Förstudie Samiskt Resurscentrum
Förstudie Samiskt Resurscentrum Förstudie Samiskt Resurscentrum
Förstudie Samiskt Resurscentrum Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind Maj-november 2011
- Page 2 and 3: 2 Slutrapport Innehåll Inledning 3
- Page 4 and 5: 4 Syfte med förstudien Undersöka
- Page 6 and 7: 6 Resultat Intervjuer med samiska k
- Page 8 and 9: 8 Samiska kvinnor berättar ”Unde
- Page 10 and 11: 10 Ekonomiska behov Förbättringsp
- Page 12 and 13: Statistik och beslutsunderlag Samet
- Page 14 and 15: 14 Slutsatser Krasamling bland frä
- Page 16 and 17: Flera driver företag inom ”kultu
- Page 18 and 19: Resurser för Samiskt entreprenörs
- Page 20 and 21: 20 Syfte Samiskt Resurscentrum Syet
- Page 22 and 23: Strategiskt arbete Sammanställa b
- Page 24 and 25: 24 Slutord Denna förstudie visar t
- Page 26 and 27: 26 Visit Sápmi - är en satsning p
- Page 28 and 29: Connect /Connect Sápmi CONNECT Nor
- Page 30 and 31: Connect /Connect Sápmi CONNECT Nor
- Page 32 and 33: Connect /Connect Sápmi CONNECT Nor
- Page 34 and 35: Connect /Connect Sápmi CONNECT Nor
- Page 36: Bilaga 2
<strong>Förstudie</strong><br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
Pia Huuva, Erika Unnes & Ellacarin Blind<br />
Maj-november 2011
2<br />
Slutrapport<br />
Innehåll<br />
Inledning 3<br />
Syfte med förstudien 4<br />
Bakgrund/problemanalys 4<br />
Resultat 6<br />
Samiska kvinnor berättar 8<br />
Enkät om <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> 9<br />
Reflektioner och slutsatser 11<br />
Slutsatser 14<br />
Resurser för <strong>Samiskt</strong> entreprenörskap som<br />
det ser ut idag 17<br />
Resurser för <strong>Samiskt</strong> entreprenörskap<br />
för framtiden 18<br />
Samisk utveckling 18<br />
Syfte <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> 20<br />
Mål <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> 20<br />
Formförslag <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> 21<br />
Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete<br />
kring samiskt jämställdhets- och näringslivsutveckling 21<br />
Strategiskt arbete 22<br />
Grupper, kunskapsbehov och resurser 22<br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> – Förslag på aktiviteter 23<br />
Slutord 24<br />
Appendix 25<br />
© Svenska Samernas Riksförbund, Magasinsgatan 7, 903 27 UMEÅ<br />
tel 090-14 11 80, fax 090-12 45 64, e-post ssr@sapmi.se<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
Inledning<br />
I dagsläget nns inget samiskt resurscentrum<br />
(RC) för samekvinnor i Sverige.<br />
SSR, Svenska Samernas Riksförbund har<br />
sedan 2008 drivit en rad projekt inom ramen<br />
för Främja kvinnors företagande.<br />
Företagande samekvinnor har tidigare ej<br />
varit en prioriterad målgrupp inom SSR:s<br />
verksamhet beroende på att SSR inte ha<br />
tid eller resurser att prioritera idérika och<br />
företagsamma samiska kvinnor. I och med<br />
projektet “Främja kvinnors företagande”<br />
ansökte och beviljades SSR medel som<br />
möjliggjort era aärsutvecklingsprojekt<br />
för samiska kvinnor i Norrbotten, Bästerbotten<br />
och Jämtland under åren 2008-<br />
2010.<br />
Projekten har varit framgångsrika och eerfrågan<br />
på projektaktivitetet har ökat år<br />
från år. Inom ramen för dessa projekt har<br />
bristen på statistik kring samiska kvinnors<br />
företagande varit påtaglig. I dagslägt vet vi<br />
inte hur många samiska kvinnor som driver<br />
företag, inom vilka branscher och vilka<br />
behov dom har. Detta har SSR upplevt som<br />
en brist och därför kontaktade SSR Priorum/Winnet<br />
Norrbotten (Regionalt resusrcentrum<br />
