I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

skulle kunna komma i konflikt med 1992 års förslag till dataskyddsdirektiv. 47 Det för-
slag till direktiv som då var aktuellt skiljer sig inte nämnvärt från det direktiv som
senare kom att antas. Förutom införandet av ingresspunkt 72, som behandlas nedan, har
ingen ändring av betydelse för den föreliggande normkollisionen gjorts. 48
Den andra av dessa två utredningar, datalagskommittén, ledde till att personuppgiftslagen
kom till och trädde i kraft den 24 oktober 1998. Regeringen och konstitutionsutskottet
instämde till stor del i vad kommittén anfört i sin utredning SOU 1997:39, utan
att i någon större mån reflektera över vad den tidigare utredningen, datalagsutredningens
SOU 1993:10, anfört i frågan. Att lagrådet och flertalet oberoende experter
tyckt motsatsen och att såväl utredningens som regeringens medlemmar internt var
oense i sina bedömningar är något som inte haft någon märkbar inverkan på vare sig
regering eller konstitutionsutskott vid lagstiftandet. Regeringen förklarar sitt ställningstagande
med att det rör sig om en svensk grundlagsskyddad rättighet med lång tradition
som är en viktig del av det svenska statsskicket samt att dess starka ställning och
grundläggande betydelse är väl känd i övriga medlemsländer. 49
Det som diskuterats är tolkningen av sex artiklar i dataskyddsdirektivet, vilka beroende
på tolkning kan vara till för- eller nackdel för offentlighetsprincipens fortlevnad. De
aktuella artiklarna, artikel 6.1.b, 7, 8, 10, 11.1 och 13.1.g samt ingresspunkt 72, vilken
också har skapat diskussion, kommer att kommenteras närmare nedan.
3.1.1. Artiklarnas innebörd, utredningar och proposition
Av utredningsdirektiven till datalagskommittén framgår att regeringen gjort bedömningen
att dataskyddsdirektivet inte innehåller någon bestämmelse som står i strid med
offentlighetsprincipen. 50 Datalagskommittén som alltså utgår ifrån att det går att förena
offentlighetsprincipen med direktivet konstaterar kort att anledningen till den tidigare
datalagsutredningens annorlunda åsikt i frågan har att göra med att utredningen då hade
att ta ställning till 1992 års förslag till direktiv. 51 Kommittén menar att Sveriges aktiva
deltagande i utformandet av direktivet efter 1992 medverkat till en så betydande
47
1992 års förslag till direktiv återfinns som bilaga 3 i SOU 1993:10.
48
SOU 1997:39, s. 693 (Särskilt yttrande av Jan Evers och Rolf Nygren).
49
Prop. 1997/98:44, s. 46.
50
SOU 1997:39, bilaga 1, s. 713.
51
Ibid, s. 214.
31