina egna<br />
Plats: Församlingshuset Plats: Kummelby kyrka<br />
17
På gång & gudstjänster<br />
Andrum<br />
retreat – inre resa<br />
En dag med s<strong>till</strong>het,<br />
meditation och avspänning.<br />
Avslutande mässa med<br />
förbön.<br />
Kostnad: 100 kr inkl lunch.<br />
Anmälan senast 18/11:<br />
tel. 505 513 00, vx.<br />
Kontakt: Helena Lind,<br />
tel. 505 513 39, Thomas<br />
Ericson, tel. 505 513 44,<br />
Margaretha Hallman,<br />
tel. 505 513 42.<br />
Tid: Lör 21/11 • 10.00<br />
Plats: Församlingshuset<br />
alphakurs<br />
Introduktionsmiddag<br />
med föredrag, musik och<br />
information om kommande<br />
Alphakurs.<br />
Anmäl dig på församlingens<br />
webbplats eller <strong>till</strong><br />
Christina Fredin Andersson,<br />
tel. 505 514 35, e-post:<br />
alpha@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Tid: Ons 2/12 • 18.30<br />
Plats: Kummelby kyrka<br />
kyrkofullmäktige<br />
Sollentuna församlings<br />
Kyrkofullmäktige<br />
sammanträder.<br />
Tid: Tor 5/11 • 19.00<br />
Plats: Kummelby kyrka<br />
Nyvalda Kyrkofullmäktiges<br />
första sammanträde.<br />
Tid: Tor 3/12 • 19.00<br />
Plats: Edsbergskyrkan<br />
Fråga Kyrkofullmäktige<br />
Kyrkofullmäktiges sammanträden<br />
är offentliga<br />
och inleds med frågestund.<br />
Alla medlemmar i Svenska<br />
kyrkan Sollentuna äger rätt<br />
att ställa frågor gällande<br />
församlingens verksamhet.<br />
Frågorna ska vara insända<br />
<strong>till</strong> kyrkofullmäktiges<br />
ordförande senast en<br />
vecka före sammanträdet.<br />
Adress: Kyrkofullmäktiges<br />
ordförande, Svenska<br />
kyrkan Sollentuna, Box 13,<br />
191 21 Sollentuna.<br />
E-post: sollentunaforsamling@svenskakyrkansollentuna.com<br />
18<br />
Advent<br />
28–29/11<br />
SOLLENTUNA KYRKA<br />
Morgonbön fredagar 8.30<br />
i S:t Larsgården<br />
(från 4/12 i kyrkan)<br />
KUMMELBY KYRKA<br />
oktober<br />
Lör 31/10 11.00<br />
Vi sjunger in advent Mässa<br />
14.00 Minikören, Kummel- Fredrik Hamrén<br />
by Gospel, Kyrkokören. Predikan: Henrik Hofling<br />
Dir: Maria Lennartsson, Lör 31/10 15.00<br />
Monica Törnqvist och Musikgudstjänst i<br />
Christer Wallström allhelgonatid<br />
16.00 Diskantkören, Fredrik Hamrén<br />
Ceciliakören, Kyrkokören. Lör 31/10 18.00<br />
Dir: Maria Lennartsson och Musikgudstjänst i<br />
Christer Wallström allhelgonatid<br />
Tid: Lör 28/11<br />
Fredrik Hamrén<br />
S:T ERIKS KYRKA<br />
Laurentii Kammarkör<br />
under ledning av William<br />
Adventskonserter de Blanche<br />
16.00 Kyrkokören,<br />
Sollentuna gospel och <strong>november</strong><br />
Minigospel.<br />
Sön 1/11 11.00<br />
18.00 Kyrkokören, Gemensam gudstjänst<br />
Sollentuna gospel och i Rotebrokyrkan<br />
Juniorgospel.<br />
Ons 4/11 18.30<br />
Ledare: Per Olsson, Kerstin Veckomässa<br />
Evén och Hanna Stadell Sön 8/11 11.00<br />
Mellbin.<br />
Mässa<br />
Präst: Göran Hansson Leonard Carlson<br />
Tid: Lör 28/11<br />
Ons 11/11 18.30<br />
EDSBERGSKYRKAN<br />
Veckomässa<br />
Lör 14/11 17.00<br />
Adventsbasar<br />
Konsert inleder<br />
Handarbeten, presenter internationella festen<br />
och pynt. Hembakat bröd, Laurentii Gosskör och Jan-<br />
sylt mm. Lotterier och ne Schaffer framför musik<br />
auktioner. Servering. av bl.a. Ted Gärdestad<br />
Musikandakt 12.00 med Dir: Maria Nilsson<br />
Kyrkokören.<br />
Gratis inträde<br />
Intäkterna går oavkortat <strong>till</strong> Läs mer på sid 2<br />
Svenska kyrkans Interna- Ons 18/11 18.30<br />
tionella arbete och Velku Veckomässa<br />
Association i Lettland Sön 22/11 11.00<br />
Tid: Lör 28/11 11.00 Mässa<br />
Fredrik Hamrén<br />
Musikgudstjänster Ons 25/11 18.30<br />
