– med Stefan och Krister

. 

F U B F ö r B a r n , U n g a o c h v U x n a m e d U t v e c k l i n g s s tö r n i n g · n U m m e r 2 a p r i l 2 0 1 0 

– med Stefan och Krister 

Theresia Widarsson från Glada Hudikteatern 

”till mångas nytta” – ny rapport från FUB 

ÖnSKeinTervjU: Dogge Doggelito 

proFilen: Carl Älfvåg, Generaldirektör Handisam 

U N I K · 1

Innehåll 

4 ..................Ledare 

6 .................. TA PLATS 

med Stefan och Krister 

8 .................. Mats Melin genom nytt objektiv 

10 ................ Theresia Widarsson älskar att sjunga 

14 ................IT-frågan 

18 ................ Ny förstudie från FUB 

– till mångas nytta 

20 ............... Landet runt 

24 ...............Funktionshindrade allt fattigare 

26 ................Författarporträttet: Jonas Helgesson 

30 ................Ny uppfinning: Hoppolek 

32 ................ Notiser 

48 ................ Profilen: Carl Älfvåg, Handisam 

37 ................UniK lÄTTlÄST 

39 ................ Klippan har ordet 

40 ................ TA PLATS 


42 ................Önskeintervjun: Dogge 

44 ................ Nya vänner 

46 ................Fråga FUB-experten 

47 ................Tävlingen 

Omslag: Stefan Bartsch och Krister Ekberg. 

Foto: Ola Elmquist 

FÖrBUnDSSTYrelSen 

Anna-Lena Krook, 

Förbundsordförande 

anna-lena.krook@fub.se 

011-23 03 97 mobil: 070-607 81 80 

Alf Lundin, 1:e vice ordförande 

alf.lundin@fub.se 

0643-402 62 

Gunnar Halin, 2:e vice ordförande 

gunnar.halin@fub.se 

0921-34 00 22 

Lillemor Holgersson 

lillemor.holgersson@fub.se 

0510-179 74 

Maria Holmberg 

maria.holmberg@sundsvall.fub.se 

060-151 402 

Gert Iwarsson 

gert.iwarsson@fub.se 

0380-142 16 

Anne Leffler 

anne.leffler@goteborg.fub.se 

031-82 18 63 

Lena Skoglund 

lena.skoglund@fub.se 

0451-217 26 

2 · U N I K 

Hans Hammarlund 

hans.hammarlund@fub.se 

08-36 21 07 

Thomas Jansson 

thomas.jansson@fub.se 

0156-268 61 

Lennart Tehage 

lennart.tehage@fub.se 

036-137 365 

Lars-Olof Olsson, 

lars-olof.olsson@fub.se 

040-13 58 00 (vard. 17–21) 

riKS-KlippAnS STYrelSe 

Anders Peterson, ordförande 

anders.peterson@fub.se 

070-5692968 

Lars-Olof Olsson, vice ordförande 

lars-olof.olsson@fub.se 

Stefan Bartsch 

stefan.bartsch@fub.se 

Martin Olausson 

martin.olausson@fub.se 

Anette Strandberg 

anette.strandberg@fub.se 

Lars Zallin 

lars.zallin@fub.se 

Theresia Widarsson 

älskar att sjunga. 

Hon är bl a skådespelerska 

i Glada Hudik-teatern i 

Hudiksvall. 

Sid 10 

Genom kansliet kan du komma 

i kontakt med Riks-Klippans 

ledamöter. 

FUB:S KAnSli 

Telefon: 08-50 88 66 00 

Tider: Alla vardagar 9.00–11.30, 

12.30–16.00 

Fax: 08-50 88 66 66 

Adress: Riksförbundet FUB, 

Box 6436, 113 82 Stockholm 

Besöksadress: Gävlegatan 18C 

e-post: fub@fub.se 

Internet: www.fub.se 

perSonAl 

Nina Alander, förbundsjurist 

nina.alander@fub.se 

08-50 88 66 28 

Tuula Augustsson, administration, 

kurser, konferenser och 

informationsmaterial 

tuula.a@fub.se 

08-50 88 66 41 

Conny Bergqvist, Klippan-rådgivare 

conny.b@fub.se 

08-50 88 66 37 

Pie Blume, ombudsman 

pie.blume@fub.se 

08-50 88 66 27 

Eva Borgström, ombudsman 

eva.b@fub.se 

08-50 88 66 31 

Jesper Dahl 

jesper.dahl@fub.se 

08-50 88 66 22 

Iréne Engstrand, personaladministratör 

irene.engstrand@fub.se 

08-50 88 66 24 

Robert Gardsäter, vaktmästeri, 

data/intranät 

robert.g@fub.se 

08-50 88 66 34 

Per Liljeroos, försäkringsrådgivare 

per.liljeroos@fub.se 

08-50 88 66 88 

Tor-Björn Rahm, ekonomi. ass, 

medlemsregister & prenumerationer 

tor-bjorn.r@fub.se 

08-50 88 66 30 

Kerstin von Schulzenheim, 

sekreterare (förbundsstyrelsen) 

kerstin.s@fub.se 

08-50 88 66 26

Victoria Sjöström, 

sekreterare Klippan 

victoria.s@fub.se 

08-50 88 66 38 

Lars Stensborg, kanslichef 

lars.stensborg@fub.se 

08-50 88 66 25 

Gabriella Stockman, administration 

gabriella.stockman@fub.se 

08-50 88 66 87 

Erling Södergren, ekonomiansvarig 

erling.sodergren@fub.se 

08-50 88 66 29 

Judith Timoney, internationella frågor 

judith.timoney@fub.se 

08-50 88 66 23 

Jesper Tottie, informationsansvarig 

jesper.tottie@fub.se 

08-50 88 66 40 

Iren Åhlund, projektansvarig K2 

iren.ahlund@fub.se 

08-50 88 66 86 

UniK FÖrSÄKrinG 

Per Liljeroos, försäkringsrådgivare 


08-50 88 66 88 

www.unikforsakring.se 


och Krister Ekberg 

intervjuar Mats 

Melin i FUB 

projektet Tag Plats! 

På Kulturhuset i 

Stockholm. 

Sid 6 

Anna-Maria Norman, 

Susanne Ståhl och 

Birgitta Wärn ingår i 

en referensgrupp kring 

enkätfrågor på nätet, 

för personer med utvecklingsstörning, 

om 

IT och telecom. 

Sid 14 

Ett CP-bra liv! Ny 

bok av författaren 

och föreläsaren 

Jonas Helgesson. 

Sid 26 

reDAKTion UniK 

Utges av: FUB – För barn, unga och 

vuxna med utvecklingstörning. 

FUB är en intresseförening som 

arbetar för och med personer 

med utvecklingsstörning och 

deras familjer. FUB har ca 26 500 

medlemmar i lokalföreningar runt 

om i landet. 

Upplaga: 22.000 exemplar 

Prenumeration: 300 kronor/år 

Telefon: 08-50 88 66 00 

Redaktör: Agneta Berghamre Heins 

mobil: 070-607 04 07 

agneta.heins@fub.se 

Ansvarig utgivare: Lars Stensborg, 

kontakt genom FUB:s kansli. 

Grafisk form och produktion: Soya 

Tryck: Color Print, Borlänge 

FUB:s medlemstidning vänder 

sig till personer med utvecklingsstörning, 

anhöriga, personal, 

beslutsfattare och alla andra 

intresserade. Tidningen är rikstäckande 

och har som mål att sprida 

kunskap om allt som rör personer 

med utvecklingsstörning. Tidningen 

utkommer med sex nummer per år. 

Kom gärna med synpunkter till oss 

positivt som negativt, om innehållet 

eller utseendet. Tidningen ansvarar 

Att leva sin dröm! 

Visst låter det vackert. Tänk att få leva sin dröm, eller bara våga ta 

sig rätten att drömmar. För många kan faktiskt det var svårt nog. I 

det här numret av Unik får ni möta flera personer som är levande 

bevis för hur viktigt det är att våga ha drömmar oavsett funktionsnedsättning 

eller inte; Theresia, Dogge och Jonas. Drömmarna 

behöver inte handla om att få stå på scenen eller bli berömd 

författare, utan drömmar kan också handla om de små vardagliga 

tingen, de som gör att livet får lite guldkant. Men för många är det 

också att få lite mer pengar i plånboken, få ett jobb med arbetskamrater, 

ett bra socialt liv, en meningsfull fritid eller helt enkelt få 

den hjälp man behöver för att leva ett självständigt och värdigt liv. 

För alla är ännu inte detta verklighet. 

Läs därför om GD:n för Handisam, Carl Älfvåg, vars ansvar det 

är att få såväl myndigheter, kommuner, företag och arbetsgivare 

att verka för ett för alla tillgängligt och jämlikt samhälle. Utgångspunkten 

är den nationella handlingsplanen för handikappolitik. 

På en konferens under våren om hur fler personer med 

funktionsnedsättning ska få arbete talade han tillsammans med 

företrädare för handikappfrågor, samt arbetsmarkandsminister 

Carl-Otto Littorin om vikten av att förbättra möjligheterna för 

personer med funktionsnedsättning på arbetsmarkanden. 

Det finns få som inte skriver under på att drömmen om just 

ett arbete, inte bara ska förbli en dröm. Men fortfarande återstår 

att hitta fungerande och långsiktiga vägar för att möjliggöra, för 

alla dem med någon funktionsnedsättning som idag står utanför 

arbetsmarknaden, att göra verklighet 

av sina drömmar om ett jobb värt 

namnet. 

ej för icke beställt material och 

förbehåller sig rätt att korta i 

insändare och läsarbrev, samt 

publicera insänt material på FUB:s 

hemsida www.fub.se 

ISSN: 0345-3790 

AnnonSer 

Pia Sandberg 

Herrhagsvägen 8, 122 48 Enskede 

08-39 41 11, 070-306 05 02 

pia.sandberg@fub.se 

Annonsmaterial skickas till: 

annons@fub.se 

För annonsering 

– Utgivningsplan: 

Nr 3, bokning 17 maj 

utgivning 10 juni 

FÖr GÅvor 

Plusgiro: 90 00 57-1 

Bankgiro: 900-8038 

KoMMUniKATionSKoMMiTTÉ 

Hans Hammarlund 

hans.hammarlund@fub.se 

Thomas Jansson 

thomas.jansson@fub.se 

Agneta Berghamre Heins 


Alf Lundin 

alf.lundin@fub.se 

Agneta Berghamre Heins 

Redaktör för Unik 


Lars Stensborg 

lars.stensborg@fub.se 

Ordförande, Jesper Tottie 

jesper.tottie@fub.se 

ala STYrelSen 

Kerstin Tegnér, ordförande 

kerstin.tegner@fub.se 

0300-83 48 38 

Gunnar Halin 

gunnar.halin@fub.se 

0921-34 00 22 

Maria Holmberg 

maria.holmberg@sundsvall.fub.se 

060-151 402 

Anders Pettersson 

anders.pettersson@fub.se 

0921-186 79 

FUB 

För barn, unga och vuxna 

med utvecklingsstörning 

U N I K · 3

Socialdepartementets 

uttalande sprider ljus 

och förhoppningar om en 

annalkande ny lSS-lag. 

Dagen efter LSS-propositionens offentliggörande den 

23 mars träffade Riksförbundet FUB Socialdepartementets 

Ragnvi Marcelind för en uppvaktning. 

Under mötet bekräftade departe- 

mentet att de förslag som anges i 

den nya propositionen ska ses som 

ett första steg i ett konkret förverkligande 

av hela LSS-kommittéens 

skrivna betänkande. De övriga 

förslagen i betänkandet ligger därmed 

nu för ytterligare beredning 

och konsekvensanalyser. 

De nyheter för LSS-lagen som 

föreslås i propositionen innebär de 

facto att kvaliteten, tillsynen och 

kontrollen av personlig assistans 

och övriga LSS-insatser kommer att 

stärkas. 

Söka tillstånd 

De genomgripande förändringarna innebär dels att alla 

enskilda assistansanordnare får en skyldighet att söka 

om tillstånd för att få starta upp ett assistansbolag. Dels 

kommer nuvarande bestämmelser i LSS gällande tillsyn, 

sanktionsmöjligheter och rätt att överklaga även omfatta 

insatsen personlig assistans. De assistansberättigade som 

är arbetsgivare åt sina assistenter ska vidare vara skyldiga 

att alltid anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen som 

utövar tillsynen över LSS-verksamheter. 

Regeringen föreslår därutöver att en person som har 

behov av mer än en assistent kommer att få detta beviljat 

under förutsättning att hjälpbehovet inte kan tillgodoses 

genom andra insatser, som till exempel bostadsanpassning 

eller andra former av hjälpmedel. 

Obligatorisk registerkontroll 

En ny lag om registerkontroll i belastningsregistret av 

personal och praktikanter som ska arbeta med barn med 

4 · U N I K 

De nyheter för LSS-lagen 

som föreslås i propositionen 

innebär de facto att 

kvaliteten, tillsynen och 

kontrollen av personlig 

assistans och övriga LSSinsatser 

kommer att stärkas. 

funktionsnedsättning föreslås. Underlåtenhet att göra 

den föreslagna obligatoriska registerkontrollen ska kunna 

resultera i ett indraget tillstånd för anordnaren, men med 

kontrollundantag för föräldrar 

som utför insatser åt sitt eget 

barn. 

Barnets bästa i enlighet med 

Barnkonventionens artikel 3 

kommer att regleras i LSS. Regleringen 

innebär att barnets bästa 

alltid ska beaktas vid handläggningen 

vid alla LSS-ärenden 

som berör barnet. Rent konkret 

innebär detta att barnets åsikt 

så långt det är möjligt ska tas 

till vara, tydliggöras och beaktas 

vid behovsbedömningen. 

Positiv utveckling välkomnas 

I framtiden föreslås även en obligatorisk skyldighet för 

handläggaren att informera den enskilde om möjligheten 

till att få en individuell plan. 

Riksförbundet FUB ser fram emot och välkomnar en 

liknande positiv utveckling för de övriga LSS-insatserna 

som komma skall… 

Anna-Lena Krook, 

Förbundsordförande FUB 

e-post: anna.lena.krook@fub.se 

tel: 011-23 03 97 

mobil: 070-607 81 80

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

dcd 

cdc 

c 

HAR DU ETT 

FUNKTIONSHINDRAT BARN ? 

c 

Då vet jag precis hur du har det…… 

Jag hade i många år endast vårdbidrag tills jag vågade ta steget. Efter många års kamp för min sons rättigheter och assistans är 

det nu med glädje jag dagligen kan använda mina kunskaper och 

erfarenheter för att hjälpa andra i samma situation. 

Ann-Cathrine Sandberg, kontorschef Din Förlängda Arm med sin son 

Sylvester 12 år. Anki nås på 0920-155 10, 070-618 83 77 

E-post: ann-cathrine.sandberg@dfarm.se 

KONTAKTA MIG GÄRNA, RING ELLER MAILA: 

Om du behöver hjälp med att ansöka om om personlig personlig assistans. 

assistans. 

