I ljuset av EG-rätten ser det mörkt ut för offentlighetsprincipen - ADBJ

10
egendom. Resultatet blir att lagreglerna och tillämpningen krockar; det går inte att
skydda uppgifter som man samtidigt skall dela med sig av.
1.1.1. De svenska lagarnas inbördes förhållande
Den krock som uppstår på grund av skillnaden mellan det europeiska och det svenska
synsättet leder till att tillämpningen av de svenska reglerna försvåras. Jag kommer här
att belysa de problem som uppstår rent konkret vid denna tillämpning. Detta för att
inledningsvis ge läsaren en bild av hur problematiken kommer till uttryck i den vardagliga
rättstillämpningen.
Rätten att ta del av allmänna handlingar med stöd av offentlighetsprincipen i 2 kap
tryckfrihetsförordningen begränsas av sekretesslagens olika regler, däribland 7 kap 16 §
som hindrar utlämning i de fall behandlingen av uppgifterna kan komma att strida mot
personuppgiftslagen. Personuppgiftslagen i sin tur skall inte tillämpas så att den inskränker
rätten att ta del av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Till att börja
med kan konstateras att den i offentlighetsprincipen ingående rätten att ta del av
allmänna handlingar är grundlagsskyddad i och med att tryckfrihetsförordningen är en
grundlag. Grundlag skall alltid gå före vanlig lag. Vid en första anblick kan då tyckas att
både personuppgiftslagen och sekretesslagen skall stå tillbaka till förmån för offentlighetsprincipen.
I TF stadgas dock som framkommit att vissa undantag från principen får
göras, däribland med hänsyn till skydd för enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
Undantagen, det vill säga de sekretessbelagda fallen, finns i sekretesslagen.
Sett utifrån detta är det således sekretesslagens regel som skall tillämpas vilket i sin tur
innebär att offentlighetsprincipen får stå tillbaka i de fall behandlingen kan komma att
strida mot PuL. Det är dock inte klart här för tittar man på personuppgiftslagen stadgas
där uttryckligen att denna inte skall inkräkta på offentlighetsprincipen. Valet står nu
mellan PuL och SekrL och hur det skall avgöras framkommer inte med önskad tydlighet
av lagarnas förarbeten. Däremot kan man få en ledtråd genom att se tillbaka på lagarna
som helhet. 4 Personuppgiftslagen är enligt dess 2 § subsidiär i förhållande till andra
lagar och förordningar, per automatik även i förhållande till sekretesslagen. I princip
4 Bestämmelsernas tillämpning behandlas på ett fåtal ställen i doktrinen men då främst hur de skall
tillämpas och inte varför de tillämpas på det sättet.