11.00 Sångkompaniet, Lil- Veckomässa<br />
la- och stora barnkörerna. Sön 29/11 9.30<br />
Dir: Birgtta Höök Seuffert Familjegudstjänst<br />
Präst: Per Setterhall Lars Collmar<br />
19.00 Kören Sångglädje, Laurentii Barnkör<br />
Stella Cantica, Kyrkokören. Trumpet: Johan Eriksson.<br />
Dir: Ann-Sofie Persson Sön 29/11 11.00<br />
Präst: Per Setterhall Mässa<br />
Tid: Sön 29/11<br />
Leonard Carlson<br />
SOLLENTUNA KYRKA<br />
Laurentii Cantores<br />
Trumpet: Johan Eriksson<br />
Advents- och julkonsert Sön 29/11 18.00<br />
Laurentii Kammarkör Advents och julkonsert<br />
Präst: Leonard Carlson Leonard Carlson<br />
Tid: Sön 29/11 18.00 Laurentii Kammarkör<br />
december<br />
Ons 2/12 18.30<br />
Veckomässa<br />
Sön 6/12 11.00<br />
Mässa<br />
Fredrik Hamrén<br />
Choralen<br />
Ons 9/12 18.30<br />
Veckomässa<br />
Fre 11/12 9.30<br />
Öppna förskolans<br />
julavslutning<br />
Julfika i S:t Larsgården<br />
Sön 13/12 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Lars Collmar<br />
Laurentii Kammarkör.<br />
Ons 16/12 18.30<br />
Veckomässa<br />
S:T ERIKS KYRKA<br />
<strong>november</strong><br />
Sön 1/11 16.00<br />
Pilgrimsmässa för kör,<br />
församling och brass av<br />
Britt G Hallqvist och<br />
E Hovland<br />
Anna Ortner<br />
S:t Eriks kyrkokör och<br />
Södertörns brass<br />
Söndagsskola<br />
Sön 8/11 16.00<br />
Mässa<br />
Thomas Ericson<br />
Minigospel och<br />
Juniorgospel<br />
Söndagsskola<br />
Sön 15/11 16.00<br />
Temamässa<br />
Vad händer efter döden?<br />
Lars Collmar<br />
Kyrkokören och<br />
Sollentuna gospel<br />
Söndagsskola.<br />
Sön 22/11 16.00<br />
Mässa i samverkan med<br />
Missionskyrkan<br />
Ingrid Edgardh<br />
Sånggrupp<br />
Söndagsskola<br />
Lör 28/11 16.00<br />
Adventskonsert<br />
Göran Hansson<br />
Kyrkokören, Sollentuna<br />
gospel och Minigospel<br />
Ledare: Per Olsson, Kerstin<br />
Evén och Hanna Stadell<br />
Mellbin<br />
Lör 28/11 18.00<br />
Adventskonsert<br />
Göran Hansson<br />
Kyrkokören, Sollentuna<br />
gospel och Juniorgospel<br />
Ledare: Per Olsson, Kerstin<br />
Evén och Hanna Stadell<br />
Mellbin<br />
Sön 29/11 16.00<br />
Mässa<br />
Göran Hansson<br />
Kyrkokören och<br />
Södertörns Brass<br />
Söndagsskola<br />
december<br />
Sön 6/12 16.00<br />
Mässa<br />
Ingrid Edgardh<br />
Lör 12/12 20.00<br />
Luciamässa<br />
Ingrid Edgardh<br />
Sollentuna gospel<br />
Sön 13/12 16.00<br />
Mässa<br />
Ingrid Edgardh<br />
Sånggrupp<br />
Söndagsskola<br />
EDSBERGSKYRKAN<br />
Morgonbön onsdagar 9.00<br />
oktober<br />
Lör 31/10 15.00<br />
Musik <strong>till</strong> tröst och glädje<br />
Kjell Dellert<br />
Kyrkokören<br />
<strong>november</strong><br />
Sön 1/11 11.00<br />
Mässa<br />
Per Setterhall<br />
Sön 8/11 11.00<br />
Aldrig hörda höga sånger<br />
– Temamässa med texter<br />
och sånger av Dan<br />
Andersson<br />
Kjell Dellert<br />
Kören Sångglädje<br />
Ons 11/11 11.30<br />
Veckomässa<br />
Kjell Dellert<br />
Sön 15/11 11.00<br />
Familjegudstjänst<br />
Ingrid Malm<br />
Lilla och stora barnkörerna<br />
Tis 17/11 20.00<br />
Mässa<br />
Ingrid Malm<br />
Ons 18/11 11.30<br />
Veckomässa<br />
Ingrid Malm
Sön 22/11 11.00<br />
Mässa<br />
Kjell Dellert<br />
Ons 25/11 11.30<br />
Veckomässa<br />
Kjell Dellert<br />
Sön 29/11 11.00<br />
Musikgudstjänst i advent<br />
Edsbergskyrkans barnkörer<br />
Sångkompaniet, Lilla<br />
och stora barnkörerna<br />
Per Setterhall<br />
Sön 29/11 19.00<br />
Musikgudstjänst i advent<br />
Per Setterhall<br />
Kören Sångglädje,<br />
Stella Cantica och<br />
Kyrkokören<br />
december<br />
Ons 2/12 11.30<br />
Veckomässa<br />
Per Setterhall<br />
Sön 6/12 11.00<br />
Temagudstjänst<br />
Ingrid Malm<br />