Om du behöver hjälp med att ansöka om fl er er assistanstimmar. 

Om du funderar på att byta till till ett ett assistansföretag assistansföretag med med ett 

ett 

mervärde utöver det vanliga och den extra känslan för dig. 

LÄS MER PÅ VÅR HEMSIDA www.dfarm.se


6 · U N I K

Ola Elmquist 

Mats Melin intervjuas av Stefan och Krister 

Tjejgruppen Rockringen från Närke snackar med Stefan och Krister 

Detta är inget skämt, Stefan Bartsch och Krister Ekberg är på riktigt och bloggar varje dag. 

På helgerna live från Kulturhuset i Stockholm. En blogg om att förändra världen 

genom sin egen berättelse. Detta kan man läsa på och om i deras blogg: 

”Några skrattar åt Stefan och Krister, en del inte alls. Vi är två glada killar med hjärtat på rätt 

ställe, men vi vill mer än att bara vara glada. Vi vill förändra världen, förinta fördomar, 

krossa orättvisor och stoppa diskriminering. Vi är här för att stanna, vi vill leva vår dröm fullt ut. 

Vill du vara med?” http://stefanochkrister.fub.se 

Unik ringde upp Krister via videosamtal genom Skype 

och ställde några frågor. 

Tjena, hur är läget? 

Det är bra. 

Vad håller ni på med egentligen? 

Vi tar plats. 

Hur då? 

Vi bloggar, finns på Kulturhuset på helgerna, träffar folk 

och snackar med en och annan kändis och intervjuar. 

Hur är det? 

Det är bra. 

Varför då? 

Vi visar att vi kan och att vi finns, att personer får upp 

ögon för personer med funktionshinder. 

Hur vill ni förändra världen? 

Vi vill få bort fördomar som drabbar oss. 

Vad vill du säga till alla Uniks läsare? 

Ge inte upp! Kom och besök oss på kulturhuset och på 

bloggen. 

Tro inte att vi är några jävla skådisar från Falkenberg. 

Det här är på riktigt. Vi är starka tillsammans. 

Läs även Stefans krönika på sidan 39. 

TExT JESPER TOTTIE 

TA PLATS! 

TA PLATS! är ett projekt som vill visa hur konsten 

kan påverka tillgänglighet. 

Det började i mars och pågår i tre månader 

på Kulturhuset i Stockholm, med bland annat konst, 

seminarier, utbildningar och workshops. 

Efter tre månader ska projektet Ta Plats 

fortsätta på andra platser i Sverige under minst ett år. 

Tanken är att öka kunskaperna i samhället om tillgänglighet. 

TA PLATS! drivs av Konstfrämjandet tillsammans med 

Kulturhuset i Stockholm, FUB, Medis 5 

och Independent Living Institute. 

Projektet finansieras i huvudsak av Allänna arvsfonden. 

U N I K · 7 

Foto: Anna Ekberg

8 · U N I K

Mats ”iCA-jerry” Melin 

ur ett annat perspektiv 

genom ett nytt objektiv 

I samband med Ta plats! och FUB/Klippan/Stefan och Kristers närvaro på kulturhuset visades 

en fotoutställning med Mats Melin under två veckor i mars. ”SEE NO EVIL, HEAR NO EVIL, 

SPEAK NO EVIL?” är tre konstfotografier, utgångspunkten är den otroliga uppmärksamheten 

för reklamfilmerna med ”ICA-Jerry” och en buddistisk myt. 

Att berätta hur det är 

Fortfarande är det bilder som gäller, men vi försöker 

stanna upp, går närmare och lyssnar lite noggrannare. 

Enligt en gammal buddistisk myt sänder gudarna 

tre apor till jorden för att speja och vara speciella 

observatörer. Aporna valde att inte se, inte höra 

och inte tala, för att gudarna skulle vara förlåtande 

mot jordens varelser. I väst har man oftast tolkat 

myten som underlåtenhet att berätta om orättvisor 

eller missförhållanden. Vi väljer att inte göra som 

aporna, utan sätter ett litet frågetecken efter ”Inte 

se, inte höra, inte säga”. Iaktta eller inkludera, hur 

gör du? 

Från väsen till verklighet 

När vi synliggörs blir vi ibland schabloner och 

symboler, med en risk för stigmatisering. Det finns 

bara en av mig och det är jag . Det finns bara en av 

dig och det är du . Det finns bara två av oss och det 

är vi. Så länge vi alla är ett vi, kommer samtalet att 

fördjupas och förändringen att fortsätta. 

Av OCH MED MATS MELIN, OLA ELMqUIST OCH 

JESPER TOTTIE 

U N I K · 9

När hon sjunger existerar inget annat än sången och musiken. 

Tillsammans med övriga ensemblen i Glada Hudik-teatern är hon på väg att skapa historia. 

Till sommaren uppträder de på ärefyllda Broadway med sin succéföreställning Elvis. 

– Med min bakgrund och sjukdom är det här helt ofattbart. 

Det är som en saga och en dröm som går i uppfyllelse, konstaterar Theresia Widarsson lyriskt. 

få sjunga i Melodifestivalen var ett stort ögonblick 

för mig. Men jag var aldrig nervös. Det är jag 

-Att 

aldrig innan ett uppträdande. Då är jag lugn och 

samlad. Men ibland känns det nästan overkligt. Jag kan 

nästan inte fatta att jag får vara med om allt detta som 

Glada Hudik-teatern har gett mig. Och allt spännande vi 

har framför oss, det är fantastiskt roligt, säger Theresia 

och ler så mycket det någonsin går. 

När Unik träffar henne är det fikarast på den dagliga 

verksamhet i Hudiksvall som Theresia har tillhört under 

många år. Där finns också flera av kompisarna från Glada 

Hudik-teatern. Hit kommer Theresia varje dag, när hon 

inte repeterar eller uppträder med teatern. 

– Ibland har det varit rätt mycket med teatern, då är 

det skönt att bara vara här och göra lite av varje. Här har 

vi våra rutiner och jag brukar växla mellan att hålla på 

med datorn, och annat mer hantverksliknande arbete t ex 

måla, sy och baka, berättar Theresia. 

För henne har medverkan i Glada Hudik-teatern varit en 

1 0 · U N I K 

Theresia Widarsson 

älskar att sjunga 

lång, snirklig och helt fantastisk resa. Med diagnosen schizofreni 

i bagaget är inget helt självklar i livet. En diagnos 

Theresia fick som vuxen. 

– Det var bra att ha fått en diagnos; att veta vad som bidragit 

till att jag mått så dåligt långa tider i mitt liv, säger 

Theresia och fortsätter: 

– Jag har alltid varit annorlunda. Som barn var jag rätt 

aggresiv och besvärlig och hamnade ofta i konflikter. Fram 

till mellanstadiet fungerade min skolgång väldigt dåligt. 

Jag blev retad och många av tjejerna i klassen mobbade 

mig. Det slutade med att jag slogs och bråkade. Jag visste 

inte hur jag skulle kunna försvara mig på något annat 

sätt. Men som tur var fick jag istället börja i en klass i särskolan 

här i Hudiksvall. För mig blev allting mycket bättre 

efter det, och jag klarade av att lära mig mer i skolan. 

I tonåren började Theresias sjukdom märkas tydligare. 

Hon fick perioder där hon bara ville vara ifred och isolerade 

sig från kompisar och mådde dåligt. 

– När jag blev äldre började rösterna komma till mig. 

FORTSÄTTNING PÅ SID 12 

Fotograf: Per Trané

U N I K · 1 1

Theresia Widarsson, Nicklas Hillberg och Maja Karlsson på den dagliga verksamheten Nyansen i Hudiksvall. 

Det var liksom någon eller några som styrde mig; vad jag 

skulle göra och inte. Min familj; föräldrar och syskon såg 

att jag mådde dåligt och ville väl att allt skulle vara bra. 

Så de styrde och ställde också mycket i mitt liv. Det blev 

liksom inget kvar till mig själv. Man tappar allt självförtroende 

och all självkänsla. Idag är det annorlunda. Numera 

bestämmer jag över mitt eget liv betydligt mer, men jag är 

också väldigt känslig för om någon vill styra mig. Då kan 

jag lätt gå i ”baklås”, säger Theresia. 

Musiken räddat mig 

Under många år dominerade sjukdomen Theresias liv. 

Tungt medicinerad fick hon biverkningar som gjorde att 

hon mådde ännu sämre. 

– Jag såg inte speciallt ljus på mitt liv förr. Det var mest 

mörkt, tungt och jobbigt att leva då. Jag hade liksom 

ingen koll på vem jag var, alla andra styrde och ställde 

runt mig och med så mycket mediciner blir man helt 

enkelt ännu sjukare, och framförallt trött och orkeslös. 

Dessutom var jag väldigt, väldigt överviktig. Av det blir 

man också trött och nedstämd, konstaterar Theresia, som 

med sträng diet, motion och inte minst envishet gått ner 

60! kilo. 

Under alla år är det ändå sången och musiken som hela 

tiden varit ljuset och glädjen i Theresias liv. Mitt i sjukdomen 

och sökandet efter någon mening i livet fanns alltid 

musiken där. 

– Det har räddat mig många gånger, konstaterar hon. 

– Musikintresset har jag nog hemifrån. Vi har alltid 

1 2 · U N I K 

sjungit och spelat hemma. När jag var yngre var det 

mycket gospel, men det passar mig inte riktigt längre, 

säger Theresia. 

Det var också musiken som förde henne till Glada 

Hudik-teatern. Då för knappt tio år sedan fick Theresia av 

en tillfällighet höra talas om teatern och blev intresserad. 

– Det var ju absolut ingen känd teater då. Inte ens folk 

i Hudiksvall brydde sig mycket. Då var det mest ett gäng 

normalstörda, utvecklingstörda och funktionshindrade 

som ville göra något bra av sin tid på sin dagliga verksamhet, 

berättar Theresia. Idag är det annorlunda. Nyligen 

satte t o m kommunen upp en stort foto med Glada 

Hudik-teatern vid infarten från E-4:an till Hudiksvall, med 

texten: ”Hudiksvall – kommunen med stort hjärta!” 

Då som nu var det Pär Johansson som ledde teatern och 

honom är Theresia evigt tacksam. 

– Utan tvivel är det Pär jag har att tacka för det liv jag 

lever idag, säger Theresia och ögonen blir lite blanka. Hade 

jag inte träffat Pär som så envist har trott på min förmåga 

och hjälpt mig att våga det näst intill omöjliga, så hade 

verkligen inte mitt liv sett ut som det gör idag. Då kanske 

jag bara suttit hemma. Jag kanske inte ens hade levt. 

Men det som också bidragit till att Theresia idag både 

klarar att stå på scenen och uppträda och fungera socialt 

är en ny medicin och en terapeut som lyssnat. 

Sjukdomen under kontroll 

– När jag bytte medicin fick jag mindre biverkningar och 

en bättre effekt på sjukdomen. Min schizofreni finns där,

men stör mig inte lika mycket. Jag har den under kontroll 

mycket mer. Nu dominerar inte sjukdomen mitt liv 

längre. Jag har så otroligt mycket mer att leva för och vet 

också att jag inom mig har ännu mer att ge rent musikaliskt, 

säger Theresia. 

Men de första åren med Glada Hudik-teatern var minst 

av allt glamorösa, berättar Theresia. Repetetionerna var 

jobbiga och hon fick ofta så kallade beröringar och tappade 

fotfästet pga sin schizofreni. Hon pratar nästan i termer 

av scenskräck. Tanken på att stå på scenen och sjunga 

när andra tittade på var i det närmsta helt otänkbart då. 

Även det kollektiva arbetet med repetetionerna där hon 

Glada Hudik-teatern deltog och sjöng i Melodifestivalen. Där sjöng 

bland annat Theresia Widarsson och Ellinore Holmer tillsammans 

med Måns Zelmerlöw 

skulle följa andras instruktioner var jobbiga till en början. 

Men Pär tog det lugnt. Han visste att Theresia kunde 

sjunga och tålamodet han visade bar henne hela vägen ut 

på scenen. Efter ett par år bakom scenen tog hon sakliga 

små steg ut mot rampljuset. 

Och sedan några år tillbaka har Theresia vant sig. Hon 

är inte ens nervös inför framträdandena. Då råder istället 

koncentration och total närvaro. 

– När jag sjunger är jag som mest hel. Då vet jag att 

det är den ”rätta” Theresia som bara är musik och sång. 

Jag älskar verkligen att sjunga. Det ger mig sådan kraft, 

glädje och ingen kan fatta hur mycket mitt självförtroendet 

har vuxit de här åren. Förr var jag liksom ingen, 

inte ens Theresia. Jag visste helt enkelt inte vem jag var. 

Nu vet jag. Jag är sångerska med en stark röst inom mig. 

Tillsammans med hela gänget från Glada Hudik-teatern 

är jag på väg till Broadway till sommaren. Där ska vi stå 

på scenen. Vi ska stå där tillsammans; normalstörda och 

vi utvecklingsstörda och funktionshindrade, sida vid sida 

och uppföra Elvis-föreställningen, säger Theresia och blir 

väldigt berörd. 

– Jo, ibland när jag vaknar måste jag faktisk nypa mig 

i armen för att verkligen fatta att det inte är en dröm 

längre att få stå på scenen och sjunga. Nej, det är mer som 

en saga. Jag lever numera min dröm!!! 

TExT OCH FOTO: AGNETA BERGHAMRE HEINS 

FOTO: CHRISTIAN ÖRNBERG/ExPRESSEN 

Personlig assistans 

för högsta livskvalitet. 

Oavsett. 

För att erbjuda våra kunder högsta livskvalitet 

har vi ett viktigt mål; att ständigt bli 

bättre. Som ett av få företag har Frösunda 

nyligen blivit kvalitetscertifierade enligt ISO 

9001:2008. Det gör valet för dig som kund 

ännu tryggare. 

• Rikstäckande verksamhet 

• Garanterar kundens assistans 

• Utbildar, utvecklar och arbetsleder 

personliga assistenter 

• Lärorika och stimulerande aktiviteter 

• Totalt och professionellt 

arbetsgivaransvar 

www.frosunda.se 

U N I K · 1 3

IT-FRÅGAN 

1 4 · U N I K 

enkätsvar ska göra 

tekniska produkter mer 

tillgängliga för alla! 

Anna-Maria Norman, Susanne Ståhl och Birgitta Wärn har 

ingått i en referensgrupp för Klara Meras arbete med enkätfrågor 

till IT-frågan. De arbetar till vardags på Cafe Lunden som 

tillhör Kungsholmens dagliga verksamhet och trivs bra med sina 

arbetsuppgifter i cafét, som ligger strax intill Klara Meras lokaler 

på Rosenlund. 

Referensgruppens uppgift har varit att testa frågorna i syfte 

att se om de är bra och begripligt utformade för målgruppens 

personer med lindrig utvecklingsstörning. 

