Mobila teamet för äldre - FoU Välfärd

FOU-RAPPORT 2009:1 

Mobila teamet för äldre 

En utvärdering av det mobila teamet 

i Växjö kommun 

År 2007 – 2008 

Eva Wikström

© FoU Välfärd i Södra Småland och författaren 

Omslagsbilden: 

Marita Wallisson 

Redigering/layout: 

Dorthe Geisler

Sammanfattning 

Det mobila teamet, är ett samarbetsprojekt mellan akutgeriatriska 

kliniken, närsjukvården i Landstinget Kronoberg och Växjö kommun. 

Teamet, bestående av geriatriker, sjuksköterska och paramedicinare, 

erbjuder hembesök hos personer som är 65+ som 

ett alternativ till besök på akutmottagningen, Centrallasarettet i 

Växjö. Projektet startade i september 2007 och detta är en utvärdering, 

som berör projektets första 15 månader. Huvudsyftet med 

utvärderingen har varit att värdera projektets måluppfyllelse utifrån 

hur enskilda patienter och närstående upplever det mobila 

teamets omhändertagande, och ska kunna utgöra ett underlag för 

beslutsfattare. Utvärderingen har utgått från ett systemteoretiskt 

tänkande och det mobila teamets arbetssätt har granskats och 

värderats utifrån dess fördelar och brister ur olika perspektiv: 

patienter/brukare, ekonomi och måluppfyllelse. Dataunderlaget 

bestod av statistik över patienter som tagit del av det mobila teamets 

insatser och befintlig vårdadministrativ statistik. Dessutom 

ingick intervjuer med patienter, närstående, teamets medlemmar 

och medarbetare från omgivande verksamheter (vårdgrannar). 

Bearbetning och analys av data har skett genom en enkel statistisk 

bearbetning kombinerat med kvalitativ analys av intervjuer samt 

en ekonomisk analys. 

Ur ett patientperspektiv visade det sig att verksamheten haft stora 

kvalitativa förtjänster för både patienter och närstående. Hembesöket 

upplevdes mycket positivt och det som framförallt framhölls var 

att man kände sig i centrum och att det gav trygghet. Majoriteten 

av målgruppen har bestått av äldre 80+. Kontaktorsaken har ofta 

varit problem med andning och cirkulation, men kännetecknas av 

patienter och närstående mer av allmän skröplighet och att situationen 

även berörde den närstående. Majoriteten av patienterna 

hade redan en kontakt med kommunen och primärvården, vilket 

talar för att det mobila teamet nått en skör grupp äldre. Det är kommunsjuksköterskan 

som remitterar de allra flesta patienterna.

I den ekonomiska analysen visade det sig att det mobila teamets 

verksamhet varit något dyrare om hembesöken enbart ersatt 

besök på akutmottagningen. Så fort hänsyn togs till eventuella 

reduceringar i antalet inläggningar så ökar vinsten med att ha ett 

mobilt team avsevärt. Om de 15 personer som tack vara mobila 

teamets insatser kunnat stanna kvar i hemmet hade åkt till akutmottagningen 

och 67 procent av dessa hade fått stanna i ett dygn på 

vårdavdelning så innebär projektet resursinbesparingar på nästan 

200 000 kronor. Om de istället hade fått stanna tretton dygn (vilket 

är medelvårdtiden på den akutgeriatriska avdelningen) så hade 

istället resursinbesparingen stigit till nästan 9,5 miljoner kronor. 

Utvärderingen har visat att det mobila teamet arbetar i riktning 

mot uppsatta mål, men efter så kort tid är det svårt att se några 

konkreta förändringar. Teamet har i genomsnitt haft kontakt med 

0 patienter per månad och av dessa har ca 2 patienter fått hembesök 

under en månad. 

Det finns tecken, om än svaga, på minskat inflödet till akutmottagningen, 

men något orsakssamband är omöjligt att uttala sig om. 

Det tydligaste resultatet är att det mobila teamets hembesök leder 

till betydligt färre inläggningar än vad ett besök på akutmottagningen 

gör. Medan 67 procent av patienterna över 80 år läggs in 

efter besök på akutmottagningen är motsvarande siffra för teamets 

hembesökspatienter procent. 

Några kritiska reflektioner har även gjorts av bl.a. patientgenomströmning, 

målgruppens behov och hur dessa bäst kan bemötas 

samt konsekvenser av förändringar i en verksamhet. Rapporten 

avslutas med några tänkta scenarier över hur det mobila teamet 

kan vidare utvecklas för att möta äldre akut sjuka i Kronobergs 

län.

innehåll 

1. inledning ..................................................................................9 

1.1 Bakgrund ..................................................................................9 

1.2 Det mobila teamet i Växjö kommun ...................................10 

1.2.1 Idén med projektet ........................................................10 

1.2.2 Syfte och mål med mobila teamet ...............................10 

1.2. Projektorganisation .......................................................11 

1.2. Teamets sammansättning .............................................12 

1.2.5 Kort om det mobila teamets arbetssätt .......................12 

1. Utvärdering av det mobila teamet ......................................1 

1. .1 Utvärderingsuppdraget ................................................1 

1. .2 Syfte med utvärderingen ............................................. 1 

1. . Metod ..............................................................................1 

1. Uppläggning av rapporten och läshänvisning .................1 

2. patienterna och det mobila teamet ..................17 

2.1 Vad vi vet om patientgruppen – Målgruppen ..................17 

2.1.1 Ålder, kön och boende ..................................................17 

2.1.2 Antal kontakter och hembesök ....................................19 

2.1. Vanliga hälsoproblem ...................................................20 

2.1. Patienternas tidigare kontakter med vård och 

omsorg ............................................................................21 

2.1.5 Patienter på den akutgeriatriska avdelningen ..........22 

2.2 Kontaktvägar till teamet .......................................................2 

2.2.1 Remittenter .....................................................................2 

2.2.2 Patienter som inte får hembesök .................................26 

2.2. Vad man hade gjort om man inte fått hembesök av 

teamet .............................................................................27 

2. Patienters och närståendes uppfattning om besöket 

från det mobila teamet ..........................................................28 

2. .1 Allmän uppfattning om hembesöket ..........................28 

2. .2 Väntetider och tid för hembesöket ..............................29 

2. . Patienters och närståendes uppfattning av besök på 

akutmottagning .............................................................. 0 

2. Sammanfattning .................................................................... 1 

5

6 

3. arbetSSätt inom det mobila teamet .................. 

.1 Starten av det mobila teamet ............................................... 

.1.1 Informationsinsatser ..................................................... 

.1.2 Förväntningar på det mobila teamet .......................... 

.2 Hembesöket ............................................................................ 5 

.2.1 Professioner som nyttjas vid besöken ......................... 5 

.2.2 Insatser under besöket .................................................. 7 

.2. Mobila teamets hembesök relaterat till 

vårdcentralernas hembesök ......................................... 1 

.2. Mobila teamets hembesök relaterat till besök på 

akutmottagningen ......................................................... 5 

.2.5 Mobila teamets hembesök relaterat till inläggningar 

på sjukhuset ................................................................... 6 

. Uppföljning ............................................................................ 8 

. .1 Dokumentation ............................................................. 9 

. .2 Uppföljningskontakter med vårdgrannar.................. 9 

. . Kvalitetsuppföljning .....................................................50 

. Sammanfattning ................................................................... 5 

4. en kartläggning och jämförelSe mellan 

olika VerkSamheter .......................................................55 

.1 Förekomst av liknande verksamheter ................................55 

.2 Mål och syften med verksamheterna .................................56 

.2.1 Patientperspektivet/närståendeperspektiv ...............56 

.2.2 Ekonomiskt perspektiv .................................................56 

.2. Organisatoriska perspektiv ..........................................56 

. Målgrupp ................................................................................57 

. Komplement eller ersättning ...............................................58 

.5 Teamens sammansättning ....................................................58 

.6 Verksamheternas fortlevnad ...............................................60 

.6.1 Nedlagda verksamheter ...............................................60 

.6.2 Kvar som projekt ...........................................................61 

.6. Permanentade ................................................................61 

.7 Sammanfattning ....................................................................62 

5. mobila teamet ur ett reSurSperSpektiV ...........6 

5.1 Upplägg och avgränsning av analysen ............................. 6 

5.2 Utgångspunkter för beräkningarna ....................................6 

5.2.1 Projektkostnader och övriga prisuppgifter ................6

5. Analys av mobila teamets verksamhet ur ett 

resursperspektiv ....................................................................66 

5. .1 De patienter som blivit direktinskrivna till 

vårdavdelning ................................................................ 66 

5. .2 De patienter som fått fortsatt vård i hemmet ............67 

5. . De patienter som remitteras till akutmottagningen .69 

5. Sammanfattande resursdiskussion .................................... 70 

6. analyS aV det mobila teamet ur ett 

måluppfyllelSeperSpektiV ..........................................71 

6.1 Mål 1 – Bättre tillgänglighet för den äldre .........................71 

6.2 Mål 2 – Undvika påfrestande transporter för den äldre . 75 

6. Mål – Minska konfusionsrisk genom att minimera 

antalet vårdmiljöer ................................................................76 

6. Mål – Kortare väntetid för akut bedömning ..................78 

6.5 Mål 5 – Minska inflödet till akutmottagningen ............... 78 

6.6 Mål 6 – ”Onödiga” inläggningar undviks .........................78 

6.7 Sammanfattning ....................................................................79 

7. aVSlutande diSkuSSion ................................................81 

7.1 För få patienter .......................................................................81 

7.2 Kostnader kan sänkas ...........................................................82 

7. Teamets multiprofessionella sammansättning ................ 8 

7. Slasktratt eller räddning för äldre med halvakuta 

problem? .................................................................................8 

7.5 Kontinuitet i läkarkontakter ................................................86 

7.6 Kvalitetsförbättring och trygghet .......................................87 

7.7 Så rätt men ändå fel .............................................................. 89 

7.8 Förändringsperspektiv och motstånd ................................90 

7.8.1 Förändringstyper ...........................................................90 

7.8.2 Motstånd mot förändringar .........................................9 

7.8. Stöd för förändringar ....................................................95 

8. SlutSatS ...................................................................................97 

8.1 Det mobila teamet fortsätter i nuvarande form ................97 

8.2 Det mobila teamet utökar öppettider och geografiskt 

upptagningsområde ..............................................................98 

8. Akuta hembesök ombesörjs av distriktsläkare på akuell 

vårdcentral .............................................................................99 

7

8 

8. Eget team från akutmottagningen ......................................99 

8.5 Avslutningsvis .....................................................................100 

9. metod – appendix .............................................................101 

9.1 Utvärderingsperspektiv .....................................................101 

9.1.1 Patient-/brukarperspektiv .........................................101 

9.1.2 Måluppfyllelseperspektivet .......................................102 

9.1. Ekonomiskt perspektiv ...............................................102 

9.2 Utvärderingsdesign ............................................................102 

9. Dataunderlag .......................................................................10 

9. .1 Manuellt förd patientstatistik ....................................10 

9.3.2 Befintlig statistik inom Landstinget Kronoberg ......105 

9. . Intervjuer med patienter och närstående .................105 

9. . Intervjuer med mobila teamets medlemmar ...........108 

9. .5 Intervjuer med vårdgrannar ......................................108 

9. .6 Dataunderlag till den jämförande studien ...............110 

9. Bearbetning och analys av data .........................................111 

9.5 Forskningsetiskt ställningstagande ..................................112 

9.6 Metoddiskussion .................................................................112 

9.6.1 Triangulering ................................................................11 

9.6.2 Datainsamlingsproblem .............................................11 

9.6. Trovärdighet och överförbarhet ................................115 

referenSer ................................................................................117 

bilagor 

Bilaga 1: Frekvenstabeller patientdata 

Bilaga 2: En sammanfattande jämförelse mellan liknande 

verksamheter

1. inledning 

”Akutteam för äldre i Växjö kommun” fortsättningsvis kallat det 

mobila teamet, är ett samarbetsprojekt mellan akutgeriatriska 

kliniken, närsjukvården i Landstinget Kronoberg och Växjö kommun. 

Projekt har förverkligats med hjälp av stimulansmedel från 

Socialstyrelsen. Det mobila teamet erbjuder hembesök hos personer 

som är 65+ som ett alternativ till besök på akutmottagningen, 

Centrallasarettet i Växjö. Projektet startade 1 september 2007 och 

två delutvärderingar har överlämnats till uppdragsgivaren i mars 

2008 respektive september 2008. Denna rapport är en utvärdering 

av projektet från dess start fram till den 0 november 2008 1 . 

I utvärderingen har det mobila teamets arbetssätt granskats och 

värderats utifrån dess fördelar och brister ur olika perspektiv. 

Tanken är att rapporten ska ge tillräckligt underlag för vidare 

ställningstagande till förbättringar för att bemöta äldre akut sjuka 

i Kronobergs län. 

1.1 bakgrund 

I Sverige blir befolkning allt äldre, andelen människor som är 80 år 

och äldre är bland de högsta i världen. Det finns studier som visar 

att äldre människor med flera sjukdomar har komplexa behov som 

kräver en kombination av medicinsk vård, omvårdnad, rehabilitering 

och omsorg samt att vård och omsorgsinsatserna inte alltid 

hänger ihop (Se bl.a. Hjalmarsson 2003 och Gurner m.fl. 2006). Det 

mobila teamet har försökt bemöta denna problematik genom en 

multidisciplinär sammansättning. Ett annat problem har Socialstyrelsen 

påvisat i en enkät där det visat sig att läkare inte alltid 

har möjlighet att göra de hemsjukvårdsbesök som efterfrågas och 

de menar vidare att hemsjukvårdspatienter därför riskerar att hänvisas 

till akutmottagningar trots att problemen kanske hade kunnat 

1 Delar av de två delutvärderingarna är integrerade i rapporten. Rapporterna 

Akutteam för äldre i Växjö kommun del 1 och del 2, finns tillgängliga på FoU 

Välfärd i Södra Småland (www.fouviss.se). 

9

10 

åtgärdas i hemmet (Socialstyrelsen 2008a). Detta stärks även av bl.a. 

av Gurner m.fl. (2006) där det framförts att akutmottagningen ofta 

blir en utväg när primärvårdens läkare inte är tillgängliga. Denna 

problematik är framträdande i det mobila teamet där en strävan är 

att förhindra onödiga besök på akutmottagningen. Socialstyrelsen 

genomförde under mars och april 2006 en verksamhetstillsyn vid 

56 sjukhusanknutna akutmottagningar, för att granska hur äldre 

omhändertogs (Socialstyrelsen 2006). Bland annat framkommer 

det i denna granskning att äldre patienter på en akutmottagning 

utgör ett riskmoment ur ett patientsäkerhetsperspektiv, vilket 

de menar bör beaktas. Det är väl känt att många äldre läggs in 

på sjukhus trots att problemet hade kunnat lösas i det särskilda 

boendet eller genom hemsjukvård, vilket ofta medför lång väntan 

på akutmottagningen och kanske utredningar och provtagningar 

som egentligen inte är nödvändiga (Sveriges Kommuner och 

Landsting 2008). I föreliggande projekt finns även en strävan att 

undvika onödiga inläggningar för äldre personer som kan få sina 

hjälpbehov tillgodosedda i hemmet. 

1.2 det mobila teamet i Växjö kommun 

1.2.1 idén med projektet 

Idén att starta ett mobilt team var i begynnelsen tänkt vara organiserad 

inom primärvården, men överlämnades i ett tidigt skede 

till medicinkliniken i Växjö och då var idén att det endast skulle 

gälla en läkartjänst. Under våren 2007 fick Staffan Rosholm, avd. 

chef. akutgeriatriken, i uppdrag att planera projektet. Bland annat 

med inspiration från olika studiebesök med liknande verksamheter 

utformades verksamheten som ett mobilt team med flera 

professioner. 

1.2.2 Syfte och mål med mobila teamet 

Syftet är att kunna erbjuda hembesök till dem som är 65+ och 

boende i Växjö kommun, som ett möjligt alternativ till besök på 

akutmottagningen på Centrallasarettet i Växjö. Det är viktigt att 

påpeka att mobila teamet ska ses som ett alternativ till besök på 

akutmottagningen och alltså inte ersätta distriktsläkarens ”normala”

hembesök. Det övergripande målet med projektet är att minska 

inflödet till akutmottagningen och därmed minska påfrestande 

transporter för den äldre. Till det finns sex delmål formulerade: 

1. Bättre tillgänglighet för den äldre 

2. Undvika påfrestande transporter för den äldre 

. Minska konfusionsrisk genom att minimera antalet vård- 

miljöer 

. Kortare väntetid för akut bedömning 

5. Minska inflödet till akutmottagningen 

6. ”Onödiga” inläggningar undviks. 

1.2.3 projektorganisation 

Projektledare i projektet är Staffan Rosholm, avd.chef akutgeriatriken 

och medicinskt ledningsansvarig är Bertil Eriksson, verksamhetschef 

akutgeriatriska kliniken. I övrigt finns ingen formell 

projektgrupp, men informellt betraktas det mobila teamet som en 

sådan av projektledaren. Projektledaren träffar teamet varje vecka 

och där diskuteras projektet utifrån olika synvinklar. Mycket har 

handlat om att diskutera om besöken är en ersättning av besök 

på akutmottagningen eller om det borde ha omhändertagits av 

primärvården. Under senare tid har mycket diskussioner handlat 

om fortsättningen för det mobila teamet. En inkonsekvens ligger i 

att de stimulansmedel som bekostar projektet ligger inom primärvårdledningen 

medan projektet endast berör länssjukvården i 

samarbete med Växjö kommun. Fördelen med denna lilla projektorganisation 

uppges av projektledaren främst vara de korta 

beslutsvägarna. En referensgrupp har bildats med representanter 

från Växjö kommun 2 och Landstinget Kronoberg . Gruppen har 

träffats 7-8 gånger totalt under perioden, men det har funnits 

brister i personkontinuiteten. Vid senaste mötet i december 2008 

kom endast två representanter från Växjö kommun och ingen ny 

tid fastställdes. 

2 En medicinskt ansvarig sjuksköterska, chefen för paramedicinarna samt chefen 

för myndighetskontoret. 

Två av primärvårsområdenas verksamhetschefer samt en chefsläkare. 

11

12 

1.2.4 teamets sammansättning 

Den personal som ingår i mobila teamet rekryterades internt och 

flertalet arbetade tidigare på avdelning 13 (den akutgeriatriska 

vårdavdelningen). Det mobila teamet består av läkare, sjuksköterska 

och paramedicinare (arbetsterapeut, sjukgymnast och dietist). 

Teamet består av fyra tjänster : 

• Specialistläkare – två personer, 50 % tjänstgöring vardera 

• Sjuksköterskor – två personer, 100 % vardera 

• Paramedicin – tre personer, arbetsterapeut 65 %, sjukgymnast 

20 % och dietist 15 %. 

Den 1 januari 2009 kommer en ny förändring ske av sammansättningen 

genom att arbetsterapeuten kommer att utökas till 100 

procent medan sjukgymnasttjänsten utesluts 5 . Utöver det kommer 

0,25 procent sekreterartjänst att avsättas 6 . 

1.2.5 kort om det mobila teamets arbetssätt 

Det mobila teamet har ett litet rum i entréhallen på Centrallasarettet 

i Växjö. Det är tillgängligt måndag-fredag 08.00-16. 0. Det 

behövs inga remisser för att få kontakt och hembesök av mobila 

teamet och de kan kontaktas av distriktsläkare, distriktssköterska 

på vårdcentralen, sjuksköterska/distriktssköterska i kommunen, 

akutmottagningen, sjukvårdsupplysningen, ambulansen, akutgeriatriska 

kliniken och övriga kliniker på centrallasarettet i Växjö. 

Prioriteringen av de patienter som mobila teamet ska göra hembesök 

hos sker mellan sjuksköterskan i mobila teamet och den som 

tagit kontakten. För hembesök har teamet tillgång till bil, de har 

även med sig en väska som innehåller det sjukvårdsmaterial som 

de kan behöva samt bärbar dator. Om det visar sig att patienten 

behöver läggas in på sjukhuset går patienten direkt till en vård- 

I inledningen av projektet var den paramedicinska fördelningen arbetsterapeut 

50 %, sjukgymnast 0 % och dietist 20 %. Efter ca 9 månader gjordes en omfördelning 

då teamet bedömde att behovet av den arbetsterapeutiska kompetensen 

behövde utökas. 

5 Sjukgymnasten lämnar teamet på egen begäran då hon bl.a. ifrågasätter de paramedicinska 

insatsernas betydelse för om patienten behöver åka till akutmottagningen 

eller inte. 

6 Löneutrymme som överförs till akutmottagningen (där dokumentationen sker).

avdelning utan att passera akutmottagningen. Om patienten är i 

behov av fortsatt vård i hemmet/boendet tar ordinarie patientansvarig 

läkare (PAL) och patientansvarig sjuksköterska (PAS) 

över ansvaret. Vid behov kontaktas även biståndshandläggare 

och paramedicinare för ställningstagande och eventuellt utökade 

kommunala insatser. Mobila teamet har ett nära samarbete med 

primärvården och Växjö kommun. När mobila teamet har rapport- 

erat vidare till berörd vårdgivare avslutas kontakten med patienten. 

En kvalitetsuppföljning görs dagen efter hembesöket samt 

efter en vecka. 

1.3 utvärdering av det mobila teamet 

Den 1 september 2007 startade projektet och redan i planeringsstadiet 

beslutades att projektet skulle utvärderas. 

1.3.1 utvärderingsuppdraget 

Projektledningen gav FoU Välfärd i Södra Småland i uppdrag att 

utvärdera det mobila teamet. Utvärderingens uppdragsgivare och 

projektansvarig är Staffan Rosholm, biträdande verksamhetschef 

på akutgeriatriska kliniken, Centrallasarettet i Växjö. Eva Wikström, 

fil.lic. och FoU-ledare inom äldreområdet har varit utvärderare 7 

och ansvarar för utvärderingen som helhet, medan Maria Nilsson 

ek.dr och FoU-ledare inom området arbete/försörjning ansvarar 

för kapitlet om ekonomisk värdering. 

1.3.2 Syfte med utvärderingen 

Huvudsyftet är att värdera projektets måluppfyllelse utifrån hur 

enskilda patienter och närstående upplever det mobila teamets 

omhändertagande. Dessutom syftar utvärderingen till att ge en 

beskrivning av mobila teamet som en geriatrisk arbetsmodell samt 

att sammanställa och komplettera data som kan användas i ett fortlöpande 

uppföljningsarbete utifrån målsättningen med projektet. 

7 Intervjuer med patienter, närstående samt delar av fokusgruppsintervjuer med 

teamets medlemmar har genomförts av en projektanställd medarbetare vid FoU 

Välfärd i Södra Småland, fil.mag. leg. sjuksköterska Christina Källström. 

1

1 

Utvärderingen ska kunna utgöra ett underlag för beslutsfattare för 

ställningstagande till mobila teamets fortsatta verksamhet. 

1.3.3 metod 

De metoder som använts i utvärderingen finns närmare beskrivna 

i rapportens appendix, kapitel nio. Övergripande kan sägas att utvärderingen 

utgår från ett systemteoretiskt tänkande och har fokus 

på tre perspektiv: patienter/ brukare, måluppfyllelse och ekonomi. 

Bearbetning och analys av data har skett genom en enkel statistisk 

bearbetning kombinerat med kvalitativ analys av intervjuer samt 

en ekonomisk analys. Dataunderlaget består av: 

• Manuellt förd statistik över patienter som har tagit del av det 

mobila teamets insatser. 

• Befintlig statistik, av betydelse för utvärderingen, från Lands- 

tinget Kronoberg. 

• Manuellt förd statistik från akutgeriatrisk avdelning 

• Intervjuer med 1 patienter och 12 närstående 

• Fokusgruppsintervjuer med teamets medarbetare vid tre till- 

fällen. 

• Fokusgruppsintervjuer med totalt 21 medarbetare från 

omgivande verksamheter, nedan kallade vårdgrannar. 

• Dokument från liknande verksamheter. 

1.4 uppläggning av rapporten och läshänvisning 

Efter ovanstående inledande kapitel följer en beskrivning av det 

mobila teamet utifrån olika områden och som organiserats med 

hänsyn till utvärderingens syften. I Figur 1 visas rapportens olika 

kapitel utifrån en utvärderingsdesign (se även metodkapitel 9).

UTGÅNGSLÄGE DESKRIPTIVA KAPITEL ANALYTISKA KAPITEL 

Idén bakom 

Kap.1 

Vårdgrannarnas 

upplevelser 

Integrerat i olika 

kapitel 

Figur 1. Utvärderingsdesign 

Patientupplevelser 

Kap. 2 

MOBILA TEAMET 

Vad gör man? 

(Produktivitet) 

Kap. 3 

Hur gör andra? (Jämförelse) Kap.4 

Måluppfyllelse 

Kap. 6 

Vad kostar det? 

(Ekonomisk analys) 

Kap. 5 

I kapitel två handlar det om patienternas perspektiv och här utgörs 

stommen av de intervjuer som genomförts med patienter och 

närstående, sammanvävt med statistik som har fokus på patienterna. 

I kapitel tre beskrivs det mobila teamets arbetssätt utifrån 

vad som faktiskt genomförts under perioden med huvudsaklig 

utgångspunkt i vad som har registrerats varvat med teammedlemmarnas 

och vårdgrannarnas uppfattningar. I det fjärde kapitlet 

görs en jämförelse mellan det mobila teamet i relation till andra 

liknande verksamheter i landet. I de två följande kapitlen görs i 

kapitel fem en ekonomisk analys följt av en analys av projektets 

måluppfyllelse i kapitel sex. Rapporten diskussionskapitel (kap. 

7) lyfter fram några kritiska frågor som väckts av utvärderingen 

och i slutsatsen presenteras fyra tänkta scenarier för att förtydliga 

problem och förtjänster. Rapporten avslutas med ett appendix över 

metoder som använts i utvärderingen. 

Kvantitativa data redovisas dels i text och dels i frekvenstabeller 

och sammanvävs med resultatet från intervjuerna. För läsare som 

vill ha exakt svar på antal patienter och andel hänvisas till frekvens- 

tabeller i Bilaga 1. Citat från intervjuerna är skrivna i kursiv stil 

och presenteras på följande sätt: teammedlem (Tm), patienter 

(man X år, kvinna X år), närstående (Ns till man/kvinna år) och 

Underlag för beslut om fortsatt verksamhet 

1 

15

16 

medarbetare från omgivande verksamhet kallas vårdgrannar (Vg). 

Markering … innebär att intervjupersonen gör en tankepaus. Citat 

som inleds med … markerar att det är fortsättning på en uttalad 

mening. Markering [...] innebär att författaren uteslutit del av 

intervjupersonens uttalanden för att det bedömts som ovidkommande 

i sammanhanget.

2. patienterna och det mobila teamet 

I utvärderingsuppdraget fanns en önskan att fokusera på hur patienter 

och närstående upplevde den hjälp som det mobila teamet 

ger. För att få en bild av det har 25 intervjuer genomförts. Arton 

av dessa har fått hembesök av det mobila teamet medan de övriga 

sju teoretiskt borde ha kunnat få ett besök av teamet, men de har 

i stället varit besökare på akutmottagningen. Motivet för de sistnämnda 

intervjuerna var att hitta skillnader mellan upplevelserna 

av hembesöket i relation till besöket på akutmottagningen. Cirka 

hälften av intervjuerna har genomförts med patienter och hälften 

med närstående. Utgångspunkten för detta kapitel bygger på dessa 

intervjuer, och har kompletterats med statistik som bedömts beröra 

patientperspektivet. 

2.1 Vad vi vet om patientgruppen – målgruppen 

2.1.1 ålder, kön och boende 

Målgruppen för det mobila teamet var redan från starten personer 

65 år och äldre bosatta i Växjö kommun, vilket motsvarar 1 070 

invånare 8 (16 % av kommunens invånare). Det har under projektets 

gång inte skett någon förändring när det gäller vilka personer som 

kan få ta del av mobila teamets insatser även om det har funnits 

funderingar om att åldergränsen skulle sättas högre. Det vi kan se 

är att det utan begränsningar ändå är en verksamhet som främst 

berört de äldsta. Majoriteten av dem som fått kontakt med mobila 

teamet är 80 år eller äldre (7 %). Medelåldern var drygt 8 år, med 

åldersspannet 65 – 102 år. 

8 Uppgift hämtad från2008-09-19. 

17

18 

200 

150 

100 

50 

0 

- 64 

år 

65 – 69 

år 

70 – 74 

år 

75 – 79 

år 

diagram 1. patienternas ålder (n=605) 

80 – 84 

år 

85 – 89 

år 

Det är fler kvinnor än män som har haft kontakt med det mobila 

teamet (62 % kvinnor och 8 % män). Detta kan jämföras med 

könsfördelningen hos personer i Växjö kommun som är 65+ och 

som beviljats hemtjänst. Där är 66 procent kvinnor och procent 

män 9 . Med beaktande av att ca 75 procent av de som haft kontakt 

med det mobila teamet även har en etablerad kontakt med kommunen 

kan det vara en lämplig jämförelsesiffra. Utifrån dessa 

siffror är fördelningen män och kvinnor som fått kontakt med det 

mobila teamet förväntad. 

Cirka 71 procent av det mobila teamets patienter bor i ordinärt 

boende medan ca 29 procent i särskilt boende. Som jämförelse 

kan nämnas att personer som bor permanent i särskilt boende i 

Växjö generellt sett är 7 procent för 65+ och 20 procent för 80+ 10 . 

Andelen boende i särskilt boende är alltså högre för dem som 

mobila teamet varit i kontakt med än i normalbefolkningen (Socialstyrelsen 

2008b). 

Informantgruppen bestod av 11 kvinnor och 1 män och medelåldern 

var 82 år och majoriteten bodde i eget boende (8 %). Jämfört med 

det mobila teamets patientgrupp finns alltså en övervikt på män 

i informantgruppen. Fler bor i eget boende men en klar majoritet 

var 80 år eller äldre även här (68 %). 

9 Statistiken är hämtad frånoch avser förhållandet 

1 oktober 2007. Motsvarande siffror för äldre 80+ är 67% kvinnor och % 

män. 

10 Statistiken är hämtad från och avser förhållandet 

1 oktober 2007. 