Kyrkokören<br />
Ons 9/12 11.30<br />
Veckomässa<br />
Ingrid Malm<br />
Tor 10/12 10.00<br />
Småbarnsgudstjänst<br />
Sön 13/12 11.00<br />
Ljus- och luciagudstjänst<br />
Kjell Dellert<br />
Sångkompaniet<br />
Tis 15/12 20.00<br />
Mässa<br />
Kjell Dellert<br />
KUMMELBY KYRKA<br />
Söndagsskola och<br />
Upptäckargrupp varje<br />
söndag utom vid<br />
familjegudstjänst<br />
<strong>november</strong><br />
Sön 1/11 10.00<br />
Mässa<br />
Staffan Stadell<br />
Ons 4/11 07.00<br />
Veckomässa<br />
Sön 8/11 10.00<br />
Gudstjänst<br />
Gita Andersson<br />
Lovsångsgruppen<br />
Sön 8/11 18.00<br />
Musik i Kummelby<br />
Kammarmusik med verk<br />
av Aulin, Rachmaninoff,<br />
Kreizler m.fl.<br />
Violin: Sheng-Ying<br />
Piano: Mattias Holmström<br />
Ons 11/11 07.00<br />
Veckomässa<br />
Sön 15/11 10.00<br />
Familjemässa<br />
Bo Wessel<br />
Minikören, Diskantkören<br />
och Ceciliakören.<br />
Ons 18/11 07.00<br />
Veckomässa<br />
Sön 22/11 10.00<br />
Mässa<br />
Staffan Stadell<br />
Ons 25/11 07.00<br />
Veckomässa<br />
Lör 28/11 14.00<br />
Vi sjunger in advent<br />
Minikören, Kummelby<br />
Gospel och Kyrkokören<br />
Dir: Maria Lennartsson,<br />
Monica Törnqvist och<br />
Christer Wallström<br />
Lör 28/11 16.00<br />
Vi sjunger in advent<br />
Diskantkören, Ceciliakören<br />
och Kyrkokören<br />
Dir: Maria Lennartsson och<br />
Christer Wallström<br />
Sön 29/11 10.00<br />
Gudstjänst<br />
Gita Andersson<br />
Kyrkokören<br />
december<br />
Ons 2/12 07.00<br />
Veckomässa<br />
Sön 6/12 10.00<br />
Mässa<br />
Bo Wessel<br />
Lovsångsgruppen<br />
Ons 9/12 07.00<br />
Veckomässa<br />
Sön 13/12 10.00<br />
Familjegudstjänst<br />
Staffan Stadell<br />
Ons 16/12 07.00<br />
Veckomässa<br />
SILVERDALS<br />
KAPELLET<br />
oktober<br />
Lör 31/10 13.00<br />
Andakt med musik<br />
Katarina Wolf Erixon<br />
Orgel: Christer Wallström<br />
Lör 31/10 14.00<br />
Andakt med musik<br />
Anna Ortner<br />
Orgel: Christer Wallström<br />
Lör 31/10 15.00<br />
Göran Hansson<br />
Andakt med musik<br />
Orgel: Christer Wallström<br />
Lör 31/10 16.00<br />
Musikgudstjänst<br />
Musik <strong>till</strong> glädje och tröst<br />
med verk av Bach och<br />
Chopin m.fl.<br />
Flöjt: Claes Wahlroth<br />
Piano och orgel: Christer<br />
Wallström<br />
Präst: Staffan Stadell<br />
<strong>november</strong><br />
Lör 14/11 14.00<br />
Skön lördag<br />
Yrvaket! Musik vid<br />
kyrkoårets slut<br />
Orgelmusik i 20 minuter<br />
med Maria Lennartsson<br />
Fri entré<br />
Efter konserten serveras<br />
afternoon tea, 20 kr<br />
december<br />
Lör 12/12 14.00<br />
Skön lördag<br />
Liten luciakonsert med<br />
Ceciliakören<br />
Dir: Maria Lennartsson<br />
Fri entré<br />
Efter konserten serveras<br />
afternoon tea, 20 kr<br />
Sön 13/12 18.00<br />
Julkonsert<br />
Kummelby Gospel<br />
Dir: Monica Törnqvist<br />
Entré<br />
FÖRSAMLINGS<br />
HUSET<br />
Morgonbön<br />
Vardagar 8.30<br />
Andakt<br />
Måndag och torsdag<br />
12.30<br />
Hitta <strong>till</strong> oss<br />
Sollentuna kyrka: Kyrkvägen 2<br />
S:t Larsgården: Prästgårdsvägen 4<br />
Gamla prästgården: Prästgårdsvägen 6<br />
S:t Eriks kyrka: Utsiktsvägen 8<br />
Församlingshuset, Livscentrum och Café Blå:<br />
Sköldvägen 10<br />
Kummelby kyrka: Sollentunavägen 83<br />
Edsbergskyrkan: Kaplansbacken 2<br />
Silverdalskapellet och Silverdals griftegård:<br />
Sollentunavägen 19<br />
Sollentuna kyrkogård: Johan Berndes väg 1<br />
Rotebrokyrkan: Ytterbyvägen 4<br />
Missionskyrkan: Kapellvägen 2<br />
www.svenskakyrkansollentuna.com<br />
oktober–december<br />
Veckomässa<br />
Onsdag 12.30 (ej 18/11)<br />
<strong>november</strong><br />
Ons 11/11 19.30<br />