i Norrbotten) som i sin övergripande<br />
ansökan la in en delansökan om att<br />
göra en förstudie för ett samisk resurscentrum.<br />
<strong>Förstudie</strong>n ”<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong>”<br />
beviljades medel.<br />
SSR har gett uppdrag till Pia Huuva och<br />
Erika Unnes att genomföra förstudien.<br />
Syet med studien har varit att undersöka<br />
förutsättningarna för att starta ett<br />
samisk resursentrum för samiska kvinnor<br />
i Sverige. De övergripande frågorna har<br />
varit:<br />
1. Behövs ett <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> för<br />
samiska kvinnor?<br />
2. Finns det förutsättningar att starta ett<br />
resurscentrum för samekvinnor?<br />
Frågan har i denna förstudie ställts till<br />
ett hundratal personer; samiska kvinnor,<br />
näringshandläggare, projektledare, banktjänsteman,<br />
verksamhetsledare, skribenter,<br />
aärsrådgivare med era.<br />
De esta av de tillfrågade är eniga om att<br />
ett <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> behövs och<br />
skulle vara en eektiv och bra lösning för<br />
att utveckla och stärka samiska kvinnors<br />
företagande och jämställdhet.<br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong>; ett ”fyrtorn” som<br />
sprider ljus och signalerar när det är fara å<br />
färde...<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se<br />
3
4<br />
Syfte med förstudien<br />
Undersöka intresset för ett <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
samt synliggöra rådande strukturer,<br />
attityder och problemställningar<br />
kring jämställdhet, tillväxt och entreprenörskap<br />
för samiska kvinnor.<br />
Frågeställningar<br />
<strong>Förstudie</strong>n har utgått från ett antal<br />
frågeställningar;<br />
-Hur ser samiska kvinnors/företagares<br />
villkor ut?<br />
-Skiljer det mellan samiska och svenska<br />
kvinnor/företag?<br />
-Attityder och bemötande samiska kvinnor/företagare<br />
vid kontakter med företags-<br />
rådgivare, handläggare kommuner och<br />
länsstyrelser, banktjänstemän etc.<br />
-Statistik, fakta och beslutsunderlag<br />
Metoder och genomförande<br />
Djupintervjuer med ca 25 samekvinnor<br />
från Syd-, Lule- och Nordsamiskt område<br />
+ boende i Stockholm och Göteborg<br />
(intervjuer o sammanställning<br />
maj-september 2011)<br />
Enkät utskickad till ca 90 samiska<br />
kvinnor i hela Sverige (juni-september<br />
2011)<br />
Kontakter, möten och samtal med<br />
”främjar- och kunskapsorganisationer”<br />
samt projekt/projektägare; SSR, Sami<br />
Duodji, Ávki AB, Gaaltije, Visit Sápmi,<br />
<strong>Samiskt</strong> Innovations-centrum Arjeplog<br />
samt ALMI Nord, Connect Norr,<br />
Coompanion, Entreprenörcentrum<br />
Norrbotten, Priorum och Winnet Norrbotten<br />
(juni-oktober 2011)<br />
Läsa, bearbeta och sammanställa enkätsvar,<br />
intervjuer, samtal och kunskaper<br />
från verkligheten (oktober 2011)<br />
Kontakter och möten med ”främjar-<br />
och kunskapsorganisationer” och<br />
projektägare: SSR Svenska Samernas<br />
Riksförbund, Sami Duodji, Ávki AB,<br />
Gaaltije, Visit Sápmi, Renlycka, Innovationscentrum<br />
Arjeplog, Sáminuorra<br />
(ungdomsförbund). ALMI Nord, Connect<br />
Norr, Entreprenörcentrum Norrbotten,<br />
Priorum, Winnet Norrbotten<br />
(juni-oktober 2011)<br />
Slutrapportskrivning; bearbeta material,<br />
läsa och sammanställa enkätsvar,<br />
intervjuer, samtal och kunskaper från<br />
verkligheten. Besvara frågeställningar,<br />
sammanfatta problematik, hinder<br />
och möjligheter. Analys och förslag på<br />
möjliga scenarion (oktober-november<br />