90 - 

Antal

2.1.2 antal kontakter och hembesök 

Sedan starten har teamet haft kontakt med totalt 605 patienter. Av 

dem är det 112 personer som haft upprepade kontakter, det vill 

säga haft telefonkontakt eller hembesök av mobila teamet mer än 

en gång, vilket motsvarar ca 18 procent. Det är inte alltid som en 

kontakt leder till ett hembesök från teamet, av de 605 kontakterna 

har 89 hembesök genomförts 11 . Det finns ingen märkbar ökning 

av antal kontakter. Om hela perioden delas i 5-månadersperioder 

är patientkontakterna under första perioden 168 kontakter, under 

andra perioden 2 0 kontakter och under den senaste perioden 197 

kontakter. I Diagram 2 visas antal patienter per månad. 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

2007 09 

2007 10 

2007 11 

2007 12 

2008 01 

2008 02 

2008 03 

2008 04 

2008 05 

diagram 2. antal patienter som haft kontakt med mobila teamet (n=605) 

respektive fått hembesök (n=489) 

För att få en bild över patientgenomströmningen kan dessa siffror 

brytas ned i: 

• Ca 0 kontakter per månad (605:15 mån.), ca 2 hembesök 

per månad ( 89:15 mån.) 

• Ca 9 kontakter per vecka (605:65 v.), ca 7,5 hembesök per 

vecka ( 89:65 v.) 

• Knappt 2 kontakter per dag (605: 25 dagar), ca 1,5 hembesök 

per dag ( 89: 25). 

11 Fortsättningsvis kommer statistiken relateras till antal kontakter eller besök, 

där det bedömts som mest relevant i sammanhanget. 

2008 06 

2008 07 

2008 08 

2008 09 

2008 10 

2008 11 

Endast kontakt 

Besök 

19

20 

2.1.3 Vanliga hälsoproblem 

I teamet har kontaktorsakerna klassificerats utifrån vårdåtaganden 

i Cambio Cosmic 12 . Den vanligaste orsaken till att man har fått 

kontakt med mobila teamet är på grund av besvär med andning/ 

cirkulation, vilket visas i Diagram . Även bland de intervjuade 

patienterna på akutmottagningen var den dominerade orsaken till 

besöket andnings- och cirkulationsbesvär. 

1,2 

0,4 

2,2 

10,8 

7,4 

13,7 

18,6 

45,6 

Aktivitet 18,6 % 

Diagram 3. Klassificering av vårdåtaganden (n=489) 

Andning/cirkulation 45,6 % 

Elimination 7,4 % 

Geriatrisk 

allmänbedömning 10,8 % 

Konfusion 2,2 % 

Läkemedelsrelaterade 

problem 0,4 % 

Nutrition 1,2 % 

Smärta 13,7 % 

När man ser kontaktorsakerna klassificerade enligt ovan kan man 

förledas av att patienterna uppvisar en klar problembild med 

åtföljande behov av hjälpinsatser. I intervjuerna blir dock kontaktorsakerna 

beskrivna på ett mer nyanserat sätt. Informanternas 

berättelser om den aktuella situationen visar många gånger en 

allmän skröplighet med tilltagande hälsoproblem även om kontakten 

ofta är tagen utifrån en aktuell akut situation. 

Han var så svag i benen, han ville inte stå på benen riktigt. Han 

har varit yr så pass länge av och till väldigt länge, så jag tog inte 

så allvarligt att han var yr. Men det var just att han inte kunde 

stå så bra på benen. ’Dom bär mig inte’, sa han. Då tänkte jag att 

det är inte som det brukar vara. Då är det bäst att lyssna på det 

och det var då som jag fick den tanken att nu ringer jag och hör. 

(Ns till man 88 år). 

12 Cambio Cosmic är ett IT-baserat vårdinformationssystem inom Landstinget 

Kronoberg.

Först så ramlade han så det var en granne ute, för jag orkar 

inte ta upp honom, så han hjälpte mig upp med honom. Sen 

ringde jag till min ene pojk, så han kom hem och då trodde vi 

han hade sträckt sig, för han hade ont i knät, sa han. [...] För 

han sa så när vi frågade honom. Men han hade ont hela natten. 

(Ns till man 69 år) 

Jag var ju också dålig[hustrun, förf. anm.], men han var så vilsen 

den morgonen och då kände jag att mitt hjärta började banka igen. 

Så jag sa att jag måste få hjälp, så jag ringde ju 1177 [...] och hon 

ville skicka en ambulans för hon hörde att jag var dålig. Nej sa jag, 

helst inte, för jag har maken [...] så sa hon att hon kunde hjälpa mig 

att få tag i detta teamet som kunde komma [...] Hon sa att nu har 

jag pratat med dom och de har lovat att komma så fort de bara kan 


Det framkommer ofta att patienter och närstående argumenterar 

för att få den hjälp de önskar. 

Jag hade nog ringt till ambulansen [om inte teamet hade kommit, 

förf.anm] då eller bett att få komma till akutmottagningen, 

för då hade jag väl ringt igen eller pratat ytterligare med henne på 

upplysningen att jag hade fått prata med akuten. Jag tyckte inte det 

var som det brukade, så jag hade nog inte gett mig. [...] Jag sa ändå 

till henne att det är ju ingen stor idé att åka någon annanstans, för 

ringer jag till vårdcentralen Birka, då dröjer det kanske två timmar 

innan dom svarar mig och då får vi komma dit och köra däråt och de 

tittar på nn [...] Då ska vi åka ner och då är vi inte hemma härnere 

på lasarettet förrän långt fram på middagen. (Ns till man 88 år) 

2.1.4 patienternas tidigare kontakter med vård och omsorg 

De patienter som har fått hembesök av det mobila teamet har 

ofta redan etablerade kontakter med både vården och omsorgen. 

Ungefär tre av fyra har någon form av kontakt med kommunen. 

Det kan gälla att de har hemtjänst och/eller har kontakt med kommunsjuksköterskan. 

Nästan alla har även etablerad kontakt med 

någon av kommunens vårdcentraler. Detta talar för att målgruppen 

i hög grad har tidigare hälsoproblem som de får hjälp med. 

21

22 

2.1.5 patienter på den akutgeriatriska avdelningen 

Vid Växjö lasarett finns en akutgeriatrisk avdelning som har fått 

ta emot de flesta av de personer som blivit inlagda på sjukhus efter 

mobila teamets hembesök. För att få en uppfattning av dessa patienter, 

som en komplettering av dem som fått hembesök, har en 

sjuksköterska registrerat samtliga patienter under två månader senhösten 

2008. Totalt registrerades 95 patienter. Intagningsorsakerna 

skilde sig från mobila teamets patienter genom att andnings- och 

cirkulationsproblemen inte var lika dominerande. De vanligaste 

intagningsorsakerna var mer varierade och har sammanställts i 

Tabell 1. Det bör dock påpekas att registreringen här inte skett 

utifrån registrering i Cambio Cosmic. 

tabell 1. intagningsorsaker 

intagningsorsak/diagnos antal andel % 

Ramlat (med eller utan frakturer) 27 28, 

Försämrat allmäntillstånd 21 22,1 

Andning/cirkulation 20 21,0 

Smärtor bla från buk och rörelseorgan 19 20,0 

Psykiatrisk problematik ,2 

Övrigt ,2 

totalt 95 100 

Under perioden har de flesta patienterna kommit från akutmottagningen 

och intagningsavdelningen (sammanlagt 61 %), men en 

hel del har även kommit från det mobila teamet. 

tabell 2. Varifrån patienterna kom 

Varifrån patienten kommer antal andel % 

Intagningsavdelning 1 2,6 

Akutmottagningen 27 28, 

Mobila teamet 16 16,8 

Direkt från hemmet 12 12,6 

Andra vårdavdelningar 9 9,5 

totalt 95 100 

Patienterna har varit inneliggande i genomsnitt 1 , dagar och 

under den perioden har drygt åtta av tio fått paramedicinska 

bedömningar och insatser av olika slag. Samordnade vårdplaneringar 

genomfördes för drygt hälften av patienterna på sjukhuset

(55 patienter), medan det skedde i hemmet för ytterligare 1 av 

dem. Drygt var fjärde patient (27 %) har inte några sociala bedömningar 

eller insatser registrerade. Detta kan sättas i relation till att 

samtliga patienter som det mobila teamet besöker får en sådan 

bedömning. 

2.2 kontaktvägar till teamet 

De som kontaktar det mobila teamet kallas remittenter men det 

behövs inga skrivna remisser. Under ett par månader 1 prövades 

att sjukvårdsrådgivningen kunde lämna ut telefonnumret till patienter 

för direktkontakt med teamet. Försöket lades ned då ”fel” 

patienter ringde. Till exempel patienter som ville slippa åka till 

vårdcentralen, vilket stred mot projektets syfte. Det var ett fåtal 

av informanterna som visste om att det mobila teamet fanns innan 

de fick hembesöket, vilket kanske inte är förvånande eftersom de 

ändå inte själva har rätt att kontakta teamet. 

2.2.1 remittenter 

Kommunsjuksköterskan är den klart vanligaste remittenten, nästan 

två av tre kontakter med teamet (6 %). Vårdgrannar från hemvårdsområdena 

exemplifierar med att deras kontakter kan handla 

om personer som fallit och har smärta och att man då kan få hjälp 

av teamet med en bedömning. Flera tar upp att de först kontaktar 

vårdcentralen för att efterhöra om en distriktsläkare kan göra ett 

hembesök innan de kontaktar det mobila teamet. Under intervjuerna 

diskuteras även om det finns ett krav på att sjuksköterskan 

måste kontakta vårdcentralen först eller om sjuksköterskan kan 

göra en egen bedömning. Det råder delade meningar om vad som 

gäller. Några av paramedicinarna menar att de inte känner det kravet 

på sig. Paramedicinare från kommunen har ofta direktkontakt 

med teamets paramedicinare. 

1 Ungefär mellan 1 mars – 21 april 2008. 

2

2 

Näst kommunsjuksköterskan är sjukvårdsrådgivningen den vanligaste 

remittenten (ca 15 %), se Diagram . Sjukvårdsrådgivningens 

rutin är att alla patienter boende i Växjö kommun som är 65 år eller 

äldre och som är i behov av akut bedömning av läkare (inom 12 

timmar), men där tillståndet inte bedöms som livshotande är föremål 

för det mobila teamet. Detta under förutsättning att kontakten 

tas under kontorstid. Personalen på sjukvårdsrådgivningen har en 

upparbetad kontakt med det mobila teamet. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Sjukvårdsrådgivn. 

DSK vårdcentral 

DL vårdcentral 

DL jourläkarcentr 

Kommunsjuksköt 

Akutmott 

SSK utegrupp 

diagram 4. fördelning av remittenterna (n=605) 

SSK CLV 

Rådgivn. Team 

Ambulans 

Andel % 

De intervjuade vårdgrannarna på vårdcentralerna har endast i 

ringa utsträckning utnyttjat det mobila teamet. Det handlar då 

uteslutande om att läkare från vårdcentralen inte kunnat åka hem 

till en patient och där det bedömts viktigt med en läkarkontakt. 

Ambulansen får alltid sina uppdrag från SOS-alarm, och kan aldrig 

ifrågasätta en tur, utan kör alltid ut till platsen. Ambulanspersonalen 

kan ha kommit hem till en patient som de bedömer inte har 

behov av akutsjukvård utan skulle kunna få hjälp i hemmiljön. I 

dessa fall tar de kontakt med det mobila teamet. 

Akut sjuka äldre och deras anhöriga har inte tillgång till att själva 

ringa det mobila teamet. Motivet för det är bl.a. att det kan vara 

svårt för teamet att avgöra vilka de ska åka hem till. Så här argumenterar 

en av distriktsläkarna:

Ringer patienten sin vårdcentral och det är gamla och sjuka människor 

det gäller, så har vi med all sannolikhet en hyfsad personkännedom 

här, vem det är som ringer och kan värdera vad det här 

egentligen står för. Annars är risken att det mobila teamet åker 

hem till vissa patienter som ofta ringer hit, det mobila teamet skulle 

nog komma fel tror jag. De skulle bli duperade av en och annan. 

(Vg) 

Patienter och närstående ska alltså inte formellt själva kontakta 

det mobila teamet. Trots det vittnar minst två av informanterna 

att de haft direktkontakt 1 . 

Då ringde jag avdelning 13 och ville ha telefonnumret till mobila teamet 

och då fick jag besked att jag kunde ringa redan dagen efter kockan åtta 

och det gjorde jag, jag ringde fem över åtta och fick ett väldigt fint bemötande 

och det var nn [en av sjuksköterskorna i teamet, förf.anm.] 

som svarade och där jag fick redogöra lite för hur mamma har haft det. 

(Ns till kvinna 89 år) 

I intervjuerna berättar informanterna att de, eller remittenterna, ofta 

får ringa flera samtal innan det blir klart att teamet ska komma. 

Jag ringde akuten först och då bad dom att jag skulle ringa min 

vårdcentral och be dom skicka en remiss till röntgen. Och jag 

ringde då till Hovshaga och då ville dom inte göra det, förstod 

jag och då bad jag att jag skulle få hit en läkare och då säger dom 

att dom hade ingen precis men skulle försöka att få hit en klockan 

elva.[...] Ja, och då sa jag att då får vi ta ambulansen för det kan 

vi inte vänta på. Men vänta lite, sa hon, får jag ditt telefonnummer, 

så ska jag tala med läkarna här ute, så det var dom [på 

vårdcentralen, förf.anm.] som ringde till dom som kom hit. 

(Ns till man 69 år). 

De sju informanterna från akutmottagningen uppger i intervjuerna 

att de har hänvisats dit av olika remittenter, dock ingen eller 

möjligen endast en från kommunsjuksköterskan 15 . Det går inte att, 

utifrån materialet, bedöma om det var medicinskt motiverat att 

1 Troligen ingick de i försöksperioden då detta var möjligt. 

15 Informanten säger distriktssköterskan, vilket kan gälla kommun- eller landstingsanställd. 

25

26 

välja akutmottagningen i stället för det mobila teamet. Alternativet 

har inte diskuterats med någon av informanterna så de vet inte hur 

beslutet gått till. Tre av dem menar dock att det nog var rätt att de 

fick komma till akutmottagningen (två av dem blev inlagda och en 

av dem fanns redan på en mottagning på lasarettet). Övriga fyra 

personer anser själva att de lika gärna eller hellre hade önskat att 

få ett hembesök av mobila teamet. 

Det hade jag nog inte protesterat mot [att få besök av det mobila teamet, 

förf. anm.] för jag hade väl kanske helst sett att jag var hemma . 

(Man 7 år) 

2.2.2 patienter som inte får hembesök 

Även om remittenterna kontaktar det mobila teamet är det inte 

självklart att det leder till ett hembesök. Cirka 80 procent av kontakterna 

leder även till ett besök av teamet. De vanligaste anledningarna 

till att det inte blir ett besök är att sjuksköterskan i teamet 

i dialog med remittenten bedömer att patienten bör omhändertas 

på den egna vårdcentralen eller behöver komma till akutmottagningen, 

dessa fall motsvarar knappt 10 procent av kontakterna. 

Orsakerna till att de resterande patienterna avvisas eller hänvisas 

till andra instanser varierar, vilket framgår av Tabell . 

tabell 3. mobila teamets hembesök samt alternativ till hembesök 

Antal Andel % 

Hembesök 89 81 

Hänvisar till VC 1 5,1 

Akutmottagning 25 ,1 

Ej möjligt för teamet 1 2, 

För ung 10 1,6 

Fel kommun 7 1,2 

Telefonkontakt 7 1,2 

Råder ambulans 0,7 

Kontakt DSK/BH 0,5 

Hänvisning psykiatri 0,5 

Vårdgivare avbokat 0,5 

Hänvisning utegrupp 2 0, 

Hänvisning vårdavdelning 2 0, 

Oklar hänvisning 5 0,8 

totalt 605 100

2.2.3 Vad man hade gjort om man inte fått hembesök av teamet 

En av huvudtankarna med det mobila teamets existens är att det 

ska vara en ersättning till ett besök på akutmottagningen. Därigenom 

menar initiativtagarna att det ska minska påfrestande transporter 

för de äldre samt att möjligheten att vara kvar i hemmiljön 

även ska stärkas. Frågan ställdes till informanterna för att få höra 

deras syn på hembesöket som ett alternativ till ett besök på akutmottagningen. 

Tolv av de nitton iformanter som fått hembesök 

menar att de hade åkt till akutmottagningen om de inte fått ett 

besök av det mobila teamet, ett par hade åkt till vårdcentralen, en 

till jourläkarcentralen och tre vet inte vad de skulle ha gjort. 

Jag hade nog tagit ner henne till lasarettet, det tror jag. Jag hade 

nog valt det istället för att åka ner till distriktsläkaren. (Ns till 

kvinna 90 år) 

De har ju inga tider [på vårdcentralen förf.anm.] utan då får man 

först ringa och inte komma fram utan de ringer upp på eftermiddagen, 

det är stor skillnad med detta. Fast i detta fallet, denna gången då hade 

vi måst få komma till akuten naturligtvis, i och med att han hade ramlat. 


De sju informanterna från akutmottagningen fick frågan om hur 

de skulle uppleva att få ett hembesök som ersättning av besöket 

på akutmottagningen. De menar att det är helt avhängigt av om 

det behövs sjukhushjälp. Utöver det påpekar informanterna på 

akutmottagningen att det skulle vara mycket bekvämare med ett 

hembesök. 

Då slapp jag ju ge mig iväg och jag slapp….Det är jobbigt att plocka 

ihop och iväg och veta att det ska jag ha med mig [...] Jag kan ju 

ligga där i timmar och jag får inget annat…. [...] Man får kanske 

lite mer medicin men sen är det ju inte mer förrän de ska vänta 

för att se om det slår om, eller får de här göra den här elkonventeringen. 

[...] Är man sjuk och ska upp och iväg och ut, det är inte 

så lätt. Jag har ju varit flera gånger då de har fått ta ambulans ju. 

(Kvinna 82 år) 

27

28 

2.3 patienters och närståendes uppfattning om besöket 

från det mobila teamet 

I patienternas berättelser framkommer att de i lugn och ro får 

beskriva sin situation och att teamet tar prover, kontrollerar 

blodtrycket m.m. Att det är flera som kommer på hembesöket 

kommenteras av flera, men det är endast en av dem som uttrycker 

sig tveksamt till att det är flera med på besöket. Flera av dem 

kommenterar att teamet går runt i bostaden och diskuterar risker 

för fallolyckor och möjlighet till att få hjälpmedel av olika slag. 

Vanligt tycks vara att teammedlemmarna delar upp sig och gör 

olika saker. Det innebär att även den närstående får möjlighet att 

ge sin syn på situationen. 

Det är klart att det kändes ju konstigt för henne att vi hade suttit 

där och pratat om saker som hon inte hade hört. Men då var det så 

att läkaren sa efteråt att ’Nu har ju du inte varit här, så nu berättar 

jag vad vi har pratat om’, så det kom fram det också och likaså tog 

arbetsterapeuten och berättade vad dom hade tittat på och pratat om. 

(Ns till kvinna 80 år) 

Jag tyckte nog vi fick hjälp båda två. Dom pratade med oss och det 

gjorde väldigt mycket. (Ns till man 90 år) 

2.3.1 allmän uppfattning om hembesöket 

När patienter och närstående uttalar sig om hur de upplevt besöket 

från det mobila teamet dominerar superlativen. Ord som 

återkommer är fantastiskt, jättebra, kanonbra, positivt, underbart skönt 

och enastående. 

Jag kände mig som en drottning. (Kvinna 81 år) 

Vad som speciellt upplevs vara bra är att det inger trygghet och 

att det är mycket lugnare än ett besök på akutmottagningen. 

Man liksom är lugnare när man vet att man får hem det,[Det 

mobila teamet, förf. anm.] [...] Mot att sitta på en stol där nere 

(på akutmottagningen, förf.anm.), här kunde jag ligga hemma 

på sängen och vila. (Man 75 år)

Informanterna talar även om ett gott bemötande från teammedlemmarna 

samt att de upplevs som kompetenta. 

Här är man ju mer normal eller så, man är inte så uppskakad för 

läkare och så, utan man kan ta det lugnare [...] Man kan tala om 

sina problem och så. Man känner sig nöjdare. Man tycker att man 

är en människa i världen som de bryr sig om. (Kvinna 86 år) 

Ja, detta att jag vet att jag får tag på en läkare som dessutom är 

mycket trevlig och förstående och det var ju sjuksköterskan också. 

Alltså det gör ju att man slappnar av och då har man inte så ont. 

Så det betyder jättemycket. (Kvinna 7 år) 

2.3.2 Väntetider och tid för hembesöket 

Att vara äldre och hamna på akutmottagningen är många gånger 

lika med lång väntan för den äldre och dennes närstående. Den 

äldre patienten känner sig ofta ensam och övergiven, lämnad på 

ett rum på akutmottagningen i väntan på läkarbedömning. Många 

gånger kan det vara svårt att veta och förstå vad som händer runt 

omkring. Genom hembesöket försvinner denna väntetid, men det 

uppstår i stället en väntan på att teamet kommer hem. Även om 

denna väntan är av ett helt annat slag eftersom den sker i patientens 

egna hem, så är den värd att studera. Den subjektiva bedömningen 

från mobila teamets medlemmar är att väntetiden är kortare än 

på akutmottagningen. 

Ja, vi försöker komma så snabbt som möjligt. Vi är ju ett akutteam, 

patienten ska inte behöva vänta så länge. (Tm) 

Även patienterna och de närstående upplever att de får hjälp fort. 

Vid flertalet av hembesöken har sjuksköterskan från teamet även 

ringt upp och sagt ungefär när de kommer, detta har upplevts 

lugnande för patienten att få veta att hjälp är på väg. I Diagram 5 

ser vi att ca 67 procent av patienterna har fått hembesök av mobila 

teamet inom en timme och av dessa har nästan hälften fått hembesök 

inom en halvtimme. 

29

0 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

4,4 

25,6 

0-15 min 16-30 

min 

22,2 

31 – 45 

min 

14,6 

46-60 

min 

diagram 5. tidsåtgång från larm till besök ( n=472, 17 bortfall) 

2.3.3 patienters och närståendes uppfattning av besök på 

akutmottagning 

Flera informanter vittnar om att de har varit på akutmottagningen 

flera gånger. De påpekar att de är nöjda med bemötandet där, och 

det som upplevs mest problematiskt är väntan. Utöver det påtalar 

flera att det är en jäktig miljö och att det är besvärligt att ligga på 

en obekväm brits. 

… därför vet en ju att är man på en akutmottagning så vet en ju hur 

jäktad tiden är, för där sitter ju ganska många och de har suttit en 

del längre och en del kortare tid och då tänker jag nu att de kanske 

behövde den tiden bättre än vad jag behöver. (Man 81 år) 

Man blir väldigt väl mottagen, så det finns inget….Det är just det 

där jäktet som är i akut….Och det förstår man. Det är ju så många 

personer som kommer in på en gång. Det var stor skillnad när dom 

kom hit, då var det ju bara en och då handlade det ju bara om nn. 

Men där nere där är ju rullbord på rullbord och dörrar överallt. 


Informanterna uppger att väntetiden varierar från 0 minuter till 

ca timmar. Några tyckte att det vore bra om personalen tittade 

till dem lite då och då och informerade lite om vad som händer 

och sker. Då skulle väntetiden inte kännas så lång menar de. Andra 

säger att personalen har kommit in i rummet och utfört olika arbetsuppgifter 

som provtagning, Ekg och andra kontroller. Dessa patienter 

har inte upplevt väntetiden som lång. 

22,5 

61- 120 

min 

6,8 

121-180 

min 

3,8 

Mer än 3 

timmar 

Andel %

… så sitter man där inne i ett kalt undersökningsrum och inte vet 

vad som händer, då upplever man nog att det tar lång tid. (Ns till 

man 89 år) 

De intervjuade tycker att det är viktigt att få information om varför 

ett besök på akutmottagningen kan ta lång tid, man vill ha lite 

kontroll över situationen. De flesta har förståelse för att det kommer 

in fler patienter som är akutsjuka och att personalen hela tiden 

måste prioritera vem som är i behov av läkare först. 

… det är ju för lite personal egentligen, men det kan ju inte dom 

hjälpa. Det tar ju rätt lång tid innan läkaren kommer, men det är 

klart att de måste ha provsvar och sånt färdigt, eller är det ju knappt 

lönande att de kommer. (Man 76 år) 

Han blev omhändertagen med en gång, behövde inte sitta och vänta 

i timmar, det var positivt. (Ns till kvinna 90 år) 

Väntetiden blir i allmänhet kortare när det mobila teamet gör 

hembesök och den är av annan karaktär när man kan vara kvar 

i hemmet. Dessutom får ofta patienten även information om när 

teamet kommer. Många påtalar även att besöket blir mer personligt 

i hemmet. 

Vi har varit nere på akuten många gånger, vi har blivit så väl mottagna 

även där, så det är inte det, men då sitter man där och det 

blir inte på samma sätt som detta blev. Det blev mycket närmare 

varandra på något vis. (Ns till man 88 år) 

2.4 Sammanfattning 

Tre av fyra patienter som fått hembesök från det mobila teamet är 

80 år eller äldre, majoriteten är kvinnor och de flesta bor i ordinärt 

boende. Den registrerade kontaktorsaken är i nästan hälften av fallen 

problem med andning och cirkulation. I intervjuerna framkommer 

dock ofta en mer nyanserad bild med allmän skröplighet och 

här framskymtar även att situationen inte bara berör den enskilde 

utan den närstående är också en del av hur situationen upplevs. 

Patienterna har ofta redan en kontakt både med kommunen (ca 

1

2 

75 %) och nästan alla uppger att de tillhör en vårdcentral, vilket 

talar för att det mobila teamet nått en skör grupp äldre. Det är 

kommunsjuksköterska som remitterar de allra flesta patienterna. 

Alla kontakter med det mobila teamet leder inte till ett hembesök. 

Prioriteringen av patienterna sker i dialog mellan remittenten och 

sjuksköterskan i det mobila teamet. Cirka 10 procent hänvisas till 

respektive vårdcentral eller akutmottagningen. Patienterna och 

de närståendes upplevelse av hembesöket är mycket positivt och 

det som framförallt framhålls är att man känner sig i centrum och 

att det ger trygghet. De stora skillnaderna mot ett besök på akutmottagningen 

som uttrycks är bl.a. att man slipper en lång väntan 

på en smal brits och att man får hjälp utan det jäkt som känns på 

akutmottagningen.

3. arbetSSätt inom det mobila teamet 

I detta kapitel diskuteras hur det mobila teamet arbetat i projektet. 

Det bygger på statistik om verksamheten integrerat med 

intervjuer med patienter, det mobila teamets medlemmar och 

vårdgrannar. 

3.1 Starten av det mobila teamet 

3.1.1 informationsinsatser 

Innan start genomfördes informationsmöten med framförallt 

primärvårdsledning, verksamhetschefer och chefläkare. Det gick 

även ut skriftlig information till alla som skulle tänkas beröras 

av projektet. Det mobila teamet marknadsförde sig även genom 

radio, TV och tidningar. I samband med starten fortsatte teamet 

med informationsmöten, som de själva inbjöd sig till eller då de 

blev efterfrågade. De har varit på politikermöten, träffat kommunsjuksköterskor 

och informerat direkt på vårdcentraler 16 . 

I princip samtliga vårdgrannar 17 uppger att de fått information 

innan start. Information har givits via mail och de flesta har även 

fått muntlig information från teammedlemmarna på olika ordinarie 

möten för de olika professionerna. Utöver det uppger flera att 

de fått information om teamet via massmedia. Trots att alla har 

fått information ses ändå en del missuppfattningar eller okunskap 

om det mobila teamets uppgifter och rollfördelningen. De flesta 

vet att teamet består av läkare och sjuksköterska, däremot finns 

viss osäkerhet runt att även paramedicinare ingår. Det finns en 

gemensam bild av att teamets uppgift är att ersätta besök på akutmottagningen, 

och inte distriktsläkarens hembesök. Det finns en 

viss tveksamhet runt teamets tillhörighet där flera kopplar samman 

teamet med den akutgeriatriska avdelningen på Växjö lasarett 

(avd. 13). I flera av intervjuerna efterlyses mer information. 

16 Två vårdcentraler har ännu ej fått besök i dec. 2008. Det är VC Teleborg och 

VC Strandbjörket, där det inte gått att få ihop en passande tid. 

17 Endast en distriktssköterska anger att hon inte fått någon information om 

det mobila teamet innan start.

Men det hade varit intressant att få lite återkoppling hur mycket 

dom har varit ute och på vilken typ av ärende de har varit ute på, 

för det kan ju ha varit tillfällen där vi hade kunnat använda mobila 

teamet, fast man tänker inte på det. (Vg) 

3.1.2 förväntningar på det mobila teamet 

Starten har upplevts positiv av mobila teamets medlemmar. Det 

fanns en spänning att arbeta med något nytt. Redan från början 

upplevde teamet att de möttes av tacksamhet och glädje från omgivningen, 

såväl från patienter som från personal. Arbetssättet 

upplevdes ge möjlighet att utgå från ett helhetsperspektiv. 

Spännande att jobba med någonting annat som inte funnits förr, 

att få vara med och se om man kan utveckla teamsamarbete och 

helhetstänkande kring de här äldre multisjuka patienterna, det 

var kanske ett tillfälle att se vad paramedicinare kan tillföra i ett 

team direkt. (Tm) 

Vårdgrannarna berättar om både positiva och negativa förväntningar 

på det mobila teamets verksamhet när de får den inledande 

informationen. Det största motståndet bland intervjupersonerna 

fanns hos distriktsläkarna och sjuksköterskorna. Ett par månader 

innan verksamheten startar inkommer en skrivelse från verksamhetscheferna 

på de tre primärvårdsområdena som berörs. 

Där föreslår de att resurserna för projektets sjuksköterskor och 

paramedicinare i stället används till mer läkarresurser inom primärvården. 

De menar vidare att de vill pröva ett delat läkaransvar 

med läkare från geriatriska kliniken och på sikt anser de att flera 

frågor om vem som ansvarar för vården av patienten behöver 

redas ut. Skrivelsen leder till att referensgruppen bildas för att ge 

primärvården insyn i projektet. 

De intervjuade paramedicinarna och övriga vårdgrannar uppvisade 

mer positiva förväntningar. Här följer några citat för att belysa 

de positiva förväntningarna: 

Äntligen reagerade jag. (Vg)

Vi tyckte det verkade jättebra, riktigt, riktigt bra. Det är många 

patienter som man ringer till, men dom känner att dom orkar inte 

åka iväg och sitta på akuten och vänta i många timmar, orkar inte 

ringa till vårdcentralen och sitta och vänta att de ska ringa upp. 

(Vg) 

3.2 hembesöket 

Hembesöket kan ses som själva kärnan i det mobila teamets verksamhet. 

I detta avsnitt granskas hembesöket utifrån vad som görs 

på besöket, vilka som ingår m.m. 

3.2.1 professioner som nyttjas vid besöken 

I princip är det alltid tre personer som åker på hembesöken, en 

läkare, en sjuksköterska och en paramedicinare. Enligt teammedlemmarna 

bidrar de olika kompetenserna till en mer nyanserad 

bild av patientens situation, och det påtalas att varje besök därför 

kan ses som tre besök. 

