I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

58 Jag anser att den kritik som behandlats här och som är den mest frekventa inom det här ämnet är lite felriktad. Varken personuppgiftslagen eller sekretesslagen är onda i sig utan det är, som jag som sagt återkommer till nedan ett mycket större och mer grund- läggande problem som ligger bakom. Också kritiken mot datainspektionen anser jag i många fall vara missriktad. Även om det finns en rad exempel på att denna handlagt ärenden tveksamt 150 , vilket för övrigt helt faller utanför syftet med min uppsats och således inte behandlas närmare här, så har datainspektionen till uppgift att övervaka tillämpningen av en lag som inte platsar i det svenska rättssystemet. En sådan uppgift är tämligen komplicerad. När inspektionen gör sitt jobb anses den inskränka en av våra viktigaste principer, offentlighetsprincipen, vilket aldrig kan vara uppskattat av omvärlden. 5.2. GRUNDPROBLEMATIKEN I grunden är problemet betydligt större än en lagstiftningsformalitet, större än en otydlig lag som fått en felaktig tillämpning. Det går inte att komma ifrån att personuppgiftslagen bygger på en syn på personuppgifter som är så långt ifrån dess svenska motsvarighet som man kan komma. I Sverige har vi sedan Gustav Vasas tid haft en, i jämförelse med omvärlden, väl utbyggd offentlig sektor. En sektor som för att fylla sin funktion kräver att ett stort antal uppgifter om medborgarna finns samlade hos myndigheterna så att dessa i sin tur skall kunna utföra sina uppgifter på rätt sätt. För att medborgarna skall lita på staten och den offentliga sektorn krävs insyn och fri åsiktsbildning. Den möjlighet till insyn och fri åsiktsbildning som krävs garanteras av öppenheten som i sin tur i första hand gestaltas av offentlighetsprincipen. Den syn på personuppgifter som råder inom EU är främmande för det svenska systemet. Vår sekretesslag har fyllt funktionen att skydda den personliga integriteten men det har hela tiden varit på en objektiv nivå där staten har bestämt vilka uppgifter som inte bör spridas. Personuppgiftslagens intåg innebär att individen själv i större utsträckning ska avgöra vad som är kränkande behandling av personuppgifter. En subjektiv bedömning skall göras i det särskilda fallet vilket inte bara gör bedömningen mer tidsödande utan också sätter käppar i hjulet för offentlighetsprincipen. Uppgifter som förut kunde 150 Se t.ex. Spira, Eva och Dahlin, Ann (red.), 7:16 – och andra hot mot öppenheten, s. 123 ff. Stockholm: Statstjänstemannaförbundet, 2000.
egäras ut med stöd av denna kan nu anses kränkande i en viss situation eller om de rör en viss person. Framförallt innebär den subjektiva bedömningen att det aldrig säkert går att veta vilka uppgifter som kan fås ut. 5.2.1. Tänkbara politiska överväganden Trots den stora skillnaden när det gäller synen på personuppgifter har Sverige implementerat EU:s dataskyddsdirektiv utan tvekan. Den svenska personuppgiftslagen är i stort sett identisk med direktivet och regeringen har hela tiden varit, och är för övrigt fortfarande, fullständigt övertygad om att offentlighetsprincipen inte inskränkts i och med implementeringen. Man kan med fog fråga sig hur politikerna resonerat i frågan. Vad menar politikerna egentligen med sitt påstående när allt tyder på att offentlighetsprincipen faktiskt inskränkts? Antingen menar de att Sverige har rätt att behålla offentlighetsprincipen och att vi skall kunna påverka EU att skapa en likadan eller så menar de att offentlighetsprincipen faller utanför EU:s behörighetsområde och därför inte skall påverkas. Om det första är riktigt så håller jag inte med dem. Visst sa Sverige vid anslutningen 1995 att vi tänker behålla vår princip men att EU kontrade med att konstatera att Sverige förväntas följa EG-rätten tycker inte jag kan tolkas som att EU godkände detta. Snarare vill jag tolka det som att Sverige kan göra vad som helst – så länge vi håller oss till EG-rätten. Om sedan EG-domstolen skulle tycka att offentlighetsprincipen strider mot EG-rätten så verkar Sverige få leva med det. Att Sverige skulle lyckas åstadkomma giltighet för en offentlighetsprincip och kanske till och med skapa en sådan med giltighet inom hela EU känns aningens paradoxalt då det, som konstaterats tidigare, är så gott som omöjligt att skydda den personliga integriteten samtidigt som man upprätthåller en fungerande öppenhet. Om politikerna å andra sidan menar att offentlighetsprincipen faller utanför EU:s befogenhet så blir situationen något annorlunda. Sverige kan i så fall behålla sin öppenhet utan att EU sätter käppar i hjulet. I så fall skulle även 7:16 kunna fungera, hur oklar den än må vara. Det här är en fråga som väntar på svar. Som konstaterats ovan, såväl som i flertalet artiklar och till och med i ett av konstitutionsutskottets betänkanden 151 är det upp till EG-domstolen att slutligen avgöra om offentlighetsprincipen faller under EU:s kompetens eller inte. Om och när den frågan tas upp är något som återstår att se. 151 1997/98:KU18, s. 27. 59
Page 1:
I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6:
Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9 and 10: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 11 and 12: orde alltså PuL:s hänvisning till
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17 and 18: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 19 and 20: sekretessbestämmelserna. Kapitlen
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27 and 28: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 29 and 30: mindre än personuppgiftslagens. At
Page 31 and 32: skulle kunna komma i konflikt med 1
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39 and 40: Angående regeringens förslag att
Page 41 and 42: 4. Var kommer EG-rätten in i svens
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 61 and 62: med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64: SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66: Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68: LITTERATUR Andersson, Christoph,
show all

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?