I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

2. Förhållandet mellan de svenska reglerna
Som nämnts i inledningen ger offentlighetsprincipen var och en rätt att ta del av allmänna
handlingar från svenska myndigheter. Rätten kan begränsas genom sekretess
vilken ska anges i lag. I 7 kap 16 § sekretesslagen finns en bestämmelse som förbjuder
utlämning av uppgifter om uppgifterna kan komma att användas i strid med personuppgiftslagen.
I sistnämnda lag finns dock en bestämmelse om att denna lag inte inskränker
rätten att få ut handlingar enligt offentlighetsprincipen. Vid försök att tillämpa rätt
lagregel visar det sig att de tre lagarna hänvisar till varandra i något som påminner om
ett cirkelresonemang.
Det kan snabbt konstateras att reglernas hänvisningar till varandra inte stämmer överens.
Cirkelresonemanget ställer till synes tillämparen inför ett val som har en avgörande
effekt för vilket grundvärde som kommer att skyddas; integriteten eller öppenheten. För
en bättre inblick i problematiken krävs en genomgång av de olika bestämmelsernas
innebörd och lydelse.
2.1. OFFENTLIGHETSPRINCIPEN, SÄRSKILT RÄTTEN ATT TA DEL AV ALLMÄNNA
HANDLINGAR 7
Offentlighetsprincipen har gamla anor. 8 Den infördes, som nämnts ovan, i svensk lag
redan 1766 då den första tryckfrihetsförordningen trädde i kraft och beskrivs ofta som
7 Detta är en kortfattad genomgång av offentlighetsprincipen och dess innebörd, framför allt avseende
rätten att ta del av allmänna handlingar. För utförligare genomgång se; Bohlin, Alf, Offentlighetsprincipen,
6:e uppl. Stockholm: Norstedts juridik, 2001; Regeringskansliet (utg.) Offentlighet och
sekretess hos det allmänna : information om sekretesslagstiftningen m m. Stockholm: Justitiedep.
Regeringskansliet, 1999, och Skatteverket (utg.), Offentligt eller hemligt, 3:e omarb. utök. utg. Stockholm:
Skatteverket, 2004.
17