2011)<br />
Bakgrund/problemanalys<br />
Strukturer och normer<br />
”Jämställdhetsproblematiken är ett strukturellt<br />
problem där männen är normen.<br />
Maktstrukturerna nns kvar så länge ingen<br />
arbetar för att förändra dem. Även i det<br />
samiska samhället diskuteras frågan om<br />
kvinnors och mäns lika rättigheter.<br />
De samiska rättigheterna har hela tiden<br />
minskat. Betesmarker har försvunnit till<br />
följd av skogsbrukets utbredning och vattenkrasutbyggnader<br />
mm. Förutsättningarna<br />
har ändrats för de samer som livnärt<br />
sig på renskötsel, jakt, ske, slöjd och<br />
småbruk. Där både män och kvinnor tidigare<br />
ha sin försörjning är det främst<br />
kvinnorna som fått söka sig andra försörjningsmöjligheter.<br />
Samiska kvinnor har reducerats till ex-<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se
trakra inom sin kultur istället för att räknas<br />
som aktiva utövare. I takt med att renskötseln<br />
mekaniserats och industrialiserats<br />
har den blivit ett mansdominerat yrke.<br />
Idag bedrivs renskötsel i stor utsträckning<br />
av män.<br />
Många samiska kvinnor förvärvsarbetar<br />
för att stärka upp familjens ekonomi, samtidigt<br />
som de bär ett stort ansvar i familjeföretaget.<br />
Samiska kvinnor kan ha svårt att agera utifrån<br />
positionen som same och samtidigt<br />
som kvinna. I många situationer måste<br />
kvinnorna underordna sig som kvinnor<br />
för att istället betona sin samiskhet. Det<br />
kan förklara varför det inte funnits en stark<br />
samisk kvinnorörelse. Kvinnor har i första<br />
hand agerat som samer för övergripande<br />
samiska mål. Detta medför att den samiska<br />
kvinnan själv bidrar till sin marginalisering<br />
och upprätthåller den underordnade<br />
positionen i samhället”<br />
Källa: Rapport Regeringsuppdraget ”En särskild satsning<br />
för att stärka samiska kvinnors ställning i samhället”<br />
(IJ2008/490/DISK)<br />
Sametingets jämställdhetsprogram<br />
2004 antog Sametingets plenum ett jämställdhetsprogram<br />
med era konkreta mål.<br />
Fram till 2013 ska Sametingets plenum ha<br />
en jämn könsfördelning.<br />
Sametinget skriver på sin webbplats att<br />
”det samiska samhället blir inte jämställt<br />
så länge som det uppfattas som ett hot<br />
mot det samiska kollektivet att ifrågasätta<br />
rådande strukturer. För en förändring behövs<br />
ett synliggörande av rådande strukturer<br />
och attityder. Dessutom krävs ett<br />
personligt ansvarstagande att själv förändra<br />
detta. Då kan det bli mer jämställdhet<br />
mellan män och kvinnor och därmed ett<br />
mer hållbart samhälle. ”<br />
Den samiska kvinnans roll<br />
Det samiska samhället har idag anpassat sig<br />
till det svenska samhället då det handlar om<br />
moderna tekniska hjälpmedel. Den tekniska<br />
utvecklingen har påverkat kvinnorollen i<br />
det samiska samhället till att bli en understödjande<br />
funktion. Inom samebyarna är<br />
det fortfarande väldigt få kvinnor som är<br />
ordföranden. Enligt en analys år 2008* av<br />
de 51 samebyarna i Sápmi fanns endast en<br />
kvinnlig ordförande, nu nns det tre.<br />
Detsamma gäller renskötseln som är väldigt<br />
mansdominerad. Av de aktiva renskötarna<br />
är det 15% kvinnor och 85% män. (142<br />
kvinnor och 777 män). Renstammen innehas<br />
av 8% kvinnor och 92% män. Av<br />
renägarna är 38% kvinnor och 62% män.<br />
Förklaringen kan ligga i den tidigare men<br />
också gällande lagstiningen som har gjort<br />
att kvinnor många gånger helt försvunnit<br />
från de samiska sammanhangen. Det kan<br />
också nnas andra förklaringar som ligger i<br />
