I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

More documents

Recommendations

Info

10 egendom. Resultatet blir att lagreglerna och tillämpningen krockar; det går inte att skydda uppgifter som man samtidigt skall dela med sig av. 1.1.1. De svenska lagarnas inbördes förhållande Den krock som uppstår på grund av skillnaden mellan det europeiska och det svenska synsättet leder till att tillämpningen av de svenska reglerna försvåras. Jag kommer här att belysa de problem som uppstår rent konkret vid denna tillämpning. Detta för att inledningsvis ge läsaren en bild av hur problematiken kommer till uttryck i den vardagliga rättstillämpningen. Rätten att ta del av allmänna handlingar med stöd av offentlighetsprincipen i 2 kap tryckfrihetsförordningen begränsas av sekretesslagens olika regler, däribland 7 kap 16 § som hindrar utlämning i de fall behandlingen av uppgifterna kan komma att strida mot personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen i sin tur skall inte tillämpas så att den inskränker rätten att ta del av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Till att börja med kan konstateras att den i offentlighetsprincipen ingående rätten att ta del av allmänna handlingar är grundlagsskyddad i och med att tryckfrihetsförordningen är en grundlag. Grundlag skall alltid gå före vanlig lag. Vid en första anblick kan då tyckas att både personuppgiftslagen och sekretesslagen skall stå tillbaka till förmån för offentlighetsprincipen. I TF stadgas dock som framkommit att vissa undantag från principen får göras, däribland med hänsyn till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden. Undantagen, det vill säga de sekretessbelagda fallen, finns i sekretesslagen. Sett utifrån detta är det således sekretesslagens regel som skall tillämpas vilket i sin tur innebär att offentlighetsprincipen får stå tillbaka i de fall behandlingen kan komma att strida mot PuL. Det är dock inte klart här för tittar man på personuppgiftslagen stadgas där uttryckligen att denna inte skall inkräkta på offentlighetsprincipen. Valet står nu mellan PuL och SekrL och hur det skall avgöras framkommer inte med önskad tydlighet av lagarnas förarbeten. Däremot kan man få en ledtråd genom att se tillbaka på lagarna som helhet. 4 Personuppgiftslagen är enligt dess 2 § subsidiär i förhållande till andra lagar och förordningar, per automatik även i förhållande till sekretesslagen. I princip 4 Bestämmelsernas tillämpning behandlas på ett fåtal ställen i doktrinen men då främst hur de skall tillämpas och inte varför de tillämpas på det sättet.
orde alltså PuL:s hänvisning till TF underställas sekretesslagens hänvisning till PuL. Även detta leder således till att det är sekretesslagen som skall tillämpas. Hade det rört sig om en renodlat svensk lagstiftning utan påverkan utifrån hade diskussionen slutat här, även om det kan ifrågasättas om en ändring inte skulle till för att undvika dessa till synes motstridande lagregler. Men eftersom personuppgiftslagen bygger på ett EG-direktiv måste hänsyn också tas till EG-rättens företräde framför svensk rätt. Går man sedan tillbaka till lagarnas förarbeten och undersöker de syften och värderingar som ligger bakom bestämmelserna uppdagas att problemet, på grund av motstående skyddsintressen, är betydligt mer komplext än vad som kommer fram på ytan. Detta är min utgångspunkt då jag i föreliggande arbete ska undersöka EU:s inverkan på rätten att ta del av allmänna handlingar med stöd av den svenska offentlighetsprincipen. 1.2. SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka överlevnadschanser offentlighetsprincipen har efter Sveriges inträde i den Europeiska unionen. Jag kommer att belysa några av de problem som uppkommit vid tillämpningen av den svenska offentlighetsprincipen i och med Sveriges medlemskap. Det främsta problemet, rent konkret, torde vara förhållandet mellan den svenska offentlighetsprincipen, personuppgiftslagen och sekretesslagen, vilket jag avser undersöka. Jag kommer dessutom att diskutera den anslutande frågan rörande offentlighetsprincipens överensstämmelse med det EG-rättsliga dataskyddsdirektivet och avslutningsvis resonera kring i vilken utsträckning Sverige måste följa EG:s lagstiftning i allmänhet och integritetslagstiftningen i synnerhet. Jag har arbetat utifrån den övergripande frågeställningen: vilken påverkan har Sveriges EU-medlemskap på rätten att ta del av allmänna handlingar med stöd av den svenska offentlighetsprincipen? 1.3. AVGRÄNSNINGAR I föreliggande arbete kommer jag inte att behandla hela innebörden av vad som kommit att kallas offentlighetsprincipen utan se specifikt till rätten att ta del av allmänna handlingar. Det faktum att allmänna handlingar kan avidentifieras i de fall sekretess förelig- 11
Page 1: I ljuset av EG-rätten ser det mör
Page 5 and 6: Sammanfattning Öppenheten har allt
Page 7 and 8: 4.2.2. Kort om normhierarki och lag
Page 9: 1. Inledning 1.1. BAKGRUND Öppenhe
Page 13 and 14: Direktivet - Europaparlamentets och
Page 15 and 16: Det femte och sista kapitlet är en
Page 17 and 18: 2. Förhållandet mellan de svenska
Page 19 and 20: sekretessbestämmelserna. Kapitlen
Page 21 and 22: Genom den bestämmelsen undantas st
Page 23 and 24: av behandling och bedömningen ska
Page 25 and 26: Myndighet får inte på grund av at
Page 27 and 28: 7:16. I vart fall är det inte myck
Page 29 and 30: mindre än personuppgiftslagens. At
Page 31 and 32: skulle kunna komma i konflikt med 1
Page 33 and 34: att nya register skapades vars änd
Page 35 and 36: offentlighetsprincipen. Kommittén
Page 37 and 38: antingen inkomna dit eller upprätt
Page 39 and 40: Angående regeringens förslag att
Page 41 and 42: 4. Var kommer EG-rätten in i svens
Page 43 and 44: såväl nyare som äldre nationella
Page 45 and 46: uppgift att tolka EG-rätten, som i
Page 47 and 48: När det gäller samarbetets prakti
Page 49 and 50: Särskilt framhålls den fria åsik
Page 51 and 52: fördrag och andra instrument” oc
Page 53 and 54: EG-rättslig inverkan, vilket kan l
Page 55 and 56: 5. Avslutande diskussion 5.1. TILL
Page 57 and 58: som drar riktlinjerna för uppgifts
Page 59 and 60: egäras ut med stöd av denna kan n
Page 61 and 62:
med stöd av den svenska offentligh
Page 63 and 64:
SOU 1993:14. EG och våra grundlaga
Page 65 and 66:
Nergelius, Joakim, Förvaltningspro
Page 67 and 68:
LITTERATUR Andersson, Christoph,
show all

I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?