Jag brukar säga sex ögon istället för två. (Tm) 

Vi som helhetsteam samråder med varandra utifrån våra olika 

kunskapsområden och hur vi ser på situationen. (Tm) 

I Diagram 6 visas vilka professioner som varit med vid hembesöket. 

Det är i princip alltid med en läkare och en sjuksköterska. I nästan 

hälften av besöken är även arbetsterapeuten med, och i nästan vart 

femte besök ingår sjukgymnasten (18 %). Dietisten har endast varit 

med vid fem besök, men hon har även haft egna kontakter med 

ytterligare 27 personer (se Tabell 12 i Bilaga 1). 

5

6 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

162 

234 

1 

Läkare Läkare, SSK Läkare, SSK, 

AT 

diagram 6. teammedlemmar som har varit på hembesöket (n=489) 

De flesta patienter och närstående som haft hembesök av mobila 

teamet tycker att det är bra att teamet består av de professioner det 

gör. Många av patienterna har ett stort behov av hjälpmedel och 

kan få hjälp med detta under hembesöket. Någon enstaka tycker att 

det är jobbigt när det är mycket personal som är runt omkring. 

En del av de äldre har haft svårt att uppfatta vilka professioner 

som varit med. Det har visat sig att läkaren har en klar roll men 

en del äldre har svårt att skilja på och uppfatta vem som är sjuksköterska 

och paramedicinare. Dessa svårigheter har främst rört 

de patienter som bor på särskilt boende eller i eget boende med 

många insatser från hemtjänst och hemsjukvård. 

Jag var så trött så jag tyckte att de sprang här om varandra. Jag kan inte 

skilja dom åt. Jag vet inte om det var en läkare eller sjuksköterska, 

det kan jag inte säga. (Kvinna 101 år) 

I intervjuerna med vårdgrannarna diskuteras professionerna 

sjukgymnast och arbetsterapeut, däremot är det ingen som tar 

upp att teamet även har dietistkompetens. Det som framhålls 

speciellt är betydelsen av att det mobila teamet härigenom får 

en bra helhetsbild av patientens situation. Det går att se risker i 

hemmiljön, t.ex. för att förebygga fallolyckor. Det betonas också 

att paramedicinarna får en bild av vilka behov av hjälpmedel som 

kan finnas 18 . En annan aspekt som lyfts är att paramedicinarna inte 

18 Det mobila teamet skapade ett litet hjälpmedelsförråd som kunde utnyttjas 

för akuta ändamål. 

87 

Läkare, SSK, 

SG 

5 

Läkare, SSK, 

Dietist 

Antal

i övrigt har någon akutverksamhet, så det mobila teamet ses som 

en fördel här. Intervjupersonerna lyfter fram betydelsen av att 

paramedicinarna från kommunen och landstinget samarbetar bra 

i de olika gemensamma fallen, däremot nämns vårdcentralernas 

paramedicinare sällan. 

Men hela tiden så handlar det om teamarbete och det är ju det optimala 

[…] Det är framtiden, tror jag, att man kanske inte jobbar 

med sitt eget på sin lilla kammare utan att man jobbar i ett team 

tillsammans för patienter för att minska deras vårdlidande. (Vg) 

Dom kommer ju som ett team, det är ju arbetsterapeut också med 

och gör sin bedömning, läkare gör sin bedömning, sjuksköterskan 

vissa saker kan hon kontrollera på plats, snabb CRP och sådana 

grejer som inte vi kan göra och se helheten och bedöma, i och med 

att arbetsterapeuten är ju van att jobba med den typen av patienter 

och kan göra en bedömning rätt snabbt, tycker jag. (Vg) 

3.2.2 insatser under besöket 

Teamet framhåller att de agerar tillsammans för att få en helhetsbild, 

men varje profession har egna ansvarsområden, även om de 

överlappar varandra. 

Läkaren – geriatrikern 

Läkarna gör en medicinsk bedömning och inleder behandling om 

behov finns, t.ex. insättande av antibiotikabehandling och vätskedrivande 

behandling, skickar till röntgen och ordinerar blodprover. 

Läkarna i mobila teamet arbetar en månad på den akutgeriatriska 

avdelningen och en månad i mobila teamet. När läkarna arbetar 

i det mobila teamet och inte är ute på hembesök, är det främst 

administrativa uppgifter de ägnar sig åt, som t.ex. diktera, ordnar 

med olika kontakter och insatser, förmedlar till distriktsläkare och 

ordnar med listor (läkemedelslistor). 

Sjuksköterskan 

Sjusköterskan ser över den sociala situationen, kontrollerar temp, 

blodtryck, puls, saturation samt tar akuta kapillära prover som 

Hb, CRP och blodsocker. Det är ofta sjuksköterskan som sam- 

7

8 

talar med den närstående och hon har även en viktig roll som 

informatör. Om läkarna ordinerar venösa prover tas de av kommunsjuksköterskan 

eller av distriktssköterskan på vårdcentralen. 

En av sjuksköterskorna finns alltid stationerad på sjukhuset för 

att ta hand om telefonen, dirigera mobila teamet och för att sköta 

planeringen av de patienter som ska läggas in på sjukhus genom 

kontakt med respektive vårdkoordinator. Hon ansvarar även för 

en kvalitetsuppföljning som görs dag 1 och dag 7 för patienter som 

inte läggs in. Kvalitetsuppföljningen innebär att sjuksköterskan 

ringer patienten för att höra efter hur han/hon mår. Vid dessa 

samtal kan även råd ges och beslut tas utifrån patientens aktuella 

situation. 

Paramedicinaren 

Arbetsterapeuten gör en kort bedömning av aktivitets-, kognitiv 

förmåga, förflyttningsförmåga och fallrisk. Hon ser även över 

hjälpmedelsbehovet, framkomlighet i bostaden m.m. Målet är att 

se vilka behov av hjälp eller hjälpmedel som uppkommit i samband 

med den aktuella vårdkontakten. Arbetsterapeuten ansvarar för 

att lösa hjälpmedelsbehoven första dygnet efter mobila teamets 

besök, medan arbetsterapeuten i kommunen kontaktas för uppföljning. 

Sjukgymnasten gör en funktionsbedömning, observerar 

hur patienten fungerar rent fysiskt med t.ex. balansen, förmåga 

att ta sig i och ur säng samt ser över hjälpmedel som kan underlätta 

i hemmet och förhindra inläggning. Dietisten tittar närmare 

på nutritionen och kommer oftast i kontakt med patienten någon 

dag efter att mobila teamet varit där. Hon tar då kontakt med patienten 

via telefon. Hon tar reda på patientens kostvanor och vid 

ett hembesök har hon med sig informationsmaterial som färdiga 

broschyrer eller skriver ner individuella kostråd. När paramedicinarna 

inte är ute på hembesök sköts bl.a. dokumentationen på de 

patienter de har varit på hembesök hos, de levererar hjälpmedel, 

tar kontakt med kollegor i kommunen och på sjukhuset för överrapportering 

om det behovet finns. 

Hembesökets varaktighet 

Två av tre hembesök varar mellan en halv till en timme. I Diagram 

7 ses även att drygt ett av fyra besök är avklarade under 0 minuter.

250 

200 

150 

100 

50 

0 

116 

197 

diagram 7. hembesökets varaktighet (n=485) 

Det mobila teamet har, som tidigare påtalats, möjlighet att lägga 

in patienter direkt på avdelningarna på Växjö lasarett, utan att 

passera akutmottagningen. För att få en bild av hur lång tid det 

tar för patienten att få komma till en avdelning är därför ovanstående 

diagram kompletterat med Diagram 8 som visar tiden från 

teamet kommer hem till patienten tills besöket är avslutat. Nästan 

tre av fyra patienter (7 %) som läggs in på vårdavdelning har fått 

komma till vårdavdelningen inom 2 timmar. 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

diagram 8. tid från att det mobila teamet kommer till patienten tills patienten 

kommer till vårdavdelning (gäller endast patienter som lagts in på sjukhus) 

n=151 

124 

12 

34 

2 

0-15 min 16-30 min 31-45 min 46-60 min 61-120 min 121-180 

min 

16-30 min 

31-45 min 

46-60 min 

61-120 min 

121-180 min 

Mer än 3 timmar 

Antal 

Andel % 

9

0 

Palliativ vård 

Mobila teamet har inget speciellt uppdrag att handha palliativ 

vård, då det är förbehållet distriktsläkaren och distriktssköterskan. 

Det har dock hänt vid något tillfälle att teamet har kommit till en 

döende patient och då har de initierat den palliativa vården men 

det har direkt tagits över av distriktsläkaren. Mobila teamet har 

inte heller något direkt samarbete med rådgivningsgruppen 19 , 

då de har egna läkare. Mobila teamet och rådgivningsgruppen 

har dock haft några enstaka möten med varandra, så de vet om 

varandras verksamheter vilket teammedlemmarna anser viktigt 

framförallt om verksamheten permanentas. Under senare tid har 

mobila teamet skrivit en del VILS-underlag 20 , vilket egentligen 

inte ska göras av teamet. Anledningen är att det varit svårt att 

nå distriktsläkaren, så för smidighetens skull för patienter och 

omvårdnadspersonalen i kommunen har underlaget skrivits av 

det mobila teamet. 

Ingen av intervjupersonerna från vårdgrannarna har någon erfarenhet 

av att det mobila teamet har varit engagerade i samband 

med palliativ vård. De hänvisar till att stöd ges från länets rådgivningsgrupp 

och de påpekar även betydelsen av personkontinuitet 

i dessa sammanhang. Så här säger en av sjuksköterskorna: 

Vi har inte haft dom inkopplade när det gäller palliativ vård, […] 

Utan det har varit mer rådgivningsgruppen och distriktsläkarna. 

Jag kan inte se samma behov där. (Vg) 

Från ambulansens sida ses det dock som ett behov som skulle 

kunna tillgodoses via det mobila teamet. 

Det är absolut sista stadiet man hämtar patienten, en bekräftad 

cancerpatient som har vårdats hemma och så blir det ändå den här 

lilla osäkerheten för många anhöriga och kanske brist på stöd från 

sjukvården och även från hemtjänst och sånt och då blir det i sista 

stunden så blir det akut in till avdelning 40 och så kanske dom 

ligger här några timmar och sen är det slut. Då missar man hela 

19 Rådgivningsgruppen inom onkologkliniken består av fyra sjuksköterskor. 

De fungerar som stöd för hemsjukvården genom bl.a. genom handledning och 

hembesök 2008-09-20 

20 VILS-underlag är ett skriftligt underlag som berör vård i livets slutskede.

den här poängen att göra det i lugn och ro och det ska inte finnas 

någon ångest utan de ska känna att det finns människor som kan 

komma ut om jag kanske i det sista inte klarar av det ändå. Där 

vore ju mobila teamet helt perfekt. (Vg) 

3.2.3 mobila teamets hembesök relaterat till vårdcentralernas 

hembesök 

Vårdcentralernas hembesök i Växjö kommun har totalt minskat 

från januari 2007 till november 2008. Det går inte att utläsa någon 

speciell förändring i den neråtgående trenden i samband med 

starten av det mobila teamet. Utifrån Diagram 9 kan man alltså 

inte dra någon slutsats om att det mobila teamet har ersatt antalet 

hembesök från vårdcentralerna. 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

mobila 

teamet 

startar 

200701 

200703 

200705 

200707 

200709 

200711 

200801 

200803 

200805 

200807 

200809 

200811 

totalt hemb VC 

diagram 9. totala antalet hembesök inom primärvården i Växjö kommun 

(hemsjukvårdbesök och enskilda hembesök), månadsvis från januari 2007 

till november 2008. 

Registrering av hembesök från läkare i primärvården sker utifrån 

två olika parametrar, enskilda hembesök och hemsjukvårdsbesök 

21 . En jämförelse mellan dessa besök och det mobila teamets 

21 Registrering av hembesök ska göras enligt nedanstående, men enligt samtal med 

flera verksamhetsföreträdare finns risk att flera felregistreringar förekommer. 

Hembesök, enskilt – hembesök hos patient som ej har kommunal hemsjukvård. 

Hemsjukvårdsbesök – hembesök hos patient med kommunal hemsjukvård (oftast 

men inte nödvändigtvis på särskilt boende). 

1

2 

hembesök har genomförts och visas i Diagram 10. En svårighet 

har varit att avgöra vilken typ av hembesök som lämpar sig bäst 

för en jämförelse, speciellt med tanke på att registreringen tycks 

ske på olika sätt. I de registrerade hembesöken ingår även besök 

på kommunens särskilda boenden. Troligen är den mest korrekta 

jämförelsen gentemot enskilda hembesök, men det går inte att 

urskilja vilka av hembesöken som är akuta eller planerade, varför 

båda typerna av hembesök visas i diagrammet nedan. 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

200701 

200703 

200705 

200707 

200709 

200711 

200801 

200803 

200805 

200807 

200809 

200811 

ensk.hemb VC 

hemsjukv. VC 

mobila teamet 

diagram 10. hembesök i Växjö kommun fördelat på olika typer av hembesök 

Även vid en jämförelse med de enskilda hembesöken tycks det 

mobila teamet inte ha påverkat det minskade antalet hembesök, 

eftersom den nedåtgående trenden även för dessa besök påbörjades 

innan det mobila teamet startade. 

Vid en jämförelse mellan antalet enskilda hembesök i kommunen 

under första halvåret 2007 och första halvåret 2008 ses en minskning 

med 2 procent och om det mobila teamets hembesök läggs 

till ses fortfarande en minskning, men den är då 1 procent.

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

År 2007 År 2008 

Mobila teamets 

hembesök 

Enskilda hembesök 

diagram 11. totalt antal enskilda hembesök från vårdcentralerna i Växjö kommun 

januari-juni 2007 respektive januari-juni 2008, kompletterat med mobila 

teamets hembesök 

En jämförelse har även gjorts av det mobila teamets hembesök från 

de olika vårdcentralerna i kommunen. De flesta patienterna har en 

tidigare etablerad kontakt med någon av vårdcentralerna i kommunen 

och i Diagram 12 framgår att de flesta patienterna tillhör 

vårdcentralen Birka och att vårdcentralerna från ytterområdena 

är underrepresenterade. 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

VC Centrum 

VC Teleborg 

VC Hovshaga 

VC Birka 

VC Strandbjörket 

VC Dalbo 

VC Rottne 

VC Braås 

VC Lammhult 

VC Ingelstad 

Har ingen VC-tillhörighet 

Annan VC 

Antal 

diagram 12. patienternas tidigare etablerade kontakter med vårdcentraler 

(n=489)

De olika vårdcentralerna har olika betingelser vilket kan vara en 

bidragande förklaring till varifrån det mobila teamets patienter 

kommer. I Tabell framkommer att vårdcentralen Birka, som de 

flesta patienterna tillhör, har det näst högsta befolkningsunderlaget 

och dessutom är andelen >80 år relativt hög. Många patienter från 

mobila teamet tillhör även Vårdcentralen Centrum, och här finns 

den högsta andelen >80 år. Utifrån dessa data kan konstateras att 

det mobila teamets patienter till stor del tillhör vårdcentralerna 

i närområdet och då främst de vårdcentraler som har hög andel 

äldre. I övrigt har inga andra betingelser studerats som t.ex. antal 

läkare på vårdcentralerna eller avtal med särskilda boenden i 

kommunen. 

tabell 4. befolkningsunderlag och andel invånare 80 år och äldre 

Vårdcentral antal invånare andel >80 år 

Birka 11 1 7 6,5 % 

Braås 2 7 8 7, % 

Centrum 9 129 8, % 

Dalbo 10 172 5,6 % 

Ingelsta 5 060 5,2 % 

Lammhult 2 725 7,6 % 

Rottne 5 0 1 5,0 % 

Strandbjörket 9 568 ,5 % 

Teleborg 1 79 2, % 

Hovshaga 10 956 2,7 % 

källa: landstinget kronoberg, åldersstruktur 2009-0101 innan 

listning till ”Vårdval kronoberg” 

Den totala hembesöksfrekvensen varierar även stort mellan de 

olika vårdcentralerna. I diagram 1 har samtliga hembesökstyper 

sammanställts utifrån vårdcentralstillhörighet. Från vårdcentralen 

Birka görs relativt sett många ”egna” hembesök och tillsammans 

med det mobila teamets hembesök ligger det högst bland vårdcentralerna. 

Vårdcentralen Dalbo gör nästan lika många ”egna” 

hembesök men härifrån kommer långt färre av det mobila teamets 

patienter. Vårdcentralen Centrum har tillsammans med det mobila 

teamets hembesök näst flest hembesök totalt sett.

900 

800 

700 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

diagram 13. hembesöken hänsyftar på samtliga hembesök från respektive 

vårdcentral samt mobila teamets hembesök hos patienter med tillhörighet 

till respektive vårdcentral 

Av ovanstående framkommer inget som talar för att det mobila 

teamets verksamhet har ersatt distriktsläkarnas hembesök. 

3.2.4 mobila teamets hembesök relaterat till besök på 

akutmottagningen 

När det gäller antalet besök på akutmottagningen vid Växjö lasarett 

har en jämförelse gjorts mellan tidsperioderna januari till april för 

2007 respektive 2008 för länets olika kommuner. Statistiken visar 

att för länet som helhet har det inte skett några större förändringar 

mellan de bägge åren. Under de fyra första månaderna kom det in 

1 5 1 personer över 80 år till akutmottagningen vilket är en svag 

ökning (1 %) jämfört med samma period föregående år. Under 

januari till april 2008 uppsökte 1 798 personer i ålderskategorin 

65-79 år akutmottagningen vilket motsvarar en minskning på 

procent (Tabell 5). 

tabell 5. antal patienter som besökt akutmottagningen vid Växjö lasarett i 

olika åldersgrupper januari-april 2007 respektive januari-april 2008. 

Växjö 

2007 

janapril 

Birka 

Braås 

Centrum 

Dalbo 

Ingelstad 

Lammhult 

Växjö 

2008 

janapril 

Rottne 

Strandbjörket 

minskning/ 

ökning 

Teleborg 

Hovshaga 

länet 

2007 

janapril 

länet 

2008 

janapril 

Mobila teamet 

Ensk. hembesök 

Hemsjukvårdsbesök 

minskning/ 

ökning 

65-79 år 10 9 2 - 92 1857 1798 -59 

80 + 76 785 + 21 1521 15 1 + 20 

totalt 1798 1727 -71 3378 3339 -39 

5

6 

Det är svårt att dra några slutsatser om det mobila teamets påverkan 

på den svaga minskningen av antal patienter under perioden. 

Möjligen kan påpekas att minskningen av personer 65-79 år som 

besökte akutmottagningen minskade mer i Växjö än i hela länet. 

Om vi ser till alla patienter 65+ har andelen Växjöbor minskat 

på akutmottagningen med 71 personer, medan länet som helhet 

uppvisar en minskning med endast 9 personer. 

Något som kan stärka mobila teamets påverkan på akutmottagningsbesöken 

för äldre är att studera när patienterna kommer till 

akutmottagningen. I tabell 6 ser man att den största minskningen 

skett mellan kl. 08.00-17.00, alltså dagtid då mobila teamet är tillgängligt. 

tabell 6. personer 65 år och äldre som besökt akutmottagningen 

fördelade över dygnet 

tidpunkt 1/1-30/4 - 2007 1/1-30/4 - 2008 

08.00-17.00 1260 120 

18.00-2 .00 2 1 

00.00-07.00 206 18 

totalt antal patienter 1798 1727 

Sammanfattningsvis ses svaga tecken på ett minskat inflöde till 

akutmottagningen när det gäller målgruppen 65+ boende i Växjö. 

Däremot kan inga slutsatser dras utifrån dessa data om det mobila 

teamets påverkan på den minskningen, eftersom det finns så 

många andra faktorer som kan ha inverkat på minskningen. 

3.2.5 mobila teamets hembesök relaterat till inläggningar på 

sjukhuset 

Mobila teamet arbetar för att patienten ska få stanna hemma och 

få vård och behandling efter behov. Kommer de till akutmottagningen 

så är det stor risk att de blir inlagda av sociala skäl och man 

kan kanske inte skicka hem dem för det har blivit sent på kvällen. 

Genom att teamet kan göra en första bedömning av patienten, 

kontakta närsjukvården och kommunens vård och omsorg när 

behov föreligger bör dessa inläggningar kunna undvikas. För att få 

en bild över hur vanligt det är att patienter skrivs in på avdelning

i samband med ett besök på akutmottagningen visar Tabell 7 en 

sammanställning av det i olika åldersgrupper. 

tabell 7. andel patienter som besöker akutmottagningen och blir 

inlagda på vårdavdelning utifrån olika åldersgrupper januari-april 

2007 respektive 2008. 

Växjö 

2007 

jan-april 

Växjö 

2008 

jan-april 

länet 2007 

jan-april 

länet 2008 

jan-april 

65-79 år 58% 57% 59% 58% 

80+ 69% 67% 71% 70% 

Av de äldre 80+ från Växjö kommun som uppsökte akuten under 

de fyra första månaderna 2008 skrevs i genomsnitt 67 procent in 

på avdelning. Det finns en svag minskning från 2007 till 2008 för 

bägge åldersgrupperna. När det gäller patienter från Växjö kommun 

läggs något färre in härifrån än på länsnivå. Dessa siffror kan 

jämföras med att endast ca procent av patienterna som teamet 

besökt lades in i samband med hembesöket. Av dem som blir inlagda 

på sjukhus kommer de flesta till avd, 13, den akutgeriatriska 

avdelningen (se Figur 2). 

Inlagd på 

sjukhus 

167 pat. 

34 % 

Akutgeriatrik 

97 pat. 

Infektionssavd. 

14 pat. 

Övriga 

avdelningar 

45 pat. 

Intagn. avd. 

11 pat. 

Figur 2. Fördelning över var patienterna som läggs in hamnar inom sjukhuset 

Teamets medlemmar menar att det hade varit fler inläggningar 

om inte paramedicinarna varit med vid hembesöken. 

7

8 

108 

106 

104 

102 

100 

98 

96 

94 

92 

90 

88 

Min tidigare erfarenhet är att när det finns praktiska problem, att 

man inte har tillräckligt med hemtjänst eller inte är tillräckligt väl 

tillgodosedd med jälpmedel, då kan man oftast inte skickas hem från 

akuten, utan då blir det en inläggning för vårdplanering. (Tm) 

Det hade varit fler inläggningar om inte paramedicin hade varit 

med. De ger förutsättningar för att patienten kan stanna hemma. 

(Tm). 

Ingen blir inlagd i onödan, de får träffa en specialist (geriatriker) 

när vi kommer. (Tm 

En jämförelse har även gjort av överbeläggningar på medicinkliniken, 

vilket visas i Diagram 1 . 

200701 

200703 

200705 

Mobila 


startar 

200707 

200709 

200711 

200801 

200803 

200805 

200807 

200809 

Beläggning 

100% 

diagram 14. beläggning på medicinkliniken januari 2007 – oktober 2008 

Under de åtta registrerade månaderna innan mobila teamet startade 

var medelbeläggningen 102 procent och under de 1 månaderna 

som registrerats efter mobila teamets start var beläggningen 

101 procent. Det kan alltså inte från dessa siffror ses någon förändring 

över tid. 

3.3 uppföljning 

När mobila teamet har slutfört sitt arbete hos patienten rapporterar 

de över till personalen i omgivande verksamheter om behov 

finns.

3.3.1 dokumentation 

Det mobila teamets besök dokumenteras av både läkare, sjuksköterskor 

och ibland även paramedicinare. Diktaten skrivs ut av 

läkarsekreterarna på akutmottagningen. Uppgifterna skiljer sig i 

vissa avseenden från de diktat som skrivs från akutmottagningen. 

Det mobila teamet har alltid dubbla diktat (både från läkare och 

sjuksköterska) och de lämnas oftast i anslutning till hembesöken. 

Paramedicinarna dokumenterar själva. Vid akut inläggning dikteras 

hembesöken direkt så att diktaten finns klara när patienten 

kommer till avdelningen. Från akutmottagningens är det endast 

läkaren som lämnar diktat och det sker fortlöpande efter genomförda 

besök 22 . 

Dokumentationen sker i Cambio Cosmic för alla teamets medlemmar. 

Att observera är att kollegerna i kommunen inte kan läsa vad 

som skrivs där. Det är endast möjligt om patienten blivit inlagd. 

Distriktsläkare och sjuksköterskor inom landstinget kan dock ta 

del av dokumentationen som mobila teamet har gjort. 

Det finns delade meningar om betydelsen av att flera professioner 

dokumenterar hembesöket. Dels framförs betydelsen av att 

dokumentationen belyser olika perspektiv och dels kritiseras den 

med argument att dokumentationen blir dubbel och därigenom 

ineffektiv. Under senare tid har teamet sett över dokumentationsrutinerna 

för att motverka dubbel dokumentation. En gemensam 

dokumentation har diskuterats men ansvar och signeringar har 

försvårat detta. Teamet behåller därför de olika dokumentationerna 

efter överläggningar om vem som dokumenterar vad. 

3.3.2 uppföljningskontakter med vårdgrannar 

Teamets insatser, som ska vara en ersättning av ett besök på akutmottagningen, 

ska ses som en avslutad vårdinsats, men många 

gånger handlar det om patienter som behöver följas upp av ordinarie 

patientansvarig läkare och eller vård- och omsorgspersonal från 

kommunen. Uppföljningen efter ett besök på akutmottagningen 

22 Läkarsekreterarna på akutmottagningen har tagit på sig dessa uppgifter med 

motivet att hembesöken i princip ersätter ett besök på akutmottagningen. Efter januari 

2009 kommer det överföras 25 % löneutrymme från projektet för sekreterare 

på akutmottagningen. 

9

50 

skiljer sig från uppföljningen i det mobila teamet, vilket kommenteras 

av denna distriktsläkare: 

Det kan man säga att dom kanske tänker lite mer framåt än dom 

gör om dom hamnar på akuten, där det ju lite onoff, antingen är 

det inläggning eller är det hem och så får distriktsläkare ta hand 

om det. (Vg) 

Efter ett hembesök av teamet ringer sjuksköterskorna till vårdcentralens 

tjänstetelefon, det läggs då en bevakning till ansvarig 

distriktsläkare som sedan tar över ansvaret för patienten. Det mobila 

teamet både lämnar muntlig rapport via telefon och skriftlig sådan 

via Cambio Cosmic efter ett besök. 

Om kommunens sjuksköterska inte varit med vid hembesöket 

ringer sjuksköterskorna i teamet och informerar om hembesöket 

och vad som har åtgärdats. Information från arbetsterapeuten 

ges ofta på en så kallad ärendetelefon, som går till kommunens 

arbetsterapeut och sjukgymnast. Överhuvudtaget tycks det vara 

lätt att nå det mobila teamet. Ingen intervjuperson nämner några 

svårigheter med dessa kontakter. Distriktsarbetsterapeut/sjukgymnast 

har blivit inkopplad för drygt 100 av de kontaktade 

patienterna (17 %). 

Sjukvårdsrådgivningen har ingen kontakt i efterförloppet. Det 

finns dock en önskan om att få veta konsekvenserna då det skulle 

kunna leda till ett lärande i arbetet 2 . 

Om det mobila teamet bedömer att patienten behöver ambulanstransport 

till sjukhus lämnas alltid både muntlig och skriftlig rapport. 

Patienten lämnas inte heller ensam utan någon anhörig eller personal 

från hemtjänst är kvar för att invänta ambulanstransporten. 

3.3.3 kvalitetsuppföljning 

När en patient har fått hembesök av mobila teamet gör sjuksköterskan 

en uppföljning dag 1 och dag 7, som en kvalitetsuppföljning. 

I kvalitetsuppföljningen ingår att följa upp besöket för att se att 

2 Det pågår diskussioner om hur detta skulle kunna lösas utifrån patientsekretessen.

de insatser teamet satt in fungerar, som t.ex. läkemedel, hjälp- 

medel eller utökade kommunala insatser som teamet varit i kontakt 

med. Sjuksköterskorna i teamet ringer då till patienten som 

haft hembesök och inte blivit inlagd på sjukhus. Samtalet vänder 

sig i första hand till patienten, men ibland är det inte möjligt pga. 

patientens kognitiva förmåga. I dessa fall kontaktas närstående 

eller kommunsjuksköterskan om patienten har den kontakten. 

När det gäller patienter som bor i särskilda boenden, ringer sjuksköterskan 

alltid till aktuell sjuksköterska på boendet som sedan 

får informera patient och närstående om uppföljningssamtalet. I 

teamet ser man kvalitetsuppföljningen som en mycket viktig del 

av verksamheten. 

Jag tror att det är många patienter som kan vara kvar hemma 

just därför att vi kvaitetssäkrar på det här sättet. Vi ringer dig i 

morgon, det känns tryggt för dem, det tror jag är en väldigt viktig 

faktor. (Tm) 

De flesta patienterna och de närstående ser positivt på den uppföljning 

som mobila teamets sjuksköterskor gör. Det upplevs som 

en trygghet för många. 

Man vet att de bryr sig. (Ns till man 82 år) 

Det är ju fint på det sättet då för då vet en ju att de har kontakt med 

en och likaså vet en ju då att ändrar det sig, vilket det snart gör för 

mig, då är det väldigt värdefullt att veta det. Jag blir snart sämre 

och sämre, därför är det väldigt värdefullt. (Man 81 år) 

Det är dock flera av intervjupersonerna som inte uppfattat att de 

fått ett samtal. Det kan bero på att de blivit inlagda och därför 

inte fått något samtal, sedan kan det troligen förklaras av att telefonsamtalet 

ibland, när så bedöms av teamet går till kommunens 

sjuksköterska. Utöver det kan en förklaring vara att minnet svikit 

för flera i patientgruppen. 

Nej, det kan jag inte säga. Jo det ska jag säga förresten, det var tre 

stycken som ringde samma dag. Jag kommer inte ihåg namnen. 

Men då pratade vi om dosetten. (Kvinna 81 år) 

51

52 

Ett par närstående har påtalat att de tycker att det skulle vara bra 

om även de blev uppringda och informerade. 

Men som anhörig så vill man kanske veta lite. Det kan jag väl säga 

att det hade varit bra om jag fått ett papper eller nånting, där det 

stod lite provsvar och sånt. (Ns till kvinna 90 år) 

För att få en bild av kvalitetsuppföljningen har en sammanställning 

gjorts i Figur 3. Som tidigare nämnts har de flesta som fått 

hembesök även varit kvar i hemmet efter besöket (6 %). Genom 

kvalitetsuppföljningen kan vi även se att det sker förändringar 

under veckan efter besöket. Efter ett dygn är 28 patienter kvar 

hemma (58 %) och efter 7 dagar är 2 patienter kvar hemma ( 8 

%). 