Ungdomsmässa<br />
Fredrik Hamrén<br />
MISSIONSKYRKAN<br />
oktober<br />
Lör 31/10 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Ljuständning <strong>till</strong> de<br />
hemgångnas minne<br />
Lars-Göran Alm<br />
Arne Fritzson<br />
Sång: Anna-Stina Thorsell<br />
<strong>november</strong><br />
Sön 1/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Arne Fritzson<br />
Lör 7/11 12.00–18.00<br />
Endagsretreat<br />
Inleds med introduktion<br />
och lunch<br />
Anmälan senast 3/11<br />
tel 35 66 58<br />
Sön 8/11 11.00<br />
Temagudstjänst med<br />
psalmer av Olov Hartman<br />
Arne Fritzon<br />
Kören<br />
Sön 15/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Nils Bryntesson<br />
Sön 15/11 18.00<br />
Konsert med Silverdalskören<br />
Engelsk musik från Purcell<br />
<strong>till</strong> Beatles<br />
Sön 29/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Arne Fritzson<br />
Rut Casserfelt<br />
Kören<br />
december<br />
Sön 6/12 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Rut Casserfelt<br />
ROTEBROKYRKAN<br />
<strong>november</strong><br />
Sön 1/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Fredrik Hamrén<br />
Ekumeniska kören under<br />
ledning av Anna Lindkvist<br />
och Rakel Hjerpe<br />
Sön 8/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Leif Tullhage<br />
Siv Hjerpe Bertland<br />
Kör<br />
Tor 12/11 10.00<br />
Babykonsert, <strong>start</strong> i Gamla<br />
Rotebrokyrkan<br />
Sön 15/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Lars Collmar, Henrik Hofling<br />
Scoutinvigning, barnkörer<br />
med ledare<br />
Fre 20/11 19.00–24.00<br />
Rockfest i Gamla<br />
Rotebrokyrkan<br />
Lör 21/11–sön 22/11<br />
Gospelhelg för dig i åldern<br />
13–40 år. Övning med<br />
körledare och komp på<br />
lördagen, avslutning i<br />
gudstjänsten på söndagen.<br />
Anmälan: info@rotebrokyrkan.se<br />
Sön 22/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Britt Donné<br />
Gospelhelgens kör<br />
Sön 29/11 11.00<br />
Gudstjänst<br />
Henrik Hofling, Anders<br />
Tegstam, Kör<br />
december<br />
Lör 5/12 13.00<br />
Adventskonsert med<br />
Kulturskolan i Sollentuna<br />
Sön 6/12 16.00<br />
Nattvardsstund<br />
Sön 13/12 16.00<br />
Lucia<br />
Henrik Hofling<br />
Barnkörerna med ledare<br />
19
20<br />
Uthållighet, bön och glädje är några av de egenskaper<br />
som krävs av en biskop. Det menar i alla fall Eva Brunne<br />
som i <strong>november</strong> vigs <strong>till</strong> biskop för Stockholms stift.<br />
Kyrkporten mötte henne för ett samtal om tro,<br />
Jesus och vad det är att vara kyrka.<br />
Vi ska vara en bedjande<br />
Text Carolina Johansson carolina.kyrkporten@svenskakyrkansollentuna.com<br />
Foto Johannes Nordemar<br />
När Eva Brunne började studera teologi i<br />
Lund på 1970-talet var det inte primärt för<br />
att hon siktade på att bli präst. Tron fanns<br />
där, men prästkallelsen var inte självklar.<br />
– Min första tanke var inte att bli präst<br />
utan journalist, men jag tänkte att jag kunde<br />
ha glädje av teologi, säger hon.<br />
Hon säger att hennes tro växt fram genom<br />
konfirmation och engagemang i kyrkans<br />
unga. I den troendegemenskap som<br />
hon befann sig i under den tidiga studenttiden<br />
diskuterades ivrigt frågor som: Vad<br />
är kyrkan? Vad vill vi med den? Hur vill<br />
vi att den ska förändras?<br />
– Ur det växte också min kallelse att bli<br />
präst, och en längtan efter att få förändra<br />
inifrån, säger hon.<br />
Biskopsvigning i <strong>november</strong><br />
Drygt trettio år har gått sedan Eva Brunne<br />
prästvigdes och den åttonde <strong>november</strong> vigs<br />