en folklig modell där kvinnor blivit marginaliserade.<br />
Värderingar, attityder och rådande normer<br />
kan ha påverkat kvinnans roll i det samiska<br />
samhället.<br />
Sametingets näringspolitiska program<br />
Sametinget antog ett näringspolitiskt program<br />
(2006) där det står att det övergripande<br />
målet för samiskt näringsliv är att<br />
det samiska näringslivet ska var en stark<br />
partner i landsbygdsutvecklingen samt<br />
ge mervärde till det regionala och lokala<br />
näringslivet. Samtidigt måste lönsamheten<br />
i de samiska näringarna öka med er företagare.<br />
*Källa: www.samer.se 2011 nns tre kvinnliga ordförande i de 51<br />
samebyarna (Vittangi skoggsameby, Vilhelmina Norra, Jinjevaerie)<br />
Källa: Sametingets Näringspolitiska program http://www.sametinget.se/1143<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se<br />
5
6<br />
Resultat<br />
Intervjuer med samiska kvinnor (och en<br />
man)<br />
”När man säger samiskt företagande så<br />
tänker alla på traditionell slöjd, renskötsel<br />
och ällvandring, de tänker inte på nyskapande<br />
och design. Men mycket händer ju<br />
där hela tiden. I Norge fanns konkurranse,<br />
tävlingar och utställningar man kunde vara<br />
med på, om man inte vann ck man ändå<br />
en hel del marknadsföring. Var nns de<br />
plattformarna i Sverige? De nns säkert,<br />
men jag vet inte var.”<br />
”Jag har varit i kontakt med de esta, Bolagsverket,<br />
Skatteverket, ALMI företagspartner,<br />
<strong>Resurscentrum</strong> för kvinnor för<br />
10-15 år sen. Jag har gått på alla kurser<br />
man kan gå och varit med i många, många<br />
projekt. Idag är jag allergisk mot projekt.<br />
Vips är de borta. Jag har inte sett något<br />
varaktigt, de varar i 2-3 år och sen är de<br />
slut. Jag är en egennyttig företagare som<br />
vill ha koll på varenda krona”<br />
”I många fall förstår aktörerna inte så<br />
mycket om villkoren och förutsättningarna.<br />
Halva tiden går åt till att förklara, sen<br />
har man blivit så mycket kompis och det<br />
har blivit samisk consulting. När personen<br />
ska förklara för nästa funkar det inte på<br />
grund av osäkerhet och det hela havererar.<br />
Den lösning jag ser är att ta in samiska<br />
konsulter. Ett annat problem är att det<br />
saknas statistik för samiskt företagande. Då<br />
är det svårt att påvisa betydelsen på lokal,<br />
regional och nationell nivå av vårt företagande.<br />
Många lever i glesbygd och bidrar<br />
helt och fult till den lokala ekonomin i<br />
kommunerna. Men det är svårt att särskilja<br />
utan hamnar lätt under kulturutövanden<br />
när det handlar om företagande”<br />
”Jag har enskild rma och har på vägen varit<br />
i kontakt med bland annat SSR, Skatteverket,<br />
Entreprenörscentrum, Strukturum,<br />
Arbetsförmedlingen och Tillväxtverket. I<br />
det perspektivet är det bara SSR som har<br />
tänkt på villkoren att vara både samisk och<br />
kvinna”<br />
”Jag har startat en enskild rma och det jag<br />
vill bli bemött av är att man tror på idéer.<br />
Jag mötte en svår handläggare på Arbetsförmedlingen<br />
som jag behövde övertyga,<br />
men jag hade hört innan att han var svår”<br />
”Det tar ett tag innan man lär sig. SSR:s<br />
projekt var jättebra, jag hade hjälp och stöd<br />
hela tiden. Sami Duodje har också hjälpt<br />
mig mycket. Man behöver hjälp på vägen<br />
och inte bara i starten”<br />
”När man är ny behöver man rådgivning<br />
och komma in i nätverk”<br />
”Ett samiskt starta eget bidrag utan begränsning<br />
över län och kommun, gör ju<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se<br />
