I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

48
Som svar på detta anförde medlemsstaterna följande:
Unionens nuvarande medlemsstater noterar att Sverige avgett en unilateral förklaring om
öppenhet och insyn. De förutsätter att Sverige som medlem i europeiska unionen kommer att
fullt ut följa gemenskapsrätten i detta avseende. 114
Dessa anföranden tolkades av regeringen i proposition 1994/95:19 som att offentlighetsprincipen
inte skulle komma att påverkas av Sveriges medlemskap i EU. 115 Regeringen
menade vidare att den särskilda förklaringen, i och med att den ingår i anslutningsfördragets
slutakt, är en del av förutsättningarna för ett svenskt medlemskap.
Regeringen förtydligar dock resonemanget med att klargöra att förklaringen inte skall
ses som en del av förhandlingsresultatet men att den likväl kan tjäna till försvar av de
svenska reglerna. 116 Medlemsstaternas svar ansågs av regeringen endast visa på att
dessa inte sett bevarandet av de svenska principerna som oförenliga med EG-rätten. 117
Regeringen uttrycker i prop. 1994/95:112 dessutom sin ”fasta övertygelse att offentlighetsprincipen
--- [sådan den] kommer till uttryck i tryckfrihetsförordningen, kommer att
bestå vid ett svenskt EU-medlemskap”. 118 Som juridiskt argument för övertygelsen
anförs, precis som konstitutionsutskottet senare tar fasta på, att EG-institutionernas
befogenheter är begränsade och således inte omfattar offentlighetsprincipens område.
Detta kommenteras utförligare nedan. Som politiskt argument framförs utvecklingen
mot ökad öppenhet inom Europasamarbetet. Det framhålls dock att den svenska öppenheten
mycket väl kan hamna i konflikt med det mer sekretessinriktade europeiska
systemet och att ett försvar för det svenska synsättet därför bör förberedas. Risken för
urholkning av offentlighetsprincipen finns dock inte med bland de problem som enligt
regeringen står i förgrunden. 119
Konstitutionsutskottet nämner i sitt betänkande 1993/94:KU21 att det som inte kan
överlåtas med stöd av 10:5 RF är såväl grunderna för Sveriges statsskick som ”andra
bestämmelser som bär upp grundläggande principer i vårt konstitutionella system”. 120
114
Citerat ur Norström, s. 92.
115
Prop. 1994/95:19, del 1, s. 462 ff.
116
Ibid, s. 463.
117
Ibid.
118
Prop. 1994/95:112, s. 17.
119
Ibid, s. 18. De problem som ansågs kunna uppkomma i konflikten gällde insynen i överläggningarna i
rådet, utrymmet för en svensk skadeprövning samt Sveriges unika meddelarfrihet.
120
1993/94:KU21, s. 27.