I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ
I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ
I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
<strong>för</strong>drag och andra instrument” och i lagens tredje paragraf framgår att EU med samma<br />
verkan får fatta besl<strong>ut</strong> som skall gälla i Sverige. Hur stor funktion denna, den så kallade<br />
EU-lagen, har ställer jag mig frågande till. Fördragen gäller sedan 1995 som lag här i<br />
lan<strong>det</strong> och besl<strong>ut</strong>ande<strong>rätten</strong> har redan överlåtits i grundlag. Som framkommer nedan kan<br />
<strong>det</strong> dess<strong>ut</strong>om ifrågasättas i hur stor grad besl<strong>ut</strong>anderätt behöver överlåtas över huvud<br />
taget.<br />
4.2.2. Kort om normhierarki och lagprövningsrätt<br />
Det svenska rättssystemet består, som brukligt bland rättssystem, <strong>av</strong> ett antal olika typer<br />
<strong>av</strong> normer. För att dessa normer inte skall tillämpas godtyckligt finns en normhierarki<br />
som sätter in normerna i ett hierarkiskt system. Det hierarkiska systemet är ingen själv-<br />
klarhet <strong>ut</strong>an något som har vuxit fram i takt med att rättssystemet har <strong>ut</strong>vecklats. 128<br />
Systemet går <strong>ut</strong> på att en norm <strong>av</strong> högre rang går <strong>för</strong>e en norm <strong>av</strong> lägre rang i de fall<br />
normerna är motstridiga. För att kunna se rättssystemet som en logiskt uppbyggd enhet<br />
är den hierarkiska ordningen viktig. Den <strong>ut</strong>gör där<strong>för</strong> sedan lång tid tillbaka ett grundelement<br />
i <strong>det</strong> juridiska tänkan<strong>det</strong>. 129 Det handlar om ett växelspel mellan den statliga<br />
organisationen och normsystemet. Hierarkin bygger således på den statliga organisationens<br />
uppbyggnad och delegeringen <strong>av</strong> normgivningsmakt till de olika statliga organen.<br />
Om man <strong>ser</strong> till Kelsens ”rena rättslära” är den högsta normen den så kallade<br />
grundnormen. 130 Det är <strong>ut</strong>ifrån den som all normgivningsmakt härleds. Grundnormen är<br />
rent hypotetisk men kan sägas vara den allmänna uppfattningen om att konstit<strong>ut</strong>ionen<br />
skall följas. Ett lands konstit<strong>ut</strong>ion kan alltså härledas direkt ur grundnormen. 131 Inom<br />
<strong>det</strong> svenska rättsystemet är <strong>det</strong> grundlagarna som står högst i hierarkin. Det är alltså de<br />
som härleds ur grundnormen. Ur grundlagen kan riksdagens lagar härledas som således<br />
befinner sig på steget under i normhierarkin. Därefter kommer regeringens <strong>för</strong>ordningar<br />
och under dessa de centrala och lokala myndigheternas <strong>ut</strong>färdade <strong>för</strong>eskrifter. 132<br />
Vissa länder har <strong>för</strong>fattningsdomstolar som har till uppgift att <strong>av</strong>göra frågor kring<br />
normers giltighet. Det kan röra huruvida de är tillkomna på rätt sätt, om de <strong>ut</strong>färdats <strong>av</strong><br />
128<br />
Strömholm, s. 202 ff.<br />
129<br />
Ibid, s. 216.<br />
130<br />
Ibid, s. 119 ff.<br />
131<br />
Carlborg, Henrik, ”<strong>EG</strong>-<strong>rätten</strong>s <strong>för</strong>eträdesdoktrin: En ’omöjlig figur’?”, i Europarättslig tidskrift 2000,<br />
s. 594.<br />
132<br />
Ibid och Strömholm, s. 215 f.<br />
51
Change language