Foto: Pia Huuva
Foto: Pia Huuva<br />
detta med satt starta eget intressant. Billiga<br />
lokaler där man kan jobba tillsammans<br />
under en uppstartsfas är en annan idé då<br />
många börjar ensamma och på så vis sitter<br />
man inte ensam och får andra nyföretagare<br />
som kollegor”<br />
Det som skulle stimulera mig att komma<br />
vidare är dialog med en företagscoach som<br />
kan hjälpa mig att få lite nya synvinklar.<br />
Kontakten skulle löpa över längre tid och<br />
med uppföljning. Helt enkelt en aärsutvecklare.<br />
Desstuom saknar jag korta, intensiva<br />
och konkreta specialkurser”<br />
”<strong>Samiskt</strong> informationscenter var ett ly.<br />
Som samisk företagare får man många<br />
frågor och man vill vara trevlig och hjälpa,<br />
men man måste tjäna pengar också. Nu<br />
kan man lätt hänvisa dem till www.samer.<br />
se”<br />
En manlig röst, handläggare för samiskt<br />
företagande Gällivare<br />
Jag jobbar med att hjälpa de som ska starta<br />
företag på ett praktiskt och konkret plan.<br />
Jag är oast den första aktören de träar<br />
och jag hjälper till med medelsansöknin-<br />
gar för företag och projekt. // Jag har inte<br />
hört så mycket om de blivit bemötta med<br />
förståelse, men jag märker själv av att jag<br />
får förklara vad det samiska handlar om<br />
även på olika nivå och högt upp i organisationer.<br />
Det är oa öppna och intresserade.<br />
De har många olika branscher och näringar<br />
att hålla sig uppdaterade i.<br />
Källa: Djupintervjuer ”Tio kvinnors röster” Om villkoren och<br />
behoven som kvinnlig samisk företagare och entreprenör. Om<br />
möten med aktörer som har till uppgi att främja företagande och<br />
entreprenörskap på lokal, regional och nationell nivå. Erika Unnes,<br />
juni-juli 2011. (Bilaga 1)<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se<br />
Foto: Pia Huuva<br />
7
8<br />
Samiska kvinnor berättar<br />
”Under våren 2010 sökte jag och kom in på<br />
Connect Sápmi. Företagsutvecklingsprogram<br />
för samiska kvinnor som utfördes av<br />
Connect Norr för SSR:s räkning. Upplägget<br />
var att ge deltagarna en genomgång av olika<br />
planer och nödvändiga aärsdokument (Affärsidé,<br />
marknadsplan strategier, ekonomiska<br />
kalkyler mm) och att förbereda kvinnor för<br />
entreprenörskap. Gruppen bestod av samiska<br />
kvinnor som stod i begrepp att starta företag<br />
och kvinnor som hade drivit företag några år.<br />
Träarna genomfördes på olika platser i<br />
Sápmi. Deltagarna var från Idre i söder till<br />
Kiruna i norr. Första träen genomfördes i<br />
Jokkmokk; presentation av idéer osv. Redan<br />
då kommer uttalandet från projektledaren<br />
som ifrågasätter det samiska i företaget.<br />
“Varför måste det vara samiska företag?” Vi<br />
deltagare hamnar i en situation där vi tvingas<br />
försvara den etniska delen. Något oväntat,<br />
när deltagarna är SAMISKA kvinnor. Jag tror<br />
att frågan var avsedd att motivera varför vi<br />
deltagare sa: “Jag är en samisk kvinna, jag<br />
driver ett samiskt företag, jag har samiska<br />
produkter” etc. Frågan ck inte deltagarna att<br />
reektera över detta, utan vi hamnade istället<br />
i en försvars-position.<br />
Så fortsatte det varje trä. Deltagarna kände<br />
sig obekväma med att diskutera och problematisera<br />
etnicitet i det som vi uppfattade<br />
som samisk kontext, miljö och sammanhang.<br />
Vi deltagare blev oa uppmanade att göra<br />
information om samer och Sápmi till en<br />
produkt i våra företag på grund av att ”Folk<br />
vet så lite om samerna”. Vi deltagare kände<br />
