I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

18 en omistlig del av vår rättstradition eller som en av hörnstenarna i den svenska rättsord- ningen. 9 Offentlighetsprincipen är omfattande på det sättet att den berör alla statliga och kommunala verksamheter men också såtillvida att den kommer till uttryck på flera olika sätt. Principen innebär till exempel att allmänhet och massmedia har rätt att närvara vid beslutande församlingars sammanträden, att samma skara har rätt att se på under en domstolsförhandling samt att offentligt anställda kan lämna uppgifter till media utan att riskera efterforskningar från arbetsgivarens sida. Principen som bygger på allmän insyn och kontroll sägs fylla tre huvudändamål då den utgör en garanti för såväl rättssäkerhet som effektivitet i förvaltningen och effektivitet i folkstyret. 10 Den del av offentlighetsprincipen som ska behandlas i denna uppsats är vars och ens rätt att ta del av allmänna handlingar. Rätten att ta del av allmänna handlingar återfinns i 2 kap tryckfrihetsförordningen och innebär att svenska myndigheter är skyldiga att lämna ut allmänna handlingar i den mån detta inte hindras av sekretess. Vilka orsaker som får medföra sekretess anges i sju punkter i 2 kap 2 § tryckfrihetsförordningen varav den sjätte är den som har inverkan på bestämmelserna i förevarande arbete och vilken kommer att behandlas nedan. I 2 kap TF stadgas även vad som ska anses som en handling, vilka handlingar som är allmänna samt hur utlämningen ska ske. 2.2. SEKRETESSLAGEN, SÄRSKILT 7 KAP 16 § 11 Sekretesslagen innehåller bestämmelser om tystnadsplikt i allmän verksamhet och om förbud att lämna ut allmänna handlingar. Huvudprincipen är att offentlighet råder. Lagen är därför utformad med syfte att inte åstadkomma mer sekretess än vad som är absolut nödvändigt. 12 I sekretesslagens andra till och med tionde kapitel återfinns 8 SOU 1993:10, s. 85. För mer historik kring offentlighetsprincipen, se Funcke, Nils, ”Offentlighetsprincipen – en historisk väv med många trådar”, i Spira, Eva och Dahlin, Ann (red.), 7:16 – och andra hot mot öppenheten, s. 123 ff. Stockholm: Statstjänstemannaförbundet, 2000. 9 Se t.ex. Prop. 1975/76:160, s. 72; SOU 1993:10, s. 92, samt Bohlin, s. 15. 10 1997/98:KU18, s. 15. 11 Detta är, precis som avsnittet om offentlighetsprincipen ovan, en kortfattad genomgång av de aktuella reglerna, i det här fallet sekretesslagen, dess funktion samt framför allt dess bestämmelse i 7 kap 16 §. För utförligare genomgång se Bohlin; Regeringskansliet, Offentlighet och sekretess, och Skatteverket. 12 SOU 1993:10, s. 86.
sekretessbestämmelserna. Kapitlen är indelade efter tryckfrihetsförordningens regler om vilka intressen som får skyddas genom sekretess, sekretessgrunderna. Möjligheten att föreskriva om tystnadsplikt stadgas i 2 kap 13 § regeringsformen och går något längre än möjligheten att inskränka handlingsoffentligheten. I realiteten är dock regleringen av de båda sekretessformerna i stort sett enhetlig. Med sekretess menas nämligen, enligt 1 kap 1 § 2 st sekretesslagen, ”förbud att röja uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att allmän handling lämnas ut eller att det sker på annat sätt”. När det gäller handlingssekretess är det inte handlingarna i sig som är sekretessbelagda utan uppgifter i handlingarna. Den minsta beståndsdelen i sekretesslagen är således uppgiften medan den i tryckfrihetsförordningen är handlingen. En handling kan lämnas ut efter att den avidentifierats genom att sekretessbelagda uppgifter censurerats. Tryckfrihetsförordningens sjätte sekretessgrund medger sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och representeras av sekretesslagens sjunde kapitel. I kapitlet skyddas bland annat uppgifter inom socialtjänst och sjukvård men också, vilket är aktuellt här, behandling av personuppgifter enligt personuppgiftslagen. I 7 kap 16 § sekretesslagen stadgas nämligen följande: Sekretess gäller för personuppgift, om det kan antas att ett utlämnande skulle medföra att uppgiften behandlas i strid med personuppgiftslagen (1998:204). Bestämmelsen är speciell på det sättet att den inte innefattar någon tystnadsplikt i vanlig mening. 13 Uppgiftens karaktär kan utifrån det aktuella skaderekvisitet inte medföra någon skada utan det som ligger till grund för bedömningen är istället behandlingen av uppgiften. Bestämmelsen behandlas utförligare nedan under 2.4. Uppmärksammas bör dock att andra sekretessbestämmelser kan vara tillämpliga på uppgifterna och att tystnadsplikt alltså kan föreligga av den anledningen. 13 Regner, Göran m.fl., Sekretesslagen, en kommentar, Norstedts gula bibliotek, Stockholm: Norstedts juridik, 1998– (lösbladskommentar med regelbunden uppdatering), s. 7:81. 19
Page 1: I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6: Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9 and 10: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 11 and 12: orde alltså PuL:s hänvisning till
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27 and 28: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 29 and 30: mindre än personuppgiftslagens. At
Page 31 and 32: skulle kunna komma i konflikt med 1
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39 and 40: Angående regeringens förslag att
Page 41 and 42: 4. Var kommer EG-rätten in i svens
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57 and 58: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 59 and 60: egäras ut med stöd av denna kan n
Page 61 and 62: med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64: SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66: Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68: LITTERATUR Andersson, Christoph,

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?