I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

52
rätt organ, om de trätt i kraft, om de upphävts eller slutat gälla av någon annan anled-
ning eller om de står i strid med överstående normer. I Sverige finns ingen sådan
författningsdomstol utan kontrollen av normer sker istället indirekt i samband med
domstolarnas och myndigheternas handläggning. 133 Lagprövningen utvecklades i praxis
redan på 1960-talet 134 men kodifierades först 1979. Stadgandet återfinns i 11:14 RF:
Finner domstol eller annat offentligt organ att en föreskrift står i strid med bestämmelse i
grundlag eller annan överordnad författning eller att stadgad ordning i något väsentligt hänseende
har åsidosatts vid dess tillkomst, får föreskriften icke tillämpas. Har riksdagen eller
regeringen beslutat föreskriften, skall tillämpning dock underlåtas endast om felet är uppenbart.
Lag (1979:933).
Bestämmelsen är tänkt som en säkerhet att tillämpa i de relativt ovanliga fall då lagstiftningen
inte utgjort ett tillräckligt skydd för de grundlagsstadgade rättigheterna. 135 Det
finns ingen allmän skyldighet för myndigheter att utföra en lagprövning. Detta då lagprövningen
inte ingår som något normalt led i myndigheternas handläggning utan aktualiseras
i de fall en påstådd normkonflikt åberopas som grund för ett yrkande eller om
det finns en särskild anledning att anta att en sådan konflikt föreligger. 136 Behovet av ett
uppenbarhetsrekvisit då det rör sig om en föreskrift av riksdagen eller regeringen har
diskuterats från och till ända sedan 1979, men motiverats med att det i första hand måste
vara riksdagen och regeringen som avgör om en föreskrift står i överensstämmelse med
högre stående föreskrifter samt att man normalt skall kunna utgå från att lagstiftaren
följer grundlagens regler. 137 På senare år har dock förutsättningarna ändrats mer och
mer i och med den tilltagande europeiseringen. Konstitutionsutskottet kom därför i sitt
betänkande 2000/01:KU11 med förslaget att regeringen skall utreda lagprövningens
utformning. 138 Anledningen till detta är att det vid EG-rättens företräde framför svensk
lag, vilken redogjorts för ovan under avsnitt 4.1.1., inte finns något krav på uppenbar
motstridighet, vilket har lett till att utrymmet för att tillämpa 11:14 RF har minskat. 139
Det är inte alltid lätt att skilja det som regleras av svensk rätt från det som har en
133
Holmberg, Stjernquist, s. 212 f.
134
Ibid, s. 214, se NJA 1964 s. 471.
135
1993/94:KU24, s. 53.
136
Prop. 1978/79:195, s. 42.
137
1993/94:KU24, s. 53 samt prop. 1978/78:195, s. 42.
138
2000/01:KU11, s. 46. Utredningen hade dock år 2003 inte tillkallats ännu, se Holmberg, Stjernquist, s.
217.
139
2000/01:KU11, s. 44 ff.