Genom att studera hur många som blir inlagda ses, som tidigare 

visats, att 167 patienter ( %) blir inlagda i samband med hembesöket. 

Efter ett dygn skrivs ytterligare 28 patienter in ( 0 %) 

och efter en vecka har ytterligare 29 patienter skrivits in ( 6 %). 

En motsvarande registrering av vad som händer med patienter 

på akutmottagningen har ej genomförts. Den enda jämförelsen 

är vid akutmottagningsbesöket och då, som tidigare beskrivits, 

skrivs 57 procent in i de yngre åldersgrupperna och 67 procent i 

de äldre åldergrupperna. 

Kvalitetsuppföljningen visar även att 18 patienter har avlidit inom 

en vecka efter hembesöket, vilket motsvarar knappt procent av 

gruppen.

489 

hembesök 

Dag 0 Dag 1 Dag 7 

Hembesöksdagen Uppföljning Uppföljning 

Kvar hemma Kvar hemma Kvar hemma 

(315) (284) (233) 

Akutmott Akutmott 

(6) 

(5) 

Inlagd vård- 

avdelning 

(167) 

Korttidsplats 

(1) 

Inlagd vård- 

avdelning 

(28) 

Nytt besök av 

teamet (1) 

Avliden 

(2) 

Hembesök 

akutgeriatrik 

(1) 

Inlagd 

vårdavdelning 

(29) 

Nytt besök av 


(5) 

Avlidna 

(16) 

Övrigt: 

Ingen uppföljn 

(3) 

Läkarkontakt 

(2) 

Svarar ej 

(1) 

Figur 3. Kvalitetsuppföljning som görs av teamets sjuksköterskor 


Inför starten genomfördes informationsinsatser både muntligt 

och skriftligt främst till chefer som berördes av verksamheten. 

När teamet kommit igång vidgades denna information till olika 

arbetsgrupper. Teamets medlemmar visade entusiasm och hade 

stora förväntningar på vad som skulle åstadkommas. Även flera 

vårdgrannar var förväntansfulla men det fanns även en del negativa 

förväntningar, speciellt från distriktsläkare. Det mobila 

teamet är ett multiprofessionellt team bestående av geriatriker, 

sjuksköterska och paramedicinare, vilket underlättar ett helhets- 

perspektiv på patientens situation. Teammedlemmarna framhåller 

speciellt betydelsen av att paramedicinare är med i teamet. Under 

besöket, som oftast genomförs av tre personer, görs huvudsakligen 

en medicinsk bedömning och eventuellt behandling, den sociala 

situationen ses över och aktivitets- och kognitiv förmåga bedöms. 

1 

5

5 

Teamet har i genomsnitt haft kontakt med 0 patienter per månad 

och av dessa har ca 2 patienter fått hembesök under en månad. 

En jämförelse har gjorts mellan mobila teamet insatser relaterat till 

distriktsläkarnas hembesök, antal patienter på akutmottagningen 

samt överbeläggningar på Växjö lasaretts medicinklinik. Utifrån 

dessa data ses en minskning av hembesöksfrekvensen, men den 

inleddes innan teamet startade under den studerade perioden. Den 

enda möjliga förändring som kan skönjas i de studerade siffrorna 

härrör från en minskning av antal äldre patienter på akutmottagningen. 

Skillnaden är dock liten och det är omöjligt utifrån 

föreliggande data att värdera dess koppling till det mobila teamets 

verksamhet. Vad som märks tydligt är en jämförelse mellan andel 

patienter som läggs in på lasarettet från akutmottagningen respektive 

efter ett hembesök. Medan 67 procent av patienterna över 80 år 

läggs in så är motsvarande siffra för teamets hembesökspatienter 

34 procent. De flesta patienterna som det mobila teamet besökt 

är kända både inom kommunen och på vårdcentralerna och de 

kommer företrädesvis från centralortens vårdcentraler. Det mobila 

teamet följer upp patienterna på flera sätt som skiljer det från ett 

besök på akutmottagningen. Dels dokumenteras hembesöket av 

alla professionerna i teamet, dessutom gör sjuksköterskorna en 

kvalitetsuppföljning genom att ringa samtliga patienter som blir 

kvar i hemmiljön, dagen efter besöket samt efter en vecka.

4. en kartläggning och jämförelSe 

mellan olika VerkSamheter 

Det finns behov av systematiskt förbättringsarbete och nytänkande 

gentemot patienter och brukare med komplexa vårdbehov, där 

insatser behövs från olika yrkesgrupper anställda i olika organisationer 

(se t.ex. Sveriges Kommuner och Landsting 2007). Trots 

goda insatser från olika professionella både inom landsting och 

inom kommunerna riskerar insatserna att sammantaget upplevas 

som fragmenterade och inte utgående från den enskildes behov. 

För att bemöta denna problematik har flera samverkansprojekt 

genomförts eller pågår i landet, där ”Akutteamet för äldre i Växjö 

kommun” kan ses som ett sådant. I detta avsnitt görs en jämförelse 

mellan det mobila teamet och andra liknande verksamheter. 

4.1 förekomst av liknande verksamheter 

Totalt har tjugotvå verksamheter 2 studerats varav nio är från 

Stockholms läns landsting (se sammanställning i Bilaga 2). Dessa 

kommer från tretton landsting/regioner. Från åtta län 25 uppges att 

man inte har någon liknande verksamhet som är känd. I Norrbotten 

uppges att man försökt starta ett team med en geriatriker och en 

sjuksköterska som skulle besöka äldre i särskilt boende innan inläggning, 

men det har lagts ned. Dessutom har man i Norrbotten 

genomfört en lyckad satsning genom att tillföra en geriatriker och 

en äldresjuksköterska på akuten. Eftersom ingen ytterligare information 

har getts om detta ingår inte Norrbotten i kartläggningen. 

Inte heller Västmanland ingår i kartläggningen av samma skäl 

som ovan. Det enda som är känt därifrån är att man för några år 

sedan försökte starta ett pilotprojekt med en namngiven allmänmedicinare 

som genomförde akuta hembesök. Initiativet föll då 

ingen läkare kunde rekryteras. 

2 Inklusive Kronobergs län. 

25 Jönköpings län, Hallands län, Värmlands län, Örebro län, Västmanlands län, 

Norrbottens län, Västernorrland län och Gotland. 

55

56 

4.2 mål och syften med verksamheterna 

Det finns tre områden som återkommer i beskrivningarna om vad 

verksamheterna syftar till och vad man har för målsättningar. 

Dessa områden kan tolkas utifrån ett patient/närståendeperspektiv, 

ett ekonomiskt perspektiv och ett organisatoriskt perspektiv. 

Det är vanligt att flera av perspektiven lyfts i beskrivningarna av 

vad man vill uppnå. 

4.2.1 patientperspektivet/närståendeperspektiv 

Här lyfts möjligheter att skapa trygghet, förhöjd kvalitet, helhetssyn 

m.m. Trygghet är ett begrepp som förekommer frekvent. Flera 

påtalar även behovet av att möta gruppen äldre som är sköra och 

har flera och diffusa problembilder. 

4.2.2 ekonomiskt perspektiv 

En majoritet av verksamheterna har formulerat att verksamheten 

ska uppnå minskade besök på akutmottagningar och även förhindra 

onödiga inläggningar. Genom att nå målet optimal vårdnivå 

menar många att det sker kostnadsbesparingar men här tilläggs 

ofta att det även är till fördel för patienter och närstående. 

4.2.3 organisatoriska perspektiv 

Ungefär var tredje verksamhet lyfter fram att man önskar utveckla 

samarbetet mellan de olika huvudmännen. I detta ingår även en 

utvecklad samverkan mellan olika professioner. 

Mobila teamet i Växjö betonar speciellt patientperspektivet som ett 

motiv för att starta teamet och i utvärderingsuppdraget betonas att 

verksamheten inte primärt kommit till för att spara pengar, utan 

för att förbättra omhändertagandet för målgruppen. Samarbetet 

mellan landsting och kommun ligger med som ett underförstått 

mål genom att det är ett samarbetsprojekt där man i gemenskap 

sökt stimulansmedel. Det visar sig även att majoriteten av remittenterna 

är sjuksköterskor/distriktssköterskor från kommunen 

som söker hjälp från Landstinget.

4.3 målgrupp 

Samtliga studerade verksamheter vänder sig till äldre människor 

och de flesta inom ett definierat geografiskt område, däremot varierar 

det med var gränsen dras i kronologisk ålder, från 65+ till 78+. 

Cirka var fjärde verksamhet har inga andra kriterier än åldern. 

Andra kriterier som ofta nämns är att personen ska vara multisjuk 26 

eller multisviktande 27 , utan närmare definition av vad som menas 

med det. Här nämner flera att patienterna ska ha svårigheter att ta 

sig till vårdcentralen, annat som tas upp är antal diagnoser, antal 

besök i sjukvården m.m. Några verksamheter beskriver även att 

kriterierna för att tillhöra målgruppen förändrats över tid. På tre 

ställen betonas att verksamheten speciellt ska rikta sig mot patienter 

i behov av palliativ vård. Det finns exempel på att kriterierna 

snävats in respektive vidgats. Vid drygt var fjärde verksamhet 

ingår att patienterna skrivs in eller listas inom verksamheten. 

Mobila teamets målgrupp är personer som är 65 år eller äldre och 

några övriga kriterier finns inte. Det fanns i begynnelsen en viss 

tvekan till att ha så ”ung” åldersgräns. Hittills visar det sig dock 

att patienterna som fått ta del av teamet, trots åldersgränsen är 

betydligt äldre, ungefär tre av fyra patienter är 80 år eller äldre. 

Mobila teamet har inte speciellt inriktat sig mot personer som har 

komplexa problem och behov, men det finns tecken på att så ändå 

varit fallet för många. Detta grundas bl.a. på att de är relativt gamla, 

att nästan var femte patient haft flera kontakter med det mobila 

teamet och att de flesta har tidigare kontakt med både kommun 

och landsting. Ett annat exempel är att procent avlidit inom en 

vecka efter besöket. 

26 En vanligt förekommande definition är : Patienter som är 75 år och äldre och 

som inom ett år har vårdats inom sluten sjukhusvård vid tre eller flera olika tidpunkter. 

De ska även i samband med dessa vårdepisoder ha fått diagnoser från tre eller 

flera olika sjukdomsgrupper registrerade (Gurner och Thorslund 200 s.75). 

27 En vanligt förekommande definition är: Personer som är 75 år eller äldre som 

har haft någon komplicerad diagnos eller flera olika sjukdomsdiagnoser, problem med 

nedsatt rörlighet och ork samt behov av rehabiliterings- och/eller funktionsuppehållande 

insatser under lång tid (Gurner och Thorslund 200 s.75). 

57

58 

4.4 komplement eller ersättning 

Det finns en avgörande skillnad mellan om verksamheten är uppbyggd 

som ett komplement till andra verksamheter i regionen 

eller om de är ersättning till ordinarie verksamhet. De som kan 

betraktas som ersättande verksamheter liknar vårdcentraler som 

har specialiserat sig på gruppen äldre och i dessa verksamheter 

”skrivs patienterna in” eller så ”listas patienterna”, de benämns 

ofta äldreenheter. Tillhörigheten till teamet kan gälla över kortare 

eller längre tid. Kartläggningen visar att det förekommer båda 

inriktningarna och det finns även exempel på blandformer. I t.ex. 

Uppsala, har man haft en mobil doktor sedan 2000 och där har 

verksamheten utvecklats till en hemvårdenhet. I hemvårdsenheten 

listas patienter med stora och komplicerade omvårdnadsbehov. 

Inom enheten har man dock behållit den mobile doktorn som åker 

på hembesök till äldre som inte är listade på hemvårdsenheten. 

I Växjö är verksamheten ett komplement till annan verksamhet. Det 

ska ersätta besök på akutmottagningen och vara ett komplement 

till distriktsläkarnas hembesök, utan att ersätta dessa. Teamet tar 

aldrig över PAL eller PAS och efter hembesöket överlämnas ansvaret 

vid behov till ordinarie kontakter inom vård och omsorg. 

4.5 teamens sammansättning 

Egentligen består inte alla verksamheter av ett team. Inom fyra 

verksamheter är hela eller del av verksamheten uppbyggd kring 

en ensam läkare som gör hembesök. Här betonas dock att hembesöken 

oftast sker tillsammans med ordinarie distriktssköterska. I 

Blekinge är verksamheten uppbyggd kring en sjuksköterska den 

s.k. Sigbrittsjuksköterskan på akutmottagningen. I övrigt betonas 

betydelsen av tvärprofessionalitet, men vilka professioner som 

ingår varierar, som framgår av Tabell 8. I över hälften av verksamheterna 

(12 stycken) saknas helt medverkan från paramedicinare, i 

fyra verksamheter ingår både sjukgymnast och arbetsterapeut som 

ordinarie teammedlemmar, medan fyra andra har paramedicinare 

med v.b. Vid hemvårdsenheten i Uppsala finns en dietist, vilket i 

övrigt endast finns i Växjö.

tabell 8. teamens sammansättning i de studerade verksamheterna 28 

län och ort l SSk uSk Sg at d bh a sekr chef 

Stockholms län 

Brommageriatriken 

Stockholm län 

x x P vb 

FLIS-projektet 


x 

Vårdtjänst för äldre 


x x 

Äldrevårdcentralen i Solna 


x x x x 

Äldreteam för Kungsholmen 

och Östermalm 


x x x vb x vb 

Turboprojektet i Vaxholm 


x x x x 

Äldreteam Nynäshamn 


x x x x 

Äldreteam knutet till 

Handengeriatriken 


x x x vb x vb 

Äldreteam Huddinge* x x x x 

uppsala län 

Hemvårdsenhet för äldre 

x x x x x x 

Sörmlands län 

Mobil läkare i södra länsdelen x x 

östergötland 

Hemsjukvård i samverkan 

kronobergs län 

x x x P vb x 

Akutteam för äldre i Växjö 

kommun 

kalmar län 

x x x x x x 

Mobil doktor 

blekinge län 

x 

Projekt Sigbritt 

region Skåne 

x 

Förstärkt läkartillgång i 

ordinärt boende 

Västra götaland 

x 

Äldrecentrum i Härlanda/ 

Örgryte 

Västra götaland 

x x x** 

Mobil doktor 

dalarna 

x 

Äldreteam på Avesta 

vårdcentral 

x x x x x 

gävleborg 

Äldreteam i Gävle 

jämtland 

Mobil läkare Landstinget 

Jämtland och Östersunds 

kommun 

X 

vb 

x 

x x x x x x 

Västerbotten 

Geriatriskt öppenvårdsteam x x x x x x 

* Samt formaliserat samarbete med: Biståndsbedömare; Arbetsterapeut 50 %; Sjukgymnast 

50 %; Dietist 25 %; Logoped, syn- och hörselinstruktör vb. 

** Uteslöts under projektiden. 

28 Förkortningarna: L=läkare, SSK=sjuksköterska, USK=undersköterska, SG= sjukgymnast, 

AT=arbetsterapeut, D=dietist, BH=biståndshandläggare, A=apotekare, 

sekr=sekreterare. 

59

60 

Det mobila teamet i Växjö utmärker sig genom att det förutom 

läkare och sjuksköterska ingår såväl arbetsterapeut som sjukgymnast 

och dietist. Det kan vara värt att notera att sammansättningen 

i teamen har förändrats på några ställen under projekttiden. Ett 

exempel är Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte, där biståndshand- 

läggartjänsten togs bort efter ca 6 månader och ersattes med 

sjukskötersketjänst (Arman 2008). I det mobila teamet i Växjö 

har inte sammansättningen av professioner ändrats men arbetsterapeuttjänsten 

har utökats på bekostnad av sjukgymnast- och 

dietisttjänst. 

4.6 Verksamheternas fortlevnad 

Samtliga verksamheter har startat som projektverksamheter. Ett 

problem med detta är att fortlevnaden är osäker. Utifrån situationen 

under senhösten år 2008 kan verksamheterna indelas i tre 

grupper. 

4.6.1 nedlagda verksamheter 

Sex av de beskrivna projekten är redan nedlagda. Mobil doktor i 

Kalmar startade som ett tvåårigt projekt i januari 2006. Projektet 

utvärderades och lades ned i december 2007 med motivering att 

man inte uppnått förväntat antal hembesök och inte heller den 

förväntade besparingen. Äldrevårdcentralen i Solna startade i januari 

2006 och i maj 2008 beslöt Landstingsfullmäktige Stockholms läns 

landsting att verksamheten skulle läggas ned, trots att man kommit 

åt de problem som var ämnade att komma åt. Nedläggningen 

har ifrågasatts då det är svårt att värdera effekter efter så kort tid 

(Wånell 2007) Äldreteam för Kungsholmen och Östermalm startade i 

mitten av år 2002. Verksamheten fick färre inskrivna än beräknat 

och var inte tillräckligt förankrat. Teamet bedömdes som kostsamt 

och avvecklades därför innan det var möjligt att utläsa effekter på 

till exempel slutenvårdskonsumtion eller flytt till särskilt boende 

(Wånell 2007). Turboprojektet i Vaxholm startade år 2000. Projektet 

var lyckat och permanentades därför, men eftersom det var personberoende 

överlevde det inte personförändringar på husläkarmottagningen 

(Wånell 2007). Ytterligare ett projekt från Stockholm,

Brommageriatriken som startade 200 och som permanentades efter 

ett år är numera nedlagt (Nilsson & Ljunggren 2006). Förutom 

projekten från Stockholm är det alltså endast projektet i Kalmar 

som lagts ned. Enligt Landstingsstyrelsens förvaltning i Stockholm 

beror nedläggningarna mer på ändrade politiska förutsättningar 

(kortsiktighet) än beslut tagna efter utvärderingar. 

4.6.2 kvar som projekt 

Ungefär hälften av de studerade verksamheterna är kvar som 

projekt. En särställning intar FLIS-projektet genom att det egentligen 

är ett projekt som lagts ned. När projektet Vårdtjänst för äldre i 

Stockholms län hade svårigheter att rekrytera patienter återgick 

man dock till en utvecklad form av FLIS-projektet. De verksamheter 

som fortfarande är projekt har varierad tid kvar och utvärderingar 

pågår eller planeras av de flesta. 

4.6.3 permanentade 

Resterande fem projekt har övergått till permanenta verksamheter. 

Av de nio studerade projekten från Stockholm har endast två 

permanentats, det är för det första Äldreenhet Nynäshamn, som 

togs över av Nynäs vård, vilka ansvarar för all hemsjukvård där 

äldreenheten ingår. För det andra är det Äldreteamet i Handen, 

som numera är en integrerad del av Handengeriatriken. I båda 

dessa verksamheter skriv patienter in för att ta del av verksamheterna. 

Övriga verksamheter som permanentats är Äldrecentrum 

i Härlanda/Örgryte som blev en ordinarie paraplyorganisation där 

teamet ingår som en del av andra. Dessutom är det Äldreteamet på 

Avesta vårdcentral och Geriatriska öppenvårdsteamet i Västerbotten. 

Båda dessa verksamheter vänder sig till endast till multisviktande 

eller multisjuka äldre, som är speciellt utsedda att tillhöra verksamheten. 

61

62 


De verksamheter som studerats har främst som syfte att förbättra 

omhändertagandet för äldre med komplicerade problembilder 

och som har svårt att ta sig till vårdcentralen. De flesta gör detta 

genom att erbjuda hembesök för att minska antal besök på akutmottagningar 

och inläggningar på sjukhus, vilket även kan leda 

till minskade ekonomiska kostnader för huvudmännen. Verksamheterna 

kan utgöra ett komplement till vårdcentralernas ordinarie 

verksamhet men det finns även exempel på verksamheter som tar 

över patienterna under längre eller kortare tid. För det mesta handlar 

det om tvärprofessionella team, men i några fall är det endast 

en läkare som gör hembesök. I teamen ingår för det mesta läkare 

och sjuksköterska, medan övriga teammedlemmar varierar. De 

flesta av de studerade verksamheterna är kvar som projekt, men i 

Stockholm har sju av nio verksamheter lagts ned. Det mobila teamet 

i Växjö har flera likheter med de studerade verksamheterna till 

exempel genom att betona kvalitetsförbättringar för målgruppen. 

Teamets sammansättning är däremot unikt genom att så många 

olika professioner ingår i det.

5. mobila teamet ur ett reSurS- 

perSpektiV 

Mobila teamet skall enligt projektplanen ses som ett alternativ till 

besök på akutmottagningen och som ett komplement till primärvårdens 

hembesök. I den formuleringen framgår just det tankesätt 

som är i fokus vid en resursutvärdering nämligen hur det mobila 

teamet har påverkat kostnader och intäkter i förhållande till det 

alternativa förloppet, dvs. hur resursförbrukningen förändras när 

äldre kan få hjälp av det mobila teamet och stanna kvar hemma 

istället för att åka in till akutmottagningen. 

5.1 upplägg och avgränsning av analysen 

I analysen kommer de direkta kostnaderna för projektet att vägas 

mot de direkta inbesparingarna i form av minskat antal transporter 

och minskat behov av akutvård på akutmottagningen. I motiven 

till projektet diskuterades vikten av att minska s.k. onödiga inläggningar. 

Många äldre som hamnar på akuten blir inte hemskickade 

efter besöket utan får ofta stanna kvar på en avdelning. Orsaken 

är att de anses för sköra att skicka hem innan man hunnit ordna 

erforderlig hjälp på hemmaplan. Dessa onödiga inläggningar beaktas 

också i analysen. 

Trots att teamets verksamhet i många fall lett till förändrade vårdinsatser 

från flera olika aktörer har dessa effekter inte inkluderats 

i analysen. Vi ser det som att dessa insatser speglar den äldres 

verkliga behov och förhoppningen är ju att dessa hade tillgodosetts 

ändå, möjligtvis på ett annat sätt och vid en eventuellt senare 

tidpunkt. Dessa effekter är svårkvantifierbara och vi har därmed 

avstått från att inkludera dem. Detta gör dem inte mindre viktiga 

att beakta då livskvaliteten väsentligen förbättras för den äldre om 

personen får rätt insatser vid rätt tidpunkt. Det bästa hade givetvis 

varit om alla effekter kunde värderas och vägas mot varandra 

men detta är omöjligt att åstadkomma. Däremot kan man förbättra 

6

6 

informationsunderlaget genom att åtminstone en del effekter har 

mätts och värderats på ett acceptabelt sätt (Delander & Niklasson 

1987 och Brodin & Andersson 1998). 

5.2 utgångspunkter för beräkningarna 

Under projekttiden september 2007 till och med november 2008 

har mobila teamet haft 605 kontakter av olika karaktär rörande 

patienter. Av dessa har 89 personer fått ett hembesök. Av de person- 

er som haft ett besök av teamet har 15 stycken (6 %) kunnat 

stanna kvar i sin hemmiljö. Sex personer (drygt 1 %) har remitterats 

vidare till akutmottagningen medan 167 personer ( %) blivit 

direktinskrivna till slutenvård. Utöver detta har 1 äldre remitterats 

till en korttidsplats inom kommunen vilket har exkluderats från 

den fortsatta analysen. 

5.2.1 projektkostnader och övriga prisuppgifter 

Den totala kostnaden för det mobila teamet för hela projektperioden 

uppgår till 2 8 1 615 kronor varav 2 75 810 kronor utgörs av 

personalkostnader (inkl. personal- omkostnader) och resterande 

del består i kostnad för den leasingbil som teamet disponerat. 

Kostnadsuppgifterna har lämnats av verksamhetscontrollern inom 

Ledningsstödet för Länssjukvården. 29 Kostnaden per hembesök 

har erhållits genom att dividera den totala kostnaden för perioden 

med totala antalet ärenden 0 som teamet har hanterat under motsvarande 

period (605 st). Detta ger en kostnad på ca 700 kronor 

( 680 kr) per ärende. Om man istället väljer att slå ut de totala 

kostnaderna endast på de hembesök som gjorts ( 89 st) hamnar 

kostnaden per hembesök på nästan 5 800 kr (5 791 kr). I analysen 

nedan väljer vi att använda kostnaden 5 00 kr (genomsnittet av 

700 respektive 5 800 kr) per hembesök för att spegla att verksamheten 

inte bara genererar kostnader när de gör hembesök utan att 

29 Kostnaderna baseras på 2007-års löneläge då vi inte erhållit de nya lönerna. Även 

om lönerna stigit något motverkas detta till viss del av lägre sociala avgifter under 

2008. 

0 I totala antalet ärenden ingår alla de förfrågningar det mobila teamet har hanterat, 

dvs. såväl hembesöken som konsultation via telefon och vidarehänvisningar 

till andra vårdinstanser.

man också har en grundbemanning och hanterar andra ärenden. 

Kostnaden för besök på akutmottagningen har erhållits från verksamhetscontroller 

inom Ledningsstödet för Länssjukvården och 

redovisas i Tabell 9. Som referenspunkter har använts de belopp 

som debiteras vid utomlänsfakturering. I Tabell 9 redogörs även 

för kostnaden per vårddygn samt transportkostnaderna. Uppgifterna 

när det gäller liggande transport eller annan typ av transport 

vilket beställs genom Serviceresor har lämnats av Länstrafiken 

Kronoberg medan prisuppgifterna för ambulanstransporter har 

lämnats av Landstinget Kronoberg. Då projektet berör Växjö kommun 

är de flesta ambulanstransporter av kortare karaktär varav 

lägsta ersättningsnivån för ambulanstransporter är aktuell. Vissa 

(ca 5 %) av transporterna som skett inom ramen för teamets verksamhet 

har varit längre distanser varför ett viktat pris har använts 

för ambulanstransporterna. 

tabell 9. kostnad per vårddygn, medicinskt färdigbehandlad samt transportkostnader 

aktivitet kostnad 

Kostnad för besök på akutmottagning 1) 2 800 kr 

Kostnad per vårddygn 

- på medicinavdelningarna (exkl hjärtintensiven) 

- för medicinskt färdigbehandlad patient 

Transportkostnad 

- liggande transport/serviceresor 

- ambulans 2) 

500-5 000 kr 

662 kr 

600 kr 

1 260 kr 

1) Om patient kommer in med ”övrig sjukdom cirkulationsorgan”, som är en 

vanlig diagnos (DRG 795), tas en avgift på 2 70 kr vid utomlänsfakturering. 

Vid en annan vanlig diagnos; Övrig sjukdom andningsorgan (DRG 781O) är 

avgiften 2 805 kr. I beräkningarna har använts det högre beloppet då en stor 

del av de fall som varit aktuella för teamets verksamhet rör andningsbesvär. 

2) Lägsta ersättningen för ambulanstransporter är 1200 kr om resan ryms inom 

20 km tur och retur. För längre resor debiteras 60 kr per kilometer. Den i beräkningarna 

använda summan 1 260 har erhållits genom att 95 % av resorna antas 

uppgå till högst 20 km medan övriga 5 % uppgår till högst 0 km. 

65

66 

5.3 analys av mobila teamets verksamhet ur ett 

resursperspektiv 

5.3.1 de patienter som blivit direktinskrivna till vårdavdelning 

För ett antal (167 stycken) av patienterna har resultatet av det mobila 

teamets besök blivit att de har direktinskrivits till avdelning 

1 , 17 eller annan avdelning (se Figur 2 avsnitt .2.5). I dessa fall 

har man undvikit ett besök på akutmottagningen för den äldre och 

direkt kunnat skicka personen till lämplig avdelning. Utan teamets 

verksamhet hade de allra flesta av dessa patienter behövt en 

ambulanstransport till akutmottagningen. När det mobila teamet 

nu har gjort en bedömning i hemmiljö för att i nästa skede remittera 

till en avdelning har man kunnat välja olika transportmedel 

beroende på behov. Statistik över transportsättet vid inläggning 

visar att i ca 52 procent av fallen har man använt sig av ambulans 

och vid 9 procent har man istället anlitat Serviceresor. I övriga 

fall har anhöriga kört patienten. 

tabell 10. kostnader för patienter som blivit direktinskrivna jämfört med 

alternativkostnader 

kostnad för insats av mobila 

alternativkostnad 


Summa per 

fall 

Besök av Mobila 


Transport till 

avdelning 1) 

5 00 kr 

890 kr 

Transport till akuten 

2) 

Besök på akutmottagning 

Överföring 

till vårdavdelning 

) 

1 260 kr 

2 800 kr 

6 190 kr 060 kr 

Summa för 

hela perioden 167 patienter 1 0 7 0 kr 167 patienter 678 020 kr 

1) Transporten antas ha skett till 52 % med ambulans och 9 % med Serviceresor 

(0,52×1260 + 0, 9×600 = 890). Vid återstående resor antas att inga kostnader 

uppstått. 

2) Transporten antas ha skett med ambulans 

) Vid interntransporter antas att inga kostnader uppstår. 

Av tabellen utläses att vård via mobila teamet varit dyrare än 

alternativfallet att låta patienterna besöka akutmottagningen. 

Anledningen är den höga kostnaden för hembesök samt att patienterna 

även då de bedömts av teamet i relativt stor utsträckning 

transporteras med ambulans till avdelningen. 

0

5.3.2 de patienter som fått fortsatt vård i hemmet 

För ett stort antal patienter ( 15 stycken) har mobila teamets besök 

helt ersatt ett besök på akutmottagningen. Man har under teamets 

besök kunnat åtgärda problematiken och säkerställa att den äldre 

kan stanna kvar i sin hemmiljö. Tabell 11 visar att pga. den höga 

kostnaden per hembesök blir dock insats via mobila teamet dyrare 

än ett akutmottagningsbesök. 

tabell 11. kostnader för patienter som får fortsatt vård i hemmet jämfört 

med alternativkostnader 



Summa per 

fall 


Besök av Mobila 


5 00 kr 

Transport till akuten 

1) 

Besök på akutmottagning 

Transport hem 2) 

1 260 kr 

2 800 kr 

600 kr 

5 00 kr 660 kr 


hela perioden 15 patienter 1 669 500 kr 15 patienter 1 67 900 kr 

1)Transporten antas ha skett med ambulans 

2) Transporten antas ha skett via Serviceresor 

Här är dock viktigt att beakta att av de äldre som kommer in till 

akutmottagningen är det få som kan åka tillbaka hem direkt. Statistik 

från akutmottagningen visar att av de äldre som kommer till 

akuten skrivs ca 67 procent 1 in på avdelning. På Akutgeriatriska 

kliniken, där de flesta äldre hamnar, är medelvårdtiden 13 dygn. 2 

Bakom en genomsnittstid döljer dock sig ett brett spektra av olika 

vårdtider. En del patienter får stanna länge medan andra bara är 

inlagda en kortare period. 

