I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

40 Den svenska regeringen är, eller säger sig i vart fall vara, fullt övertygad om att offentlighetsprincipen är förenlig med dataskyddsdirektivet. Som grund för detta anförs att principen har en lång tradition i Sverige och att den är en viktig del av statsskicket samt att den dessutom är välkänd i övriga medlemsländer. Jag kan tycka att regeringen i sitt resonemang känns aningens naiv och egocentrisk. Vad är det som säger att alla andra länder skall ändra sig och välja öppenhet framför integritet bara för att Sverige vill hålla fast vid en tradition? Nu handlade det inte om att de andra skulle vara tvungna att byta men i slutändan har hanteringen av dessa frågor stor inverkan på hela det europeiska systemet och fungerar inte samarbetet på en så viktig punkt är risken stor att det går fel även på andra håll. Om man vid stiftandet av PuL inte hade utgått ifrån att direktivet var förenligt med offentlighetsprincipen utan sett sanningen i vitögat och konfronterat problemen istället tror jag att man hade fått en mer användbar lag som kanske till och med hade medfört mer inflytande för vår svenska offentlighetsprincip. Istället för att komma med bortförklaringar i form av strama bokstavstolkningar av en text som otvivelaktigt kommer att tolkas ändamålsenligt 86 hade man kunnat komma med konstruktiva förslag till hur stridigheten skulle lösas. Konstitutionsutskottets påpekande att offentligheten, sedd tillsammans med reglerna om sekretess, verkar för ett personskydd är ett exempel på resonemang som hade kunnat utvecklas om man tagit upp stridigheterna till diskussion. Även om vissa problem skulle kvarstå så skulle det vara bättre än att lagens hela tilllämpning omges av en osäkerhet som i sin tur leder till rättsosäkerhet. Några närmare kommentarer kring lagstiftarens tolkningar av de olika artiklarna och ingresspunkten kommer jag inte att ge mig in på här. Båda sidors argument har tydliggjorts tillräckligt i redogörelsen ovan så detta skulle endast bli en upprepning av den kritik som riktats mot datalagskommitténs och regeringens förslag. Jag nöjer mig således med att konstatera att jag inte anser att offentlighetsprincipen är fullt förenlig med EU:s dataskyddsdirektiv. 86 Läs mer om tolkningsmetoderna i EGD nedan under 4.1.4.
4. Var kommer EG-rätten in i svensk rätt? Sverige blev den 1 januari 1995 medlem i Europeiska unionen. Unionen består av tre delar, vilka brukar kallas unionens tre pelare. Den första pelaren är gemenskapspelaren inom vilken bland annat EG, europeiska gemenskapen, ryms. Det är än så länge bara inom den första pelaren som det föreligger normgivningsmakt på europeisk nivå, därav beteckningen ”EG-rätt”. EG-rätten består av olika rättskällor vilka är indelade i primärrätt och sekundärrätt. Primärrätten omfattar framförallt de grundläggande fördragen, som kan ses som en typ av konstitution för EG, samt till dessa hörande protokoll och förklaringar. Även anslutningsfördragen hör till primärrätten. Till sekundärrätten räknas förordningar och direktiv samt andra rättsakter som beslutats av EU:s institutioner 87 . Förordningar gäller direkt i medlemsstaterna oberoende av karaktären på de nationella författningar som eventuellt är motstridiga. 88 Direktiv har en mer folkrättslig karaktär då de skall implementeras i den nationella lagstiftningen för att bli tillämpliga. Även icke implementerade direktiv eller direktiv som implementerats felaktigt kan dock få en viss verkan. Detta kommer att behandlas mer utförligt i föreliggande kapitel där jag kommer att redogöra för EG-rättens förhållande till den svenska rätten ur olika perspektiv. Jag kommer först att gå igenom hur rättssystemen förhåller sig till varandra i praktiken och hur detta förhållningssätt utvecklats och motiverats. Sedan kommer jag att titta på hur det ser ut i teorin och resonera kring de rent teoretiska möjligheterna för systemens samverkan. Slutligen konstateras vilken ställning EG-rätten får sägas ha gentemot svensk rätt. 87 De viktigaste institutionerna är rådet, kommissionen, europaparlamentet och domstolen. 88 Detta kallas direkt tillämplighet och direkt effekt, se avsnitt 4.1.2. nedan. 41
Page 1: I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6: Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9 and 10: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 11 and 12: orde alltså PuL:s hänvisning till
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17 and 18: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 19 and 20: sekretessbestämmelserna. Kapitlen
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27 and 28: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 29 and 30: mindre än personuppgiftslagens. At
Page 31 and 32: skulle kunna komma i konflikt med 1
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39: Angående regeringens förslag att
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57 and 58: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 59 and 60: egäras ut med stöd av denna kan n
Page 61 and 62: med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64: SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66: Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68: LITTERATUR Andersson, Christoph,

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?