– Jag tycker det är bra att man ställer frågor om IT-produkter 

och tjänster. Många gånger är det krångligt och helt obegripligt. 

Man vet inte hur man ska använda grejerna och då har man 

ingen nytta av det heller, konstaterar Susanne Ståhl. Hon hoppas 

att svaren från enkäterna ska kunna hjälpa till att göra fler 

produkter och tjänster mer lättillgängliga och användarvänliga. 

– En annan sak som måste bli bättre är information om olika 

tjänster som ska hjälpa oss som har ett funktionshinder. vissa 

saker vet man inte ens att de finns, som t ex olika teletjänster, 

säger Susanne och får medhåll av arbetskamraterna Anna-Maria 

Norman och Birgitta Wärn.

För att få mer användaranvänliga produkter inom 

IT- och telekomområdet för personer med funktionsnedsättning 

har Hjälpmedelsinstitutet på uppdrag 

av Post- och telestyrelsen lagt ut enkäter på webben om 

IT-frågor och telekom. 

En av målgrupperna är personer med lindrig utvecklingsstörning. 

Via webbenkäter vill man få svar på vad 

personerna tycker om bl a mobiltelefoner, datorer, ittjänster 

och att använda betalkort. Förutom personer med 

lindring utvecklingsstörning, riktar sig webbenkäterna 

till personer med tal- och skrivsvårigheter, synnedsättning 

samt döva/teckenspråkiga. Syftet är att svaren från enkäterna 

ska bidrar till värdefull kunskap inom området. 

När det gäller utformningen av enkäterna för personer 

med utvecklingsstörning har Hjälpmedelsinstitutet 

samarbetat med Klara Mera-center för kognitivt stöd inom 

Handikapp och Habilitering, i Stockholm. 

Lättfattliga frågor 

Klara Mera har arbetat med att utforma, anpassa och sammanställa 

de sex enkäter som hittills genomförts inom 

olika IT-områden för målgruppen personer med lindrig 

utvecklingsstörning 

– Vi har haft en referensgrupp som hjälpt oss att testa 

enkäterna. Det är viktigt för att se om frågorna är intressanta, 

begripliga och möjliga att svara på, betonar Birgitta 

Wennberg på Klara Mera. 

– Tack vare att vi kunnat testa frågorna i referensgruppen 

har vi också fått bra hjälp och stöd att följa upp att 

enkäternas utformning är bra; t ex att ljudstödet fungerar 

och att det är lätt att hitta rätt i enkäten, säger Elisabet 

Lindström på Klara Mera. 

Hittills har sex enkäter lagts ut på nätet. Av svaren har 

bl a framgått hur olika funktioner används; hur mycket 

och i vilka sammanhang. Enkäterna har också visat vad 

som kan vara svårt inom olika IT- och telekomområden, 

samt vad som behöver utvecklas och förbättras. 

Några exempel är att alla personer med lindrig utvecklingsstörning 

som svarat på enkäterna använder mobiltelefon. 

Mobilen är viktig för tryggheten och används på 

ett varierat sätt. Svaren har även visat att dessa personer 

känner mer oro än andra att använda betaltjänster på 

Internet och kontokort när man handlar i affärer. 

– Enkäterna har gett många värdefulla svar från personer 

med lindrig utvecklingsstörning vad gäller användandet 

av IT-tjänster och produkter, och vilka svårigheter man 

stöter på. Svar som är tänkt att kunna påskynda utvecklingen 

mot mer tillgängliga och trygga tjänster och produkter 

för den här målgruppen, säger Elisabet Lindström. 

Hoppas på fler svar 

Tyvärr har det varit färre personer med utvecklingsstörning 

som svarat på enkäterna än man från början hoppats 

på. En anledning kan vara att personerna i fråga inte är 

så vana att bli tillfrågade på det här sättet och kanske 

behöver mer stöd från personer i sin omgivning för att 

våga prova. 

En annan faktor är att informationen om webbundersökningen 

inte nått ut tillräckligt brett, tror Elisabet 

Lindström. 


Enkät 6 handlade bland annat om hjälpmedel i 

arbetet, fjärrkontroller, digital-tv-boxar, dvd-spelare 

och sjukvårdsinformation. Bl a fick man ge synpunkter 

på hur exempelvis fjärrkontroller borde 

utformas. På nästa sida följer en sammanfattning 

av enkäten från Hjälpmedelsinstitutet. 

IT-FRÅGAN 

FORTSÄTTNING PÅ SID 16 

U N I K · 1 5

IT-FRÅGAN 

Att inte använda sig av tekniska apparater i hemmet 

är ovanligt bland de svarande. Tvärtom. 

311 personer eller drygt 90 procent använder TV, 

272 personer menar att de använder dvd-spelare medan 

232 personer har svarat stereo. Därefter följer i tur och 

ordning; video, digital-tv-box samt hemmabio-system. 

Men det är inget bekymmersfritt användande. Både dvdspelaren 

och digital-tv-boxen är förknippade med problem 

hos svarspersonerna. Närmare 80 procent av dem som 

använder digital-tv-box har stött på problem. Svårast är att 

sätta på boxen. Nästa lika många har svårt att byta kanal. 

Oavsett funktionsnedsättning tycker ägare av en dvdspelare 

att det framförallt är problematiskt att hitta rätt 

inställning på TV:n när man vill se på film. Många menar 

att de helt enkelt får hjälp. En av dem som svarat på enkäten 

menar att ”Jag klarar inte av att sätta på dvd-filmer själv, 

min son får göra det. Det är synd för jag vill kunna se när jag är 

ensam hemma”. 

Det är tydlighet som är det återkommande temat när 

svarspersonerna får möjlighet att skicka med råd till tillverkare 

av dvd-spelare och dvd-filmer. Tydliga menyer med 

enkelt typsnitt, kontraster, större text, enkla symboler och 

stora, färgade knappar efterfrågas. 

Att veta vilka knappar man skall trycka på är framförallt 

bekymmersamt hos personer med läs- och skriv- 

ANNONS 

1 6 · U N I K 

”varför måste 

fjärrkontroller för olika 

märken fungera olika?” 

Det frågar sig många av dem som svarat på Hjälpmedelsinstitutets frågor om tekniska 

apparater i hemmet. Kritiken mot användarvänligheten hos såväl fjärrkontroller 

som dvd-spelare och digital-tv-boxar är påtaglig. 

Flertalet uppger att de inte klarar av att hantera dem på egen hand. 

Antroposofisk inspirerad 

LSS verksamhet 

Socialterapeutiskt Gruppboende 

och Dagcenter i lantlig 

naturskön småländsk miljö 

För information kontakta föreståndare/verksamhetschef 

Maria Munthe, tel: 0493-40 000, www.syrsagarden.se 

svårigheter samt hos dem som har besvär med minne och 

koncentration. 

En standardisering av fjärrkontroller är efterlängtad 

bland svarspersonerna. Man önskar en standardmodell 

där knapparna är logiskt grupperade efter funktion, gärna 

större och glesare knappar i olika former och storlekar 

istället för att vara försedda med text. Någon önskar 

lysande knappar eftersom personen har svårt att se i mörker. 

Att en och samma fjärrkontroll skall kunna användas 

till flera apparater är en önskan som framförs på flera håll. 

Gärna en som inte är så dyr. 

KÄLLA: HJÄLPMEDELSINSTITUTET 

projeKTeT iT-FrÅGAn 

Hjälpmedelsinstitutet driver tillsammans med Post- 

och telestyrelsen projektet IT-frågan. Projektet ställer 

två gånger om året frågor via tillgängliga webbenkäter. 

Enkäterna riktar sig till personer med funktionsnedsättningar 

som använder dagens IT och telekommunikation. 

Syftet med enkäterna är att samla in åsikter och 

synpunkter om produkter och tjänster. Enkätsvaren 

sprids till dem som utvecklar produkter, beslutsfattare 

och andra berörda. 

Eftersom de som svarat på enkäten inte motsvarar 

ett representativt urval av personer inom sin grupp 

har vi inte ett tillräckligt underlag för att med självklarhet 

kunna dra generella slutsatser om personer 

med funktionsnedsättningar. 

Du som är intresserad av att svara på vårens enkät i 

IT-frågan kan anmäla dig på www.hi.se/itfragan. 

Den går att svara på fram till 26 april. 

Ta chansen att säga vad du tycker!

Sjuhäradsbygdens Assistansservice AB 

har sedan 1995 arbetat med personlig 

assistans till funktionshindrade. 

DET ÄR DU SOM 

STÄLLER KRAVEN 

Vi ser att du har har personliga rutiner, rutiner, behov behov och intressen och intressen 

som styr som ditt styr dagliga dittliv. dagliga Dessa liv. blir Dessa utgångspunkterna blir utgångsi 

vårt jobb. 

punkterna i vårt jobb. 

I vår ideologi utgår vi från ett perspektiv där du själv är 

aktiv I vår i utformandet ideologi utgår av din viegen frånassistans. ett perspektiv där du 

själv Vi lyssnar, är aktivkänner i utformandet efter och bidrar av dinmed egen kunskap. assistans. Till- 

Jag är osäker, kan jag pröva? 

Ja, med oss träffar du avtal som löper 1–6 

månader med en månads uppsägningstid. 

ANNONS 

sammans Vi lyssnar, möter känner vi varje efter dags och unika bidrar krav och med upptäcker kunskap. 

alla de Tillsammans möjligheter som möter ett samarbete vi varje kan dags ge! unika 

Vi skräddarsyr din assistans där du har full insyn i 

krav och upptäcker alla de möjligheter som ett 

redovisningen och där du även kan påverka hur din 

samarbete assistansersättning kan ge! används. 

Välkomna! 

Moldegatan 9 • 504 32 BORÅS 

033-48 03 40 • www.shsboras.se 

Personlig assistans som 

den egentligen borde vara 

Assistansuppdrag i hela Sverige 

Hos Lev väl Assistans utgår vi alltid från att du 

som kund vet vad du själv vill ha. Alla har vi 

behov som är högst individuella, ingen är den 

andra lik. Därför kan vi aldrig generalisera när 

det gäller dig eller vår service till dig. 

Tala om för oss hur du vill ha det så skräddarsyr 

vi din assistans tillsammans med dig. 

Du bestämmer, vi möjliggör - LSS som det var tänkt 

U N I K · 1 7 

Lev väl Assistans AB Göteborg, Stora Åvägen 21 031-78 900 87 | Kiruna, Linbanevägen 2 0980-142 00 Hemsida: www.levval.se E-post: info@levval.se

edan för drygt tio år sedan uppmärksammade föräldrar 

inom FUB i Stockholms län, behovet av att 

samla kunskaper om den här målgruppen i syfte 

att enklare kunna finna och sprida kunskaper, men också 

som ett sätt att hitta vägar att undanröja hinder och visa 

på möjligheter för personer med omfattande funktionsnedsättningar. 

Primär målgrupp är barn, unga och vuxna med grav utvecklingsstörning 

i kombination med svåra rörelsehinder 

och stora kommunikationssvårigheter, ofta tillsammans 

med funktionsnedsättningar som rör syn och hörsel samt 

behov av olika medicinska insatser. I målgruppen för ett 

tänkt kunskapscenter ingår även föräldrar, syskon och 

andra närstående samt personal verksamma inom olika 

yrkeskategorier med olika utbildningsbakgrund. 

Genom bl a ett stort antal djupintervjuer med föräldrar 

och professionella har Eva Borgström och AnnCharlotte 

Carlberg fått fram en bred bild av situationen för personer 

med flera och omfattande funktionsnedsättningar. 

Som stöd i arbetet med förstudien har det funnits en 

styrgrupp bestående av initiativtagarna till projektet: 

Lotte Blumenthal, Carina Lindqvist och Karin Mossler, 

1 8 · U N I K 

till 

mångas 

nytta om 

behovet av ett nationellt kunskapscenter för frågor 

om era och omfattande funktionsnedsättningar 

Projekt nr 2008/042 

Eva Borgström 

AnnCharlotte Carlberg 

ny förstudie från FUB 

– till mångas nytta 

Nu är FUBs förstudie: ”till mångas nytta”, om behovet av ett nationellt kunskapscenter för 

frågor om flera och omfattande funktionsnedsättningar, klar. 

– Den bekräftar det vi i stort sett redan visste. Bl a att det finns ett stort behov av att samla 

kompetens om den här gruppen, säger Eva Borgström projektledare från FUB, 

som tillsammans med AnnCharlotte Carlberg genomfört förstudien. 


projektledare 

från FUB 

Ingela Andersson som representerat förbundsstyrelsen 

samt Anders Rockström. 

Rapporten är finansierad med medel 

från Arvsfonden. 

Tanken med förstudien är i första 

hand att den ska kunna fungera som ett 

underlag för ett fortsatt huvudprojekt. 

– Det är självfallet vår förhoppning 

med projektet, säger Eva Borgström som 

är glad över att så många har ställt upp och låtit sig intervjuas 

om situationen för personer med flera och omfattande 

funktionsnedsättningar. 

Bristande samordning 

– Förstudien ger även aktuell information om nuläget 

och blir därmed ett värdefullt bidrag i FUB:s intressepolitiska 

påverkansarbete för målgruppen. Arbetet med 

förstudien bekräftar tydligt att det i flera hänseenden 

finns brister för dessa personer och deras familjer. Bland 

de intervjuade föräldrarna var hälsoproblem vanliga, inte 

minst trötthet och sömn- och minnesstörningar, säger 

Eva Borgström och fotsätter:

– Mödrarna föreföll ha tagit ett huvudansvar för 

omvårdnaden av barnet, oavsett utbildningsbakgrund. 

Särskilt betungande upplevdes samordningen kring 

barnets vård och omvårdnad. Det är inte ovanligt att 

antalet kontakter kring en person med flera och omfattande 

funktionsnedsättningar uppgår till cirka 100 

personer och att de varierar över tid. 

Många intervjuade pekade också på att de fått 

otillräcklig information om vilka stödåtgärder som 

finns i samhället. Endast några familjer hade fått del av 

samhällets uppsökande verksamhet. Annat som tydligt 

efterlyses är en bättre helhetssyn på barnet eller den 

vuxna med flera och omfattande funktionsnedsättningar, 

samt ökade möjligheter att få kontakt med andra 

som befinner sig i liknande situationer. 

– Synen på skolan var däremot överraskade positiv, 

där föräldrarna i stort förmedlade en ganska ljus bild 

av skolåren. Detta till skillnad mot barn- och vuxenhabiliteringen 

som många av de intervjuade föräldrarna 

var missnöjda med. 

Många fördelar 

Och förstudien visar tydligt att fördelarna med ett 

kunskapscenter är många. 

– Framför allt skulle det betyda att tillgången till 

allsidig och samlad kunskap skulle öka väsentligt. Som 

det är idag är det svårt och tidsödande att hitta information 

t ex på nätet. Dessutom är det svårt att bedöma 

värdet av informationen. Ett kunskapscenter skulle 

spara tid och energi för både anhöriga och personal 

i olika verksamheter, och inte minst kunna förmedla 

evidensbaserad information på ett ickeakademiskt sätt, 

betonar Eva Borgström. 