oss rätt trötta på kravet om att ”sälja” samisk<br />
information, eersom det inte var det vi<br />
fokuserade på som företagare.<br />
Den ständiga frågan var: Varför vill samiska<br />
företag bara göra aärer med varandra? Ar-<br />
gumentet för denna fråga (av projektledare)<br />
var: Det nns inget sätt att tjäna pengar genom<br />
att bara vara med varandra och det uppfattas<br />
av omvärlden som att vi vill avskärma<br />
oss.<br />
Det kulminerade under en trä där det talades<br />
om renskötsel i Sverige. Projektledaren<br />
beskrev renen som ett dumt djur och samiska<br />
renskötare som lata, dumma och oengagerade<br />
som håller sig för sig själva i egen ock<br />
och näring.<br />
Dessa uttalanden innebar att halva gruppen<br />
föll ifrån och uttryckte misstro mot projektledarens<br />
uppdrag kring samisk företagsutveckling.<br />
Väldigt konstigt att samiska företag<br />
utsätts för att förklara det samiska samhället<br />
och näringslivet på ett sätt som inte är stimulerande<br />
för deras egen företagsamhet.<br />
Jag var en av dem som kontaktade SSR och<br />
påpekade detta under projekttiden. Jag var<br />
också en av de fem (av 12) som fullföljde<br />
Connect Sápmi:s program under våren och<br />
hösten 2010.<br />
För egen del, vill jag ge en ge en bild och<br />
reektion kring samiskt företagande:<br />
Jag tror att samiska företag snabbt bör komma<br />
bort från bara lokala kunder och satsa<br />
regionalt och nationellt. Lokalt, på kommunal<br />
nivå, hindrar oa både andra företag och<br />
kommunal näringslivsutveckling för samer<br />
och samiska företag. Utvecklingen sker på<br />
deras villkor. Okunskapen om det samiska<br />
samhället och näringslivet är stor på lokal/<br />
kommunal nivå. Samiska företag måste därför<br />
lägga onödigt mycket tid på att förklara<br />
de enklaste sakerna i och kring Sápmi och<br />
förblir “privat” men gratis informatör snarare<br />
än en innovatör och samhällsaktör.”<br />
Källa: Berättelser från samiska kvinnor med anledning av frågor kring<br />
attitider och strukturer kring samiskt företagande. Pia Huuva affärsrådgivare<br />
Samiska kvinnors företagande 2008-2010, Indigee 2010-<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se
Enkät om <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
Utdrag från enkätsammanställning (Genomförd juni-september 2011)<br />
Förtroendeuppdrag<br />
Kontakt med aktörer<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se<br />
9
10<br />
Ekonomiska behov<br />
Förbättringspotential<br />
Källa: Enkät ”<strong>Samiskt</strong> resurscentrum” Distribuerad till 99<br />
samiska kvinnor, juni 2011. Enkätfrågor kring entreprenörskap,<br />
attityder och bemötande, utvecklingsbehov samt förbättringspotential.<br />
Svarsfrekvens 26 st. Erika Unnes, juniseptember<br />
2011. (Bilaga 2)<br />
Magasingatan 7 7 · 903 · 903 27 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 · +46(0)90-14 11 11 80 80 · www.sapmi.se · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
· info@sapmi.se
Reflektioner och slutsatser<br />
Kring skillnader, attityder, statistik och utvecklingsbehov<br />
utifrån intervjuer, enkätsvar<br />
och samtal med samiska kvinnor<br />
Skillnader och attityder<br />
Företagandets regelverk är lika för alla<br />
företagare oavsett kulturell eller etnisk tillhörighet.<br />
Däremot kan villkoren för en svensk- och<br />
en samisk företagare skilja sig mycket.<br />
Många samiska kvinnor berättar om<br />
möten med företrädare och handläggare<br />
på rådgivningsorganisationer, kommuner,<br />
länsstyrelser, mm. som ha förutfattade<br />