hon <strong>till</strong> biskop för Stockholms stift. Att bli<br />
vald <strong>till</strong> biskop beskriver hon som något<br />
oerhört stort.<br />
– Att få det förtroendet är fantastiskt.<br />
Framför allt känner jag glädje och förtroende,<br />
men även ett litet mått av bävan inför<br />
vad uppdraget handlar om, säger hon.<br />
Mycket har förändrats inom kyrkan under<br />
de trettio år som Eva Brunne verkat<br />
inom den. Men, frågorna som diskuterades<br />
under hennes studenttid är minst lika<br />
aktuella idag. Svaren kan, och har, formulerats<br />
olika, men biskopens allra viktigaste<br />
uppdrag är, säger Eva Brunne, att tala tydligt<br />
om Jesus Kristus.<br />
– Det är alldeles unikt för oss kristna<br />
att vi har en Gud som valde att bli män-<br />
niska. Och Jesus är en människa som visar<br />
att han går med oss, som för samtal i<br />
ögonhöjd, som ser människor, som sitter<br />
ned och samtalar. Han kämpar mot orättvisor.<br />
Hon påminner om att de kristna tidigt<br />
kallades för vägens folk och att Jesus på en<br />
gång är den som visar vägen och den som<br />
går bredvid. Jesus är absolut en förebild för<br />
människor idag, säger hon.<br />
En utmaning för kyrkan är att levandegöra<br />
denna möjlighet. Här handlar det<br />
både om en inre och en yttre rörelse. Att<br />
vara troende, menar Eva Brunne, måste få<br />
konsekvenser i praktiken. Det är först då<br />
som tron blir levande.<br />
Lyfta fram det positiva<br />
Denna syn har format Eva Brunne och går<br />
<strong>till</strong>baka <strong>till</strong> barndomens somrar med mormor<br />
Frida i Småland. Tillsammans gick de<br />
på gudstjänster, men det var inte dessa som<br />
gjorde störst intryck. Det var istället mormoderns<br />
vilja att stötta och hjälpa andra<br />
vilket uttryckte sig i besök hos sjuka efter<br />
gudstjänsten och i en stor omsorg om medmänniskan.<br />
– Kristus blir tydlig i gudstjänsten, men<br />
samtidigt måste kyrkan verka i världen. Vi<br />
måste agera och vara med i aktiviteter som<br />
inte är gudstjänster, men där vår medverkan<br />
sker utifrån att vi tror på Gud, ber <strong>till</strong><br />
Gud och ser Jesus som en förebild som pekar<br />
ut vägen, säger hon.<br />
Om man söker blicka <strong>till</strong>baka på<br />
Eva Brunnes egen väg tycks den ha gått<br />
spikrakt. Hon prästvigdes 1978, och<br />
har varit Svenska kyrkan trogen >>
kyrka<br />
21
22<br />
Eva Brunne vigs <strong>till</strong> biskop i Stockholms stift<br />
den 8 <strong>november</strong> i Uppsala domkyrka.<br />
sedan dess, först som präst, sedan som kyrkoherde<br />
i Stockholmförsamlingarna Flemingsberg och<br />
Sundbyberg. Sedan 2006 har hon verkat som stiftsprost,<br />
och nu har hon alltså valts <strong>till</strong> det högsta ämbete<br />
man kan ha inom stiftet. Det finns bara 13 biskopar i<br />
den Svenska kyrkan, plus ärkebiskopen.<br />
Att ta sig fram som kvinna, och i Eva Brunnes fall<br />
även som en öppet homosexuell sådan, i kyrkans värld<br />
kan för utomstående tyckas vara en stor bedrift. Ändå<br />
säger Eva Brunne att hon inte personligen upplevt något<br />
stort motstånd mot henne som person, även om<br />
hon vet att det finns.<br />
– Det kanske handlar om att jag inte sökt mig <strong>till</strong> de<br />
sammanhang där motstånden finns. Kanske är det en<br />
överlevnadsstrategi.<br />
Det handlar kanske också om att välja perspektiv,<br />
och att lyfta fram det positiva. När Eva Brunne prästvigdes<br />
hade det förvisso förflutit arton år sedan den<br />
första kvinnan prästvigdes i Sverige, men de var fortfarande<br />
i minoritet.<br />
– Min första tjänst var i Karlskrona och jag var den<br />