Viktiga uppgifter skulle även vara att publicera 

kartläggningar och goda exempel och att initiera ny 

forskning och nya utvecklingsarbeten. Ett center skulle 

även kunna påverka innehåll i personalutbildningar 

och vara mötesplats för kunskaps- och erfarenhetsutbyten 

mellan föräldrar och olika personalgrupper inom 

området. 

Kunskapscentret ska i första hand verka genom informations- 

och kommunikationsteknik. Tanken är inte 

att centret ska göra det någon annan redan gör. Genom 

spjutspetskompetens och en helhetssyn på personer 

med flera och omfattande funktionsnedsättningar ska 

centret i stället bygga broar mellan befintliga verksamheter. 

– Mycket talar för att huvudmannaskapet för ett 

nationellt kunskapscenter ska ligga på statlig nivå, 

men med ett stort mått av brukarinflytande, säger Eva 

Borgström, som inom kort kommer att påbörja en ansökan 

om ännu ett projekt. Denna gång för att utforma 

ett konkret förslag till hur ett kunskapscenter borde 

vara utformat. 

TExT: AGNETA BERGHAMRE HEINS 

U N I K · 1 9 

Aktuellt och lättläst 

I sommar blir det kungabröllop 

och under hösten ska svenska folket 

rösta i riksdagsvalet. Självklart har vi 

lättläst om allt detta! 

För den som är romantiskt lagd har vi två 

böcker om bröllop. I Två roller och ett bröllop får vi 

följa Sofia och Pablo som båda har Downs syndrom. 

De har redan gift sig på låtsas i två pjäser när de 

bestämmer sig för att gifta sig på riktigt. I Äntligen 

bröllop är det Viktor och Hanna som ska gifta sig. 

Men drömmarna om det stora bröllopet verkar gå i 

kras när Viktor förlorar sitt jobb. 

www.ll-forlaget.se 

Med rätt stöd och hjälp kan fler personer delta 

i valet. På vår nya lättlästa webb finns allt du behöver 

veta om politik inför riksdagsvalet. Där hittar du 

bland annat nyheter, länkar om politik, information 

om riksdagen och en sammanställning från de olika 

partierna om just deras ståndpunkter. Dessutom 

bloggar alla riksdagspartier på lättläst svenska under 

hela valkampanjen. Allaväljare görs av Centrum för 

lättlästs nyhetstidning 8 SIDOR och är självklart 

politiskt obunden. 

www.allavaljare.se

LEDARE 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

Unik 

modevisning 

i ronneby 

INLÄGGET 

Nils Blivik 

2 0 · U N I K 

Emma 

Grundtanken med det hela var att visa att funktionshindrade 

kan vara med på allt utan att det 

för den saken behöver bli sämre, berättar Anette 

Svensson från FUB, initiativtagare till evenemanget och 

fortsätter: 

– Temat på modevisningen var schlager. Vi ville inte 

spara på något så vi anlitade proffsiga musiker som sjöng 

schlagerlåtar, ljud- och ljustekniker samt scenbyggare. 

Nio butiker i vår lilla stad ställde gladeligen upp och sex 

salonger stylade mannekängerna. 

Uppvisningen inleddes med lite mingel med dricka och 

tilltugg, samt utställare som sminkade och gjorde i ordning 

naglar, pratade om hälsoprodukter och visade olika 

inredningar. 

Kön utanför Kulturcentrum ringlade sig lång. 

Eva Bergkvist 

Nyligen anordnade FUB en välbesökt och uppskattad modevisning med 

12 mannekänger, varav fem med funktionsnedsättning i Ronneby. 

Åldern på mannekängerna var från fem till 45 år. 

– Föreställningen var mycket fartfylld och blev verkligen 

en succé. Jag tror att alla som var där ansåg att ”våra” 

mannekänger med funktionsnedsättning höjde nivån 

på stämningen i publiken. Det var underbart att se dessa 

otroligt nöjda och stolta mannekänger, berättar Anette 

Svensson vidare. 

Mannekänguppvisningen rönte dessutom stor publicitet, 

såväl i de lokala tidningarna som länstidningar samt 

radio P4 Blekinge. Arrangören Anette Svensson säger att 

hon är jätteglad för det stora interesset från allmänheten 

som modevisningen fått. 

– Det var verkligen lyckat på alla sätt. Jag är mer än 

nöjd med uppvisningen och det är garanterat både 

mannekänger och publiken också, säger Anette Svensson.

Emma & Isabella 

Visar mångfalden på scen 

Regeringens skrivelse om handikappolitiken 

– Regeringens bedömning är att tillgängligheten för personer med 

funktionsnedsättning konkret förbättrats inom de flesta samhällsområden. 

Funktionsnedsättningsperspektivet finns idag mer frekvent 

med i planering och genomförande inom flertalet sektorer. Regeringen 

kan också konstatera att det intensifierade arbetet som inleddes 

efter tillträdet 2006 har haft effekt. Samtidigt återstår arbete innan 

personer med funktionsnedsättning kan ta del av samhällets alla delar 

på jämlika villkor, säger äldre- och folkhälsominister Maria Larsson i en 

kommentar. 

Skrivelsen utgör den tredje och sista uppföljningen av den nationella 

handlingsplanen Från patient till medborgare - en nationell handlingsplan 

för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79). I skrivelsen 

redogör regeringen samlat för hur arbetet med att genomföra 

handlingsplanen har utvecklats sedan den antogs av riksdagen 2000 

och fram till 2010. 

ARE 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

I skrivelsen beskrivs arbetet med att genomföra handlingsplanen, 

den utveckling som arbetet lett till, regeringens sammanfattande 

bedömning av resultatet samt grunden och inriktningsmål för en 

strategi framåt. 

För arbetet mot de övergripande handikappolitiska målen avser 

regeringen utforma en strategi som sträcker sig fem år framåt med 

uppföljningsbara mål och tydliga roller i genomförandet. Regeringen 

har beslutat om övergripande inriktningsmål vilka presenteras i 

skrivelsen. Dessa ska i ett nästa steg konkretiseras i operativa delmål 

som sammanställs i en strategi vilken avses beslutas av regeringen 

inför 2011. 

Läs mer: 

Regeringens handikappolitik (http://www.regeringen.se/sb/ 

d/11879/a/124646) 

www.regeringen.se 

U N I K · 2 1 

Fotograf: Anders Olsson 

TEMA 

BEMÖTANDE OCH 

DELAKTIGHET 

NOTISER 

LEDARE 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET

LEDARE 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

Hitta nya uttryck 

genom konsten 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

Bildskola på Luleå Konsthall är ett etablerat samarbete mellan FUB och Luleå kommun, 

med Margareta Ekholm från FUB som drivande kraft och eldsjäl. 

Unik ringde konstpedagog Lena Dahlberg-Hennix och 

ställde några nyfikna frågor. 

Hur jobbar ni? 

Vi jobbar utifrån aktuella utställningar i konsthallen, ett 

underbart sätt att jobba på. Man går runt och inspireras. 

Prova olika tekniker och får idéer, senaste året har vi bl a 

jobbat med kollage och akvarell. 

Hur är det? 

Varje gång är det glädje, alla längtar till tisdagarna. Att 

få bidra till ytterligare uttryck, att ibland få komplettera 

språket. Vi delar glädjen. 

2 2 · U N I K 

När och vilka träffas? 

Tio tisdagar varje termin, träffas åtta elever mellan 16–76 

år. En skön grupp, med deltagare från Luleå, Boden och 

Kalix. 

TExT: JESPER TOTTIE FOTO: MARGARETA EKHOLM 

Annat aktuellt på Luleå Konsthall 

SKApAnDe SKolA 

Utställningstid: fredag 19 mars – söndag 2 maj 

En utställning skapad av 38 högstadieelever från olika 

särskolor i Luleå – en jättelik installation, bestående av 

bilder och objekt, ord, dans, film och musik.

När man funnits i 51 år är det dags för lite nya takter, tyckte styrelsen 

för FUB Enköping och beslutade att efter årsmötet den 28 februari 

2010 bjuda upp till dans. 

JANTOBBEZ, en lokal duo, spelade glad musik och dansgolvet blev 

så fullt att det dansades även i köksavdelningen. 

Trevliga samarbetspartners medverkade till att arrangemanget blev 

lyckat. Kommunens dagliga verksamhet ställde helhjärtat upp med 

festlokal, personal och smarriga bakverk. 

Studieförbundet Vuxenskolan hjälpte till med musiken, informerade 

om nuvarande verksamhet och samlade in önskemål om framtida 

fritidsaktiviteter för våra medlemmar. 

Den ”gamla” styrelsen fick förnyat förtroende att arbeta vidare med 

FUB Enköpings framtid, så det blir säkert fler roliga årsmöten. 

YvONNE BROMéE, FUB ENKÖPING 

Lättläst för unga och vuxna 

Den nya klänningen 

En dag på jobbet 

Ska vi bo ihop? 

www.lillatlforlag.se 

Tel: 0300-54 14 97 

lyckad fest på FUB:s 

årsmöte i enköping 

ANNONS 

Nr2.1_4 UNIK_Lilla TLf rlag.qxd 2010-03-21 20:37 Page 1 

Den nya klänningen 

En dag på jobbet 

Ska vi bo ihop? 

Tre lättlästa böcker 

med enkel handling. 

21 x 15 cm, 20 sidor 

text och foton i färg. 

Text: Kerstin Frii. 

Foto: Anita Andersson 

Teckenbilagor finns 

på förlagets hemsida. 

Säljer även Kom igång med teckensång 1 och 2. 

ARE 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

Ett gott liv - hela livet 

Solhagagruppen erbjuder en helhetslösning 

för människor med funktionsnedsättning. 

Alla har möjlighet att leva ett gott liv -hela livet! 

Våra tjänster i egen regi, inom LSS och SoL 

Lagen om Stöd & Service, Socialtjänstlagen 

• Specialförskola 

• Utvecklingsboende 

• Korttidsboende 

• Barn- och ungdomsboende 

• Kolloverksamhet 

• Ledsagning 

• Grupp- och serviceboende 

• Gruppboende, 65+ 

• Daglig verksamhet 

• Utredning och behandling 

Kontakta oss så berättar vi mer : 

Försäljningschef Lasse Camehagen 070-352 38 22 

lasse.camehagen@solhagagruppen.se 

www.solhagagruppen.se

DEBATT 

STÖD SAKNAS Det är ologiskt att individer som aldrig 

kommer att kunna arbeta har ett ekonomiskt stöd 

som baseras på tillfälliga avbrott från arbetslivet. 

Regeringen måste agera för de funktionsnedsatta, skriver 

ordförandena för FUB och Autism- och Aspergerförbundet. 

Anders har en inkomst på 6256 kronor i månaden och 

en hyra på drygt 7000. Han går alltså back ungefär 800 

kronor varje månad. Liksom många andra personer med 

omfattande funktionsnedsättning får han ett bidrag från 

sina föräldrar på några tusenlappar varje månad. När 

dagen kommer då de inte längre finns eller har råd att 

skjuta till pengar är han hänvisad till försörjningsstöd, 

socialbidrag, från kommunen. 

Anders är långt ifrån ensam. Han delar sin livssituation 

med många andra personer med utvecklingsstörning 

och/eller autism. Inkomstklyftorna ökar och 

Anders blir allt fattigare. Flera statliga utredningar har 

påpekat att detta inte är acceptabelt. Nu är det hög tid 

att regeringen agerar. 

Förklaringen till den uppkomna situationen är flera: 

dels har många kommuner under flera år försökt och 

lyckats att hitta kryphål i Lagen om särskilt stöd, LSS, som 

gör att de kan ta ut höga hyror av denna grupp, dels har 

Sverige faktiskt inte ett fullgott ekonomiskt stöd till personer 

med livslånga funktionsnedsättningar. Två statliga 

utredningar har fastslagit att dessa personers ekonomiska 

situation måste förbättras. Riksförbundet FUB och Autism- 

och Aspergerförbundet har i en skrivelse uppmanat regeringen 

att snarast tillsätta en sådan utredning. 

Personer med omfattande funktionsnedsättningar har 

ofta de lägsta ersättningarna i sjukförsäkringen eftersom 

de inte haft några arbetsinkomster. De är hänvisade 

till garantiersättningen i socialförsäkringen. 2009 var 

denna högst 102720 kronor per år, alltså 8650 kronor per 

månad. 

LO:s Anna Fransson och Irene Wennemo har varnat 

för att skillnaderna mellan fattiga och rika ökat avsevärt 

under senare år (DN Debatt 8/12 2009). Det gäller särskilt 

personer som är sjuka och arbetslösa, deras blygsamma inkomstökning 

ligger mycket långt under den som förvärvs- 

arbetande har uppnått under samma tid. 

De är få, de som bedöms ha så omfattande funktionsnedsättningar 

att de aldrig kommer att kunna arbeta. 

Det är både otryggt och ologiskt att individer som inte 

alls har möjlighet att delta i arbetslivet har ett ekono 

2 4 · U N I K 

Funktionshindrade 

allt fattigare 

miskt stöd som är uppbyggt som en försäkring mot 

tillfälliga avbrott från arbetslivet. Regeringen kan inte 

längre blunda för det faktum att denna grupps fattigdom 

är akut. 

Övriga medborgares inkomster stiger medan denna 

grupp blir allt fattigare. Situationen är ovärdig ett, trots 

aktuell finanskris, oerhört välmående land som Sverige 

och för oss naturligtvis helt oacceptabel. 

Hyrorna för boenden enligt LSS är på en chockerande 

hög nivå. I propositionen till LSS sägs att en person inte 

ska ha merkostnader på grund av sitt funktionshinder. Hyrorna 

i bostäder med särskild service är på en mycket hög 

nivå och den här viktiga handikappolitiska principen är i 

det närmaste helt satt ur spel. De höga hyrorna i bostäder 

enligt LSS beror på kommunernas hänvisning till bruksvärdesprincipen, 

de boende får alltså betala för sådant 

som kommunerna kostnadsfritt ska tillhandahålla personer 

som beviljats insatser enligt LSS. Exempel på detta är 

värdet av att ha personal och gemensamma utrymmen. 

På sätt och vis sätter Hyreslagen LSS ur spel, trots att 

LSS är en rättighetslag som ska säkra goda levnadsvillkor 

för personer med omfattande funktionsnedsättning. 

Av LSS framgår att kommunerna får ta ut skäliga avgifter 

för bostäder men också att den enskilde ska ha kvar 

tillräckliga medel för sina personliga behov; en förutsättning 

för att uppnå de ”goda levnadsvillkor” som lagen ger rätt 

till. Men genom att ta ut hyra istället för avgift för bostäderna 

anser sig kommunen inte behöva ta hänsyn ens 

till det lägre förbehållsbelopp som Socialtjänstlagen, SoL, 

föreskriver. Enligt en undersökning som genomfördes av 

LSS-kommittén tillämpade endast 24 procent av Sveriges 

kommuner ett förbehållsbelopp så att de boende får tillräckliga 

medel kvar för sina personliga behov. 