Antag att av de 15 personer som tack vare mobila teamet undvikit 

att hamna på akuten hade 67 procent blivit inlagda i alternativfallet. 

Antag till att börja med att dessa individer i genomsnitt hade 

1 Detta är ett vägt genomsnitt med hänsyn taget till åldersfördelning hos dem 

som kommer till akutmottagningen. Bland dem 80 år och äldre är andelen som 

skrivs in på avdelning 70 % medan det för dem mellan 65 och 79 år är 58 %. 

Av de äldre totalt sett som kommer in på akutmottagningen utgör de som är 

över 80 år 7 %. 

2 Enligt klinikens egen statistik – se även metodavsnitt 9. .1. 

67

68 

fått stanna ett dygn på avdelning. I beräkningarna använder vi här 

dygnskostnaden för medicinskt färdigbehandlade. Detta motiveras 

med att den kostnaden troligen speglar resursåtgången för 

att behålla en äldre på avdelning utan större medicinska insatser. 

Orsaken att personen stannar är att denne anses för skör att skickas 

hem innan erfordlig hjälp finns på hemmaplan. Kostnadskonsekvenserna 

för detta alternativ visas i mittenkolumnen i tabellen 

nedan. För att få en uppfattning om hur kostnaderna påverkas av 

inläggningstiden gör vi ett nytt antagande. Antag att dessa individer 

som läggs in på avdelning får stanna i just 13 dygn som är 

medelvårdtiden på den Akutgeriatriska kliniken. I ytterkolumnen 

på Tabell 12 ser vi då att kostnaden stiger markant. 

tabell 12. kostnader för patienter som får fortsatt vård i hemmet jämfört 

med alternativkostnader 

Summa per 

fall 


hela perioden 

kostnad för insats av 

mobila teamet 

Besök 

av 

Mobila 


15 

pat. 

5 00 kr 

alternativ 1 - 

ett dygns inläggning 


akuten 1) 1 260 kr 

Besök på 

akutmottagn. 2 800 kr 

Inläggning på 

avdelning 2) 2 5 kr 

Transport 

hem ) 600 kr 

alternativ 2 - 

tretton dygns inläggning 


akuten 1) 1 260 kr 

Besök på 

akutmottagn. 2 800 kr 

Inlägning på 

avdelning 2) 1 896 kr 

Transport 

hem ) 600 kr 

5 00 kr 7 11 kr 6 556 kr 

1 669 500 kr 15 patienter 2 2 0 910 kr 15 patienter 

1) Transporten antas ha skett med ambulans 

2) 67 % av dygnskostnaden 662 kr 

) Transporten antas ha skett via Serviceresor. 

11 515 

1 0 kr 

Som tabellen visar finns det stora inbesparingar att göra genom att 

minska antalet inläggningar. I räkneexemplet har mobila teamets 

verksamhet inneburit besparingar på nästan 600 000 kronor om 

man jämför med om alternativet hade varit ett dygns inläggning och 

givetvis ännu mer om man har förhindrat flera dygns inläggning. 

Mobila teamet har helt klart i många fall förhindrat inläggningar,

dock är det svårt att värdera hur många dygns inläggning man 

förhindrat. De två kolumnerna i tabellen ovan visar förmodligen 

på ytterligheterna och det verkliga antalet inbesparade vårddygn 

ligger troligtvis någonstans däremellan. 

5.3.3 de patienter som remitteras till akutmottagningen 

För ett fåtal patienter (6 stycken) har inte ett besök på akutmottagningen 

kunnat undvikas utan det mobila teamet har skickat 

patienten vidare till akutmottagningen. 

tabell 13. patienter som remitteras till akutmottagningen jämfört med 

alternativkostnader 




Besök av 




1) 

Besök på 


5 00 kr 

615 kr 

2 800 kr 

Transport 

till akuten 

2) Besök på 


1 260 kr 

2 800 kr 

Summa per 

fall 

Summa 

8 715 kr 060 kr 

för hela 

perioden 

6 patienter 52 290 kr 6 patienter 2 60 kr 

1) Transporten har skett med såväl ambulans, liggande transport som via anhörig. 

Genomsnittskostnaden har använts i beräkningen ( /6×1260 + 2/6×600 

+ 1/6×0 = 8 0) 

2) Transporten antas ha skett med ambulans. 

För dessa fall har bedömningen via det mobila teamet inneburit en 

fördyrning (mer än en fördubbling) då kostnaden för hembesöket 

läggs till den alternativa kostnaden. 

69

70 

5.4 Sammanfattande resursdiskussion 

Tabell 1 sammanfattar ovanstående analys. Om vi lägger samman 

de olika delresultaten av mobila teamets verksamhet så ser 

vi att verksamheten varit något dyrare, ca 600 000 kronor mer, än 

alternativet. Detta är dock under förutsättning att hembesöken 

enbart ersatt besök på akutmottagningen och inte förhindrat några 

inläggningar. Siffrorna inom klammer är de kostnader som hade 

uppstått givet att 67 procent av dem som i alternativfallet hade 

uppsökt akutmottagningen också hade skrivits in på avdelning och 

där blivit kvar ett respektive tretton dygn. Vi ser att så fort man tar 

hänsyn till eventuella reduceringar i antalet inläggningar så ökar 

vinsten med att ha ett mobilt team avsevärt. Om de 15 personer 

som tack vara mobila teamets insatser kunnat stanna kvar i hemmet 

i alternativfallet hade åkt till akutmottagningen och 67 procent 

av dessa hade fått stanna i ett dygn på vårdavdelning så innebär 

projektet resursinbesparingar på nästan 200 000 kronor. Om de 

istället hade fått stanna tretton dygn (vilket är medelvårdtiden på 

avdelningen) så hade istället resursinbesparingen stigit till nästan 

9,5 miljoner kronor. 

tabell 14. Sammanfattande analys 

kostnad för 

insats av mobila 


167 patienter 


inskrivna på 

avdelning 

1 0 7 0 kr 678 020 kr 

15 patienter 

fortsatt vård i 

hemmet 

6 patienter 

remitterade till 


1 669 500 kr 

1 67 900 kr 

[2 2 0 910 kr/11 515 1 0 kr] 

52 290 kr 2 60 kr 

Total kostnad* 

2 170 280 kr 

2 755 520 kr 

[2 9 290 kr/12 217 520kr] 

*Anm: Observera att 1 patient är exkluderad ur analysen enligt förklaringen i 

avsnitt 5.2

6. analyS aV det mobila teamet ur 

ett måluppfyllelSeperSpektiV 

Det övergripande målet med projektet är att minska inflödet till 

akutmottagningen och därmed minska påfrestande transporter 

för den äldre. Till det finns sex delmål formulerade, vilka utgör 

stommen i analysen av hur målen uppfyllts. 

6.1 mål 1 – bättre tillgänglighet för den äldre 

Med tillgänglighet menas vanligen vilken möjlighet det finns att 

ta del av något eftersträvansvärt (Nationalencyklopedin 2008). 

I detta fall ställs frågan om det mobila teamet har lyckats vara 

nåbara för dem som de är till för. Studien har visat att, det trots 

informationsinsatser finns vissa kunskapsbrister från möjliga 

remittenter, vilket kan påverka vilka patienter som får möjlighet 

till hembesök av teamet. Men tillgängligheten för patienterna 

påverkas även av om remittenterna bedömer att patienten hör till 

målgruppen eller inte. Redan i projektets planeringsstadium betonades 

att det mobila teamet inte skulle ersätta distriktsläkarens 

hembesök. Det finns dock ingen solklar skillnad mellan att ersätta 

ett besök på akutmottagningen och att ersätta ett akut hembesök 

av distriktsläkaren. Det kan t.ex. vara så att patienten har besvär 

som han/hon eller kommunsjuksköterskan önskar få bedömt av 

läkare under dagen. Teoretiskt skulle distriktsläkaren kunna göra 

ett hembesök hos patienten, men av olika anledningar går det inte 

och då är alternativet att patienten åker till akutmottagningen. Om 

då det mobila teamet gör ett hembesök är det primärt för att ersätta 

besöket på akutmottagningen, men egentligen ursprungligen en 

ersättning av ett hembesök som distriktsläkaren kunnat göra. För 

äldre personer som är akut sjuka och behöver läkarhjälp finns alltså 

flera vägar, vilka illustreras i Figur 4. 

71

72 

Akut sjuk patient, 

med behov av 

bedömning av 

läkare 

HEMBESÖK AV MOBILA TEAMET 

BESÖK PÅ VÅRDCENTRAL 

HEMBESÖK FRÅN VÅRDCENTRAL 

BESÖK PÅ AKUTMOTTAGNINGEN 

Figur 4. Alternativa vägar för en äldre person i Växjö kommun som är akut 

sjuk och i behov av läkarbedömning 

Det händer att patienter som misslyckats i sina kontakter med 

vårdcentralen kan rekommenderas hembesök från mobila teamet 

från sjukvårdsrådgivningen, i detta fall ersätter det mobila teamet 

då ett besök på vårdcentralen. 

Vi har patienter som ringer till oss och de har ringt till vårdcentralen 

dag efter dag efter dag men när de kommer fram är det fullt. 

(Vg) 

I materialet framgår att distriktsläkare inte gör akuta hembesök 

lika frekvent på olika vårdcentraler. På en vårdcentral där det 

dagligen finns avsatt tid för akuta hembesök upplevs inte behovet 

av det mobila teamets insatser lika viktig som på en vårdcentral 

där detta sällan förekommer. Nedanstående citat visar hur olika 

det kan vara organiserat. 

… vi har tider varje dag mellan elva och tolv för att kunna göra 

hembesök. (Vg) 

Normalt gör vi inte så mycket hembesök, så jag förstår inte riktigt 

vad det är som de inte ska ersätta. Det är väl någonting som har 

tillkommit som inte har funnits tidigare, som jag ser det. (Vg) 

Det finns flera undersökningar som lyfter fram patienters syn på 

betydelsen av att få hembesök. I intervjuer med äldre personer i 

Kronobergs län (Wikström 2007) uppger 80 procent att de anser att 

det är viktigt att få hembesök från läkare, men endast 18 procent av 

dem har fått det under det senaste året. Om det finns en tydlig bild

av att äldre önskar hembesök så är det inte lika entydigt positivt 

från de intervjuade. Så här säger en av sjuksköterskorna: 

Det är ju så att läkarna vill ju helst att dom kommer ner (till vårdcentralen, 

förf. anm.) och då försöker man ordna så dom får någon 

form av serviceresa som sjukresa till vårdcentralen. För de kan ju 

undersöka dom på ett annat sätt här nere. (Vg) 

Denna syn på betydelsen av hembesök stärks av nedanstående 

citat från en av distriktsläkarna: 

Och sen sådana där gamla aspekter som att det är trevligt och lärorikt 

att se patienten i sin normala miljö, men jag vet inte….[…] 

Ja, det är inga tungt vägande skäl, tycker jag. Hembesök, ja vad är 

ett hembesök? Ja där man kan göra vanlig klinisk undersökning 

men någonting annat som man möjligen vill kolla som prover och 

annat, det har medicinskt sett ändå ett begränsat värde, tycker ju 

jag. (Vg) 

Nedanstående citat visar en helt annan syn på betydelsen av 

hembesök: 

Det är klart att det är så stor skillnad från avdelning på sjukhuset 

och komma hem, bostaden där man kanske inte har någon riktig 

toalett eller kanske har en make eller maka som har sina problem 

eller vad det nu kan vara för någonting. Att man ser patienten i 

sitt sammanhang. Det är skillnad. Och kan prata och informera 

den andra makan eller maken eller barn som bor hemma, att dom 

är med hela tiden i förloppet och det är skrämmande det här med 

akutmottagning och åka ut och ambulans. (Vg) 

Det tycks alltså vara så att det mobila teamet ersätter hembesök 

som distriktsläkaren teoretiskt sett skulle kunna göra, även om 

det inte är så omfattande att det avspeglar sig i statistiken. Att 

distriktsläkaren inte genomför dessa kan handla om att det faktiskt 

saknas utrymme, men det kan även handla om att det finns olika 

inställningar till vikten av hembesök i relation till besök på vårdcentralen. 

Trots att denna undersökning endast varit i kontakt med 

några enstaka vårdcentralers rutiner för hembesök, tycks de skilja 

7

7 

sig avsevärt. Det kan variera mellan daglig fast tid för akuta hembesök 

till att akuta hembesök är ovanligt och då kanske genomförs 

en gång per månad. Det innebär att akut sjukas möjligheter till 

hembesök är avhängigt var man bor. 

Ett annat sätt att värdera tillgänglighet är att se vilka öppettider 

teamet har. Som tidigare påtalats har teamet öppet dagtid vardagar. 

En registrering har gjorts av när larmen kommer till teamet 

(se Diagram 15). Om detta stämmer med patienternas behov eller 

om det är en anpassning från remittenternas sida kan inte avgöras 

utifrån data. 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Fm 1, 08.00- 

10.14 

Fm 2, 10.15- 

12.29 

Em 1, 12.30- 

14.44 

Em 2, 14.45- 

17.00 

diagram 15. tidpunkter för larm till mobila teamet (n=588) 

Andel % 

Det finns patienter och närstående som tycker att det är synd att 

teamet endast är tillgängligt på vardagar och dagtid, de menar att 

det finns behov även på kvällar, nätter och helger, men bilden är 

inte helt entydig. 

Sammanfattningsvis kan sägas att det mobila teamet har haft god 

tillgänglighet genom att de haft möjlighet att ta emot de flesta patienter 

som remittenterna kontaktat dem om (drygt 80 %) och i de 

fall patienterna avvisats har det främst handlat om hänvisningar till 

vårdcentral eller akutmottagning. Tvärtom har det mobila teamet 

haft möjlighet till högre tillgänglighet genom att de haft kapacitet 

att ta emot flera patienter.

6.2 mål 2 – undvika påfrestande transporter för den 

äldre 

För de enskilda patienter som fått hembesök av mobila teamet 

undviks självklart transporter till sjukhus vilket underförstått är 

påfrestande för de äldre och sjuka. 

Väldigt positivt, de behöver inte transporteras vi transporterar oss 

i stället. (Tm) 

Det är skönt att slippa åka iväg när man är gammal. (Ns till 

kvinna 90 år) 

Det har bekräftats i intervjuerna med patienter och närstående att 

det upplevs påfrestande att åka till akutmottagningen när man är 

dålig och även att man är rädd att lämna en närstående som också 

är skröplig. 

Om mobila teamet inte hade gjort ett akut hembesök så hade patienten 

med all säkerhet hamnat på akutmottagningen. Men även 

bland dem som får hembesök blir följden för en del av dem, en 

transport till sjukhus. Från januari 2008 registrerades dessa transporter 

av teamet och utifrån det visade det sig att 120 patienter 

av 80, dvs. nästan var tredje patient, ändå behövde transporteras 

till sjukhus (Diagram 16). Det vanligaste sättet för transport 

är ambulans. Egentligen bör ambulans endast användas om det 

finns behov av vård och behandling under resan, men enligt flera 

intervjupersoner uppges att man även behöver utnyttja ambulanstransport 

i andra sammanhang, t.ex. när det behövs lyfthjälp i 

smala trappor. 

75

76 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Ambulans Liggande 

transport 

Sjukresa Anhörig 

Andel % 

diagram 16. transportsätt för patienter som fått hembesök och som ska till 

akutmottagningen eller läggas in på lasarettet (obs! att registreringen endast 

gäller från januari 2008) (n=120) 

Det kan alltså konstateras att samtliga patienter som fått ett hembesök 

från det mobila teamet och som kunnat vara kvar hemma har 

sluppit en transport. Flera patienter och närstående påtalar att de 

är mycket underlättande av att få slippa den resan. Studien visar 

även att det finns en önskan hos flera patienter och närstående 

att få hembesök som ersättning för ett besök på vårdcentralen för 

att slippa den påfrestande transporten. Att slippa transporter till 

sjukhuset innebär, utöver lättnaden för de enskilda personerna, 

ingen kostnadsbesparing om inte patienten dessutom slipper bli 

inlagd, vilket framkom i kapitel 5. 

6.3 mål 3 – minska konfusionsrisk genom att minimera 

antalet vårdmiljöer 

Målet bygger på ett antagande om att förflyttningar mellan vårdmiljöer 

ökar konfusionsrisken hos äldre. Arbetsmodellen i sig 

innebär ju att den enskilde ska få den akuta sjukvården i hemmet 

som ersättning för ett besök på akutmottagningen, vilket reducerar 

antal vårdmiljöer.

Enligt mobila teamets medlemmar är det svårt att avgöra om de 

som blir kvar hemma blir mindre konfusoriska. Även för dem 

som behöver läggas in, minskas antalet vårdmiljöer, då de kan gå 

direkt till vårdavdelningen. 

Faller ihop lite med att patienten slipper ligga på akutmottagningen. 

Patienten kommer direkt till avdelning och det är en vinst för patienten. 

(Tm) 

Svårt att mäta. Men vi har sett att flera olika vårdmiljöer kan leda 

till att de blir konfusoriska. (Tm) 

Tryggheten, bara att veta att det finns ett mobilt team som kan 

komma om det är någonting betyder nog väldigt mycket för många. 

Och så tänker jag att man hinner inte bli så snurrig som man annars 

kan bli vid inläggning. Det blir en sådan dipp i aktivitetsnivån 

många gånger, att ha hamnat på lasarettet. (Vg) 

För att på något sätt kunna ta ställning till om detta mål har uppfyllts 

kan hjälp tas av intervjuer med patienter och närstående. 

Dessa återkommer ofta till att man är lugnare i hemmiljön, man 

känner sig mer normal och man känner sig vara i centrum. 

Man kommer ihåg detaljerna bättre och man stressar inte upp sig 

själv. (Man 75 år) 

De pratade med oss och kunde få oss att tänka kanske vettigare och 

lugna ner oss och så där. (Man 90 år) 

Allt som allt kan sägas att antalet vårdmiljöer har minskat för 

de personer som fått hembesök av det mobila teamet genom att 

de sluppit besöket på akutmottagningen. Detta gäller även de 

patienter som behövt sjukhusvård eftersom de sluppit passera 

akutmottagningen. Intervjuerna med patienter och närstående 

visar även tendenser till att ett hembesök innebär mindre risk för 

konfusion. 

77

78 

6.4 mål 4 - kortare väntetid för akut bedömning 

Det mobila teamet har kommit hem till drygt två tredjedelar av 

patienterna inom en timme efter att de fått larmet och för knappt 

en tredjedel har de kommit inom 0 minuter. En vanlig kritik som 

riktas mot akutmottagningar är att det är så lång väntan, så även 

här. Det kan dock vara av värde att påpeka att väntan kan vara av 

olika slag. Att inte veta när hjälpen kommer innebär en oviss väntan 

som inkräktar på den egna kontrollen över situationen (Wikström 

2005). Den ovissa väntan som framkommer på akutmottagningen, 

medan mobila teamet meddelar ungefär när de kommer. Det är 

även betydelsefullt att veta var väntan sker. Det är självklart skillnad 

mellan att vänta på en smal brits i en främmande miljö än att 

vänta i den egna sängen i en välbekant omgivning. Slutsatsen är 

att det mobila teamet lyckats förkorta väntetiden för de patienter 

som fått hembesök, och att arbetssättet även inneburit en annan 

form av väntan än på en akutmottagning. 

6.5 Mål 5 – Minska inflödet till akutmottagningen 

Den genomförda studien visar totalt en svag minskning av antal 

patienter från länet i åldern 65+ på akutmottagningen under den 

studerade perioden. Om man enbart studerar personer från Växjö 

kommun, så blir minskningen tydligare, vilket skulle kunna tala 

för en påverkan av det mobila teamet. Ytterligare en beräkning har 

genomförts där besöken på akutmottagningen registrerats utifrån 

tidpunkten för respektive besök. Det visar sig då att minskningen 

av besök på akutmottagningen främst gäller dagtid. Även detta 

skulle kunna tala för att det mobila teamets verksamhet har haft betydelse 

i sammanhanget. Trots ovanstående resultat är det utifrån 

dessa data omöjligt att dra några slutsatser om att minskningen 

har samband med det mobila teamets verksamhet. 

6.6 mål 6 – ”onödiga” inläggningar undviks 

Inför starten av det mobila teamet diskuterades problemet med 

att äldre patienter som kommer till akutmottagningen ofta blir 

inlagda av andra skäl än rent medicinska. Man menade att de

egentligen skulle må bättre av att stanna hemma i den egna 

miljön, om förutsättningarna gavs för det. För att ta ställning till 

om de s.k. ”onödiga” inläggningarna har kunnat undvikas har en 

jämförelse gjorts mellan hur många av patienterna som besöker 

akutmottagningen också blir inlagda, i relation till hur många av 

teamets patienter som läggs in. Resultatet visar att ca 58 procent 

av patienterna mellan 65-79 år, respektive ca 69 procent av patienterna 

80+ blir inlagda i samband med besök på akutmottagningen. 

Vid hembesök av det mobila teamet läggs ca procent in, vilket 

skulle kunna tolkas som att man lyckats undvika de ”onödiga” 

inläggningarna. Om hänsyn även tas till hur många som blivit 

inlagda efter ett dygn respektive 7 dygn stiger andelen inlagda till 

6 procent. Det är alltså fortfarande en stor skillnad i inläggningsfrekvens. 

En felkälla i slutsatsen kan vara att det mobila teamets 

patienter inte är lika sjuka som på akutmottagningen, vilket inte 

har kunnat studeras i detta sammanhang. Den ekonomiskt största 

vinsten som framkommit är då teamets hembesök lett till att patienten 

inte behövt läggas in på vårdavdelning. 


Utvärderingen har visat att det mobila teamet arbetar i riktning 

mot delmålen, men efter så kort tid är det svårt att se några konkreta 

förändringar. Dessutom är målen så diffusa att de är svåra 

att mäta. Det finns tecken, om än svaga, på minskat inflödet till 

akutmottagningen, men något orsakssamband är omöjligt att 

uttala sig om. Det tydligaste resultatet är att det mobila teamets 

hembesök leder till betydligt färre inläggningar än vad ett besök på 

akutmottagningen gör. Sist men inte minst har hembesöket varit 

mycket uppskattat av både patienter och närstående. 

79

7. aVSlutande diSkuSSion 

I detta avslutande kapitel ska några kritiska frågor diskuteras. Alla 

har utkristalliserats under utvärderingsarbetet och har betydelse 

för hur det mobila teamet kan och bör utvecklas eller avvecklas. 

7.1 för få patienter 

Det absolut största problemet enligt teammedlemmarna är att de 

har för få patienter. De menar att de har en högre kapacitet, men 

menar samtidigt att en akut verksamhet till sin natur är oregelbunden. 

Teamet har i genomsnitt haft 1,5 besök per dag men menar 

att de borde kunna ha -6 besök. Det har inte gått att göra någon 

närmare jämförelse med verksamheter i andra landsting eftersom 

uppläggningen har så olika utformning, samt att uppgiften ej alltid 

gått att utläsa. En fingervisning kan dock ges: 

• Mobil läkare i Sörmland, 20 hembesök under 12 månader 

(Deluppföljning Landstinget Sörmland) – motsvarar ca 17 

besök per månad. 

• Mobil läkare i Kalmar, 26 hembesök under 1 månader 

(Roland 2007) – motsvarar ca 20 besök per månad. 

• Mobil doktor i Västra Götaland (Dahl 2007) – ca 2 hembesök 

per månad 

• Mobila teamet i Växjö, Kronobergs län, 89 hembesök under 

15 månader – motsvarar ca 2 besök per månad. 

Vårdgrannarna har stora möjligheter att avgöra i vilken grad patienter 

hänvisas till det mobila teamet, varför teamet är beroende 

av att kollegerna använder sig av den erbjudna resursen, för att få 

patienter. I intervjuerna framkommer att det finns en naturlig väg 

in via sjukvårdsrådgivningen, däremot är det inte alls lika självklart 

från andra håll. Både intervjuer och statistiska data talar för att 

patienterna i mycket mindre utsträckning remitteras från vårdcentralerna. 

Det är tydligt att kommunsjuksköterskan har remitterat 

de flesta patienterna till det mobila teamet och i intervjuerna 

81

82 

framkommer ett behov av att få hjälp. Vad gäller distriktsläkarna, 

som utgör ca 6 procent av remittenterna, framkommer det däremot 

att det mobila teamet kan ses som ett intrång i primärvårdens 

uppdrag. Det är alltså svar från två helt olika horisonter. 

Akut sjuka äldre och deras anhöriga har inte tillgång till att själva 

ringa det mobila teamet. Det måste gå via någon av remittenterna 

ovan. Motivet för det är bl.a. att det redan finns så många ställen 

att ringa till och att det kan vara svårt för teamet att avgöra vilka 

de ska åka hem till. Så här argumenterar en av distriktsläkarna: 

Ringer patienten sin vårdcentral och det är gamla och sjuka människor 

det gäller, så har vi med all sannolikhet en hyfsad personkännedom 

här, vem det är som ringer och kan värdera vad det här 

egentligen står för. Annars är risken att det mobila teamet åker hem 

till vissa patienter som ofta ringer hit, det mobila teamet skulle nog 

komma fel tror jag. De skulle bli duperade av en och annan. (Vg) 

Den låga patientgenomströmningen påverkar kostnaderna för 

verksamheten, vilket visades i kapitel 5, men det påverkar även 

den upplevda meningsfullheten i arbetet för teammedlemmarna. 

För att komma tillrätta med problemet behöver tänkbara orsaker 

diskuteras. Om det är ett informationsproblem behöver information 

om teamets verksamhet utökas. Detta har uppmärksammats 

och informationsmöten har genomförts fortlöpande under 

projekttiden. Om det beror på att behoven inte är större inom det 

geografiska området kan upptagningsområdet utökas. Om det är 

att behoven finns på andra tider kan öppettiderna vidgas. Om det 

tolkas som ett motstånd mot teamets verksamhet behöver detta 

motstånd bemötas (se vidare under avsnitt 7.8). Det finns indikationer 

på flera orsaker till den låga patientgenomströmningen och 

därmed flera sätt att möta problemet. 

7.2 kostnader kan sänkas 

Det är viktigt att ha i åtanke att kostnadsreducering inte var något 

av huvudmålen för projektet utan fokus var på vårdkvalitet och 

att undvika påfrestande transporter och många olika vårdmiljöer 

för de äldre. De 167 patienter som tack vare mobila teamets insats

har kunnat direktinskrivas på avdelning utan att behöva besöka 

akutmottagningen har alla passerat färre vårdmiljöer. Värdet av 

detta går inte att uppskatta i kronor och ören men i intervjuerna 

med patienter och närstående betonas bl.a. att det givit en trygghet 

och att hembesöket inneburit fokus på den egna personen. 

Mobila teamets arbetssätt är i dagsläget kostsamt så till vida att 

varje hembesök kostar betydligt mer än ett besök på akutmottagningen. 

Detta beror på att det mobila teamet gör relativt få 

hembesök per månad givet den personaluppsättning man har. 

Våra kalkyler visar att ur resurshänseende finns mycket att vinna 

på det mobila arbetssättet givet att man förhindrar inläggningar. 

Om man dessutom kunde öka nyttjandet av mobila teamet skulle 

ytterligare resursbesparingar kunna erhållas. Projektet har betalt 

sig själv redan om verksamheten har förhindrat att de 15 personer 

som tack vare mobila teamet kunnat stanna i sin hemmiljö i 

alternativfallet alla hade åkt till akutmottagningen och att hälften 

av dessa blivit inlagda ett dygn. Detta ska sättas i relation till 

att patienter som kommer till akutmottagningen (i den aktuella 

åldersgruppen) i vanliga fall har en sannolikhet på 67 procent att 

bli inlagda och att de då stannar i genomsnitt tretton dygn på en 

vårdavdelning. 

7.3 teamets multiprofessionella sammansättning 

Redan från början var teamet uppbyggt av geriatriker, sjuksköterska 

och paramedicinare (sjukgymnast, arbetsterapeut och dietist). 

Att ha en specialistläkare i teamet har bedömts som viktigt av flera 

intervjupersoner men har även ifrågasatts av andra. De senare 

menar att uppgiften borde kunna hanteras av distriktsläkare. Man 

argumenterar vidare med att många patienter redan har en uppbygg 

kontakt på vårdcentralen, varför det skulle ge patienten en 

läkarkontinuitet. Å andra sidan menar andra att många patienter 

träffar olika läkare även om de tillhör en vårdcentral. I den jämförande 

studien har ingen fullständig jämförelse kunnat göras av 

om de läkare som ingår i teamen är geriatriker . Ändå framgår 

att geriatriker finns i minst sju av de studerade verksamheterna, 

755 520 = 678 020 + 15 (1 260 + 2 800 + x × 3 662 + 600) + 24 360. 

Helt enkelt då det ofta endast står läkare i de studerade texterna. 

8

8 

vilket betyder att minst en tredjedel av verksamheterna valt att ha 

en specialistkompetent läkare till teamen. 

Sammansättningen i det mobila teamet har förändrats sedan 

starten genom att fördelningen mellan de paramedicinska kompetenserna 

har förändrats. Arbetsterapeuttjänsten har utökats på 

bekostnad av sjukgymnasten och dietisten. Studien har visat att 

arbetsterapeuten är den paramedicinare som är med vid de flesta 

hembesöken. I de studerade liknande verksamheterna ingår ibland 

ensamma läkare men vanligast är tvärprofessionella team, och 

paramedicinare ingår i ungefär hälften av dem. Det finns olika sätt 

att hantera kopplingen till paramedicinare, där vissa verksamheter 

betonar möjligheten att koppla in paramedicinare vid behov, 

andra betonar ett samarbete med kommunens paramedicinare. 

Sjukgymnasten i det mobila teamet har själv skriftligen ifrågasatt 

den paramedicinska kompetensen: 

Sällan eller aldrig, är de paramedicinska insatserna det som avgör 

om en patient behöver åka till akuten eller ej. Däremot inte sagt att 

inte våra insatser, t.ex. ett hjälpmedel kan vara väldigt avgörande 

för patientens komfort på hemmaplan. Men kommunens folk kan ju 

ställa upp efter ett dygn med hjälpmedel – alltså skiljer det ibland 

bara några timmar på våra insatser. ( Tm) 

Det finns alltså delade meningar om vilken betydelse paramedicinarna 

har i teamet, vilket kan höra samman med det mobila teamets 

uppdrag att ersätta ett akutmottagningsbesök, vilket betonar läkarens 

roll. Samtidigt har fokus varit att möta äldre sköra multisjuka 

patienter, vilket motiverar ett multiprofessionellt bemötande (se 

vidare under avsnitt 7.7). 

7.4 Slasktratt eller räddning för äldre med halvakuta 

problem? 