första och enda kvinnliga prästen i Blekinge. Många<br />
ville att jag skulle göra allt. Det blev en solidaritetshandling<br />
att fråga efter den kvinnliga prästen och visa<br />
sitt stöd.<br />
Symbol för marginaliserade<br />
Det faktum att hon lever i registrerat partnerskap har<br />
också väckt såväl positiva som negativa kommentarer.<br />
Hon är, vilket uppmärksammats även internationellt,<br />
världens första kvinnliga homosexuella biskop. Själv<br />
upplever hon det mest som tröttande att så mycket fokus<br />
ägnats just den frågan.<br />
– Man skulle inte blanda in familjelivet om det<br />
handlade om en heterosexuell blivande biskop, men<br />
den debatten kan jag inte göra något åt. Det är inget<br />
problem eller ens en fråga inom Svenska kyrkan i<br />
Stockholms stift, och jag är stolt över att <strong>till</strong>höra ett<br />
stift där det är så, säger hon.<br />
– Det som kan ha positiva efterklanger är att jag blir<br />
en symbolperson, dels för människor som lever som<br />
jag, men också för människor som på olika sätt är<br />
marginaliserade så som homosexuella har varit, fortsätter<br />
hon.<br />
En förmåga Eva Brunne tycks ha är just att lyfta<br />
fram det positiva. Läser man dagstidningarna kan<br />
man ibland få intryck att kyrkan är en organisation
För mig handlar det om att be för dem jag<br />
möter, för mig själv och mina närmaste, för kyrkan<br />
och världen. Vi ska vara en bedjande kyrka med<br />
bedjande människor.<br />
”<br />
Namn:<br />
Eva Brunne<br />
Född:<br />
1954 i Skåne.<br />
i kris, med fallande medlemstal och tomma bänkar.<br />
Denna bild stämmer inte Eva Brunne in i.<br />
– En väldigt positiv sak är ju att 73 procent av alla<br />
människor i Sverige är kyrko<strong>till</strong>höriga. Sedan 1951<br />
är det fritt fram för vem som helst att lämna kyrkan,<br />
ändå gör man inte det. Det visar på ett stort förtroende,<br />
säger hon.<br />
Att förvalta det förtroendet blir en av hennes utmaningar<br />
som biskop.<br />
– Förtroende är någonting man förtjänar, inte någonting<br />
man får en gång för alla. Vi måste upprätthålla<br />
det förtroendet.<br />
Människors andliga nöd<br />
En annan utmaning är att ta hand om människors<br />
andliga nöd. Vi lever i en tid av stor andlig törst, ändå<br />
drar sig en del människor för att söka sig <strong>till</strong> kyrkan.<br />
– Vi måste visa vilken kyrka vi är och hur vi levandegör<br />
vår tro. Jag tror att många människor fortfarande<br />
dras med en bild av kyrkan som inte finns, och som<br />
inte har funnits på länge, där kyrkan står i vägen för<br />
den tro man vill nå.<br />
Som exempel tar hon ett samtal med en medlem som<br />
för inte så länge sedan sade <strong>till</strong> henne att hon inte förmår<br />
fira gudstjänst i den svenska kyrkan för att hon<br />
inte vill börja med att bekänna sig som en liten fattig,<br />
syndig människa. Här påpekar Eva Brunne att den<br />
syndabekännelsen inte förekommit på över tjugo år<br />
i kyrkan.<br />
– Vi måste arbeta enträget med att se sammanhang<br />
där kyrkan står i vägen för relationen med Kristus.<br />
Det är inte säkert att kyrkan verkligen står i vägen,<br />
men om människor uppfattar det så måste vi arbeta<br />
bort det.<br />
En bedjande kyrka<br />
En fördel som Eva Brunne har är att hon arbetat på<br />
stiftskansliet sedan 2006. Hon vet hur det fungerar<br />
och känner medarbetarna. Det gör att hennes inkörningsperiod<br />
inte behöver bli så lång.<br />
– Sedan har jag av naturliga skäl inte tagit del av allt<br />
som en biskop gör. Jag kan inte veta vad det innebär<br />
när det blir skarpt läge, säger hon.<br />
Ber man henne nämna tre egenskaper som är nödvändiga<br />