Det är hög tid att regeringen snarast tillsätter en 

utredning som analyserar hur personer med funktionsnedsättning 

kan få komma ur den strukturella fattigdom 

som de nu befinner sig i. 

AnnA-lenA KrooK 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE, RIKSFÖRBUNDET FÖR BARN OCH UNGA MED 

UTvECKLINGSSTÖRNING, FUB 

evA norDin olSon 

FÖRBUNDSORDFÖRANDE, AUTISM- OCH ASPERGERFÖRBUNDET 

Publicerad 1 mars i SvD

Mo Gård - Teckenspråk och alternativ kommunikation 

Mo Gård är en resurs för döva och dövblinda 

personer med ytterligare funktionsnedsättning. 

Verksamheten grundar sig på 

gällande lagstiftning inom omsorg, socialtjänst, 

och skola, främst LSS och SoL. 

Vi har en lång tradition och mångårig erfarenhet 

av att arbeta med personer som 

kommunicerar på teckenspråk eller som 

använder andra alternativa kommunikationsformer. 

De områden som vi fokuserar på är; 

Mo Gård 

Mertens Väg 5 

612 40 Finspång 

arbete, boende, fritid och utbildning. För att 

uppnå största möjliga nytta sker alla dessa 

insatser i samverkan och samförstånd. 

Förutom boenden på ett flertal platser i 

landet kan vi även erbjuda vår kompetens på 

brukarens hemort. Insatsen 

genomförs givetvis 

med samma höga 

kompetens och kvalitet 

som vid våra boenden. 

Tel Växel: 0122-236 00 

Fax: 0122-236 90 

Texttel: 0122-236 80 

mogard@mogard.se 

www.mogard.se 

U N I K · 2 5

Författarporträttet: Jonas Helgesson 

är jätteglad för att så många läst och tyckt om min 

första bok. Självfallet hoppas jag på att den här ska 

-jag 

bli lika omtyckt, även om det är en helt annan typ av 

bok, säger Jonas Helgesson. 

Det är andra gången gillt. Första mötet i Örebro gick om 

intet på grund av SJ:s tågkaos. Nu har Jonas parkerat bilen 

mitt i city, och jag är ute i god tid. Så är även Jonas som 

redan hunnit äta klart lunchen. 

Denna dag har han kört från Göteborg till Stockholm, 

där han haft en av sina många föreläsningar, och efter 

vårt möte väntar en ny grupp i Solna som ska låta sig 

inspireras av en av landets numera mest anlitade motivationsföreläsare. 

Och att Jonas idag kan kalla sig författare och föreläsare 

tycker han är jättekul. 

– Mitt liv är väldigt hektiskt, men otroligt spännande 

just nu. Sedan tre år tillbaka har det rullat på i högt 

tempo. Ibland befarar jag att jag kommer att bli landets 

första utbrända person med en cp-skada, säger han med 

glimten i ögat och 250 föreläsningar senaste tre åren. 

I starka kastvindar 

För är det något man slås av direkt när man möter Jonas, 

är det glimten i ögat och de snabba växlingarna mellan 

allvar och skämt. Och att han är en person som ständigt 

registrerar och väger sin omgivning är också tydligt. 

Det är också så den nya boken upplevs. Tankeväckande 

beskrivningar av olika situationer Jonas varit i, blandas 

med tankar och reflektioner om vad som är väsentligt i 

livet, och hur man på bästa sätt kan ta vara på livets möjligheter 

även, om man som Jonas själv beskriver sitt liv, 

ibland måste ta sig fram både i uppförsbackar och starka 

kastvindar. 

– För egen del tror jag att jag behöver lite motstånd i livet. 

Det håller igång mig och driver mig framåt, så har det 

nog alltid varit. Med det menar jag självfallet inte att det 

för den delen alltid har varit enkelt, motståndet har också 

i vissa perioder eller stundtals gjort mig både vansinnig 

och ledsen, säger Jonas. 

Men vad gör då Jonas till en så populär föreläsare. När 

man läser boken och hör honom tala så känns en del igen 

från andra proffs i branschen som t ex Stefan Einhorn, 

som Jonas också föreläst ihop med. 

– Jag tror att alla som möter mig förstår att det krävs 

2 6 · U N I K 

Kebnekaise 

nästa! 

Ett Cp-bra liv! Det är titeln på Jonas Helgessons nya bok. 

Den förra som kom för tre år sedan ”Grabben i kuvösen bredvid” 

fick även den ett varmt välkomnande. 

en stor portion envishet, men även att ha människor i min 

omgivningen som trott och tror på mig, för att nå dit hän 

där jag är idag. När människor möter mig tror jag de ofta 

tänker, oj, kan han, då borde jag också kunna, säger Jonas 

Helgesson. 

Ofärdig är ett fint ord 

Men något han alltid reagerat starkt på under alla år är de 

kommentarer han ofta fått om att han är så glad och pigg. 

Ungefär som att han inte borde det då han har en cp-skada 

och har en funktionsnedsättning. 

– Jag använder alltid ordet handikappad. Det tycker jag 

är mer jämlikt på något sätt, alla människor är handikappade 

i något avseende. Jag tycker t o m att ofärdig är ett 

fint begrepp, att man liksom inte är riktigt färdig än. Det är 

inte ett så statiskt begrepp. Men attityden att man inte kan 

vara glad och nöjd då man har ett funktionshinder är rent 

av kränkande. Självfallet ska man inte påstå att livet är lätt 

eller lättare att leva, men det behöver inte heller kännas 

sämre och mer olyckligt. Funktionshindret är ju bara en del 

av mitt liv, och min livskänsla är högst individuell. Så är 

det för alla människor. Det är viktigt att komma ihåg, säger 

han med eftertryck. 

Numera bor Jonas i Malmö tillsammans med sin fru 

Hanna. Till Malmö flyttade han för ett tiotal år sedan från 

Göteborg. Då ville han pröva vingarna, flytta hemifrån och 

bygga sig ett självständigt liv. 

– Jag ville bli en egen individ. Man kan väl sammanfatta 

mina första år i Malmö som rätt kämpiga. När jag började 

studera mötte jag rätt mycket misstro och krångel, likaså 

när jag ville starta ett eget företag. Kontakterna med myndigheterna 

var helt enkelt jobbiga. De tyckte ungefär att det 

vore enklast för alla om jag fick sjukbidrag på livstid. Idag 

kan jag faktiskt skratta åt det. 

Malmö och hemmet i alla ära, men för Jonas del är 

resandet mellan olika delar av landet det som dominerar 

i vardagen. Snart har han sett varenda liten stad i landet. 

Hustrun Hanna som är civilingenjör lever också ett mycket 

energiskt liv. 

– Det är nog en förutsättning. Vi kan förstå varandra bra 

och acceptera att vi båda arbetar mycket för närvarande, 

säger Jonas och erkänner att han inte gillar att sova på hotell. 

– Jag kan känna mig väldigt ensam på ett hotellrum 

ibland, samtidigt får jag mycket tid till eftertanke när jag 

FORTSÄTTNING PÅ SID 28

U N I K · 2 7

kör alla mina mil genom landet, och när jag är ensam på 

hotellen finns tid för skrivandet. Men mest har jag skrivit 

på helger, ledigheter mm. Och bloggen som jag uppdaterar 

regelbundet hämtar jag också mycket från både till 

mina föreläsningar, men även till min senaste bok. 

Även om alla inte är lika målmedvetna som Jonas, har 

hans föreläsningar och böcker gett många både hopp och 

mod att ta ett steg till i livet. Ett exempel var en hörselskadad 

dam som kom fram till Jonas och tackade för en 

fantastisk föreläsning och att hon blivit så stärkt. 

– Hon hörde inte vad jag sa, men för henne betydde det 

så mycket att jag bara fanns där. Som en levande förebild. 

Det värmde verkligen, säger han. 

I första hand människa 

– Under 2000-talet har det växt fram ett större intresse 

kring frågor om funktionshinder. Personal kompetensutvecklar 

sig och fler och fler med funktionshinder märks 

i samhället i stort, även om det fortfarande finns otroligt 

många fördomar och hinder, säger Jonas. 

Han är noga med att påpeka att han tidigt bestämde sig 

för att han i första hand är människa, med allt vad det 

innebär av rättigheter och skyldigheter. CP-skadan kommer 

i andra hand och bestämmer inte över livet. 

– Jag väljer alltid medvetet att synas i samhället. Självfallet 

kan det provocera och det innebär att jag också 

råkar ut för jobbiga situationer. Då är det viktigt att välja 

sina steg eller ”krig”. Ibland måste man också bara låta 

saker glida förbi och stänga av, och andra gånger har jag 

energi att ta kamp mot fördomar och ”dålig” beteende, 

säger han och berättar om när han då och då blivit tagen 

för att vara påverkad av droger. 

– I en konsumbutik i Stockholm nekades jag t ex köpa 

mellanöl. Först trodde jag det berodde på att jag ser rätt 

ung ut, trots mina dryga 30, men nej, killen i kassan sa att 

han inte fick sälja öl till berusade personer. Sådant känns, 

säger Jonas och fortsätter: 

2 8 · U N I K 

Men ibland blir man också smått rörd över folks överdrivna 

omtanke; gamla damer som tycker jag ska sitta på 

bussen, eller som ger mig en guldpeng i handen. Det kan 

man ju inte bli arg över, även om det säger en hel del om 

synen på personer med funktionshinder som människor 

det de facto är synd om. 

Och inte förvånande är också bemötande en av kärnfrågorna 

i såväl föreläsningar, böcker, blogg och också stå 

upp-uppträdanden även det en del i Jonas breda register. 

– Många pratar så mycket om bemötande, och självfallet 

är det viktigt rent generellt, men det allra viktigaste är 

ändå att bli mött. Alla längtar vi väl efter att bli tagna på 

allvar och riktiga möten mellan människor. 

– Det är väl det jag vill förmedla mest. Och att man faktiskt 

oftast har val i sitt liv; att det gäller att inte fastna i 

det som är dåligt eller tycka synd om sig själv. Det bär inte 

framåt. En annan ännu viktigare fråga är drömmar; allas 

rätt att ha drömmar. Personer med funktionshinder har 

ofta lågt ställda förväntningar på sig, blir ofta överbeskyddade 

och förväntas inte ta några utmaningar, säger Jonas. 

Själv växte han upp med bl a en mamma som hela tiden 

vågat utsätta Jonas för nya saker och utmaningar. Något 

han är väldigt tacksam för. 

– Tidigare satt jag i rullstol eftersom jag går rätt vingligt. 

Men efter en 18-håls golfrunda med min pappa för 

snart 20 år sedan, konstaterade mamma helt frankt: ”Se 

du behöver ingen rullstol”, och slängde den. Och visst 

hade hon rätt. 

Och Jonas som både vill utmana, ge andra något att fundera 

över och ”bita” i och inte minst fortsätta visa att med 

vilja och träning kommer man en bra bit på väg har nu ett 

nästa stort mål i livet, eller snarare högt ställt mål: 

– Till sommaren ska jag bestiga Kebnekaise tillsammans 

med min gode vän och personliga tränare. När jag står där 

uppe tänker jag ringa färdtjänsten, säger han och avfyrar 

ett av sina många skratt 

… sen tar vi hissen ner till garaget. Jonas kliver in i bilen 

för att avverka ännu några mil, en förläsning till och 

sedan tillbaks till Malmö, Hanna och bloggen… 


FÖLJ JONAS HELGESSON PÅ HANS BLOGG: www.jonashelgesson.se

TVÅ STUDIEDAGAR OM STÖD OCH SERVICE TILL 

PERSONER MED INTELLEKTUELLA FUNKTIONSHINDER 

ANNONS 

INTRA I SAMARBETE MED FUB OCH STIFTELSEN ala 

www.unikforsakring.se 

Kontakt: 

Per Liljeroos 

E-post: 


Telefon: 

08 50 88 66 88 

intradagar 

27–28 september 2010 

UNIK FÖRSÄKRING | Logotyp | skiss 01 

RBRT CREATIVE | Robert Samsonowitz | rbrt@rbrt.org | www.rbrt.org 

Årets Intradagar tar upp en rad spännande 

frågor. Medverkar gör bland annat: 

Majgull Axelsson, Elisabeth Olin, 

Bibbi Ringsby Jansson, Kulturlabbet, 

Bo Kahnberg, Maud Deckmar, Magnus Tideman, 

Karin Jöreskog, Erik Tillander, Stefan Ilstedt, 

Karin Sääf Göransson och Karl Grunewald. 

Plats: Essinge konferenscenter, Stockholm. 

Anmälan: Kan göras till FUB, Iréne Engstrand, 

tel: 08-508 866 24. 

E-post: intradagarna@fub.se 

Pris: 2 dagar inkl lunch och kaffe: 2 900 kr. 

Läs mer på 

Nu är programmet klart! 

intradagar 

27–28 september 

www.intra.info.se 

www.fub.se 

Varför UNIK FÖRSÄKRING? 

• Man ska känna sig trygg, försäkringen 

hjälper dig när du bor i ett gruppboende. 

• Du kan glömma låsa, lämnat ut nyckel 

till personalen, försäkringen täcker stöld 

upp till 20 000 kr, utan en massa tillläggsförsäkringar 

som är svåra att förstå. 

• En s.k. drulleförsäkring ingår (täcker 

plötsliga och oförutsedda skador på lös 

egendom) 

• Elrullstolar och annat fordon som inte är 

registreringspliktigt är försäkrat 

• Vi kan vara med och påverka utveckla 

produkten, vi kan var med och påverka 

vid en eventuell skada som regleras på 

ett sådant sätt så att medlemmen känner 

sig åsidosatt.

3 0 · U N I K

Fotograf: Robert Nygren 

lekfull uppfinning kan 

motverka benskörhet 

hos barn med 

funktionsnedsättning 

Med uppfinniningen Hoppolek, ett hjälpmedel för barn med funktionsnedsättning, som syftar 

till att motverka benskörhet, tog Ylva Dalén hem priset som Årets kvinnliga uppfinnare 2010. 

– Jättekul. Nu hoppas jag att intresset för den här produkten sprider sig, 

säger Ylva Dalén, som arbetat åtta år med uppfinningen. 

Ylva Dalén är sjukgymnast och i sitt arbete mötte 

hon tidigare många barn med svåra funktionsnedsättningar. 

Dessa barn har ibland svårt att göra 

vissa rörelser, och kan inte stå upp och belasta sitt skelett 

genom hopp och spring. Därför drabbas dessa barn oftare 

av benskörhet. För att på ett mer lustfullt sätt kunna 

motivera dessa barn till rörelse uppfann Ylva Dalén lekställningen 

Hoppolek. 

– Den här produkten bygger på barnens egen motivation 

att röra sig. Det ska vara kul och lustfullt med fysisk 

aktivitet, säger Ylva Dalén. 

