I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

7:16. I vart fall är det inte mycket av det skrivna som kan sägas vara tillräckligt vägle-
dande. De senaste domarna från regeringsrätten, RÅ 2002 ref 54 och RÅ 2001 ref 68,
kan sägas tyda på att man blivit mer restriktiv med att åberopa sekretess enligt 7:16.
RegR har i dessa fall framhållit att en helhetsbedömning skall göras och hänvisat till att
även den registrerade kan ha intresse av ett utlämnande. Båda dessa fall rör dock utläm-
nande för kommersiellt ändamål och domstolen har i båda fallen lagt stor vikt vid att
den registrerade enligt 11 § PuL har rätt att motsätta sig att personuppgifterna används
för direkt marknadsföring. Jag är tveksam till att myndigheternas osäkerhet försvunnit
helt. Det som finns skrivet är många gånger vagt och motsägelsefullt 43 och de domar
som finns kan tyckas vara något specifika för att vara till hjälp vid alla uppkommande
frågor. 44
Utredningen menar vidare att det idag inte finns något som tyder på att bestämmelsen
tillämpas ”’fel’ eller så att offentligheten inskränks mer än avsett”. 45 Någon ytterligare
kommentar kring detta finns dock inte så vad utredningen egentligen avser är svårt att
säga. Vilken tillämpning som enligt utredningen är ”fel” framgår inte. Om man antar att
en ”felaktig” tillämpning skulle strida mot offentlighetsprincipen innebär detta att risken
är stor för att den ”rätta” tillämpningen strider mot dataskyddsdirektivet. Hur mycket
som avsetts inskränkas är inte heller klart formulerat. Att 7:16 inte tillämpas ”så att
offentligheten inskränks mer än avsett” kan ha helt olika innebörd beroende på från
vilken synvinkel det ses. Från svensk synvinkel sett skulle bestämmelsen enligt förarbetena
inte inskränka offentligheten alls medan syftet med dataskyddsdirektivet kan
sägas vara just att inskränka offentligheten. Detta innebär inte nödvändigtvis att utredningens
resonemang är felaktigt men gör detsamma mer svårtolkat och oprecist.
Utredningen föreslår en ändring för att förtydliga bestämmelsen genom att ge den
följande lydelse:
43
Det som finns skrivet är framför allt utredningar och propositioner, vilka är skrivna med utgångspunkt i
att offentlighetsprincipen inte strider mot EG-rätten. Utöver detta finns en mängd artiklar skrivna av
journalister, som istället visar att PuL inskränker offentlighetsprincipen. Inte heller övrig litteratur
kommer med konkreta lösningar. I litteraturen återfinns formuleringar som ”syftet med bestämmelsen
torde i dag närmast vara” och ”man måste nog kunna anta” (Öman, Lindblom, s. 327 och 330).
Formuleringar som dessa anser jag vara väl vaga för att vara vägledande vid rättstillämpningen.
44
Se t.ex. ovan nämnda rättsfall RÅ 2002 ref 54 och RÅ 2001 ref 68.
45
SOU 2004:6, s. 254.
27