I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

36
mötesprotokoll som fördes då rådet i februari 1995 kom fram till en gemensam stånd-
punkt angående direktivet. 67 När det gäller skyddet av fri- och rättigheter anger
kommissionen i sin förklaring som exempel på intressen som får skyddas bland annat
skydd för företagshemligheter, sekretess för advokater och sjukvårdsanställda samt
mänskliga rättigheter. 68
Datalagskommittén anför dock i sin utredning att rätten för var och en att få ta del av
icke sekretessbelagda allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen är att anse som
en sådan rättighet som avses i 13.1.g. 69 Detta trots att det rör sig om behandling av
personuppgifter, vilket rådet och kommissionen, som nämnts ovan, inte avsett falla in
under undantagsbestämmelsen. Regeringen kompletterar kommitténs resonemang med
att konstatera att ingresspunkt 72 till direktivet tagits in i detta just för att undanröja alla
eventuella oklarheter vid tolkningen av 13.1.g och att det således inte råder några tvivel
om undantagets tillämplighet i fråga om offentlighetsprincipen. 70 Datalagsutredningen
tar inte ställning till artikeln som helhet men anför angående undantaget för andras frioch
rättigheter att detta eventuellt kan tillämpas för att upprätthålla anonymitetsskyddet
som behandlats ovan under 2.4.2.2. och 3.1.1.4. 71
3.1.1.6. Ingresspunkt 72
I den under direktivförhandlingarna sent tillkomna ingresspunkt 72 stadgas, på svenskt
initiativ 72 , att det vid genomförandet av bestämmelserna i direktivet är möjligt att ”ta
hänsyn till principen om allmänhetens rätt till tillgång till allmänna handlingar”.
Begreppet allmänna handlingar i punkten har i andra språkversioner av direktivet
uttryckts något annorlunda. I engelska versionen heter det t.ex. ”official documents”
och i den tyska ”amtliches Dokument”. Till skillnad från det svenska begreppet som
enligt tryckfrihetsförordningen omfattar alla handlingar hos en myndighet som är
67
Mötesprotokollet finns inte i färdigjusterad form i Sverige. Det ska dock enligt SOU 1997:39 (s. 112)
finnas/ha funnits en handling hos justitiedepartementet med de förklaringar som togs in i protokollet. Jag
har, utan framgång, försökt få del av denna via justitiedepartementet. I SOU 2004:6 finns en bilaga (nr 4),
benämnd ”mötesprotokollet”, som kan tänkas vara en avskrift av den handling som funnits på
justitiedepartementet. Vad bilagan är för typ av handling och vilken som är dess ursprungskälla framgår
dock inte med önskvärd tydlighet av SOU 2004:6.
68
SOU 1997:39, s. 145.
69
Ibid, s. 216.
70
Prop. 1997/98:44, s. 45.
71
SOU 1993:10, s. 91.
72
Se t.ex. Prop. 1997/98:44, s. 45 samt SOU 1997:39, s. 214.