Uppfinningen består av en platta som kan vibrera på 

olika sätt. Med hjälp av en hoppställning kan barnet stå, 

hoppa, och snurra på en platta. Barnet styr rörelserna 

själva med hjälp av färgglada knappar. Genom att trycka 

på de olika knapparna kan barnet bestämma hur plattan 

ska röra sig och på så sätt själv styra över roliga rörelser. 

Lekställningen kan också kopplas till musik. 

Hoppa, snurra och skutta 

– För barnen ska det vara lustfullt att röra sig. Barn gillar 

fysisk aktivitet och jag har byggt Hoppolek utifrån barns 

ANNONS 

generella behov, inte så mycket efter funktionsnedsättning. 

Rörelserna barnen utför i hoppställningen stimulerar 

benbyggandet i skelettet och kan därigenom motverka 

benskönhet. Men framförallt får barnen sin leklust tillfredställd 

med hjälp av Hoppolek, och väldigt många barn 

väljer också att använda alla tre knapparna och rörelserna 

samtidigt. Det beror säkerligen på att barn helt enkelt gillar 

att snurra, hoppa och skutta, säger Ylva Dalén. 

Och Wanja Bellander, VD för Svenska uppfinnareföreningen, 

SUF, tycker det är roligt att premiera en uppfinnare 

som gör ett viktigt arbete, mot en målgrupp som inte 

många inriktar sitt arbete mot. 

– Ylva Dalén har med stor uthållighet och hängivet 

arbete fört projektet Hoppolek till framgångar, menar 

hon. 

Årets kvinnliga uppfinnare är instiftat av Margareta 

Andersons Fond, som hade sin första utdelning på internationella 

kvinnodagen den 8 mars 2006. Fonden administreras 

och förvaltas av QUIS och SUF, Svenska Uppfinnareföreningen. 

Mer information om Hoppolek finns på: www.hoppolek.se 


Värna är en sammanslutning av Läkepedagogiska och Socialterapeutiska 

verksamheter i Sverige. Dessa verksamheter riktar sig till barn, ungdomar 

och vuxna. 

Vi värnar om personer med funktionsnedsättningar 

och vill presentera våra 

fantastiska verksamheter inom boende, 

daglig verksamhet och skola. 

För mer inspiration och information 

besök www.värna.nu 

Förbundet för antroposofisk 

läkepedagogik & socialterapi 

– boende, utbildning & arbete.

TE 


DELAKTIGHET 

NOTISER 

LEDARE 

KRÖNIKA 

Ny stiftelse för personer med Smith Lemli Opitz syndrom 

LANDET RUNT 

Har du ett barn med det sällsynta syndromet 

Smith Lemli Opitz syndrom (SLO)? Eller 

känner du till en person med detta syndrom? 

Personer med SLO har en nedsatt förmåga 

att bilda kolesterol, vilket ger många funktionsnedsättningar. 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

– regeringsuppdrag om en uppmärksamhets vecka 

kring matvanor och fysisk aktivitet 

Det övergripande syftet för veckan är att 

stimulera arrangemang som ökar kunskapen 

och medvetenheten om goda matvanor 

och fysisk aktivitet och dess betydelse 

för hälsan. Vi ska särskilt uppmärksamma 

sociala skillnader i hälsa och nå de grupper 

som har särskilda behov, personer med intellektuell 

funktionsnedsättning, samt förbättra 

förutsättningarna för individer att 

delta i hälsosamma aktiviteter. 

ANNONS 

PERSONLIG ASSISTANS 

PÅ DINA VILLKOR 

Hos oss får du vara med och välja din personliga 

assistent. En person du trivs med och som 

hjälper dig med det du önskar, på det sätt du 

vill och när det bäst passar dig. 

3 2 · U N I K 

www.a-assistans.se 

På 1990-talet bildades en intressegrupp 

inom FUB för personer med SLO. Nu har 

vi startat en stiftelse för att stödja personer 

med SLO och deras anhöriga – Stiftelsen 

JMR. Stiftelsen arbetar för att samla och 

sprida kunskap och erfarenheter om SLO. 

Personer med intellektuell funktionsnedsättning 

är en särskilt utpekad målgrupp 

i regeringsuppdraget kring uppmärksamhetsveckan 

2010. Denna grupp kommer 

dels nås på samma arenor som ovan, 

exempelvis skolan/särskolan och fritiden, 

liksom gruppboenden. 

veckan genomförs 19–25 april 

(vecka 16) 2010 

Mer info: www.ettfriskaresverige.nu 

Du hittar hemsidan genom att klicka på 

länken http://stiftelse.jmr.se/ 

Kontakta gärna oss i stiftelsen JMR. 

E-postadress finns på hemsidan. Karin 

Mossler och Anders Rockström, föräldrar till 

ett barn med SLO och stiftelsens grundare. 

ny rutin när 

resenär och 

ledsagare 

ska mötas på 

stationer 

Från och med måndagen den 15 mars 

påbörjas införandet av flexibla mötestider för 

ledsagning på stationer. Vid vilken tid som 

resenär och ledsagare ska träffas på kommer 

att bli beroende av vilken station man reser 

ifrån och vilket behov av hjälp resenären har. 

De nya mötestiderna varierar från 10 

minuter till 30 minuter innan tågets avgång. 

Resenären får information om mötestid vid 

bokningstillfället samt att det står på bokningsbekräftelsen 

vid vilken tid mötet mellan 

ledsagare och resenär skall ske. 

Nu ses möjligheten att också kunna 

erbjuda ledsagning till och från buss över och 

om resenärer med pendlarkort, årskort eller 

månadskort ska kunna boka sin ledsagning 

själv direkt i bokningssystemet. 

Synpunkter från resenärer har varit viktiga 

för att införa flexibla mötestider. För att 

kunna utveckla tjänsten är det viktigt att vi 

även fortsättningsvis får in synpunkter från 

resenärer, trafikföretag och andra intresseorganisationer. 

Kontakta oss gärna om du har 

synpunkter eller har andra frågor gällande 

stationsledsagning på stationsledsagning@ 

jernhusen eller ring Thomas Brock, tillgänglighetsansvarig 

på Jernhusen på telefon 

021-440 43 15. 

Mer info på: www.stationsledsagning.se

Långt kvar innan barn kommer till tals 

Det är långt kvar innan barn och unga med 

funktionsnedsättningar kan vara med och 

påverka stödet de får av samhället. 

Samtidigt vill personal som ger stöd 

utveckla delaktigheten och bli bättre på 

att inhämta barnens egna synpunkter och 

önskemål. 

Det visar Handikappförbundens projekt 

Egen växtkrafts undersökning: ”Hur kommer 

barn till tals hos er?” Personal på bland annat 

syncentraler, barn- och ungdomshabiliteringar 

och datatek har svarat på enkätfrågor 

om hur de tar reda på barnens synpunkter 

när insatser planeras och genomförs. 

100 personer svarade på enkäten och nästan 

alla säger att de lyssnar på barnen. Men 

Regeringen lanserar inte skrivelsen med en 

fortsättning av den nationella handlingsplanen 

för handikappolitik den 23 mars, som det 

var sagt. Processen har stannat av och det är 

i dagsläget oklart när regeringen kommer att 

fatta beslut om ny handlingsplan. 

Handikappförbunden ser ett tydligt 

mönster i regeringens hantering av frågor 

som rör bristande tillgänglighet i samhället - 

oavsett om det handlar om ny handlingsplan 

för svensk handikappolitik eller om bristande 

tillgänglighet som diskrimineringsgrund. 

Den utredning om bristande tillgänglighet 

som diskrimineringsgrund som Integrations- 

och jämställdhetsminister Nyamko Saboni 

beställde i början av 2009, blev klar för några 

de har olika åsikter om hur kompetenta barn 

är att delta i planering och beslut. Personalen 

ger också mycket olika svar på frågan: Får 

barn stöd i att uttrycka sina åsikter? Ett sådant 

stöd är en förutsättning för att barn ska 

kunna vara med och planera och fatta beslut. 

Barns delaktighet tar tid. Därför är det 

anmärkningsvärt att bara en fjärdedel av 

verksamheterna har tydliga riktlinjer som stöd 

för personalens arbete med att se till att barn 

kommer till tals – och att vuxna lyssnar. 

Personalen ser det som ett dilemma när 

barn och föräldrar tycker olika om barnets 

behov. Barns och vuxnas synsätt skiljer sig åt 

och det är ett starkt skäl till att barn måste 

höras. Därför är det allvarligt att endast 

Regeringen lägger handikappolitik på is 

månader sedan. Det finns oklarheter också 

kring när den ska behandlas. 

Medborgarperspektivet genomsyrar inte 

de politiska beslut vi ser tas idag. På SJ plockar 

man bort rullstolsplatser från tågen i stället 

för att utöka dem. Endast 43 procent av 

svenska myndigheter har lättläst information 

på sin webbplats. Det innebär att 

Sveriges lässvaga medborgare, cirka en och 

en halv miljon, stängs ute från stora delar 

av samhället. I annan offentlig miljö, som 

bio, restauranger, affärer med mera, har det 

gjorts försumbara framsteg när det gäller 

tillgänglighet. Det innebär att handikapprörelsens 

krav på lagstiftning är mer aktuell än 

någonsin. 

– Skriftliga omdömen är viktiga verktyg för att 

kunna följa upp elevens resultat och för att 

ge tydlig information till föräldrarna, men de 

ska vara hemliga för andra, säger utbildningsminister 

Jan Björklund. 

Skolor ska dokumentera allt fler uppgifter 

om elever, exempelvis i individuella utvecklingsplaner. 

Regeringen har därför beslutat 

att tillsätta en utredning för att skärpa sekretesslagstiftningen 

för skolväsendet. 

Utredningen ska se över vad det är för sorts 

uppgifter som skolorna har om eleverna i 

individuella utvecklingsplaner och åtgärdsprogram 

och föreslå hur sekretesskyddet för 

dem kan stärkas. Skriftliga omdömen och 

andra uppgifter om en enskilds personliga 

hälften av stödverksamheterna kan erbjuda 

barnen tolk. 

– Sverige har ratificerat Konventionen om 

rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 

Vi i Handikappförbunden förväntar 

oss därför att en handlingsplan för den 

fortsatta handikappolitiken lanseras snarast, 

säger Ingrid Burman, ordförande i Handikappförbunden. 

– Vi förutsätter också att den har högt 

ställda mål och att tidigare löften som getts 

uppfylls. Vi vill även se att Sverige lagstiftar 

om att bristande tillgänglighet är diskriminering. 

Full delaktighet nu – inget annat duger! 

KÄLLA: HANDIKAPPFÖRBUNDEN 

Skriftliga omdömen blir hemliga 

förhållanden, t ex om stödåtgärder, ska bli 

hemliga. 

Även andra uppgifter, sådant som rör 

elevvård som eleven exempelvis berättar för 

sin lärare, bör ha starkare skydd, så att de 

vanligtvis är hemliga. 

Reglerna för tystnadsplikt för personal i 

enskild verksamhet (dvs. fristående skolor, 

enskild förskoleklass och enskild förskolverksamhet 

och skolbarnsomsorg) ska också 

ändras, så att reglerna så långt som möjligt 

motsvarar reglerna i offentliga skolor. 

Utredningen ska överlämna sitt betänkande 

senast den 1 februari 2011. 

KÄLLA: UTBILDNINGSDEPARTEMENTET 


DELAKTIGHET 

NOTISER 

LEDARE 

KRÖNIKA 

För mer information kontakta utredaren 

Tove Rinnan tel: 0707 77 51 11 

Ladda ner rapporten på www.hso.se/vad-vigor2/Projekt/Egen-vaxtkraft/Material/ 

Projektet Egen växtkraft - Barns och ungdomars 

delaktighet, självbestämmande och 

fri görelse - drivs av Handikappförbunden 

i samverkan med Barnombudsmannen, 

med medel från Arvsfonden. Projektet pågår 

2008–2011. 

Läs mer på: 

www.handikappforbunden.se 

www.barnombudsmannen.se 

LANDET RUNT 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

U N I K · 3 3

TE 


DELAKTIGHET 

NOTISER 

LEDARE 

Proposition om Lex Sarah och socialtjänsten 

KRÖNIKA 

LANDET RUNT 

Regeringen överlämnade nyligen propositionen 

(2009/10:131) Lex Sarah och socialtjänsten 

– förslag om vissa förändringar till 

riksdagen. 

I propositionen föreslår regeringen att den 

så kallade lex Sarah-bestämmelsen ändras så 

att det i socialtjänstlagen stadgas att var och 

en som fullgör uppgifter inom socialtjänsten 

eller vid Statens institutionsstyrelse (SiS) ska 

medverka till att den verksamhet som bedrivs 

och de insatser som genomförs är av god 

kvalitet. 

Regeringen föreslår att motsvarande 

lydelse införs i lagen om stöd och service till 

vissa funktionshindrade, förkortad LSS, för var 

och en som fullgör uppgifter enligt den lagen. 

Var och en som fullgör uppgifter inom dessa 

verksamheter ska vara skyldig att rapportera 

om missförhållanden, eller påtagliga risker för 

FS-LEDAMOT 

FUB-NYTT 

INLÄGGET 

ANNONS 

missförhållanden, till berörd nämnd, till SiS 

ledning eller, i yrkesmässigt bedriven enskild 

verksamhet, till den som bedriver verksamheten. 

Rapporteringsskyldigheten uppkommer 

redan om någon kan komma i fråga för 

en insats, alltså inte enbart om han eller hon 

redan beviljats en insats. Skyldigheten gäller 

dock inte för frivilligarbetare. 

Den som bedriver yrkesmässig enskild 

verksamhet ska informera berörd nämnd om 

rapporten. Den som ska motta rapporter ska 

också informera den som fullgör uppgifter i 

berörd verksamhet om de skyldigheter som 

åvilar honom eller henne, både avseende 

rapportering och att medverka till god 

kvalitet. 

Regeringen föreslår också att det i socialtjänstlagen 

införs en skyldighet för nämnden, 

SiS ledning och den som bedriver en yrkes- 

mässig enskild verksamhet att utan dröjsmål 

avhjälpa eller undanröja ett miss förhållande, 

eller en påtaglig risk för missförhållande. Ett 

allvarligt miss förhållande, eller en påtaglig risk 

för ett allvarligt missförhållande, ska också 

snarast anmälas till Socialstyrelsen. Motsvarande 

skyldighet införs i LSS. Anmälningsskyldigheten 

gäller oberoende av om missförhållandet 

avhjälpts eller risken undanröjts. 

Vidare föreslås att det i socialtjänstlagen 

och LSS införs en skyldighet för den som 

bedriver yrkesmässig enskild verksamhet 

att utreda och dokumentera rapporter om 

missförhållanden eller påtagliga risker för 

missförhållanden. 

De föreslagna författningsändringarna 

föreslås träda i kraft den 1 juli 2011. 

www.regeringen.se

M-008-ASS 

Tobias, vinnare i 

Regeringsrätten. 

Får du den hjälp som du har laglig rätt till? 

Ring oss så hjälper vi dig kostnadsfritt. 