för en biskop svarar hon att man måste vara<br />
en bedjande människa, ha uthållighet och känna glädje<br />
i det som man gör.<br />
– En bedjande människa är en människa som lever i<br />
bön varje dag. För mig handlar det om att be för dem<br />
jag möter, för mig själv och mina närmaste, för kyrkan<br />
och världen. Vi ska vara en bedjande kyrka med<br />
bedjande människor.<br />
Ordet biskop kommer från grekiskan och betyder<br />
ungefär <strong>till</strong>synsman. Men biskopsämbetet rymmer en<br />
mängd roller. Det handlar om att vara stiftets andliga<br />
ledare, att utöva <strong>till</strong>syn och verka för kyrkans enhet.<br />
Biskopen är även den som viger präster och diakoner,<br />
och som inviger kyrkor.<br />
Större självförtroende<br />
En sak som Eva Brunne ser fram emot är att så småningom<br />
inviga Turebergskyrkan som nu byggs i<br />
Sollentuna centrum.<br />
– Det är oerhört spännande att man bygger en ny<br />
kyrka, och att man har modet att bygga den där människor<br />
finns.<br />
Eva Brunne var med Caroline Krook under den biskopsvisitation<br />
som genomfördes tidigare i år, och<br />
hon beskriver Sollentuna som en spännande församling<br />
som lyckats profilera de olika distrikten samtidigt<br />
som de hålls samman i en församling. Det är intressant<br />
eftersom framtiden antagligen kommer att tvinga<br />
fram större samverkan mellan olika församlingar. Eva<br />
Brunne tror att trenden av sammanläggningar av församlingar<br />
kommer att fortsätta.<br />
– Sollentuna har genom åren fört diskussioner om<br />
man ska dela upp församlingen eller hålla ihop den,<br />
och valt att hålla ihop den. Det är bra för det ger helt<br />
andra ekonomiska möjligheter.<br />
Vad hon förutspår i Stockholm är mer samverkan<br />
över församlingsgränser, främst för att spara in på administrativa<br />
kostnader.<br />
– Det pastorala arbetet ska skötas lokalt, men vi<br />
kommer att behöva samordna det administrativa i<br />
större, mer effektiva, enheter, menar hon.<br />
På vilket sätt hoppas hon då kunna förändra kyrkan?<br />
Jo, en sak hon skulle vilja se är en kyrka med<br />
större självförtroende.<br />
– Ibland tycker jag att vi har lite dåligt självförtroende.<br />
Det sker så mycket bra i våra församlingar och<br />
vi måste våga visa det. Vi skulle behöva mer av att stå<br />
upp och säga: Här är vi. Kom och se! Kom och se! som<br />
Jesus sa. Vi har inom stiftet så mycket mer resurser och<br />
kunskap än vi ibland inser. •<br />
Bor:<br />
Söder om söder<br />
i Stockholm.<br />
Aktuell:<br />
Biskopsvigs<br />
den 8 <strong>november</strong> i<br />
Uppsala domkyrka<br />
och efterträder då<br />
Caroline Krook som<br />
biskop i Stockholms<br />
stift.<br />
Bakgrund:<br />
Prästvigdes 1978<br />
i Lunds stift och har<br />
sedan dess arbetat<br />
på olika befattningar<br />
som präst och kyrkoherde<br />
inom Svenska<br />
kyrkan. Från 2006<br />
stiftsprost i<br />
Stockholms stift.<br />
Familj:<br />
Lever i registrerat<br />
partnerskap och<br />
har en son.<br />
Favoritsysselsättning:<br />
Läser gärna deckare<br />
och snickrar.<br />
Främsta<br />
manliga förebild:<br />
Barack Obama<br />
Främsta<br />
kvinnliga förebild:<br />
Mormor Frida<br />
Favorit teolog:<br />
Ester Lutteman<br />
(1888-1976), en<br />
banbrytande teolog<br />
som 1929 var den<br />
första kvinnan att<br />
predika från en<br />
predikostol i<br />
Svenska kyrkan.<br />
23
I kyrkorummet känner<br />
man Gud i väggarna ...<br />
I en intervju i en av morgontidningarna säger en känd författarinna<br />
att hon ofta går <strong>till</strong> kyrkan för att läsa. Det är en plats där<br />
