I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

12
ger kommer jag inte att behandla och således inte heller en sådan avidentifierings
eventuella inverkan på integritetsskyddet och offentlighetsprincipen.
När det gäller personuppgiftslagen kommer jag inte att kommentera diskussionerna
kring att göra om denna till en missbrukslag istället för, som nu, en hanteringslag. Jag
kommer inte heller, mer än nödvändigt för min framställan, att behandla de materiella
reglerna i lagen och inte heller behandla de problem som uppstått på grund av den
ökade behandlingen av personuppgifter på Internet.
Det finns en rad registerförordningar som gäller istället för personuppgiftslagen inom
olika områden, t.ex. inom domstolar. Dessa kommer jag, trots dess närhet till PuL, inte
att behandla i uppsatsen då jag i första hand har för avsikt att redogöra för de svårighe-
ter i rättstillämpningen som uppkommer i och med EU-medlemskapet. Att göra en
beskrivande rapport kring rättsläget och tillämpningen av PuL är alltså inte min intention.
Jag kommer av samma anledning inte heller att gå in på andra internationella
överenskommelser på integritetsskyddets område än just dataskyddsdirektivet.
När det gäller den EG-rättsliga delen av uppsatsen kommer jag inte att ta hänsyn till de
förhandlingar som pågår om en ny ”EU-konstitution” och jag kommer således inte
heller att kommentera det aktuella förslaget till sådan. Det finns inte heller anledning att
tro att en ny konstitution skulle minska problematiken kring Sveriges offentlighetsprincip.
1.4. BEGREPP
7:16 – Med begreppet ”7:16” avses i arbetet sekretesslagens bestämmelse om behandling
i strid med personuppgiftslagen, d.v.s. 7 kap 16 § SekrL. Begreppet är återkommande
i artiklar och jag har valt att använda mig av det för att undvika en ständig upprepning
av hela lagrumshänvisningen.
Behandling (av personuppgift) – Varje åtgärd eller serie av åtgärder som vidtas i fråga
om personuppgifter, vare sig det sker på automatisk väg eller inte, 3 § PuL.