I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

58
Jag anser att den kritik som behandlats här och som är den mest frekventa inom det här
ämnet är lite felriktad. Varken personuppgiftslagen eller sekretesslagen är onda i sig
utan det är, som jag som sagt återkommer till nedan ett mycket större och mer grund-
läggande problem som ligger bakom. Också kritiken mot datainspektionen anser jag i
många fall vara missriktad. Även om det finns en rad exempel på att denna handlagt
ärenden tveksamt 150 , vilket för övrigt helt faller utanför syftet med min uppsats och
således inte behandlas närmare här, så har datainspektionen till uppgift att övervaka
tillämpningen av en lag som inte platsar i det svenska rättssystemet. En sådan uppgift är
tämligen komplicerad. När inspektionen gör sitt jobb anses den inskränka en av våra
viktigaste principer, offentlighetsprincipen, vilket aldrig kan vara uppskattat av
omvärlden.
5.2. GRUNDPROBLEMATIKEN
I grunden är problemet betydligt större än en lagstiftningsformalitet, större än en otydlig
lag som fått en felaktig tillämpning. Det går inte att komma ifrån att personuppgiftslagen
bygger på en syn på personuppgifter som är så långt ifrån dess svenska motsvarighet
som man kan komma. I Sverige har vi sedan Gustav Vasas tid haft en, i jämförelse
med omvärlden, väl utbyggd offentlig sektor. En sektor som för att fylla sin
funktion kräver att ett stort antal uppgifter om medborgarna finns samlade hos myndigheterna
så att dessa i sin tur skall kunna utföra sina uppgifter på rätt sätt. För att medborgarna
skall lita på staten och den offentliga sektorn krävs insyn och fri åsiktsbildning.
Den möjlighet till insyn och fri åsiktsbildning som krävs garanteras av öppenheten
som i sin tur i första hand gestaltas av offentlighetsprincipen.
Den syn på personuppgifter som råder inom EU är främmande för det svenska systemet.
Vår sekretesslag har fyllt funktionen att skydda den personliga integriteten men det har
hela tiden varit på en objektiv nivå där staten har bestämt vilka uppgifter som inte bör
spridas. Personuppgiftslagens intåg innebär att individen själv i större utsträckning ska
avgöra vad som är kränkande behandling av personuppgifter. En subjektiv bedömning
skall göras i det särskilda fallet vilket inte bara gör bedömningen mer tidsödande utan
också sätter käppar i hjulet för offentlighetsprincipen. Uppgifter som förut kunde
150
Se t.ex. Spira, Eva och Dahlin, Ann (red.), 7:16 – och andra hot mot öppenheten, s. 123 ff. Stockholm:
Statstjänstemannaförbundet, 2000.