hon vet att hon inte kommer att bli störd. Hon får vara i fred.<br />
Kyrkan som en plats som lämnar en i fred. Ja, varför inte? Visst<br />
behövs sådana platser. En dörr att öppna och smyga sig in igenom<br />
för att umgås med en bok, inre tankar eller bara sitta ned en<br />
stund. Stäng av mobilen, tänd ett ljus. Sitt s<strong>till</strong>. Andas lugnt. Läs<br />
en bok. Det finns inte många öppna rum som erbjuder möjlighet<br />
<strong>till</strong> timeout i vardagen. Författarinnan är nog inte ensam i att<br />
söka sin <strong>till</strong>flykt <strong>till</strong> kyrkorummet för just detta: Lugn och ro.<br />
När människor en gång i tiden började skapa kyrkorum var det<br />
kanske inte för att erbjuda en lugn stund. Snarare tvärtom. Redan<br />
under den tidigaste kristna tiden byggde och avskiljde de troende<br />
speciella rum eller byggnader för att ge plats åt och gestalta<br />
mötet med Gud. Kyrkorummets framväxt uttryckte en längtan<br />
efter gemenskap, med Gud, men framför allt med andra troende.<br />
Kyrkorummet var en samlingsplats för gudstjänst, <strong>till</strong>bedjan och<br />
lovsång.<br />
Genom historien har kyrkobyggande alltid varit en stor utmaning<br />
för arkitekturen. Inte undra på det. Ordet kyrka kommer<br />
från grekiskan och betyder det som hör Herren <strong>till</strong>, eller Herrens<br />
hus. Kyrka är även beteckningen på de kristna. Att vara kristen<br />
är att vara kyrka. Hur skapar man ett rum på jorden som speglar<br />
denna tanke?<br />
Kyrkorummet är en konkret byggnad, men den vill peka mot<br />
något större, något bortom, något annat. Så är altarringen, <strong>till</strong><br />
exempel, inte sluten. Den är en halvcirkel som rymmer tanken,<br />
symboliken, att detta är inte allt. Det slutar inte här. Cirkeln fortsätter,<br />
där, på andra sidan väggen, den öppnar sig rakt in mot<br />
evigheten.<br />
Människor har genom tiderna sökt sig <strong>till</strong> kyrkorummet av<br />
Gudslängtan. Även Gudsfruktan har säkert ibland varit en drivande<br />
kraft. Idag är det måhända annorlunda. Men ändå. Man<br />
kan leka med tanken. Vad är det egentligen som vår längtan efter<br />
en lugn stund, ostördhet, avskildhet, handlar om? Kanske rymmer<br />
den även en längtan efter en annan verklighet. Detta, det som<br />
ligger framför, är inte allt. Det finns något bortom.<br />
Många söker tröst i kyrkorummet när annat tjänat ut. När livet<br />
krisar och verkligheten tömts på svar. Ibland, när <strong>till</strong>iten är långt<br />
borta, kan det kännas skönt att bara befinna sig i ett rum som<br />
vill, och alltid velat, att Gud ska finnas.<br />
I en kyrka blir man sällan störd. Det är förvisso sant, men samtidigt<br />
är kyrkan en plats där man inte känner sig ensam. Ibland<br />
kan man, när man går in i en kyrka, förnimma något nästan<br />
andaktligt, högtidligt, som en närvaro i luften, en aning. Kan det<br />
vara så att en byggnad <strong>till</strong> vilken människor i åratal sökt sig med<br />
sina bekymmer, sin glädje, sina böner, formas av det? Att bönen,<br />
längtan sätter sig i väggarna, blir kvar där, och omsluter besökarna.<br />
I Sollentuna byggs det nu en ny kyrka precis invid det expanderande<br />
centrumet. Två byggnader, två dörrar. En leder in i ett<br />
kyrkorum, den andra <strong>till</strong> en galleria. Två skilda världar döljer sig<br />
bakom de dörrarna. Låt oss inte glömma bort att båda behövs.<br />
Text: Carolina Johansson • Foto: Mikael Kiesbye<br />
24<br />
POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER<br />
”<br />
Kyrka är även<br />
beteckningen på<br />
de kristna. Att vara<br />
kristen är att vara<br />
kyrka.