I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

28
Sekretess gäller för personuppgift, om
1. det finns skäl att anta att uppgiften efter ett utlämnande kommer att behandlas i strid med
personuppgiftslagen (1998:204), eller
2. myndighetens utlämnande av uppgiften står i strid med 33 § personuppgiftslagen.
Att myndighetens utlämnande står i strid med 33 § personuppgiftslagen skall dock inte medföra
sekretess för uppgifter i allmänt register som enligt lag eller förordning är avsett att ge
allmänheten information.
Jag ser stora fördelar med utredningens förslag jämfört med bestämmelsens nuvarande
lydelse. Förtydligandet innebär att såväl problematiken kring det tidigare borttagandet
av paragrafens andra stycke som vems behandling som avses åtgärdas. Bestämmelsens
inverkan på offentlighetsprincipen, vilken varit den mest kritiserade, påverkas dock inte.
Det kommer således även om utredningens förslag går igenom att vara oklart i vilken
grad 7:16 ska tillåtas hindra utlämnande av allmänna handlingar med stöd av offentlighetsprincipen.
2.5. HUR SKA DE TILLÄMPAS? EN SAMMANFATTANDE SLUTSATS
Genom det ovan diskuterade cirkelresonemanget har lagstiftaren lyckats flytta verkningen
av PuL till nästa led i behandlingen, d.v.s. från myndigheterna till allmänheten.
Myndighetens behandling undantas från PuL:s tillämpning genom 8 och 2 §§ PuL samt
det faktum att grundlag går före vanlig lag, eftersom 2 kap TF skall tillämpas istället.
Mottagarens behandling däremot omfattas varken av offentlighetsprincipen eller av
någon annan lag och skall därför bedömas enligt PuL. Myndigheterna skall alltså i allra
högsta grad tolka PuL, men inte för att deras utlämnande skall bedömas utan för att
mottagarens framtida användning av uppgifterna har betydelse för huruvida denna skall
omfattas av sekretess eller ej. Konsekvensen är att dataskyddsdirektivets bestämmelser
inte gäller för svenska myndigheter utan endast för privatpersoner och företag; en konsekvens
som minskar direktivets verkan till förmån för offentlighetsprincipen.
Av vad som framkommit ovan kan konstateras att problematiken med ett cirkelresonemang
som förvillar tillämpningen mellan de tre lagarna fanns redan på datalagens tid.
Även om problem uppstod redan då var detta inget som orsakade några stora diskussioner
av den enkla anledningen att datalagens omfattning var så betydligt mycket