Det mobila teamet har ibland får rycka in när det inte fungerar 

med den ”vanliga” vägen. I dessa fall är det ofta en ersättning av 

hembesök som distriktsläkare kunde ha genomfört om det funnits 

utrymme, men det vittnar även om att alternativet kan vara besök 

på vårdcentral.

Om det händer saker på eftermiddagen, om vi nu inte har några 

resurser att även göra hembesök på eftermiddagen, så är det ju bra 

att det finns dom som kan göra det då istället. (Vg) 

Då kan jag tro att vi sjuksköterskor ändå ser det som en tillgång 

för att varje hembesök som våra doktorer här måste göra, det tar ju 

tid och tar resurser ifrån vårdcentralen. (Vg) 

Fördelen är ju att man har någonstans att ringa till om det kniper. 

(Vg) 

Det är ett resurstillskott och det är en kanal och möjlighet som vi 

inte har haft tidigare. Det kan avlasta oss en del akuta hembesök som 

annars skulle drabba vårdcentralen. Visst är det en fördel. (Vg) 

Många av de exempel som ges på vilka patienter som hänvisats 

till det mobila teamet handlar om att det är speciellt sköra äldre 

som har svårt att transportera sig själva av orkeslöshet och eller 

pga. akuta hälsoproblem. 

Men det är ju dom här patienterna som står lite mitt emellan och 

ofta dom äldre, de har kanske en kronisk smärta nånstans och till slut 

rinner bägaren över och dom klarar sig inte hemma. Det är det man 

ser med det mobila teamet nu att då kommer dom ofta till rätt instans 

direkt pga. att en läkare eller nån har varit ute och tittat på dom och 

har befogenheten att skriva remissen redan hemma. (Vg) 

Sedan blev det värre och värre och då tror jag att distriktssköterskan 

försökte ta kontakt via vårdcentralen men då blev det helg 

helt plötsligt också och då är det ju inte så lätt att få till det. Sen 

hade det varit riktig kris under hela helgen och sen tog maken själv 

kontakt med mobila teamet på måndagen, han tyckte att nu räcker 

det, nu får det komma någon annan. (Vg) 

Utöver att det mobila teamet ska ersätta ett besök på akutmottagningen 

vid Växjö lasarett tycks det alltså vara så att teamet fyller 

en funktion genom att möta äldre sköra som har problem med 

att nå en distriktsläkare. Det tycks därmed vara så att det mobila 

teamet ersätter ett tomrum i den bemärkelsen att det inte funnits 

adekvat omhändertagande till dessa äldre patienter. 

85

86 

7.5 kontinuitet i läkarkontakter 

Majoriteten av vårdgrannarna är positiva till idén bakom att låta 

akut sjuka äldre få hembesök som ersättning för ett besök på 

akutmottagningen, även om många diskuterar om uppgiften i 

stället bör ligga hos primärvårdens distriktsläkare, främst med 

motiveringen att stärka kontinuiteten. Det finns en uppfattning 

från några vårdgrannar att den patientansvarige läkaren har en 

uppbyggd kontakt som bör upprätthållas i samband med akuta 

hälsoproblem. Samtidigt påpekas att alla patienter inte har någon 

namngiven patientansvarig läkare och dessutom att det kan vara 

svårt eller till och med omöjligt att organisera så att den patientansvarige 

läkaren finns tillgänglig för akutbesök. 

Jag tycker om man fick önska att man skulle ge mer resurser till 

vårdcentralerna att kunna göra det här jobbet själva. Och också 

att kommunen fick dom resurserna att sätta in att kunna göra mer 

akuta åtgärder, dels med paramedicinare och dels att man kan ha 

någon organisation för att kunna ta hand om människor mera akut 

så att säga, som har ett ökat hjälpbehov hemma. (Vg). 

Jag tror egentligen att en distriktsläkare som har tid har större möjligheter 

att hindra en inläggning än mobila teamet, för vi känner 

ju ändå till vad det finns för resurser på stället och hur situationen 

ser ut, så man har möjlighet att använda det som finns på ett annat 

sätt. Men så är ju situationen att vi har ju inte alltid har tid att 

göra de här hembesöken. (Vg) 

Från läkarhåll är vi kanske lite tveksamma då till ansvarsfördelning, 

kontinuitet och sådana aspekter när mobila teamet kommer och gör 

sina bedömningar av patienter som de tidigare inte har någon kännedom 

om och på kort tid ska göra en bedömning. (Vg) 

Även om personkontinuiteten mellan läkare och patient lyfts som 

betydelsefull i intervjuerna med vårdgrannarna så finns det alltså 

praktiska svårigheter att upprätthålla den, även om ansvaret för 

akuta hembesök läggs på vårdcentralernas distriktsläkare. Det är 

inte heller entydigt varför vissa vårdcentraler har många hembesök 

medan andra betydligt färre. Det vill säga om det handlar 

om faktiskt utrymme i tid eller om det handlar om prioritering av 

hembesök i relation till andra uppgifter. Frågan är om mer resurser

till vårdcentralerna automatiskt skulle leda till att hembesök till 

äldre prioriterades. Så här svarar en distriktsläkare: 

Ja, det tror jag men man kan ju rikta stöd för det. Ville man satsa 

på primärvården så skulle man ju minska inläggningar, det är jag 

övertygad om. Och det finns väl hur mycket evidens för det som 

helst. Så att en väl utbyggd primärvård är kostnadseffektivt och 

mer än kostnadseffektivt än ett mobilt team, tror jag. (Vg) 

På frågan om resurserna borde läggas på vårdcentralerna svarar 

en distriktssköterska på följande vis: 

Nej, det tycker inte jag faktiskt för jag tycker detta har många fördelar. 

För dom har helhetsbilden på patienten, dom har kanalerna 

in till sjukhuset på ett annat sätt och att man slipper vägen via 

akuten. När patienten åker in så har dom en plats och kommer direkt 

på avdelning… och det ordnar dom, vi behöver inte alls bry oss om 

den biten utan de sköter hela biten. Det är jätteskönt. (Vg) 

Många uttalanden från vårdgrannar handlar om vem som lämpligen 

bör ha inflytande och kontroll över patientens vård och 

behandling. Det framträder främst mellan läkare från olika organisationer. 

Däremot tycks det inte vara några större problem mellan 

de andra professionerna. Ett exempel som nämns är följande: 

Det är ju det som inträffade här nu då om läkarna går i strid med 

varandra, då blir ju patienten lidande, så är det ju då. Det är väl 

den nackdelen. Och jag vill ju inte som samhällsmedborgare att 

man konkurrerar med resurserna. (Vg) 

Det finns alltså en enighet om att personkontinuitet är viktigt men 

det finns ingen självklarhet i att den kontinuiteten kan upprätthållas 

från vårdcentralerna i akutsituationer. 

7.6 kvalitetsförbättring och trygghet 

Ett återkommande påpekande från intervjupersoner i samtliga 

grupper är att det mobila teamet innebär en kvalitetsförbättring i 

omhändertagandet av äldre med akuta hälsoproblem. 

87

88 

Man kände sig så trygg […] man kunde prata med dom om allting 

och fråga och man fick svar. (Ns till man 82 år) 

Det här är ju en kvalitetsförhöjning. (Vg) 

Den stora fördelen är att fokuset läggs där det ska läggas, nämligen 

på patienten och på patientens omgivning. (Tm) 

Jag träffar patienten i deras hus på hemmaplan, där det är dom 

som bestämmer. (Tm) 

…otroligt mycket förhöjande att få stanna kvar hemma i sitt boende. 

(Vg) 

Allra bästa med teamet är att det blir en trygghet för den sjuke. 

(Vg) 

Vi måste kunna ge dom en trygghet utan att dom känner att dom 

belastar. Mobila teamet är perfekt där. Jag önskar bara det kunde 

finnas mer. (Vg) 

En ökad trygghet innebär bl.a. att den äldre många gånger kan 

fortsätta att bo i det egna hemmet och att hälsan bevaras på ett 

bättre sätt. Samtidigt har det visat sig att det mobila teamet varit ett 

stöd för kommunsjuksköterskorna för att förhindra hänvisningar 

till akutmottagningen. 

… och det är speciellt värdefullt om man är ute hos en vårdtagare 

i ordinärt boende och man sitter hemma och man vill inte lämna 

dom där. (Vg)

7.7 Så rätt men ändå fel 

Det är ju det som blir så fel, fastän det egentligen är det som är 

rätt. (Tm) 

I citatet åsyftas att ett besök på akutmottagningen endast har fokus 

på aktuellt hälsoproblem, medan det mobila teamet strävar 

efter att se patientens i hela situation. Mycket talar för att detta 

är ett grundläggande förhållande som behöver beaktas. I studien 

har ett kärnproblem utkristalliserats avseende det mobila teamets 

grunduppdrag och hur det hanterats av det mobila teamet. Medan 

ett akutmottagningsbesök fokuserar på ett akut omhändertagande 

har det mobila teamet därutöver ambition att inta ett helhets- 

tänkande. Genom de olika professionerna vidgas perspektivet, 

man pratar t.ex. om att besöket egentligen är tre besök eftersom 

varje profession har sina utgångspunkter. På akutmottagningen 

däremot kretsar besöket runt läkarens insatser och övriga medarbetare 

agerar främst som assistenter utifrån de egna professionerna. På 

akutmottagningen är patientens problembild utgångspunkten för 

bedömning och eventuell behandling, medan det mobila teamet 

mer utgår från vardagssituationen (se Tabell 15). 

tabell 15. Skillnader mellan hembesök av mobila teamet och ett besök på 


akutmottagningsbesök hembesök från det mobila 


Patienter 

Fokus 

Professioner 

som möter 

patient 

Normativa 

mål 

Grund för 

bedömning, 

vård och 

behandling 

Alla åldrar 

Hela länet 

Akut medicinskt 

omhändertagande 

Läkare (SSK, USK) 

Akut omhändertagande 

65 + 

Boende i Växjö kommun 

Akut medicinskt 

omhändertagande samt 

se över patientens hela 

situation. 

Geriatriker, SSK, 

paramedicinare 

Akut omhändertagande 

med fokus på fortsatt vård i 

hemmet 

Sjukdomsbilden Vardagssituationen 

89

90 

Det finns alltså en motsägelse här. Å ena sidan ska det mobila 

teamets hembesök ersätta akutmottagningens besök, men å andra 

sidan är det utformat för att möta äldre sköra patienter, vilket i 

sin tur innebär att besöket har en annan karaktär. Om man endast 

fokuserar på att det mobila teamet ska ersätta ett akutmottagningsbesök 

kan alltså teamsammansättningen ifrågasättas eftersom den 

inte har en given plats inom akutmottagningsverksamhet. Om 

man däremot menar att fokus bör ligga på att förbättra det akuta 

omhändertagandet av äldre multisjuka/multisviktande patienter 

så tycks teamets sammansättning vara värdefull. Gränsdragningen 

gentemot distriktsläkarna har varit att det mobila teamet ersätter 

akutmottagningens besök och inte distriktsläkarens ”normala” 

hembesök. När eller om det mobila teamet övergår till att vara en 

allmän resurs för äldre multisjuka behöver uppdraget förändras. 

Det upplevs så rätt att prioritera sköra äldre genom riktade insatser 

till dem, vilket framkommit i flertalet intervjuer med patienter, 

anhöriga och professionella. Samtidigt framkommer från flera 

intervjupersoner att det känns fel att betrakta det mobila teamet 

som enbart en ersättning av akutmottagningsbesöket, eftersom 

det ger så mycket mer. 

7.8 förändringsperspektiv och motstånd 

Att motstånd uppstår vid förändringar är välbekant och det mobila 

teamet utgör inget undantag. En organisation befinner sig 

visserligen ständigt i förändring, men när ett projekt införs kan 

det leda till små förändringar som berör enstaka personer eller till 

helt omvälvande förändringar med genomgripande förändringar 

av arbetets förutsättningar. 

7.8.1 förändringstyper 

En förändring i en organisation kan hänföras till olika förändringstyper 

(Jacobsen & Thorsvik 2002) och den förändring som 

vi ser genom det mobila teamet kan ses som en blandning av 

nedanstående typer:

Förändring av mål och strategi 

Verksamheten innebär ett nytt omhändertagande av akut sjuka 

äldre i Växjö kommun. I det här fallet innebär det nya uppgifter 

för ett antal personer anställda för att enbart arbeta med detta. 

Samtidigt kan vi se att vårdgrannar också behöver förändra sitt 

arbetssätt. Vi har t.ex. sekreterarna på akutmottagningen som ska 

anpassa sig efter diktat som skrivs av både läkare och sjuksköterskor 

och där diktaten ibland inte kommer i anslutning till läkarkontakterna. 

Ett annat exempel är att sjukvårdsrådgivningen ska 

hänvisa till en insats som inte funnits tidigare. Ytterligare exempel 

är att vårdgrannarna har att ta ställning till i vilka lägen som det 

mobila teamet bör kontaktas. 

Förändring av organisationstruktur 

Förändring av organisationsstrukturen handlar här om samordningen 

av de nya arbetsuppgifterna i anslutning till projektet. I 

intervjuerna med vårdgrannarna framkom att nyttjandet av mobila 

teamet ser olika ut varför man kan fråga sig vad som gjorts för att 

samordna vem som gör vad. En del av denna problematiken har 

lösts efterhand i projektet, vilket speciellt framkommer vad gäller 

samordningen mellan de paramedicinska medarbetarna. 

Förändring av organisationskultur 

De normer och värderingar som ligger bakom uppkomsten av 

projektet bygger på ett antal antaganden om behov hos akut sjuka 

äldre som inte tillvaratagits på ett optimalt sätt i organisationen. 

Det är inte med automatik så att alla omfattas av dessa normer 

och värderingar. Det finns även en motsättning mellan behov av 

kontinuitet mellan patienten och läkaren och behovet av att få 

möjlighet till akut hembesök av läkare. 

Vid ett ytligt betraktande kan det mobila teamet ses som ett väl 

avgränsat och väl planerat projekt för de direkt berörda. Men 

genom att sätta in projektet i de olika förändringstyperna kan 

lätt konstateras att det mobila teamet berör många personer och 

professioner i organisationen. 

I grunden är projektet planerat utifrån ett rationellt perspektiv där 

det finns en målsättning som ska uppfyllas genom olika åtgärder. 

Problemet är dock att mål sällan kan vara så klara, att kunskapen 

91

92 

om problemen inte är så entydiga och lösningarna på problemen 

inte så överblickbara. Det betyder att planerade förändringar ofta 

bygger på ofullständig information, vilket leder till oförutsedda 

händelser samt att förändringen leder till något annat än vad 

som var planerat från början. Projekt är alltså inte något som kan 

organiseras och planeras fram för att uppnå ett i förväg specificerat 

mål (Svensson & von Otter 2001). 

Ett projekt utformas inte i ett vakuum, utan är i hög grad påverkat 

av frågor som gäller makt, intressen, inflytande, status, värderingar, 

traditioner m.m. (ibid. s. 0). Det mobila teamet skapades inom 

Landstinget Kronoberg i nära samverkan med Växjö kommun. Det 

är därför nödvändigt med samverkan mellan två olika huvudmän 

med olika kulturer och traditioner av äldrevård och omsorg. Utöver 

det kan, speciellt landstingets verksamhet, karakteriseras av 

att vara en multiprofessionell organisation. En multiprofessionell 

organisation kan betraktas som en arena med olika professioner 

som har varierande bakgrunder, kunskaper, kontaktnät och tänkesätt 

(Söderström 2005). Professionella medarbetare har ofta svårt 

att inordna sig i system och hierarkier och har ofta svårt att acceptera 

övergripande strategier som andra formulerat (ibid.). Det 

finns ett grundläggande kritiskt förhållningssätt till verkligheten, 

med höga krav på självbestämmande och frihet. Så här uttrycker 

en av distriktsläkarna saken: 

Det är alltid att det är en viss skepsis mot en ny verksamhet […] 

Jag vet inte men det brukar alltid vara så att man opponerar sig 

när det ändras. (Vg) 

Men än viktigare är att kunskap och information inte automatiskt 

leder till handling, det är en komplex situation som är beroende av 

flera olika fenomen (Augustinsson & Richard 2007). Bland annat 

handlar det om vilka attityder jag har till informationen. Är det 

något jag tror på, något som leder till förbättringar i mitt arbete 

eller är det så att jag uppfattar informationen som ett intrång i mitt 

vardagliga arbete? Detta ska fördjupas nedan.

7.8.2 motstånd mot förändringar 

För att förstå de motstånd som uppstått i samband med att det 

mobila teamet startade, kan det vara bra att betrakta projektet som 

ett förändringsarbete. Motstånd mot förändringar är inte något 

som vare sig kan, eller bör undvikas. Ahrenfelt (2001) hänvisar 

till Watzlawick som skiljer mellan förändring av första och andra 

ordningen. Med förändring av första ordningen menas att förändringen 

sker inom ett system utan att systemet ändras, dvs. gamla 

mönster och organisatoriskt tänkande finns kvar. Förändring av 

andra ordningen däremot innebär att hela systemet ändras, dvs. 

både tankemönster och verklighetsbeskrivning hos medarbetare 

förändras. Övergången från första till andra ordningen innebär 

alltid att både tankar och känslor engageras och då uppstår 

motståndsreaktioner av olika slag. Genom att applicera det mobila 

teamet utifrån dessa tankegångar skulle man kunna säga att 

medarbetarna i det mobila teamet har genomgått en förändring 

av andra ordningen eftersom de både handlar på ett helt annat 

sätt än tidigare och de betraktar omhändertagandet av akut sjuka 

äldre på ett annat sätt. Dessutom har de varit medagerande i utvecklingen 

av verksamheten. Om vi däremot ser på vårdgrannarna 

är det inte lika tydligt att det handlar om en förändring av andra 

ordningen, men de har blivit utsatta för det mobila teamet genom 

att nya krav på förhållningssätt har uppstått. Ingrid Pincus (1997) 

skiljer mellan aktivt och passivt motstånd mot förändringar. Att 

inte handla/vara passiv är ett sätt att utöva makt och kontroll. 

Pincus skiljer mellan två former av passivt motstånd; tystnad och 

skenhandlingar. Förhållningssättet vid tystnad innebär att om man 

inte talar om det så finns det inte. Att förhålla sig passiv kan vara 

att inte handla utifrån att det mobila teamet finns. Det handlar 

i detta fall framförallt om att inte hänvisa patienter till teamet. 

Som framgått tidigare har inte teamets insatser använts i så stor 

utsträckning inom vissa områden. 

Det är säkert många som har haft nytta av det på andra ställen där 

inte läkarna är lika tillgängliga som här, det tror jag, att patienterna 

kan ha glädje av det idag. (Vg) 

Just i detta området har vi inte haft egentligen så stort behov av 

mobila teamet. Hade vi lite till extra så skulle vi kunna klara oss 

utan mobila teamet. (Vg) 

9

9 

Framförallt får detta motstånd genomslagskraft om det praktiseras 

av personer i ledande ställningar såsom läkare och chefer på olika 

nivåer. Skenhandlingar är ett mer instrumentellt motstånd. I detta 

fall kan en skenhandling illustreras av att distriktsläkaren utökar 

akuta hembesök till äldre, och därmed minskas behov av det mobila 

teamets resurser. Pincus delar in det aktiva motståndet i tre 

former. Den första formen handlar om motargument. I detta fall 

skulle man kunna hänvisa till de argument som talar mot att det 

mobila teamet behövs eller att det måste vara en dyr verksamhet 

i en annars slimmad organisation. 

Jag tycker… Det man måste fundera på är ju att göra det kostnads- 

effektivt. (Vg) 

Den andra formen handlar om att urholka förändringspotentialen 

hos det mobila teamet, vilket kan ses som att förhindra att det 

mobila teamet får patienter t.ex. genom att säga till medarbetare 

att inga patienter får hänvisas till det mobila teamet utan att först 

kontakta en distriktsläkare på vårdcentralen. 

För tanken var ju att när vi jobbar som distriktssköterskor ute 

är det i första hand den vårdcentralen vi är knuten till och att i 

första hand är det distriktsläkaren som skulle ut och göra de här 

hembesöken. (Vg) 

Den tredje formen handlar om att urholka teamets legitimitet och 

auktoritet, vilket bl.a. visat sig i att lyfta fram exempel där teamet 

genomfört dubbelarbete eller förändrat i medicinering från den 

patientansvarige läkaren. Det handlar alltså om negativa uttalanden 

om personernas handlingar i teamet. 

Vi har haft ett fall där det har blivit lite gnissel med vår vanliga 

doktor… Att han tycker att det var onödigt att dom blev inblandade 

och gjorde medicinändringar som han nyligen hade satt in och han 

tyckte inte att dom egentligen inte skulle lagt sig i den biten, utan 

det var andra saker de skulle tittat på. (Vg)

7.8.3 Stöd för förändringar 

Aktiva och passiva motstånd är hinder för det mobila teamets 

genomslagskraft. Men det finns även främjande faktorer. Även 

här kan vi, enligt Pincus, se passiva och aktiva former. Ett aktivt 

stöd visar sig i ett positivt intresse för teamets verksamhet, att 

aktivt främja verksamheten samt att stödja teamedlemmarna i 

deras roller. Här tar Pincus speciellt upp betydelsen av stöd från 

överordnade chefer. Det kan även gälla andra chefer och ett vanligt 

stöd sker i form av uppmuntran att utnyttja tjänsterna. 

Jag kan se rent praktiskt att det fungerar väldigt bra. Råd är ju att 

man är överens på högre plan, att nu är det det här vi satsar på 

[…] så att inte någon kommer i kläm. (Vg) 

Ett passivt stöd kan visas genom att man ställer sig positiv till det 

mobila teamets verksamhet i olika sammanhang. 

Där har ju dom möjlighet att komma hem till patienten, verkligen 

titta igenom deras medicinlista och rensa ut eller komplettera och 

ta bort och det är mycket lättare för en läkare att göra i hemmet, 

där patienten både har sina mediciner och sin medicinlista och inte 

sitter på en stol på en vårdcentral och ska berätta allting. (Vg) 

Min uppfattning är att själva idén är mycket god, att åka hem till 

dom gamla i hemmet, ungefär som den gamla provinsialläkaren. 

Man kunde få en uppfattning om hur ser det ut runt omkring, vad 

är förutsättningarna för att patienterna ska kunna bo kvar i det här, 

vad det nu kan vara för någonting. Det tror jag är jättebra. (Vg) 

En majoritet av de intervjuade vårdgrannarna uttrycker sig positivt 

om det mobila teamets bemötande. Här följer några illustrerande 

citat: 

För det första blir man alltid vänligt bemött när man ringer dit, det 

är väldigt trevligt att ringa dit. Man blir lyssnad till och så. Vg) 

Ja, de kommer väldigt snabbt och det är alltid positivt bemötande 

man får. (Vg) 

95

8. SlutSatS 

Det mobila teamet har utvärderats för att kunna ta ställning till 

om det är en verksamhet som bör permanentas. Under utvärderingens 

gång blir det tydligare att frågan mindre handlar om 

dess vara eller inte vara, utan mer om organisering av omhänder- 

tagande av äldre akut sjuka i Kronobergs län. Redan i delrapport 

2 presenterades några idéer utifrån olika scenarier, som vi här ska 

återkomma till, men som nu kan utgå från en mer gedigen grund 

eftersom verksamheten har pågått under en längre tid med större 

patientunderlag, att en slutlig ekonomisk analys har genomförts 

samt att utvärderingen kompletterats med nya data. Tanken med 

att dela upp idéerna i fyra olika scenarier är att förtydliga problem 

och förtjänster utifrån utvärderingens resultat. Utvärderingen ger 

alltså inte några råd om en bästa fortsättning, främst med tanke 

på att det mobila teamet befinner sig i en komplex organisation 

med ständiga förändringar där beslutsfattare inom verksamheten 

behöver få underlag för flera olika möjliga vägar. 

8.1 det mobila teamet fortsätter i nuvarande form 

Som framkommit i utvärderingen kan vi se att det mobila teamets 

verksamhet har haft stora kvalitativa förtjänster för både patienter 

och närstående. Det mobila teamet arbetar dock inte utifrån sin 

fulla kapacitet då patientgenomströmningen kunde vara betydligt 

högre. Härigenom blir det en dyrare verksamhet än den skulle 

kunna vara. Det finns alltså stora potentialer att minska kostnaderna. 

Den största ekonomiska vinsten finns att hämta genom att 

patienterna i så stor utsträckning inte behöver läggas in på vårdavdelning. 

En viktig fråga är om teamet kan utvecklas så att färre 

patienter behöver åka till akutmottagningen. En fråga som speciellt 

lyfts fram här är tillgång till mobil röntgen. Det är enligt teammedlemmarna 

ofta patienter med misstänkta frakturer som behöver 

åka till sjukhus för att röntgenundersökas. Inom det mobila teamet 

har ett system för kvalitetsuppföljning utvecklats, som bildar ett 

97

98 

värdefullt bidrag till kontinuerlig uppföljning av verksamheten, 

som bör tas tillvara framöver. Med utvärderingen som underlag 

kan förhoppningsvis även fler uppslag diskuteras utifrån lämpliga 

utvecklingsmöjligheter i det befintliga mobila teamet. 

8.2 Det mobila teamet utökar öppettider och geografiskt 

upptagningsområde 

Eftersom det mobila teamet än så länge bedrivs som ett projekt 

kan erfarenheterna ses som pilot för att gälla ett större område. En 

idé är att det utökas med ett mobilt team i Ljungby. Härigenom 

skulle medborgarna i länets två centralorter ha tillgång till ett 

mobilt team. Frågan kommer naturligtvis om det inte borde gälla 

samtliga medborgare i länet. Erfarenheterna från mobila teamet 

i Växjö visar att det, trots att hela kommunen ingår i projektet, 

framförallt är patienter från närområdena som har fått hembesök. 

Varför det ser ut på detta vis har inte kunnat studeras här. 

I intervjuerna framkommer dock synpunkter på att det speciellt 

skulle vara värdefullt för äldre sjuka som har långt till sjukhuset. 

Om det geografiska området utökas kommer väntetiden för att få 

besök med automatik förlängas. Väntetiden i hemmiljö är dock av 

en helt annan karaktär än om man väntar på en brits på akutmottagningen. 

I utvärderingen återkommer kritik från intervjupersoner att det 

mobila teamet endast är öppet på dagtid. Det finns många som 

menar att det mobila teamet bättre skulle behövas på tider som 

är utanför kontorstid, då vårdcentraler är stängda. Samtidigt 

finns uttalanden om att det redan finns en jourverksamhet som är 

tillfyllest på kvällar och helger. Det har inte funnits utrymme att 

kontrollera dessa uppgifter. Här konstateras endast att intervjupersonerna 

saknar kunskap om hur det förhåller sig med möjlighet 

till akuta hembesök för äldre och att det troligen fungerar olika 

på olika ställen.

8.3 akuta hembesök ombesörjs av distriktsläkarna på 

aktuell vårdcentral 

Flera gånger återkommer vårdgrannarna till att det mobila teamets 

verksamhet bättre skulle hanteras om det var ett ansvar som 

låg på lokal vårdcentral och distriktsläkare. Argumentationen är 

framförallt att det skulle ge en bättre kontinuitet för patienterna. 

Samtidigt påtalas att det inte alltid finns den läkarkontinuiteten 

på vårdcentralerna i länet och att det är svårt att administrera 

akuta hembesök tillsammans med den vardagliga verksamheten. 

I detta fall diskuteras inte tvärprofessionalitet och team och inte 

heller betydelsen av geriatrisk kompetens. Som framkommit i utvärderingen 

finns det liknande verksamheter i landet och vi kan se 

både verksamheter där enbart läkare gör hembesök och andra som 

är uppbyggda med team. I utvärderingen har uppmärksammats 

att det finns en viss otydlighet i det mobila teamets verksamhet 

såtillvida att ersättningen av ett akutmottagningsbesök inte är helt 

jämförbart med teamets hembesök. Teamets hembesök är mer inriktat 

på hela patientens situation och fokuserar på möjligheten för 

den enskilde att kunna vara kvar i sin hemmiljö. Denna skillnad 

har blivit tydligare under projektets gång och stärks av att de personer 

som teamet gör hembesök hos ofta är äldre med flera olika 

hälsoproblem, som har tidigare kontakter med både kommunal 

vård- och omsorg samt vårdcentralskontakter. Det har även visat 

sig att nästan var femte patient fått upprepade besök av teamet. 

8.4 eget team från akutmottagningen 

Ytterligare ett sätt att utnyttja erfarenheterna från det mobila teamet 

kan vara att tillskapa ett geriatriskt team inom akutmottagningen 

som både möter de äldre på akutmottagningen och de speciella behov 

dessa har samtidigt som de skulle kunna vara flexibla och åka 

ut på hembesök. En liknande verksamhet (dock utan hembesök) 

ses i Blekinge (Projekt Sigbritt), där speciellt utvalda sjuksköterskor 

ansvarar för äldre sköra patienter på akutmottagningen. I detta 

fall skulle det mobila teamet kunna arbeta på liknande sätt som i 

Sigbrittprojektet, men även göra akuta hembesök. 

99

100 

8.5 avslutningsvis 

Under arbetet med utvärderingen har två större organisationsförändringar 

diskuterats inom landstinget Kronoberg, vilka kommer 

att beröra det mobila teamets målgrupp; Vårdval Kronoberg och 

Äldrecentra. Dessa har inte berörts här då det ej funnits med i utvärderingsuppdraget, 

och då det i dagsläget inte funnits tillräcklig 

information tillgänglig. En viktig fråga är dock hur vårdvalet 

kommer att påverka äldre sköra patienter i länet som är i behov 

av hembesök? Innebär vårdvalet t.ex. en ökad möjlighet för den 

enskilde att få hembesök eller är det vårdgivarens inställning till 

värdet av hembesök, eller ekonomiska ställningstaganden som 

avgör det? När det gäller planerna på att tillskapa ett äldrecentra 

är frågan om det är tänkt som en äldrevårdscentral med speciellt 

uppdrag i likhet med flera av de studerade verksamheterna i 

landet, där patienter skrivs in eller listas. Eller om det blir mer 

virtuellt. Förhoppningsvis kan erfarenheterna från det mobila 

teamet tas tillvara i detta utvecklingsarbete. Är det tänkt som en 

ersättning till det mobila teamet, ett komplement, eller är det helt 

olika verksamheter? 

Avslutningsvis måste hänsyn tas till att det mobila teamet endast 

har funnits drygt 1 år när utvärderingen genomförs. Det är alltså 

en verksamhet som befinner sig i ”sin linda”. Det tar tid med att 

genomföra förändringar och erfarenheterna från framförallt Stockholm 

visar att projekt startar och läggs ned utan att det har funnits 

tid till vare sig förankring i omgivande verksamheter eller för att 

kunna visa på resultat. Med dessa ord överlämnas utvärderingen 

med hopp om att det ska utgöra ett gott underlag för beslut om 

fortsatt utveckling av stöd för äldre i länet som är i behov av akut 

hjälp.

