I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

46
anledning. Jag kommer här att främst redovisa det resonemang som grundlags-
utredningen och regeringen förde kring frågan i samband med Sveriges anslutning till
unionen.
EG-samarbetet klassificeras av grundlagsutredningen varken som ett mellanstatligt
samarbete eller som en federal stat utan som en särpräglad typ av internationell organi-
sation som saknar såväl föregångare som förebilder och som i sig förenar drag av både
mellanstatlighet och federalism. 106 Regeringen, som instämmer i att samarbetet är oer-
hört särpräglat, menar att det är viktigt att skilja på vad som utgör grunden för samar-
betet, d.v.s. den mellanstatliga överenskommelsen, och hur samarbetet fungerar inom de
överenskomna ramarna. 107 Den menar att grunden för samarbetet är otvetydigt folk-
rättslig då EG varken kan skapa eller tilldela sig ytterligare kompetens utan att med-
lemsländerna kommer överens om det. Regeringsformen sätter dessutom en gräns för i
hur stor omfattning beslutanderätt får överlåtas i och med att all makt, enligt 1 kap 1 §
regeringsformen, skall utgå från folket. Regeringen konstaterar att ”det förhållandet att
all offentlig makt får sin legitimitet från folket [givetvis inte hindrar] att folkets företrädare,
i första hand riksdagen, får gå in i en samverkan med andra folk och låta beslut
som fattas inom ramen för en sådan samverkan binda såväl de deltagande staterna som
deras folk” men tillägger sedan att ”det som nu sagts innebär å andra sidan att det icke
låter sig förenas med regeringsformens nuvarande bestämmelser om det svenska statsskickets
grunder att låta ett mellanfolkligt samarbete utvecklas så att därigenom skapas
en ny federal statsbildning, vars maktutövning hämtar sin legitimitet ur ett mandat som
givits av ett – i detta fall – europeiskt folk i gemensamma val”. 108 Det framhålls dessutom
att EG:s befogenheter inte bara är begränsade i de nationella bestämmelserna om
överlåtande av beslutanderätt utan också i de fördrag som reglerar innehållet i EGrätten.
Regeringen menar vidare att Sverige, i det fall ett EG-organ skulle besluta rättsakter
som går utöver fördragen, skulle vara förhindrade att tillämpa dessa eftersom de
skulle falla utanför EG:s rättsområde och tillägger att det inom gemenskapen upprätthålls
ett fri- och rättighetsskydd som, även om det inte på alla punkter liknar det
svenska, har sin grund i den västeuropeiska rättstraditionen. 109
106 SOU 1993:14, s. 33.
107 Prop. 1993/94:114, s. 17.
108 Ibid, s. 18.
109 Ibid, s. 19.