Förra året hjälpte vi 112 personer som 

saknade personlig assistans till ett bättre 

liv. Tobias är en av dessa som till sist ck 

den hjälp han har rätt till efter ett beslut 

i Regeringsrätten. Det krävdes ett stort 

engagemang, envishet och djup kunskap 

om personlig assistans och de lagliga 

rättigheter som nns. 

Av erfarenhet vet vi att många inte 

känner till att de har rätt till personlig 

Tel 020- 30 31 00 • www.assistansia.se 

assistans eller så har de inte kraft att 

hävda sin rätt. Om du är det minsta 

tveksam hur det är för din del så råder vi 

dig att kontakta oss. Assistansia har en 

juridisk avdelning med gedigen erfarenhet 

och hög kompetens som står till ditt 

förfogande utan att det kostar dig något. 

Assistansia är specialister på personlig 

assistans och Tobias är en av våra kunder. 

Läs gärna berättelsen om honom på 

www.assistansia.se. Vår vision är att alla 

har rätt till ett bra liv. Om du tycker 

att det låter intressant så är du varmt 

välkommen att höra av dig till oss.

Målet är att ge unga vuxna ett självständigt liv och ett arbete att gå till. 

Vårtmål med vår dagliga verksamhet är att 

erbjuda meningsfulla arbetsuppgifter och 

bidra till en ökad självständighet. Den personliga 

utvecklingen stimuleras av att vi 

anpassar verksamheten efter varje persons 

behov och förmåga. 

ANNONS 

Vi kommer hela tiden följa varje enskild 

persons utveckling och vara öppna för 

förändringar och förbättringar. För oss är 

friskvård en viktig ingrediens i verksamheten. 

Friskvårdsinslagen består av dagliga 

fysiska aktiviteter, kunskap om en närings- 

riktig kost, vilka krav ett arbete ställer på 

oss och vilans betydelse, allt för en optimal 

utveckling. Vi tror på en daglig verksamhet 

som kan skapa en balans mellan ”kropp och 

själ”, det kräver personal med rätt kompetens, 

lyhördhet och flexibilitet. 

Hos oss präglas den dagliga verksam- 

heten av glädje, trygghet och förståelse. 

www.cameleonten.se 

Utvecklingspedagogik Sverige AB driver Svedenskolan, Häggviks Gymnasium och LSS-verksamheterna Häggviks Skolinternat, Rudebacken och Cameleonten samt korttidstillsyn. 

Box 418, 191 24 Sollentuna. Besöksadress Häggviksvägen 4, Häggvik. Telefon 08-517 07 100. Fax 08-517 07 145. 

www.utvecklingspedagogik.se • kontakt@up.se

. lattlast 

.. 

F U B F ö r B a r n , U n g a o c h v U x n a m e d U t v e c k l i n g s s tö r n i n g · n U m m e r 2 a p r i l 2 0 1 0 

Dogge Doggelito 

.. 

Tipsa Unik – vad ska vi skriva om? 

agneta.heins@fub.se, Riksförbundet FUB 

Postadress: Box 6436, 113 82 Stockholm, Tel: 08-508 866 00 

U N I K · 3 7

.. .. 

lattlast 

3 8 · U N I K 

Från andra sidor i Unik: 

SiD 10 

Theresia Widarsson älskar att sjunga 

Nyligen sjöng Theresia Widarsson på Melodifestivalen. 

Men hon har inte alltid vågat stå på scenen, 

även om hon älskat att sjunga. 

För cirka tio år sedan började hon i Glada Hudik-teatern. 

Då var de inte så kända som nu. Tack vare teatern 

har Theresia fått ett bra självförtroende 

och tränat sin sång ännu mer. 

– Jag är aldrig nervös när jag står på scenen. 

Då är det bara sång och musik som gäller. 

Jag älskar att sjunga!, säger hon. 

SiD 26 

ny bok av jonas Helgesson 

Jonas Helgesson har skrivit en ny bok. 

Den heter ”Ett CP-bra liv!” 

Hans första bok ”Grabben i kuvösen bredvid”, 

handlade om hans liv som CP-skadad. 

Den här boken beskriver många situationer från Jonas 

eget liv. Samtidigt är det en bok om motivation, 

och om att ta kamp mot fördomar 

och att våga ha drömmar. 

Tipsa Unik 

– vad ska vi skriva om? 


Riksförbundet FUB 

Postadress: 

Box 6436 

113 82 Stockholm 

Tel: 08-508 866 00

SiD 18 

Omslag: Dogge Doggelito 

Fotograf: Per Trané 

till 

mångas 

nytta om 

behovet av ett nationellt kunskapscenter för frågor 

om era och omfattande funktionsnedsättningar 

Projekt nr 2008/042 


AnnCharlotte Carlberg 

”till allas nytta” – ny rapport från FUB 

Rapporten ”till allas nytta” visar att det finns ett behov 

av ett nationellt kunskapcenter 

kring frågor som rör personer med flera 

och omfattande funktionsnedsättningar. 

Eva Borgström på FUB och AnnCharlotte Carlberg, 

som tidigare var kanslichef på FUB har gjort rapporten. 

– Många skulle ha nytta av ett nationellt kunskapcenter. 

Den här rapporten visar verkligen 

att det behövs, säger Eva Borgström på FUB. 

SiD 20 

populär modevisning i ronneby 

Nyligen anordnade FUB i Ronneby en modevisning. 

Det var 12 mannekänger som visade kläder. 

Fem av mannekängerna hade funktionsnedsättningar. 

– Vi vill visa att även personer med funktionsnedsättningar 

kan vara bra modeller. Visningen blev jättelyckad. 

Många butiker i Ronneby ställde upp med kläder 

och publiken och modellerna hade väldigt trevligt. 

Det berättar Anette Svensson från FUB i Ronneby. 

LEDAREN 

Klippan 

har ordet 

När jag skriver det här är jag nöjd, men trött! 

Den 19 mars drog vi igång ”Stefan och Krister-bloggen”. 

Jag och Krister Ekberg bloggar och är med på 

”Ta plats!” på Kulturhuset i Stockholm. 

”Ta plats!” är en utställning som vill visa konsten 

som ett sätt att skapa tillgänglighet. 

Första helgen hade vi besök av Mats ”ICA-Jerry” Melin. 

Ola Elmqvist hade tagit bilder av honom 

som var med på utställningen. 

Jag frågade honom om 

bilderna. 

Sen undrade jag om Glada 

Hudik. 

Han sa att om något är roligt 

så blir det aldrig så jobbigt 

som man kanske tror. 

Han säger att reklamfilmen för ICA 

har gjort att fler med funktionsnedsättning 

får jobb på ICA. 

Rockringen var också där. 

Gå in på www.stefanochkrister.fub.se 

för att se vår intervju med dem! 

Vi spelade bordshockey också. 

Kom och spela du med! 

Vi finns på Kulturhuset i Stockholm, 

varje helg till och med 13 juni. 

Utom när det är stämma. 

Då ses vi i Bålsta. 

Stefan Bartsch, Riks-Klippans styrelse 


Riks-Klippans styrelse 

stefan.bartsch@fub.se 

U N I K · 3 9

.. .. 

lattlast 


På Kulturhuset i Stockholm pågår som bäst FUB:s aktivitet Ta Plats! 

Där bloggar Stefan Bartsch och Krister Ekberg varje helg. 

De bloggar om hur man kan förändra världen 

genom sina egna berättelser. 

Så här skriver de på sin blogg: 

Några skrattar åt Stefan och Krister, en del inte alls. 

Vi är två glada killar med hjärtat på rätt ställe, 

men vi vill mer än att bara vara glada. 

Vi vill förändra världen, förinta fördomar 

krossa orättvisor och stoppa diskriminering. 

Vi är här för att stanna, vi vill leva vår dröm fullt ut. 

Besök Stefan och Krister på nätet: http://www.stefanochkrister.fub.se/ 

4 0 · U N I K

TA plATS! 

TA PLATS! är ett projekt som vill visa hur konsten 

kan påverka tillgänglighet. 

Det började i mars och pågår i tre månader 

på Kulturhuset i Stockholm, 

med bland annat konst, seminarier, utbildningar och workshops. 

Efter tre månader ska projektet Ta Plats 

fortsätta på andra platser i Sverige under minst ett år. 

Tanken är att öka kunskaperna i samhället om tillgänglighet. 

TA PLATS! drivs av Konstfrämjandet 

tillsammans med Kulturhuset i Stockholm, 

FUB, Medis 5 och Independent Living Institute. 

U N I K · 4 1 

Foto: Anna Ekberg

4 2 · U N I K

Dogge Doggelito 

– Sveriges rap kung! 

Dogge om någon har visat att drömmar 

kan bli verklighet. 

Redan som liten grabb i förorten Botkyrka 

i Stockholm drömde han om att bli känd 

och få stå på scen. 

När han var 17 år fick han sitt första 

skivkontrakt. 

Det var väldens största skivbolag 

Warner Brothers som upptäckt Dogge. 

Och efter det kom skivan”Välkommen till 

förorten”. För den fick Dogge flera fina 

utmärkelser, bland annat två grammis. 

– Rap musiken förändrade mitt liv i grunden, 

men för mig har det alltid varit viktigt 

att fortsätta ha rötterna kvar i förorten. 

Där hör jag hemma, säger Dogge Doggelito. 

Douglas léon 

Dogge är född 1976 och uppvuxen i Stockholms 

södra förorter, med namnet Douglas Léon. 

Han har en svensk mamma 

och en venezuelansk pappa från Karibien. 

Redan som tioåring började han rappa, 

och några år senare startade han 

bandet The Latin Kings. 

Sedan flera år tillbaka är Dogge också känd 

för mer än sin musik. 

Idag jobbar han inom film- och reklam- 

branchen. 

Och många ler vid minnet av Elgigantens 

reklamfilm där Dogge rappade: 

”En cykel på köpet”. 

i glädje och sorg 

Nyligen kunde vi också se Dogge Doggelito 

i Melodifestivalen. 

Då sjöng han tillsammans med bandet 

Andra Generationen. 

Men även om Dogge haft fantastiska 

framgångar med sin musik 

och sina reklamfilmer, har han också tvingats 

ta sig igenom svåra perioder i livet. 

För några år sedan dog hans fru i cancer 

och Dogge blev ensam med sin lilla dotter. 

Vid flera tillfällen har han berättat om hur 

tungt livet var då och att inte ens musiken 

kunde trösta. 

Idag bor Dogge Doggelito fortfarande kvar 

i Alby i Botkyrka. 

Han har hittat tillbaka till musiken igen, 

fått ytterligare två döttrar och åker runt 

och berättar om sitt liv för ungdomar och 

andra som vill höra. 

Förebild för ungdomar 

– Jag vill vara en förebild för unga 

och visa att drömmar kan bli verklighet. 

Att man inte får ge upp, utan fortsätta 

kämpa och drömma, oavsett om man kommer 

från förorten, inte gillar skolan, har 

invandrarbakgrund eller ett funktionshinder, 

säger Dogge Doggelito. Hans liv är numera 

inte bara är Rap och Hip-hop-musik. 

– Nej, jag är en mångsysslare numera, 

och gör lika gärna film eller föreläser, 

som spelar musik, säger han. 


FOTO: Ylva Sundgren / Scanpix 

.. .. 

lattlast 

U N I K · 4 3

Nya 

.. .. 

lattlast 

vänner 

Så här svarar du: 

1) Skriv ditt svar. Skriv din adress i brevet. 

Så 2) här Lägg svarar brevet du: i ett kuvert. 

1) 3) Skriv Skriv ditt namnet svar. Skriv på den din person adress i brevet. 

2) Lägg som brevet du svarar i ett till kuvert. överst i adressrutan. 

3) 4) Skriv Skriv namnet adressen på den till FUB. person 

som 5) du Sätt svarar på frimärke. till överst i adressrutan. 

6) Vi skickar brevet vidare. 

4) Skriv adressen till FUB. 

Vi har adressen. Vi öppnar inte ditt brev. 

5) Sätt på frimärke. 

6) Varför Vi skickar gör brevet vi så vidare. här? 

Vi har Jo, det adressen. här gör Vi viöppnar 

inte ditt brev. 

för att den som får brevet 

Varför ska kunna gör vi känna så här? sig trygg. 

Jo, Så det att här ingen gör gör vi otrevliga saker. 

för att den som får brevet 

Om du vill skriva 

ska kunna känna sig trygg. 

ett eget brev till tidningen: 

Så 1) att Skriv ingen ett gör kort otrevliga brev saker. 

om dig själv 

Om du och vill vad skriva du önskar. 

ett 2) eget Max brev tio rader. till tidningen: 

1) 3) Skriv Skriv ett ditt kort namn brev 

om dig och själv din adress. 

och 4) vad Skicka du önskar. till: 

Nya vänner 

2) Max tio rader. 

FUB 

3) Skriv ditt namn 

Box 6436 

och din 113 adress. 82 Stockholm 

4) Skicka till: Nya vänner 

OBS! FUB 

Glöm inte ditt Box eget 6436namn 

och din adress! 113 82 Stockholm 

4 4 · U N I K 

OBS! 

personens namn 

FUB Nya vänner 

Box 6436 


nya vänner 

Hej, jag heter Rita och är 55 år. Jag önskar 

träffa en snäll och omtänksam kille i 

Helsingborgstrakten. Mina intressen är bowling, 

dans och mysiga hemmakvällar. Även brevvänner 

sökes. Skicka gärna med foto. 

Skriv till Rita Andersson 

Hej, jag heter Christer och är 31 år. Jag söker en 

trevlig, snäll och lugn flickvän i åldern 23–32 år. Du ska 

helst vara blond och lång och smal. Mina intressen är cykla, 

musik, shoppa, mysa, data och tjejer. Skicka gärna med ett 

foto på dig. 

Skriv till Christer Gånhag 

Hej, jag är en kille på 21 år och bor i ett 

gruppboende i Slite. Jag söker efter brevvänner i 

åldern 18-21 år. Jag spelar fotboll i VIF Gute och 

bowlar. Jag gillar också att gå på stan, läsa, spela 

på datorn, titta på film och lyssna på musik. Du får 

gärna ha liknande intressen. Svara gärna med foto. 

Skriv till Marcus Mattsson 

Hej, jag är en kille på 40 år som bor i södra 

Dalarna. Jag går i skolan och läser data och engelska. 

På fritiden tycker jag om att gå på hockey och lyssna på 

musik. Jag tycker mycket om hundar. Jag skulle gärna vilja 

brevväxla med en tjej. 

Skriv till Kai 

Hej, jag heter Therese och är 36 år. Jag tycker om 

att sjunga karaoke, spela playstation och att gå i 

naturen. Du som svarar ska vara 35-40 år. Helst 

ska du bo i Stockholm. Du som svarar ska vara 

snäll och pålitlig. 