9. metod – appendix 

Utvärderingsuppdraget innebar att ge beslutsfattare tillräckligt 

med kunskaper för att kunna ta ställning till det mobila teamets 

fortsatta verksamhet. Här poängterades för det första en värdering 

av projektets måluppfyllelse utifrån hur patienter och närstående 

upplevde omhändertagandet av teamet. Dessutom önskades en 

beskrivning av det mobila teamet som en geriatrisk arbetsmodell 

samt en värdering av de fortlöpande uppföljningar som görs inom 

det mobila teamets ram. Det mobila teamet har delutvärderats 

under projektets gång och vissa justeringar av projektet har genomförts 

med anledning av resultat från dessa. I den bemärkelsen kan 

utvärderingen betraktas som formativ, i och med att resultaten påverkat 

projektets utforming. I denna slututvärdering har tidigare 

delar integrerats och liknar mest en summativ utvärdering. 

9.1. utvärderingsperspektiv 

För att motsvara uppdragsgivarnas förväntningar på utvärderingen 

har följande perspektiv varit vägledande: 

• Patient/brukarperspektiv 

• Måluppfyllelseperspektiv 

• Ekonomiskt perspektiv. 

9.1.1 patient-/brukarperspektivet 

Genom att patient/brukarperspektivet lyfts fram betonas att de 

som berörs av verksamheten ska ha en framträdande plats i kunskapsunderlaget, 

vilket bl.a. motiveras med att offentlig service 

bättre behöver anpassas till patienternas/brukarnas önskemål 

och krav (Dahlberg & Vedung 2001, Eriksson & Karlsson 2008). 

Motivet har varit att bedöma det upplevda värdet för dem som 

har tagit del av det mobila teamets insatser. Här har värderingen 

skett i relation till både egna preferenser och de formulerade målen 

med verksamheten. 

101

102 

9.1.2 måluppfyllelseperspektivet 

En s.k. måluppfyllelsemodell har varit vägledande för utvärderingsupplägget, 

genom att utvärderingsfrågorna har formulerats utifrån 

mobila teamets uppsatta mål (se Vedung 1998 samt Øvretveit 

2001). 

9.1.3 ekonomiskt perspektiv 

Även om det ekonomiska perspektivet inte varit en dominerande 

fråga från uppdragsgivarens sida så önskas ändå svar på hur resursförbrukningen/ekonomin 

har påverkats genom inrättandet av 

ett mobilt akutteam. I utvärderingen finns därför ett kapitel där 

det mobila teamet analyseras ur ett resursperspektiv. 

9.2 utvärderingsdesign 

Utvärderingen har alltså utgått från ovanstående perspektiv men 

har även genomförts med ett systemteoretiskt tänkande. Detta genom 

att projektet betraktats som en del i ett system där helheten ses 

som större än sina delar och där delarna är beroende av varandra 

(Lundahl & Öquist 2002). En enkel design har använts som verktyg 

för att systematisera kunskapsunderlaget och har även använts 

som hjälp för att ställa utvärderingsfrågorna (Vedung 1998).

UTGÅNGSLÄGE DESKRIPTIVA KAPITEL ANALYTISKA KAPITEL 

Idén bakom 

Kap.1 

Vårdgrannarnas 

upplevelser 

Integrerat i olika 

kapitel 

Figur 5. Utvärderingsdesign 

Patientupplevelser 

Kap. 2 

MOBILA TEAMET 

Vad gör man? 

(Produktivitet) 

Kap. 3 

Hur gör andra? (Jämförelse) Kap.4 

Måluppfyllelse 

Kap. 6 

Vad kostar det? 

(Ekonomisk analys) 

Kap. 5 

Figuren ovan vill visa att fokus för utvärderingen är det mobila 

teamet och för att utvärdera det utifrån de nämnda perspektiven 

har olika delar separerats i olika kapitel. Den ska även illustrera hur 

olika delar påverkar varandra. Utvärderingen första del består av 

deskriptiva delar, vilka följs av två analytiska kapitel. Jämförelsen 

med andra verksamheter betraktas här som överskridande då den 

berör alla delarna av utvärderingen. Avslutningen bygger på tidigare 

avsnitt och utmynnar i en sammanfattning av utvärderingens 

underlag för beslut. 

9.3 dataunderlag 

Utvärderingen bygger på data från flera olika källor och här ingår 

både kvantitativa och kvalitativa data. Genom att kombinera olika 

typer av data har källornas styrkor och svagheter kompletterat 

varandra för att skapa en bättre förståelse av vad mobila teamet 

1 

har för betydelse för de inblandade och därmed kan även trovärdighet 

och validitet stärkas (Holme & Solvang 199 ). 

Underlag för beslut om fortsatt verksamhet 

10

10 

9.3.1 manuellt förd patientstatistik 

Sjuksköterskorna i mobila teamet har registrerat data från samtliga 

patienter som haft kontakt med teamet. Variablerna har tagits fram 

i dialog mellan utvärderare och teammedlemmarna 5 . Tanken är att 

uppföljningen ska finnas kvar även efter utvärderingsuppdraget 

och fungera som teamets kvalitetsuppföljning. 

tabell 16. patientdata 

Variabel förklaring 

Kön Patientens kön 

Ålder Patientens ålder 

Kontaktdatum Det datum teamet var i kontakt med patienten 

Boende Ordinärt eller särskilt boende 

Akutmottagning / Hembesök/Annan 

vårdgivare 

Remittent 

Hos patienten antal minuter senare 

Hembesök och bedömning av mobila teamet 

eller till akutmottagningen (patienten hänvisas 

till akutmottagningen), eller hänvisas till annan 

vårdgivare. 

Den verksamhet eller person som remitterat 

patienten 

Hur många minuter det tar för mobila teamet 

att komma till patienten efter larm. 

Larm klockan Det klockslag som mobila teamet får larm 

Tidsåtgång för besök (minuter) Hur många minuter själva hembesöket tar 

Tidsåtgång från teamet kommer till 

patienten kommit till avdelning 

Gäller endast patienter som blir inlagda. 

Teammedlemmar 

Vilka av mobila teamets medlemmar som är 

med vid hembesöket 

Om patienten blir inlagd på avdelning och 

Inlagd avdelning/kvar hemma 

var, eller stannar hemma för fortsatt vård och 

behandling 

Klassificering, vårdåtagande Medicinsk orsak till att mobila teamet kontaktas 

Förändrade sociala insatser 

Patienter där hembesöket förantett förändring i 

sociala insatser 

Tidigare etablerad kontakt med vårdcentral 

Om patienten haft tidigare kontakt och i så fall 

med vilken vårdcentral. 

Tidigare etablerad kontakt med kommunen 

Kontakt med kommunen/ 

kommunsjuksköterska 

Distriktsarbetsterapeuter/sjukgymnast Kontakt mellan paramedicinare i mobila teamet 

inkopplad 

och paramedicinare i kommunen 

Telefonkontakt med mobila teamets 

Uppföljning dag 1 

sjuksköterska för de som haft hembesök, och 

som blivit kvar i sin hemmiljö, dag 1. 

Flera kontakter med mobila teamet 

Om patienten har haft kontakt med mobila 

teamet flera gånger. 

Dietistens kontakt Telefon/hembesök/avdelning 

Transportsätt till sjukhus 

Gäller endast patienter som läggs in eller 

hänvisas till akutmottagning 

5 Viss justering av variablerna har skett under projektets gång.

Patientunderlaget bygger på de 605 patienter som mobila teamet 

varit i kontakt med sedan starten den 1 september 2007 fram till 

och med den 0 november 2008. Många uppgifter rör dock endast 

patienter som fått hembesök ( 89 patienter). Tabeller med numeriskt 

antal och procentuell fördelning finns i Bilaga 1. 

Utöver ovanstående har en vikarierande avdelningschef på den 

akutgeriatriska kliniken (avd. 1 ) registrerat samtliga patienter 

som varit inlagda på avdelningen under två månader senhösten 

2008. Motivet för detta var bl.a. att få en jämförande bild mellan 

den patientgruppen och patienterna som haft kontakt med det 

mobila teamet samt för att få en uppfattning om vårdtiderna 

9.3.2 Befintlig statistik inom Landstinget Kronoberg 

Övriga verksamhetsdata, t.ex. besöksstatistik och beläggningsstatistik 

har hämtats från verksamhetscontrollern inom ledningsstödet 

för länssjukvården. 

9.3.3 intervjuer med patienter och närstående 

Totalt genomfördes 25 intervjuer; 9 patienter och 9 närstående 

som tagit del av mobila teamets insatser och patienter samt 

närstående som besökt akutmottagningen. 

Urval 

För att få en bredd av intervjupersoner valdes dessa utifrån i förväg 

uppställda kriterier: 

• Både yngre (65-79 år) och äldre (80 år och äldre). 

• Både män och kvinnor. 

• Både ensamboende och sammanboende. 

• Både boende i ordinärt boende och särskilt boende. 

• Både patienter som remitteras från kommunen och lands- 

tinget. 

• Både patienter från närområdet och från ytterområdet i kom- 

munen. 

105

106 

För att ”fånga” patienter och närstående utsågs kontaktpersoner, 

tillika sjuksköterskor, från det mobila teamet och akutmottagningen. 

I mobila teamet registrerades samtliga patienter under 

vissa på förhand bestämda dagar och på akutmottagningen noterades 

alla 65 år eller äldre boende i Växjö kommun som besökt 

akutmottagningen under kontaktpersonens arbetspass under en 

i förväg utvald period. I registreringarna noterades samtliga patienter 

varefter utvärderaren gjorde ett urval utifrån de uppställda 

kriterierna. 

Sjuksköterskorna i det mobila teamet frågade patienter respektive 

närstående, under en i förväg fastställd period, om de ville medverka 

i en intervju. Det gjordes i samband med uppföljningssamtalet, 

dag 1. Utvärderaren tog därefter både muntlig och skriftlig 

kontakt med dem som passade utifrån kriterierna. Sjuksköterskan 

på akutmottagningen lämnade ett brev till patienter eller närstående 

i samband med besöket på akutmottagningen. 

De flesta intervjuer har genomförts hemma hos patient eller närstående 

medan några, efter eget önskemål, intervjuades på FoU 

Välfärd i Södra Småland. Det fanns en strävan att intervjun skulle 

genomföras inom två veckor efter besöket. Det kunde hållas med 

undantag av några enstaka fall. 

Sjuksköterskorna i mobila teamet registrerade 68 patienter och av 

dessa intervjuades 18 patienter och närstående. Sjuksköterskan på 

akutmottagningen registrerade 15 patienter och av dessa intervjuades 

7. De som inte intervjuades uppfyllde inte kriterierna på 

gruppnivå, var för sjuka eller hade svårt att kommunicera. Några 

enstaka ville inte medverka utan att lämna någon motivering. När 

det gällde närstående uppstod vissa svårigheter att avtala tid för 

intervju pga. deras förvärvsarbete.

Fördelning av intervjupersonerna blev följande: 

tabell 17. intervjupersoner utifrån patientens ålder, kön och 

boendeform som tagit del av mobila teamets hembesök 

intervjuperson ålder kön boendeform 

Patient 86 man Särskilt boende 

Patient 101 kvinna Särskilt boende 

Patient 8 man Eget boende 

Patient 7 kvinna Särskilt boende 

Patient 86 kvinna Eget boende 




Patient 81 man Särskilt boende 

Närstående 80 kvinna Eget boende 

Närstående 88 man Eget boende 








tabell 18. intervjupersoner utifrån patientens ålder, kön och 

boendeform som besökt akutmottagningen 

intervjuperson ålder kön boendeform 








Som stöd för intervjuerna användes en semistrukturerad manual 

med utrymme för intervjupersonernas egna berättelser av situationen. 

Intervjuerna tog mellan 20-60 minuter och spelades in på 

ljudband. Samtliga intervjuer skrevs ut i sin helhet. 

Sammanfattande fördelning av patienternas kön och ålder: 

69-79 år = 5 män och kvinnor 

80-89 år = 8 män och 6 kvinnor 

90-101 år = 1 man och 2 kvinnor 

107

108 

9.3.4 intervjuer med mobila teamets medlemmar 

Fokusgruppsintervjuer har genomförts med mobila teamets medlemmar 

vid tre tillfällen, december 2007, maj 2008 samt december 

2008 6 . Projektledaren tillika avdelningschefen intervjuades individuellt 

vid två tillfällen. Samtliga dessa intervjuer spelades in 

på band och skrevs ut i sin helhet. Som stöd för intervjuerna användes 

en semistrukturerad frågemanual som utformades utifrån 

utvärderingens frågeställningar. De olika intervjuerna anpassades 

utifrån vad som inträffat under processen. 

9.3.5 intervjuer med vårdgrannar 

Nio intervjuer har genomförts med totalt 21 personer 7 . Intervjuerna 

genomfördes inom följande verksamheter: 

tabell 19. Sammanställning av fokusgruppsintervjuer med omgivande 

verksamheter 

Verksamhet 

antal intervjupersoner 

Vårdcentralen Centrum 2 

Vårdcentralen Birka 

Vårdcentralen Lammhult 2 

Hemvårdsdistrikt Söder/ 

Teleborg 

Kinnevaldsgården 

Dalbo hemvård 

professioner 

Distriktsläkare, 

distriktssköterska 



vårdenhetschef 


vårdenhetschef/ 


Kommunsjuksköterska, 

biståndshandläggare, 

arbetsterapeut, 

sjukgymnast 

Enhetschef, 

distriktssköterska. 

distriktssköt.stud. 

Sjuksköterska, 

sjukgymnast, 

Arbetsterapeut, 


Sjukvårdsrådgivningen 1 Sjuksköterska 

Ambulansen 1 Ambulanssjukvårdare 

Akutmottagningen 1 Avd.chef för sekreterare 

6 Vid första och andra intervjutillfället delades intervjuerna upp pga. att alla 

inte kunde närvara samtidigt. 

7 Utöver dessa bandinspelade intervjuer har en kortare telefonintervju genomförts 

med en arbetsterapeut på Kinnevaldsgården som inte kunde närvara vid 

den planerade fokusgruppsintervjun samt en mindre intervju genomförts med 

en distriktsläkare som på eget initiativ önskade berätta om ett par fall.

Urval 

I urvalet ingick både medarbetare med olika professioner från 

Växjö kommun och Landstinget Kronoberg. Verksamheterna 

valdes så att både närområdet och ytterområde blev representera- 

de. Dessutom eftersträvades både intervjupersoner som haft 

kontakt med mobila teamet och de som inte haft det. Bland de 21 

intervjupersonerna fanns det medarbetare som haft flera direkta 

kontakter med teamet både som remittenter och som mottagare 

av information efter teambesöket. Det fanns även personer som haft 

sporadiska eller inga direkta kontakter med teamet över huvud taget. 

Urvalet av medarbetare inom de olika verksamheterna gjordes 

utifrån ovan uppställda kriterier och i samråd med chefer på de 

olika ställena. Verksamheterna valdes på följande sätt: 

Tre vårdcentraler (VC) i Växjö kommun 

Vårdcentralerna valdes genom att utgå från patienternas tillhörighet 

8 till dem under hösten 2007. 

• VC Centrum – De flesta patienterna tillhörde denna vård- 

central. 

• VC Lammhult – De tre VC som patienterna hade minst tillhörig- 

het var Lammhult, Ingelstad och Braås. Med hjälp av lottdragning 

blev det VC Lammhult. 

• VC Birka – Utifrån övriga VC (Teleborg, Hovshaga, Birka, 

Strandbjörket, Dalbo och Rottne) valdes VC Birka med lottens 

hjälp. 

Tre hemtjänstområden i Växjö kommun 

Genom en förteckning över hemtjänstområden på kommunens 

hemsida valdes tre områden med hjälp av lottdragning. Två områden 

representerade närområden (Dalbo och Söder/Teleborg) 

och ett representerade ett ytterområde (Kinnevaldsgården). Partnerskap 

för vård AB var ej med i urvalet. 

Övriga verksamheter 

Eftersom sjukvårdsrådgivningen under projektets inledning remitterat 

en hel del patienter till mobila teamet genomfördes en 

intervju med en medarbetare även där. Dessutom intervjuades 

8 Patienter som fått hembesök av mobila teamet under perioden 1/9 – 1/12 

2007. Redovisat i Källström, C. (2008): Akutteam för äldre i Växjö kommun. 

109

110 

medarbetare från akutmottagningen och ambulansen med motivet 

att dessa haft nära kontakter med mobila teamet. 

Intervjuerna genomfördes mellan 10 april och 5 maj 2008, vilket 

betyder att det mobila teamet varit i gång i ca 8 månader. Intervjuerna 

genomfördes på de olika arbetsplatserna 9 och tog 0-60 min. 

vardera. De spelades in på ljudband och skrevs ut i sin helhet. 

9.3.6 dataunderlag till den jämförande studien 

För att kunna göra en jämförelse med liknande verksamheter i 

landet skickades en förfrågan om förekomst av liknande verksamheter 

till identifierade FoU-enheter, både inom landsting/regioner 

samt inom kommunala verksamheter. Adresserna hittades på 

FoU Välfärd, intresseföreningen för FoU-miljöer inom välfärdsområdet 

(www.fouvalfard.org) samt FoU i Sverige (www.fou.nu/is/sverige). 

Totalt skickades förfrågan till 7 adresser. På detta vis nåddes 

minst en instans inom samtliga 21 landsting/regioner 0 . Eftersom 

utvärderingen utgår från Kronobergs län förväntades svar från 

övriga 20 landsting/regioner. En påminnelse skickades efter ca 

1 vecka. Svar inkom från samtliga län. Utöver direkta svar och 

bifogade dokument eller hänvisningar erhölls förslag på flera 

kontaktpersoner som kontaktades. De kriterier som användes för 

inkludering var att verksamheten skulle vända sig till äldre och 

att det ingick hembesök 1 . Underlaget gör inte anspråk på att vara 

en fullständig kartläggning, då det sannolikt finns flera liknande 

verksamheter som inte kommit fram i inventeringen, däremot 

utgör underlaget så pass många verksamheter att en jämförelse 

kan ge ökad kunskap inom området. 

9 Med undantag av intervjun med akutmottagningens sekreterare som genomfördes 

på FoU Välfärd i Södra Småland. 

0 Undantag var Gotland som ej hade någon FoU-enhet, men där kontaktades 

en vård- och utbildningsstrateg per telefon. 

1 Ett undantag är Blekinge som har inkluderats eftersom man här försöker få 

patienten att återgå till hemmet i stället för att läggas in på sjukhuset.

9.4 bearbetning och analys av data 

Fokus i utvärderingen har varit att värdera det mobila teamets 

verksamhet, för att ge ett kunskapsunderlag för fortsatt ställningstagande. 

För att få en bred bild av verksamheten har det 

blivit viktigt att använda olika metoder för att skaffa information. 

Genom metodtriangulering, har de olika metodernas starka och 

svaga sidor kunnat kompensera varandra, vilket stärker både reliabilitet 

och validitet (Merriam 199 ). Huvudfokus i intervjuerna har 

varit att öka förståelsen, medan statistiken främst har givit svar på 

olika produktionsmått. 

DATAKÄLLOR 

Patientstatistik 

Befintlig vårdadmin. 

statistik 

Intervjuer med patienter 

och närstående 

Intervjuer med 

vårdgrannar 

Intervjuer med 

teammedlemmar 

Jämförande studie 

Figur 6. Bearbetning och analys av data 

SAMMANSTÄLLNING 

OCH BEARBETNING 

Frekvenstabeller och 

diagram 

Ekonomisk analys 

Separata kvalitativa 

analyser 

Dokumentanalys 

ANALYS OCH 

TOLKNING 

Gemensam analys och tolkning utifrån utvärderingens 

syften 

I Figur 6 visas hur beabetning och analys av data har gått till som ett 

flödesschema. Patientstatistiken finns redovisad i Bilaga 1, medan 

de befintliga vårdadministrativa statistiken endast redovisas i sina 

sammanhang i rapporten. De tre olika intervjugrupperna har sammantällts 

var för sig i ett första skede och därefter har de i stora 

drag analyserats genom det som Kvale (1997) benämner meningskoncentrering. 

Helt kort innebär det att intervjuerna kodats utifrån 

111

112 

meningsenheter som därefter har omformulerats i teman. I den 

slutliga analysen och tolkningen har de olika datakällorna förts 

samman för att skapa en så nyanserad bild som möjligt utifrån 

utvärderingens syften. 

9.5 forskningsetiskt ställningstagande 

I utvärderingen har hänsyn tagits till etikprövningslagen (SFS 

200 : 60) samt de grundläggande kraven för att skydda den enskilda 

individen, som framställs som forskningsetiska principer inom 

humanistisk–/samhällsvetenskaplig forskning (Vetenskapsrådet 

2002). Med hänsyn till att intervjuer är gjorda med både patienter 

och anhöriga lämnades utvärderingsansatsen för prövning till 

Landstinget Kronobergs forskningsetiska råd. Ansökan godkändes 

(Beslutsnummer 9/2007). 

9.6 metoddiskussion 

Utvärderingens utgångspunkt har utgått från ett systemteoretiskt 

tänkande, där det ömsesidiga beroendet har en framträdande plats 

(Lundahl & Öquist 2002). Förutom det har idéer runt utvärdering 

som en intressentmodell påverkat utformningen av utvärderingen 

(Vedung 1998, Dahlberg & Vedung 2001). Vi menar att man aldrig 

kan bedöma ett projekt fristående från omgivningen varför både 

datainsamling och analys berör både patienter och närstående som 

fått ta del av verksamheten samt kollegor från omgivande verksamheter 

som både påverkar och påverkas av det mobila teamet. En 

anmärkning är att ingen utvärdering någonsin kan beröra samtliga 

områden som kan tänkas vara intressanta att värdera. Det handlar 

alltid om prioriteringar utifrån tid, resurser m.m. I det här fallet 

har de intressenter som lyfts fram varit patienter och närstående, 

medarbetare i det mobila teamet samt medarbetare från om- 

givande verksamheter. Den ekonomiska värderingen kan i det här 

fallet även ses som en intressent genom att den får representera 

Landstingets kostnader för att bedriva verksamheten.

Ekonomi/Resurser 

Kolleger 

medarbetare 

Patienter 

och 

närstående 

individnivå 


gruppnivå 

Vårdgrannar 

organisationsnivå 

Ekonomi/Resurser 

samhällsnivå 

Figur 7. Utvärderingsmodell utifrån olika nivåer med tonvikt på öppenhet 

mellan nivåerna 

I Figur 7 har de olika intressenterna placerats i en cirkel med olika 

nivåer. Tanken med det är att betona att kärnan i utvärderingsuppdraget 

låg i att värdera hur patienter och närstående upplevde 

hjälpen från det mobila teamet – individnivån. Närmast patienterna 

finns det mobila teamet både i modellen och i vardagen när 

det mobila teamet är verksamt. För att det mobila teamet ska kunna 

utöva sin verksamhet behövs samverkan med vårdgrannar – organisationsnivån. 

Utan denna ömsesidighet kan det mobila teamet 

aldrig uppnå de uppställda målen. I den yttersta cirkeln finns de 

ekonomiska aspekterna – samhällsnivån. Att detta illustreras som 

en yttre cirkel är att tydliggöra att de ekonomiska aspekterna inte 

primärt låg i utvärderingsuppdraget, men samtidigt är omslutande 

för hela det mobila teamets existens. Ingen verksamhet bedriven 

med skattemedel kan försvaras utan att hänsyn tas till både demokrativärden 

och ekonomivärden (Lundquist 1998). 

11

11 

9.6.1 triangulering 

Med datatriangulering menas att flera olika datakällor har använts 

i en studie för att studera ett fenomen (Vedung 1998). I detta fall 

har det mobila teamets verksamhet studerats utifrån de olika 

källor (datatriangulering) som beskrivs i modellen ovan, dessutom 

har en form av metodtriangulering även utnyttjats eftersom både 

statistiska data, ekonomiska data och intervjuer vävts samman i 

analysarbetet. Motivet för trianguleringen är att få en allsidig bild 

av fenomenet. 

9.6.2 datainsamlingsproblem 

Att intervjua äldre patienter och närstående är utmanande. Samtidigt 

som patient- och närståendeperspektivet är ovärderligt 

för att hitta uppfattningar om det mobila teamets betydelse för 

dem som verksamheten är till för så är det en mycket skör grupp. 

Många av patienterna har varit både gamla till åren och även lidit 

av flera sjukdomar. Till detta kommer att man som patient och 

närstående befinner sig i en beroendesituation. För att underlätta 

dessa problem har intervjuerna företrädesvis skett i hemmiljö och 

utvärderaren har inte tillhört verksamheten. 

När det gäller intervjuer med medarbetare uppstår andra problem. 

Här handlar det mer om problem som att få tillträde och 

tid för intervjuer. Ett annat problem kan röra trovärdigheten i 

medarbetares utsagor. Även här ses en beroendeställning men 

av annat slag, bl.a. genom att det kan finnas lojalitetsband mellan 

kollegor. Grundinställningen har dock varit att lita på uttalanden 

i intervjuerna. 

Det statistiska underlaget har bestått av två delar. I det ena fallet 

har sjuksköterskorna i det mobila teamet registrerat patienterna. 

Tanken med denna registrering är att den kan utgöra en grund för 

fortlöpande uppföljning av patienterna. Den andra delen är data 

som inhämtats från Landstingets ledningsstöd. Det har inte alltid 

varit lätt att erhålla dessa data då registreringen inte har funnits 

tillgänglig.

9.6.3 trovärdighet och överförbarhet 

Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet har ofta en position 

som vetenskapens heliga treenighet (Kvale 1997). Begreppen används 

ibland för att diskvalificera kvalitativ forskning, genom att resultat- 

en inte ses som tillförlitliga. Ibland möts dessa ståndpunkter genom 

ignorans och avfärdande som förtryckande positivistiska begrepp. 

Ett sätt att undvika denna polarisering är att i stället tala om trovärdighet 

och överförbarhet i resultaten. Då handlar validitet mer 

om frågan om man verkligen studerar det fenomen som var avsett 

att tolkas (Thomsson 2002). Det är då avhängigt av förmågan att 

kontrollera, ifrågasätta och tolka resultaten. 

För att utvärderingen ska vara trovärdig behöver resultaten vara 

välgrundade och hållbara för kritisk granskning och för att möjliggöra 

det behöver tillvägagångssättet belysas i utvärderingen. 

I denna utvärdering har huvudsyftet varit att öka förståelsen för 

det mobila teamets betydelse för patienter, närstående och verksamhet. 

Det handlar alltså inte om att bevisa något som sedan 

kan generaliseras till andra verksamheter. Tolkningen ska vara 

logisk och möjlig att förstå, så att läsaren ska kunna följa med i 

argumentationen. Resultatet av utvärderingen kan aldrig vara en 

modell som kan generaliseras till andra verksamheter eftersom 

varje situation till viss del är unik. Däremot kan utvärderingen 

lyfta fram vissa strukturer som kan överföras i nya sammanhang. 

Ambitionen är att studien ska ha en sådan bredd att den ger en 

ökad förståelse för det mobila teamets verksamhet så att läsare och 

beslutsfattare kan använda den i nya situationer. 

115

116

eferenSer 

Ahrenfelt, B. (2001). Förändring som tillstånd: Att leda förändrings- och 

utvecklingsarbete I företag och organisation. Lund: Studentlitteratur. 

Augustinsson, S. & Richard, E. (2007). Balancing and bridgebuilding 

with difficulties… In: In Tension between Organization an 

Profession. Professionals in Nordic Public Service. (pp 227-2 5) Lund: 

Nordic Academic Press. 

Arman, R. (2008). Att skapa en röd tråd i en grå zon. Utvärdering av 

samverkansprojektet Äldrecentrum i Härlanda/Örgryte. Göteborg: 

FoU i Väst. 

Brodin, H. & Andersson, A. (1998). Hälsoekonomins grunder. Lund: 

Studentlitteratur. 

Dahlberg, M. & Vedung, E. (2001). Demokrati och brukarutvärdering. 

Lund: Studentlitteratur. 

Delander & Niklasson (1987). Metoder för evalueringar av arbetsmarknadspolitik. 

NAUT-rapport 1987: . Köpenhamn: Nordisk Ministerråd. 

Eriksson, B.G., Karlsson, PÅ. (2008). Att utvärdera välfärdsarbete. 

Stockholm: Gothia Förlag. 

Gille-Östberg H. m.fl. (2006). Skapandet av ett Äldreteam knutet till 

Handengeriatriken. Stockholms läns landsting: Slutrapport Handengeriatriken. 

Gurner, U. & Thorslund, M. (200 ). Dirigent saknas i vård och omsorg 

för äldre. Stockolm: Bokförlaget Natur och Kultur. 

Gurner, U. m.fl. (2006). Styckevis och delt. Hur fungerar nformationsöverföringen 

och läkemedelshanteringen för utskrivningsklara multisjuka 

i Enskede-Årsta, Norrtälje och Huddinge. Stockholm: Rapporter/Stiftelsen 

Stockholms läns Äldrecentrum 2006:7. 

117

118 

Hagman, L. (2007). Äldrevårdcentralen i Solna. Intervjuer med personal 

och samverkanspartners. Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum 

rapport 2007:15. 

Hammarström, G. (2007). ”Jag vet inte vad som händer!” Multisjuka 

och multisviktande äldres erfarenheter av hälso- och sjukvård i Uppsala. 

Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. 

Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1991). Forskningsmetodik : om kvalitativa 

och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur. 

Jacobsen, D. I. & Thorsvik, J. (2002). Hur moderna organisationer fungerar. 

Lund: Studentlitteratur. 

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 

Lundahl, C. & Öquist, O. (2002). Idén om en helhet. Utvärde-ring på 

systemteoretisk grund. Lund: Studentlitteratur. 

Lundquist, L. (1998). Demokratins väktare: ämbetsmännen och vårt 

offentliga etos. Lund: Studentlitteratur. 

Merriam, S. B. (199 ). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. 

Nilsson, T. & Ljunggren, G. (2006). Utvärdering av Akutteam för äldre inom 

Brommageriatriken. Centrum för Gerontologi och Hälsoekonomi. 

Nilsson ,T. (2006). Utvärdering av förstärkta läkarinsatser till patienter inom 

hemsjukvården i Sigtuna kommun FLIS-projektet. Centrum för Gerontologi 

och Hälsoekonomi. 

Nilsson, T. m.fl. (2008). Erfarenhetsåterföring avseende fyra äldreteam inom 

Stockholms läns landsting. Stockholms läns landsting Forum för kunskap 

och gemensam utveckling. 

Pincus, I. (1997). Män som hindrar och män som främjar jämställdhetsarbete. 

