I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

28 Sekretess gäller för personuppgift, om 1. det finns skäl att anta att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204), eller 2. myndighetens utlämnande av uppgiften står i strid med 33 § personuppgiftslagen. Att myndighetens utlämnande står i strid med 33 § personuppgiftslagen skall dock inte medföra sekretess för uppgifter i allmänt register som enligt lag eller förordning är avsett att ge allmänheten information. Jag ser stora fördelar med utredningens förslag jämfört med bestämmelsens nuvarande lydelse. Förtydligandet innebär att såväl problematiken kring det tidigare borttagandet av paragrafens andra stycke som vems behandling som avses åtgärdas. Bestämmelsens inverkan på offentlighetsprincipen, vilken varit den mest kritiserade, påverkas dock inte. Det kommer således även om utredningens förslag går igenom att vara oklart i vilken grad 7:16 ska tillåtas hindra utlämnande av allmänna handlingar med stöd av offentlighetsprincipen. 2.5. HUR SKA DE TILLÄMPAS? EN SAMMANFATTANDE SLUTSATS Genom det ovan diskuterade cirkelresonemanget har lagstiftaren lyckats flytta verkningen av PuL till nästa led i behandlingen, d.v.s. från myndigheterna till allmänheten. Myndighetens behandling undantas från PuL:s tillämpning genom 8 och 2 §§ PuL samt det faktum att grundlag går före vanlig lag, eftersom 2 kap TF skall tillämpas istället. Mottagarens behandling däremot omfattas varken av offentlighetsprincipen eller av någon annan lag och skall därför bedömas enligt PuL. Myndigheterna skall alltså i allra högsta grad tolka PuL, men inte för att deras utlämnande skall bedömas utan för att mottagarens framtida användning av uppgifterna har betydelse för huruvida denna skall omfattas av sekretess eller ej. Konsekvensen är att dataskyddsdirektivets bestämmelser inte gäller för svenska myndigheter utan endast för privatpersoner och företag; en konsekvens som minskar direktivets verkan till förmån för offentlighetsprincipen. Av vad som framkommit ovan kan konstateras att problematiken med ett cirkelresonemang som förvillar tillämpningen mellan de tre lagarna fanns redan på datalagens tid. Även om problem uppstod redan då var detta inget som orsakade några stora diskussioner av den enkla anledningen att datalagens omfattning var så betydligt mycket
mindre än personuppgiftslagens. Att andra stycket i 7:16 togs bort verkar vara ett rent misstag. Precis som konstaterats i SOU 2004:6 har lagstiftaren antagligen blandat ihop begreppen och likställt myndighetens behandling med mottagarens behandling. Att dessa två skall hållas isär klargörs redan i förarbetena från 1973 då den tidens motsva- righet till 7:16 kom till. Problemet som uppkommer i och med att det är mottagarens behandling som skall ligga till grund för bedömningen har blivit större än nödvändigt. Här kan jag till viss del hålla med utredningen i SOU 2004:6 om att osäkerheten hos myndigheterna lett till en mer restriktiv tolkning. Förbudet mot efterforskning är grundlagsstadgat och det fram- kommer tydligt i förarbetena till föregångaren till 7:16 att anledning till försiktighet vid utlämnande i första hand ska föreligga vid begäran om massuppgifter eller selekterade uppgifter. Vid begäran om andra uppgifter torde paragrafen alltså inte skapa några problem. Till saken hör visserligen att, som nämnts ovan, uppgifterna inte skall lämnas ut om det kan antas att de kommer att läggas ut på Internet, vilket kan vara fallet även om det inte rör sig om selekterade uppgifter eller massuttag. Enligt förarbetena till PuL skall dock en invändning om att den kommande behandlingen är tillåten enligt 7 § PuL godtas. Om man som utredningen i SOU 2004:6 drar slutsatsen att detta även gäller andra tillåtna behandlingar bör 7:16 inte vara ett så stort hinder. Att bestämmelsen inskränker offentlighetsprincipen går inte att komma ifrån, vilka argument som än används. Rätten att ta del av allmänna handlingar utan att ange något ändamål har enligt min bedömning minskat betydligt sedan PuL:s tillkomst. Jag menar dock inte att det är PuL som lag som är ond och måste bort till alla pris. Som jag antytt i inledningen är problemet mer komplext än så och detta kommer jag att återkomma till i diskussionen i kapitel 5. 29
Page 1: I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6: Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9 and 10: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 11 and 12: orde alltså PuL:s hänvisning till
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17 and 18: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 19 and 20: sekretessbestämmelserna. Kapitlen
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 31 and 32: skulle kunna komma i konflikt med 1
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39 and 40: Angående regeringens förslag att
Page 41 and 42: 4. Var kommer EG-rätten in i svens
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57 and 58: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 59 and 60: egäras ut med stöd av denna kan n
Page 61 and 62: med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64: SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66: Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68: LITTERATUR Andersson, Christoph,

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?