Skriv till Therese Elmessar 

Hej, j*ag är en tjej på 42 år som bor i jönköpings 

län. Jag söker en vän att träffa då och då, gärna mycket 

ofta. I en egen lägenhet bor jag nära en gruppbostad som 

jag tillhör. Jag gillar att baka bröd, gå promenader, gå på 

länsdanser, åka på dagsutflykter och mycket mera. Hoppas 

på svar. 

Skriv till pratglad 

Hej, jag är en kille på 31 år som söker dig 

romantiska tjej 25-30 år. Mina intressen är 

romantiska middagar och sköna hemmakvällar. Jag 

är en sportig kille med massor av humor. Svara 

gärna med foto. 

Skriv till Patrik Svanberg 

Hej, jag heter petter och fyller 27 år detta året. 

Jag är aktiv i fotboll och bowling och tycker om att mysa och 

titta på film. Jag söker en tjej mellan 26–29 år i Göteborgstrakten 

att få spendera lite tid med. Att titta på film, äta 

middag med och skratta och ha kul med. Jag har mycket 

humor och tycker om att prata om samhälle, politik och 

andra roliga ämnen. Hoppas att just Du hör av dig till mig. 

Hälsningar och skriv till petter 

Hej, jag heter Monica och fyller 45 år i december. 

Jag är blind. Jag bor i egen lägenhet i Landskrona. 

Jag tycker om att jobba på dagcenter. Jag 

tycker även om att gå ut på promenader. Jag vill 

brevväxla med kvinnor och män i min ålder. Skicka 

gärna med foto. 

Skriv till Monica Svensson 

Hej, jag heter Kai och är 47 år, bor i en egen 

lägenhet i Skara. Mina intressen är bl a bowling, 

blandad musik, styrketräning, biobesök mm. Jag tänker 

bilda en orkester med både tjejer och killar så det är bra om 

ni inte bor så långt bort från Skara. Söker även en flickvän 

som gärna också bor i närheten av Skara. 

Skriv till Kai pasanen 

Hej, jag är en kille på 46 år. Bor på ett 

gruppboende i Kalix. Är intresserad av dans, titta 

på TV, köra bil, vara ute och promenera. Söker en 

tjej att brevväxla med och eventuellt träffas. 

Skriv till Tore Oja 

Hej, jag är en kille på 25 år som bor i vänersborg. 

Jag gillar att bowla, gå på bio, spela fotboll, titta på hockey, 

lyssna på techno och hårdrock. Jag tycker om djur och 

jobbar på ett hunddagis. Jag skulle vilja träffa tjejer i åldern 

22-25 år. Du får gärna bo i Trestadsområdet. 

Skriv till olof lind 

UNIK_NR6_2007_03.indd Glöm44 inte ditt eget namn 

07-12-11 14.37.40 

och din adress!

Hej, jag heter Fredrick Hoffman. Jag är en 

trevlig kille på 43 år och är 163 cm lång. Jag bor i 

en egen lägenhet norr om Stockholm och söker 

en trevlig och mysig tjej mellan 30–40 år som bor i 

Stockholmsområdet, Dalarna, Gotland eller Uppsala. 

Mina intressen är bl a musik, dans, resor och mysiga 

hemmakvällar. Jag hoppas på många svar och gärna 

med foto. 

Skriv till Fredrick Hoffman 

Hej, jag är en tjej på 35 år som bor i egen 

lägenhet i centrala Hedemora. Har en dotter. 

Vill ha brevvänner mellan 20–36 år, helst tjejer. Mina 

intressen är ridning, ishockey, volleyboll, handboll, 

boccia och dottern. 

Skriv till linnea Mård 

Hej, jag är en kille på 35 år som bor i en 

lägenhet. Jag tycker om musik och jobbar på 

Samhall. Jag söker en tjej i samma ålder. Mina 

intressen är bio och musik. Skicka foto är du snäll. 

Skriv till Tomas Blix 

Hej, jag är en kille som söker efter singeltjejer 

och jag är 40 år. Ni ska vara mellan 38–45 

år och gärna svara med foto. Ni ska bo i Skåne. Mina 

intressen är dans, musik, bowling, ut och gå och 

hemmakvällar. 

Skriv till Bengt 

ANNONS 

Hej, jag heter Magnus och är 37 år. Jag söker 

en tjej i Småland. På min fritid hjälper jag min bror att 

köra traktor. Jag tycker också om att lyssna på musik 

och dansa. 

Skriv till Magnus 

Hej, jag är en kille som gillar killar. Jag heter 

Erik och är 28 år. Jag har en egen lägenhet utanför 

Stenungsund. På fritiden tycker jag om att titta på 

film, lyssna på musik och sjunga själv. Jag är med i en 

teatergrupp. Jag söker en kompis/pojkvän. Hör av er! 

Skriv till erik 

Hej, jag heter Clemencia och är 24 år. Jag bor 

i Ängelholm som ligger i Skåne. Mina intressen är att 

åka på kollo, mysiga hemmakvällar och träffa kompisar. 

Jag önskar mig en kille som har ett kort namn, 

max fem eller fyra bokstäver. 

Skriv till Clemencia 

Hej, jag är en kille, 33 år, som söker 

vänner, både killar och tjejer. De ska helst bo i 

Hälsingland eller Uppsala kommun och vara 21–23 år. 

Mina intressen är tjejer, länsdans och träffa nya killar 

och tjejer. Jag söker också tjejer som inte har några 

killar att prata med eller är ensamma och vill ha en 

kompis eller pojkvän. Jag hoppas att någon eller några 

hör av sig. 

Skriv snart till Christian Ahlenius 

Rätt målgrupp? 

Annonsera i Unik! 

Nästa nummer kommer ut den 10 juni. Boka annonsplats senast den 17 maj. 

Kontakta Pia Sandberg på 08-39 41 11 eller pia.sandberg@fub.se 

U N I K · 4 5

.. .. 

lattlast 

Fråga FUB-experten 

FrÅGA 

Jag bor i servicebostad. 

3 gånger i veckan får jag hjälp av personal 

som finns i närheten. 

På söndagseftermiddagar får jag namn på den personal 

som ska komma till mig. 

Två stycken personal tycker jag inte om 

och vill inte ha dem hos mig. 

Jag avbeställer dagens hjälp när jag får uppgift 

om att de skall komma. 

Jag klarar mig bättre själv utan den personalen. 

Nu säger en annan personal att jag inte får göra så. 

Det är ju min lägenhet. Är det inte jag som har rätt att 

bestämma vem som får komma och röra hos mig i min 

lägenhet? 

SvAr 

Du bor i en LSS-bostad i form av servicebostad. 

När man bor i en servicebostad ingår 

omvårdnad av personal enligt lagen. 

Du har alltså rätt till personal. 

Att ha rätt till personal betyder inte 

att du tvingas ha personal. 

Du får också alltid själv bestämma vem du vill 

ska komma in i din lägenhet. 

Om någon går in utan ditt lov är det hemfridsbrott. 

Hemfridsbrott kan du polisanmäla. 

4 6 · U N I K 

Nina Alander, 

förbundsjurist 

e-post: nina.alander@fub.se 

tel: 08-50 88 66 28 

FrÅGA 

Det sägs att vi ska få leva som alla andra i samhället. 

I min gruppbostad är det personalen som bestämmer. 

Personalen bestämmer om jag eller andra boende 

får ha besök på vardagar. 

De boendes pojkvänner eller flickvänner 

får inte hälsa på när de boende vill. 

Pojkvännerna och flickvännerna måste varje gång 

först fråga personalen. 

Som boende får vi inte heller laga mat och äta själva. 

Personalen ska bara hjälpa till vid behov 

men så är det inte. 

Istället är det så att personalen 

styr och ställer med allas våra liv. 

Vi måste alltid äta tillsammans. 

Vem kan kolla upp gruppbostäder 

som bryter mot LSS-lagen? 

SvAr 

Så som du beskriver ditt boende ska det inte behöva vara. 

Ni har rätt att själva bestämma över era liv. 

Bostäder enligt LSS ska inte vara institutionsliknande 

enligt LSS och dess förarbeten. 

Personalen ska respektera er som individer 

och lyssna på hur ni vill ha det. 

Anmäl till Socialstyrelsen. 

Socialstyrelsen kollar upp gruppbostäder 

som bryter mot LSS-lagen. 

Om ni har en god man eller förvaltare 

så är det bra att fråga denna 

om hjälp med anmälan. 

Illustration Jonna Arb

Tävling – vinn en DvD! 

Vad kallas en personlig hemsida, eller 

ett annat ord för dagbok nätet? 

1. Snobb 

x. Blogg 

2. Tång 

Skicka svaren till 

FUB 

BOX 64 36 


Senast den 15 maj 2010 måste vi 

ha ditt svar. 

Skriv ”Tävling” på kuvertet om du skriver brev. 

Eller e-posta till fub@fub.se 

Skriv ”Tävling” i mejlet. 

Glöm inte ditt namn och din adress. 

Rätt svar från förra tävlingen: 

world.fub.se 

Vinnare i Unik Nummer 1: 

Tobias Kohlén, Västerås 

David Häggmark, Ursviken 

Bozena Witczak, Falkenberg 

Roland Magnusson, Öjebyn 

Martin Östergren, Oskarström 

Tre nya böcker 

för vuxna, tonåringar och barn! 

Vilma och Happy – Livet som filmstjärna 

En dag ser Vilma en annons i tidningen – ett filmbolag söker en ponny! Happy får rollen! 

Stjärnan i filmen är 15-årige Felix Green. Alla tjejer är galna i honom och Vilma blir plötsligt populär i skolan. 

Men är Felix verkligen den person alla tror att han är? Snart uppstår problem – Happy och Felix kommer inte 

överens. Vilma måste gripa in för att rädda filmen. 

Den tredje och efterlängtade boken om Vilma och Happy av Eva Callenbo. LL-förlaget 

Jarlen och Kungariket – en berättelse om Birger jarl 

Birger jarl Magnusson var både slug och charmig! Han byggde upp ett nytt kungarike med borgar, skatter och 

mynt. Han införde nya fridslagar, till exempel »kvinnofrid«. Och han var den som grundade Stockholm. 

Det var många som ville komma åt kungakronan, men jarlen röjde alla fiender ur vägen. 

Inför 800-årsjubileet av Birger jarls födelse berättar Gudrun Wessnert om Sveriges siste jarl i sin senaste bok 

Jarlen och Kungariket. LL-förlaget 

Molly flyger och far 

Nu har det kommit ännu en pekbok 

med populära musflickan Molly från förlaget Natur & Kultur. 

I boken går det att kika bakom flikar på alla uppslag. Det blir extra spännande läsning för de små. 

Med sina enkla texter och färgstarka bilder är böckerna en glädje att läsa för både barn och vuxna. 

Hit och dit med Molly, heter en annan poppulär bok om Molly. 

U N I K · 4 7

posttidning B 

Box 6436, 113 82 Stockholm 

Begränsad eftersändning 

Handisam – myndigheten som ska 

göra verklighet av visionerna 

Sedan fyra år tillbaka finns Handisam, myndigheten för handikappolitisk samordning. 

För Generaldirektören Carl Älfvåg är varje dag ett steg närmre målen om ett tillgängligt 

och delaktigt samhälle för alla. Men vissa områden är fortfarande en slags kräftgång 

– arbetsmarknaden inte minst. 

Hur ser du på jobbet som GD för 

Handisam? 

Jag har alltid varit intresserad av 

samhällsfrågor. Att arbeta i det 

offentligas tjänst ser jag som en stor 

utmaning. Här finns det mycket att 

uträtta. Vårt uppdrag i Handisam är 

omfattande och viktigt. Vi ska verka 

som en central aktör på den handikappolitiska 

scenen och bidra till att 

frågorna sakta men säkert får ökat 

utrymme i debatten. 

Vad är er utgångspunkt i arbetet och 

målet? 

Den nationella handlingsplanen för 

handikappolitiken, är vår utgångspunkt 

i arbetet. Steg för steg arbetar 

vi för att den ska genomföras och bli 

till verklighet i samhället. Frågor om 

tillgänglighet, att alla människor har 

jämlika levnadsförhållanden och kan 

vara delaktiga i samhällsutvecklingen 

är våra huvudmål. Samhället måste 

bli mer öppet och tillängligt för personer 

med funktionsnedsättning. Det 

är viktigt att fler och fler sätter fokus 

på styrkor, och inte begränsningar 

vad det gäller människor i stort. 

Carl Älfvåg, 

Generaldirektör för Handisam 

Bor: I Stockholm 

Familj: Gift och har tre barn 

Tidigare arbete: Samordningschef 

på Socialdepartementet, Utrikesdepartementet 

med stationering 

bl a i Asien och Europa, ett arbete 

med fokus på mänskliga rättigheter. 

Handisam – Myndigheten för 

handikappolitisk samordning – 

Trender i handikappolitikens omvärld, 

är en skrift ni nyligen gett ut? Vad är det 

viktigaste där? 

– I ett längre tidsperspektiv är utmaningarna 

för handikappolitiken 

många. Vår omvärld förändras snabbt 

och några viktiga trender kan man 

mejsla ut, som t ex ökad och snabb 

teknikutveckling, något som förenklar 

möjligheterna till delaktighet och 

självständighet även för personer 

med funktionsnedsättning. En annan 

med verkar till att riva de hinder 

i samhället som fortfarande finns 

för personer med funktionsnedsättning. 

Handisam har två övergripande 

uppgifter i den svenska handikappolitiken 

- att verka samordnande och 

att verka pådrivande. 

Det viktigaste politiska dokumentet 

är: ”En nationell handlingsplan 

för handikappolitiken – Från patient 

mer oroande trend för den här gruppen 

är den alltmer flexibla, rörliga 

arbetsmarknaden med ökade krav på 

individen. Den trenden kan istället 

öka svårigheterna för personer med 

funktionsnedsättning att komma in 

på arbetsmarknaden; stick i stäv med 

de arbetsmarknadspolitiska mål som 

finns. 

Hur ser du på arbetsmarkanden i stort. 

Hur ska fler med funktionsnedsättning få 

chansen på arbetsmarknaden? 

– Jag tror vi måste arbeta mer för att 

arbetsgivare i stort ska ”våga”anställa 

personer med funktionsnedsättning. 

Allt för många personer med ”dolda” 

resurser står idag utanför arbetsmarknaden. 

Vi måste börja se fler som 

potentiella resurser och kanske hitta 

nya anställningsformer eller vägar till 

anställningar. En intressant väg är de 

sociala företagen. Vi ser att det är en 

växande sektor i samhället. Samtidigt 

måste både stora som små företag bli 

varse att det finns mycket att vinna 

på arbetsplatser som kännetecknas av 

mångfald. Vi måste alla både få och ta 

chansen att lära av varandra! 

till medborgare.” De nationella 

målen för handikappolitiken är: att 

identifiera och undanröja hinder för 

full delaktighet i samhället för människor 

med funktionsnedsättning, 

att förebygga och bekämpa diskriminering 

mot personer med funktionsnedsättning, 

att ge barn, ungdomar 

och vuxna med funktionsnedsättning 

förutsättningar för självständighet 

och självbestämmande.

– med Stefan och Krister

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?