I: SOU 1997:11 Jónasdóttir A.G. (red.) Styrsystem och jämställdhet. 

Institutioner i förändring och könsmaktens framtid (s.1 8-178) Stockholm: 

Fritze.

Roland, A. (2007). Mobil doktor i Kalmar. Utvärdering av projektet Mobil 

doktori Landstinget i Kalmar län 2006-2007. Lidingö: Anna M Roland 

Konsult (AMR Konsult). 

SFS (200 : 60). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. 

Siöström, B. (2007). Projektplan Förstärkt läkartillgång i särskilt boende 

Verksamhetsår:2008-2009. Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning 

Region Skåne, Primärvården Skåne sydväst. 

Socialstyrelsen (2006). Hur tas äldre patienter om hand på akutmottagning. 

En nationell verksamhetstillsyn. Artikelnummer 2006-109-20. 

Stockholm: Socialstyrelsen. 

Socialstyrelsen (2008a). Hemsjukvård i förändring. En kartläggning 

av hemsjukvården i Sverige och förslag till indikatorer. Artikelnr 2008- 

126-59 Stockholm: Socialstyrelsen. 

Socialstyrelsen (2008b). Äldre – Vård och omsorg år 2007. Kommunala 

insatser enligt socialstjänstlagen samt hälso- och sjukvårdlagen. 

Hämtat från:2008-09-19 

Svensson, L. & von Otter, C. (2001). Projektarbete: teori och praktik: 

med sagan om diamanten som sprängdes. Stockholm: Santérus 

förlag. 

Sveriges Kommuner och Landsting (2007). Aktuellt på äldreområdet 

2007. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. 

Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Öppna jämförelser 2008. 

Vård och omsorg om äldre. Hämtat från:2008-12-29 

Söderström, M. (2005). Ledning och ledarskap i multiprofessionella 

organisationer (MPO) Synopsis. Aktuell forskning för statsförvaltningen 

nr 10. 

Sörensdotter, R. (2006. ”Det bästa som hänt”. En utvärdering av äldreteamet 

på Avesta vårdcentral. Falun: Dalarnas forskningsråd, arbetsrapport 

2006. 

119

120 

Thomsson, H. (2002). Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur. 

Vedung, E. (1998). Utvärdering i politik och förvaltning. Lund: Studentlitteratur. 

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk/ 

samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. 

Weurlander (2007). Trygghet och omsorg. Äldreenheten i Nynäs vård. 

Stiftelsen Stpckholms läns äldrecentrum rapport 2007:1 . 

Wikström, E. (2005). Inflytandets paradoxer. Möjligheter och hinder för 

självbestämmande och inflytande i hemtjänsten. Licentiatavhandling. 

Växjö: Samhällsvetenskapliga institutionen, Växjö universitet. 

Wikström, E.(2007). Linnea i Linneaprojektet. FoU-rapport 2007:5. 

Växjö: FoU Välfärd i Södra Småland. 

Wånell, S-E. (2007). Vård och omsorg i samverkan mellan huvudmännen. 

En sammanställning av Äldrecentrums studier under en tjugoårsperiod 

om konsten att forma helhetslösningar Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum 

rapport 2007:16 

Øvretveit, J. (2001) Metoder för utvärdering av hälso- och sjukvård och 

organisationsförändringar. Lund: Studentlitteratur. 

övriga källor 

Uppsala – Birgitta Mogård, Verksamhetschef för hemvårdsenheten 

inkl. den mobile doktorn.Telefonsamtal 22 oktober 2008. 

Landstinget Sörmland – Deluppföljning av projekt Mobil läkare i 

Södra länsdelen. 2006-11-08. 

Nationalencyklopedin. Hämtat från:2008-09-15 

Forskningsetiska rådet, ansökan om beslut 2007-10-17. ”Akutteam 

för äldre boende i Växjö kommun” Beslutsnummer 9/2007.

Frekvenstabeller patientdata 

Avser perioden 2007-09-01 – 2008-11-30 

Bilaga 1 

1. Antal patienter per månad som har haft kontakt respektive fått hembesök av det mobila teamet 

hembesök Kontakter utöver Hembesök och 

hembesök kontakter 

07-sep 18 4 22 

07-okt 38 5 43 

07-nov 31 2 33 

07-dec 22 5 27 

08-jan 35 8 43 

08-feb 34 16 50 

08-mar 48 11 59 

08-apr 44 4 48 

08-maj 33 7 40 

08-jun 31 12 43 

08-jul 29 3 32 

08-aug 29 14 43 

08-sep 38 2 40 

08-okt 36 17 53 

08-nov 23 6 29 

Totalt 489 116 605 

2. Kön 

Antal Andel % 

Kvinnor 376 62,1 

Män 229 37,9 

Totalt 605 100 

3. Patienternas ålder 

Antal Andel % 

- 64 år 9 1,5 

65 – 69 år 13 2,1 

70 – 74 år 51 8,4 

75 – 79 år 85 14,0 

80 – 84 år 173 28,6 

85 – 89 år 168 27,8 

90 - 106 17,5 


4. Boende 

Antal Andel % 

Ordinärt boende 428 70,7 

Särskilt boende 176 29,1 

Totalt 

Bortfall: 1 

604 100 

1 

121

122 

5. Mobila teamets hembesök samt alternativ till hembesök 

Antal Andel % 

Hembesök 489 81 

Hänvisar till VC 31 5,1 

Akutmottagning 25 4,1 

Ej möjligt för teamet 14 2,3 

För ung 10 1,6 

Fel kommun 7 1,2 

Telefonkontakt 7 1,2 

Råder ambulans 4 0,7 

Kontakt DSK/BH 3 0,5 

Hänvisning psykiatri 3 0,5 

Vårdgivare avbokat 3 0,5 

Hänvisning utegrupp 2 0,3 

Hänvisning vårdavdelning 2 0,3 

Oklar hänvisning 5 0,8 


6. Remittent 

Antal Andel % 

Sjukvårdsrådgivningen 89 14,7 

DSK vårdcentral 45 7,4 

DL vårdcentral 19 3,1 

DL jourläkarcentral 19 3,1 

Kommunsjuksköterska 385 63,7 

Akutmottagningen 8 1,3 

SSK Utegruppen 14 2,3 

SSK CLV 14 2,3 

Rådgivningsteamet 2 0,3 

Ambulansen 9 1,5 

Bortfall 1 - 


7. Tidpunkter för larm till teamet 

Antal Andel % 

Fm 1, 08.00 – 10.14 220 37,4 

Fm 2, 10.15 – 12.29 204 34,7 

Em 1, 12.30 – 14.44 107 18,2 

Em 2, 14.45 – 17.00 57 9,7 


Bortfall: 17 

8. Tidsåtgång från larm till besök 

Antal Andel % 

0-15 min 21 4,4 

16-30 min 121 25,6 

31 – 45 min 105 22,2 

46-60 min 69 14,6 

61- 120 min 106 22,5 

121-180 min 32 6,8 

Mer än 3 timmar 18 3,8 


Bortfall 17 

2

9. Hembesökets varaktighet 

Antal Andel % 

0-15 min 12 2,5 

16-30 min 116 23,9 

31-45 min 197 40,6 

46-60 min 124 25,6 

61-120 min 34 7,0 

121-180 min 2 0,4 

Totalt 

Bortfall: 4 

485 100 

10. Från besök tills patienten fått en plats på avdelning 

(Obs! gäller endast patienter som blivit inlagda) 

Antal Andel % 

0-15 min 0 0 

16-30 min 4 2,6 

31-45 min 4 2,6 

46-60 min 24 15,9 

61-120 min 78 51,7 

121-180 min 31 20,5 

Mer än 3 timmar 10 6,6 


Bortfall: 16 

11. Teammedlemmar vid hembesöket 

Antal Andel % 

Läkare 1 0,2 

Läkare, SSK 162 33,1 

Läkare, SSK, AT 234 47,9 

Läkare, SSK, SG 87 17,8 

Läkare, SSK, Dietist 5 1,0 


12. Dietistens kontakter 

Antal Andel % 

Ingen kontakt 457 93,5 

Besök tillsammans med teamet 5 1,0 

Besök inneliggande 6 1,2 

Eget hembesök 2 0,4 

Eget hembesök och 

telefonkontakt 

6 1,2 

Egen telefonkontakt 13 2,7 


13. Klassificering av vårdåtaganden 

Antal Andel 

Aktivitet 91 18,6 

Andning/cirkulation 223 45,6 

Elimination 36 7,4 

Geriatrisk allmänbedömning 53 10,8 

Konfusion 11 2,2 

Läkemedelsrelaterade problem 2 0,4 

Nutrition 6 1,2 

Smärta 67 13,7 


3 

12

12 

14. Patienter som fått förändrade sociala insatser 

Antal Andel % 

Ja 60 12,3 

Nej 429 87,7 


15. Distriktsarbetsterapeut/sjukgymnast inkopplad 

Antal Andel % 

Ja 101 16,7 

Nej 504 83,3 


16. Tidigare etablerad kontakt med vårdcentral (Obs! Måste kollas med Maria) 

Antal Andel % 

VC Centrum 93 19,2 

VC Teleborg 72 14,9 

VC Hovshaga 72 14,9 

VC Birka 124 25,7 

VC Strandbjörket 42 8,7 

VC Dalbo 21 4,3 

VC Rottne 12 2,5 

VC Braås 7 1,4 

VC Lammhult 13 2,7 

VC Ingelstad 12 2,5 

Har ingen VC-tillhörighet 17 3,1 

Annan VC 4 - 


17. Tidigare etablerad kontakt med kommunen 

Antal Andel % 

Har tidigare kontakt med kommunen 365 74,6 

Har inte tidigare kontakt med kommunen 124 25,4 


18. Inlagd avdelning/kvar hemma efter hembesöket 

Antal Andel % 

Kvar hemma 315 64,4 

Inlagd på avdelning 13 97 19,8 

Inlagd på avdelning 17 14 2,9 

Inlagd på övriga avdelningar 45 9,2 

Inlagd intagningsavdelning 11 2,2 

Till akutmottagningen 6 1,2 

Till korttidsvård kommunen 1 0,2 


19. Uppföljning dag 1 

Kvar hemma 

Antal 

284 

Akutmottagningen 5 

Inlagd vårdavdelning 28 

Nytt besök av teamet 1 

Avliden 2 

Hembesök akutgeriatrik 1 

Totalt gjorda uppföljningar 321 

4

20. Uppföljning dag 7 

Kvar hemma 

Antal 

233 

Akutmottagningen 0 

Inlagd vårdavdelning 29 

Nytt besök av teamet 5 

Avliden 16 

Övrigt (läkarkont., svarar ej, ingn 

uppföljn.) 

6 

Totalt gjorda uppföljningar 289 

21. Flera kontakter med det mobila teamet 

Antal Andel % 

Ja 112 18,5 

Nej 493 81,5 


22. Transportsätt till lasarettet för patienter som ska till akutmottagningen eller lasarettet 

Antal Andel % 

Ambulans 62 51,7 

Liggande transport 22 18,3 

Sjukresa 25 20,8 

Anhörig 11 9,2 


(Observera att transportsätt endast är registrerat från 1 januari 2008) 

5 

125

Bilaga 2 

En sammanfattande jämförelse mellan liknande verksamheter 

Förkortningar i tabellen: ASIH= Avancerad sjukvård i hemmet, SSK=sjuksaköterska, 

DSK=distriktssköterska, AT=arbetsterapeut, SG=sjukgymnast, VC=vårdcentral, PAL=patientansvarig 

läkare, Vb=Vårdbiträde, USK=undersköterska, DL=Distriktsläkare 

Län 

Verksamhet 


Brommageriatriken 

Spec.läkare, SSK, paramed vb 


FLIS-projektet 

Akutläkare 


Vårdtjänst för äldre - 

Äldretjänst i Sigtuna, Sollentuna 

och Upplands Väsby 

Läkare och SSK 

(bedömningsteam) 


Äldrevårdcentralen i Solna 

verksamhetschef/proj.ledare 

samordnare. 

Läkare, SSK 


Äldreteam för Kungsholmen och 

Östermalm 

Läkare, DSK, 

tillgång till AT/SG 

126 

Huvudsakliga mål 

och syften 

Minska besök på 

akutmott, förstärka 

tillgänglighet, tidigt 

omhändertagande, 

snabba insatser. 

Ge tillgång till 

läkarbesök i hemmet 

och bedömning av 

optimal vårdnivå 

vid akut medicinska 

besvär. 

Att ge vård och 

behandling i 

hemmet under en 

avgränsad tid, 

därefter åter till PAL 

och vårdcentral. Mål 

bla att undvika 

besök på akutmott. 

och inläggn. på 

akutsjukhus samt 

underlätta 

utskrivning. 

En vårdcentral för 

äldre, 

Med fokus på öppen 

geriatrisk 

verksamhet. 

Läkaren kan 

remittera (utan 

beslut av BH, till 2 

av kommunens 

korttidspl.) 

Att överta det 

primära 

vårdansvaret för 

vissa äldre i behov 

av särskilda och 

frekventa sjukvårdsoch 

rehab. insatser. 

och samtidigt 

minska behovet av 

sjukhusvård och 

Målgrupp 

Huvudsakliga uppgifter 

För boende inom 

betjäningsområdet. 

Hembesök som alternativ 

till besök på akutmott. 

Inskrivna i hemsjukv. som 

med svårighet kan ta sig 

till VC. Hembesök när 

husläkare ej kan, råd till 

ssk. 

Patienter i ordinärt boende 

i de tre kommunerna som 

pga ålder, sjukdom och 

allmän skröplighet endast 

med svårighet kan ta sig 

till VC. 

Multisjuk/multisvikt 75 +, 

ord. boende i Solna som 

valt att lista sig, samt 65+ 

med kompl. Demensprobl. 

Bygger på en stegvis 

utökning av målgrupp och 

uppdrag. 

75+ bo i eget boende i 

området ha vårdats vid 

minst 3 tillfällen under det 

senaste året. 

Patienter skrivs in i teamet. 

Projekt/permanent 

Utvärdering/Källa 

Start 2004, blev 

permanentad efter 

1år. Numera är 

verksamheten 

nedlagd. 

Nilsson T & 

Ljunggren G (2006) 

7 mars 2005-30 april 

2006 Nilsson T 

(2006) 

Efter projektet har 

verksamheten 

utvecklats från 

Vårdtjänst (se 

nedan) 

Start maj 2006. 

Tjänst är 

upphandlad tom 

20100430, då 

svårighet att 

rekrytera pat. 

återgick man till en 

form som är en 

utveckling av FLISprojektet 

(se ovan). 

Nilsson T m.fl 

(2008) 

Inrättades våren 

2006. Avtal 

förlängdes till maj 

2008 lades därefter 

ned. 

Hagman L (2007) 

Wånell S E (2007) 

Start mitten av år 

2002. Fick färre 

inskrivna än 

beräknat. Teamet 

bedömdes som 

kostsamt och 

avvecklades därför 

innan det var 

möjligt att utläsa 

effekter 

6


Turboprojektet i Vaxholm 

Läkare, DSK, BH, senare även 

Vb. 


Äldreteam Nynäshamn, 

äldreenhet Nynäshamn - Nynäs 

vård 

(Nynäs vård driver geriatrisk 

vård för Nynäshamns 

äldrebefolkn: basal 

hemsjukvård, ASIH, 

äldreenhet) 

Geriatriker, kurator, SG, AT, 

SSK 


Äldreteam knutet till 

Handengeriatriken 

SSK, Läkare, paramed. ingår 

inte utan hämtas från 

primärvården 


Äldreteam Huddinge 

Multiprofessionellt team 

Projektled. Läkare, SSK, USK. 

Formaliserat samarbete med 

BH, AT, SG, logopedsyn- och 

hörselinstruktör, dietist vb 

Uppsala län 

Hemvårdsenheten för äldre och 

mobil doktor 

Verksamhetschef, Läkare, 

Kommunal SSK, apotekare, 

dietist, sekr. 

Hembesök görs tillsammans 

med sjuksköterska från 

slutenvård. Hjalmarsson I 

(2003) 


Bland annat att öka 

antal hembesök, för 

att uppnå ökad 

trygghet. 

Kommunen skulle få 

optimalt stöd från 

primärvården. 

Att ge trygghet för 

äldre personer i eget 

boende som har 

långvariga 

omfattande och 

sammansatta 

vårdbehov. Att 

undvika besök på 

akutmottagningar 

och inläggningar på 

akutsjukhus. 

Öka medicinsk 

trygghet och 

säkerhet i hemmet. 

Minska antal 

vårdtillfällen. 

Målet är trygghet, 

helhet, kontinuitet, 

tillgänglighet dygnet 

runt. 

Öka hembesök av 

läkare 

Förbättra 

samordning 

Lt/Kommun, 

förbättra 

läkemedelshantering 

Minska antal besök 

på akutmottagn. öka 

möjlighet till 

kvarboende 

Att skapa god 

tillgänglighet och 

hög kontinuitet för 

en ökad trygghet för 

äldre och deras 

anhöriga. 

En sammanhållen 

organisation för 

läkarinsatser till 

Två team vid en 

husläkarmott. som fick 

huvudansvar för 75+. 

Veckomöten, direktlinje 

till husläkarmott. pers. 

65+ boende i ordinärt 

boende med vissa 

inskrivningskriterier. 

Äldreteam som övergick i 

en äldreenhet. Patienter 

skrivs in och erbjuds 

mottagningsbesök, 

hembesök och 

hemsjukvård, hela dygnet. 

”Tisdagsträffar” för 

inskrivna patienter. 

Pat. skrivs in. Dagtid, 

övrig tid samtal med SSK 

på akutgeriatrisk avd. 

Jourtid har ASIH ansvar 

för akuta hembesök. 

Akutbesök i hemmet av 

SSK. Vid planerade besök 

är även läkare ofta med. 

Äldre personer i ordinärt 

boende som har 

omfattande och 

sammansatt vård- och 

omsorgsbehov samt något 

av följande: 

- Svårt eller omöjligt att ta 

sig till husläkarmott. 

- Återkommande behov av 

snabb med. bedömning 

- Behov av hemrehab. 

Sjuka 65 +. Personer som 

behöver en fast läkare som 

är mobil. Pat. listas till 

hemvårdsenheten i stället 

för husläkaren. 

Den mobila doktorn finns 

kvar och har 

dagjouransvar för 

patienter boende i 

Start 2000. Projektet 

permanentades, 

men var 

personberoende och 

överlevde inte pers. 

förändringar på 

husläkarmott. 


Start 2003 med 

försök att införa 

äldreteam. 2004 tog 

Nynäs vård även 

över ansvaret för all 

hemsjukvård. Det 

fanns 8 inskrivna 

patienter 2007. 

Weurlander (2007) 


Start sept 2005. Dec. 

2007 fanns 40 

inskrivna patienter. 

Är numera en 

integrerad del av 

Handengeriatriken. 

Nilsson T m.fl. 

(2008) 

Samarbetsprojekt 

mellan ASIH 

Långbro Park, 

kommunens 

hemtjänst, 

hemrehabilitering 

och Stortorps 

Äldrecentrum. 

Treårigt projekt 

med start april 

2007. I dec. 2007 

hade teamet 17 

inskrivna pat. Det 

har varit trögt att 

rekrytera pat. 

Start med ”mobil 

doktor” febr 2000. 

Som ett andra steg 

utvecklades 

Hemvårdsenheten 

okt 2006. Senast juni 

2009 ska 

verksamhetens 

utveckling 

redovisas till hälso- 

7 

127

kommunen. äldre med stora och 

omfattande 

vårdbehov i ordinärt 

och särskilt boende. 

Sörmlands län 

Mobil läkare i Södra länsdelen 

(Mobila teamet i Nyköping) 

Läkare (spec. komp.), har 

utvecklats till att även 

inkludera SSK. Planeras att 

integreras i ASIH. (mobil 

läkare i ASIH) 

Östergötlands län 

Hemsjukvård i samverkan 

• vårdresurskoordinator, 

• Äldrevårdsteam och 

• Äldremottagning 

Läkare, SSK, USK, 

paramedicinare, BH 

Kronobergs län 

Akutteam för äldre i Växjö 

kommun 

Läkare (geriatriker), SSK, AT, 

SG, dietist 

Kalmar län 

Mobil doktor i Landstinget i 

Kalmar län 

(Endast södra Kalmar län) 

Läkare 

Blekinge län 

Projekt Sigbritt 

SSK (Sigbrittsjuksköterska) på 


Skåne 

Förstärkt läkartillgång i ordinärt 

boende verksamhetsår: 2008-2009 

Läkare 

128 

Att minska antal 

besök på akutmott, 

och minska 

inläggningar. Man 

vill förbättra 

omhändertagande 

av äldre personer. 

Resurser samlas 

runt pat. 

En kontaktväg. Öka 

trygghet och 

kontinuitet 

Helhetssyn 

Patienter kan 

direktinskrivas till 

vårdavdelning 

Ersätta besök på 

akutmottagning för 

att förhindra 

onödiga 

inläggningar 

Att avhjälpa enklare 

åkommor och 

därmed undvika 

besök på 

akutmottagning. 

Att synliggöra äldre 

multisjuka och ge 

dem hög prioritet på 

akutmottagningen. 

Att förbättra 

vårdsituationen och 

därmed få ett bättre 

flöde och en kortare 

vårdtid inom 

slutenvården. 

Bättre kvalitet 

genom ökad 

trygghet för äldre i 

ordinärt boende 

kommunen som inte är 

listade. 

Mycket palliativ vård. 

Multisviktande 65+ som 

bedömts av SSK, inte kan 

ta sig till läkarmott., 

primärvårdens hembesök 

har uteslutits. Akuta och 

planerade insatser för pat i 

ASIH. Ska inte ersätta DL 

hembesök. Med. rådgivn. 

till SSK. Palliativa pat. har 

hög prioritet. 

Äldre multisjuka med 

komplexa vård- och 

omsorgsbehov. Pat listas 

på äldremott. för kortare 

eller längre tid. Remiss 

från distriktsläkare. 

Mottagningsbesök 

hembesök, jourbesök. 

Alla 65 + i Växjö kommun. 

Mobilt team som gör 

hembesök som inte ska 

ersätta allmänläkarens 

hembesök 

Multisjuka äldre över 65 

år, spec. inom 

hemsjukvård och palliativ 

vård. 

Akuta hembesök 

Äldre multisjuka på 


SSK sammanställer 

information till läkare. 

Patienten får ligga i säng, 

erbjuds mat och dryck och 

får specifik omvårdnad. 

Om möjligt samordnas 

insatser för återgång till 

hemmet. 

Samtliga 65+ som har 

hemtjänst och/eller 

hemsjukvård. Läkare från 

primärvården som gör 

oplanerade hembesök 

och 

sjukvårdsstyrelsen. 

Hammarström G 

(2007) 

Start sept 2005, 

projektet utvecklats 

över tid och 

beräknas vara 

integrerad i ASIH 1 

sept 2009. 

Deluppföljning 

finns 

November 2006. 

Rapport under 

arbete och beräknas 

vara klar i 

december 2008. 

Projektstart 1 sept 

2007. Projektet 

pågår och kommer 

att fortsätta år 2009. 

(föreliggande 

utvärdering) 

Start jan 2006 . 

Projektet avslutades 

i dec 2007 med 

motivering för få 

hembesök och ej 

förväntade 

besparingar. 

Roland A (2007) 

Projekt som pågår 

fram tom 2009. 

Planerad 

utvärdering hösten 

2009. 

Projektstart 1 jan 

2008. Verksamheten 

ska ev. 

permanentas som 

reguljär verksamhet 

8

Västra Götaland 

Samverkansprojektet 

äldrecentrum i Härlanda/Örgryte 

Läkare, SSK, socionom 

(socionomerna uteslöts under 

projekttiden) 

Västra Götaland 

Mobil doktor 

(Uddevalla – Orust) 

Primärvården i Fyrbodal 

Dalarna 

Äldreteamet på Avesta 

vårdcentral 

Läkare, DSK, USK, AT, SG 

Gävleborg 

Äldreteam i Gävle 

Från hälsocentral: 

DSK,AT,SG,familjeläkare vb 

Från kommunen: 

BH, verks.chef, repr. USK 

Från sjukhus: 

Geriatriker 

Till teamen kan 

kopplas:kurator. Logoped mfl. 

Öka trygghet för 

äldre, stöd i 

hemmet, minska 

onödiga akutbesök, 

samverkan för att 

förhindra 

gränsproblem 

Erbjuda hembesök 

till patienter som 

inte kan komma till 

VC. Ska vara 

husläkarens 

förlängda arm. Den 

mobile doktorn gör 

egna hembesök men 

vanligen är 

kommunens SSK 

med eller särskilt 

utsedd äldre-SSK 

Ansvarsfördelning 

som ger bästa 

möjliga kvalitet, 

patientfokus, 

arbete i vårdkedjor. 

Långsiktigt mål är 

att skapa en 

äldrevårdcentral 

Äldreteam bildas på 

varje hälsocentral i 

kommunen. Mål att 

hitta gemensamma 

samverkansformer 

där vård och omsorg 

ska bedrivas på rätt 

nivå, rätt omfattning 

och rätt plats. 

tillsammans med ordinarie 

ansvarig sjuksköt. från 

hemsjukvården. Även 

rådgivning. 

65 + utan hemsjukvård. 

Råd och stöd, hembesök 

Februari 2007 utökas 

målgruppen till alla 65+. 

Alla 65 + inom geografiskt 

område som inte kan 

komma till VC. I realiteten 

är personerna betydligt 

äldre och har en komplex 

situation 

Vid starten alla 78 + som 

saknade fast läkarkontakt, 

efterhand koncentration 

kring multisjuka. 

Hembesöken viktiga 

(gäller samtliga 

yrkeskategorier) 

Pat. får ett inledande 

läkarbesök, akuttider varje 

dag. 

Multisjuka/multisviktande 

äldre 75+ med 

sammansatta komplexa 

och/eller snabbt 

föränderliga vård- och 

omsorgsbehov. 

Svea: Samarbete i 

Vården för multisjuka 

äldre med Empati och 

Ansvar 

i primärvården. Ev. 

utökas till 

oplanerade 

hembesök i 

särskilda boenden. 

Ska utvärderas efter 

projekttidens slut 

Siöström B (2007) 

Start 2004, 

utvärdering pågick 

knappt två år från 

2005. Blev en 

ordinarie 

paraplyorganisation 

2007, där teamet 

fortsatte sitt arbete 

vid sidan om andra 

med mål att öka 

trygghet. 

Arman R (2008) 

Start dec 2007, 

tvåårigt projekt. 

Kontinuerlig 

uppföljning av 

patientstatistik 

Dahl Rigmor – PPpresentation 

Start 1/9 2005, 

sedan 2007 är det en 

ordinarie 

verksamhet. 

Start 1/9 2007. Ett 

treårigt 

samverkansavtal. 

Extern utvärdering 

planerad. 

Jämtland Målet att den Personer 65 + boende i Start 20 september 

9 

129

Mobil läkare Landstinget 

Jämtland och Östersunds 

kommun 

Västerbotten 

Geriatriskt öppenvårdsteam 

Chef, Läkare, SSK, USK, SG, 

AT, Kurator 

1 0 

enskilde och dennes 

anhöriga ska känna 

trygghet, undvika 

onödiga 

sjukhusvistelser, 

motverka besök på 

akutmott. samt öka 

trygghet för medarb. 

i vårdteamet. 

Syfte att 

uppskjuta/förhindra 

inläggning på 

sjukhus genom att 

åtgärda problem på 

ett tidigt stadium. 

Samt att möjliggöra 

tidigare utskrivning 

från sjukhus genom 

att slutföra påbörjad 

behandling och 

träning i patientens 

hem. Om behov kan 

patienten läggas in 

direkt utan att 

passera akutmott. 

Östersunds kommun med 

stora och sammansatta 

vårdbehov i ordinärt eller 

särskilt boende samt för 

personer som har svårt att 

ta sig till hälsocentral, inkl 

de med LSS. DL gör 

hembesök. 

65 + Multisviktande. 

Patienten ska ha behov av 

kontakt med fler än en 

profession från teamet. 

Patienterna skrivs in från 

geriatriken eller andra 

vårdavdelningar och från 

tre av kommunens 

vårdcentraler. 

Arbetar i hemmet (akut 

och planerat) hos äldre 

personer med 

multisviktproblematik som 

har behov av geriatrisk 

kompetens. 

2007 Projekt som 

ska pågå till 

dec.2008 Troligen 

kvar även 2009. En 

utvärdering är 

planerad. 

Ingår i ordinarie 

verksamhet sedan 

2006. Planerar egen 

utvärdering 

10

1 1

1 2

Mobila teamet för äldre 

När äldre och sköra personer med akuta hälsoproblem kommer till 

länssjukvårdens akutmottagningar läggs de ofta in på sjukhus trots 

att problemet hade kunnat lösas i hemmiljön. Det finns många olika 

projekt i landet som har försökt bemöta denna problematik, varav det 

mobila teamet i Växjö är ett exempel. Teamet, som består av geriatriker, 

sjuksköterska och paramedicinare, erbjuder akuta hembesök 

för äldre som ett alternativ till akutmottagningsbesök. 

Denna rapport är en utvärdering av teamets verksamhet under dess 

första 15 månader och bygger på både patientstatistik och intervjuer. 

I utvärderingen uppger både patienter och närstående att hembesöken 

varit betydelsefulla ur bland annat trygghetssynpunkt. Teamet 

arbetar i riktning mot de uppsatta målen där man bland annat kan 

se att hembesöket leder till betydligt färre inläggningar än vad ett 

besök på akutmottagningen gör. 

Ekonomiskt har verksamheten varit dyrare om den endast ersatt besök 

på akutmottagningen, däremot blir det en vinst om hänsyn tas 

till reducerade inläggningar. Trots att verksamheten endast funnits 

drygt ett år kan rapporten visa många erfarenheter från verksamheten 

som bör tas tillvara i beslut om fortsatt utveckling av stöd för äldre 

som är i behov av akut hjälp. 

FoU Välfärd i Södra Småland ger ut rapporter och skrifter kring utvecklingsprojekt, 

utvärderingar m.m. till självkostnadspris. Förteckning 

över rapporterna finns på vår hemsida www.fouviss.se. 

Beställ rapporter, meddelanden och förteckning via 

e-post: info@fouviss.se eller 

FoU Välfärd i Södra Småland 

Sigfridsvägen 5, Box 1223, 351 12 VÄXJÖ 

Tel 0470-59 22 80. Fax 0470-58 64 55. 

 

 

 

 

 

FoU-rapport – FoU Välfärd i Södra Småland 

ISSN 1653-9133 

400 ex. Tryckeri Emile, Växjö 2009

Mobila teamet för äldre - FoU Välfärd

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?