meningar eller helt enkelt inte ha tillräckliga<br />
kunskaper om samer, deras livsvillkor<br />
och kultur.<br />
Att bli bemött med bristande engagemang<br />
och/eller misstro gynnar varken samhällsutveckling<br />
eller entreprenörskap.<br />
”Man måste vara mer exibel när man lever<br />
med eller bredvid ett renskötselföretag.<br />
Det är ju ett familjeföretag, så alla runt<br />
eller i företaget ställer upp när det behövs.<br />
Då får det egna företaget prioriteras ner.<br />
Renskötseln går först.<br />
Om människor i ”strukturerna” inte har<br />
insikt eller sätter sig in i hur det funkar så<br />
får man antingen ägna en massa tid och<br />
energi till att förklara eller så vill man bara<br />
ge upp. Man tänker, är det nån idé?!<br />
Jag har träat folk från Almi, en var jättebra<br />
och lärde ut sin kunskap, men gick inte<br />
in på djupet. En annan (ekonom) förstod<br />
inte alls mina visioner och produkter - och<br />
ville nog inte det heller. Eer det mötet<br />
tänkte jag att det var lika bra att sluta. När<br />
det kändes som värst träade och pratade<br />
jag med en rådgivare som var insatt i det<br />
samiska och ck mig att se möjligheterna<br />
igen. Det var några år sedan och eer det<br />
har jag och mitt företag utvecklats mycket.<br />
Det övergripande och allmänna kan alla ge<br />
men när det behövs mer individuellt och<br />
specikt blir det svårt när rådgivaren inte<br />
är insatt i det ”samiska”. Det blir inte realistiska<br />
råd eller förslag. Då tappar man lätt<br />
tron på både sig själv och sin verksamhet.<br />
Är min idé värd att satsa på, vem kan man<br />
gå till, vem kan man verkligen få hjälp<br />
av?!!<br />
Tuare och hårdare attityd mot samer på<br />
era nivåer verkar förekomma oare i<br />
Västerbotten och Jämtland än i Norrbotten.<br />
”Vem törs man gå till för att få hjälp och<br />
råd med sitt företag, när man vet att det<br />
sitter en person som är släkt med ”andra<br />
sidan” (markägarna) på motsatt sida av<br />
skrivbordet”<br />
”Jag vill utveckla och satsa på mitt företag<br />
men då måste jag sätta barnen på dagis,<br />
det känns hemskt att lämna dem där! Personalen<br />
behandlar inte alltid ”lappungarna”<br />
på samma sätt som de andra barnen”<br />
Källa: Samtal med samiska kvinnor. Pia Huuva aärsrådgivare<br />
Samiska kvinnors företagande 2008-2010, Indigee 2010-<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
11
Statistik och beslutsunderlag<br />
Sametingets statistik över samiskt näringsliv,<br />
t.ex vad och hur många samiska kvinnor<br />
som driver företag, var företaget är<br />
registrerat, omsättning, inriktning etc nns<br />
inte att få fram idag. Det är över huvud<br />
taget svårt att ta fram näringslivsfakta och<br />
beslutsunderlag för samisk företagsutveckling<br />
då det inte nns SNI-koder för samiska<br />
näringar.<br />
Avsaknad av relevant statistik och beslutsunderlag<br />
är i första hand ett hot mot<br />
tillväxt och ökat entreprenörskap. Den<br />
statistik som inte nns syns inte. Felaktiga<br />
och obentliga underlag skapar en skev<br />
verklighet på alla nivåer av tillväxtplanering<br />
och är också ett sätt att marginalisera<br />
samiska kvinnor och samiska näringar.<br />
Om beslutande strukturer inte kan få fram<br />
tillräckliga data som underlag - är risken<br />
stor att satsningar bordläggs eller avslås.<br />
Orsak till avsaknaden av statistik sägs vara<br />
brist på resurser och strukturella beslut.<br />
I aktuell statistik från 2008 framkommer<br />
det att i Sverige så gick 1,8 av 1 000<br />
enskilda rmor ägda av män i konkurs.<br />
Motsvarande andel för kvinnorna var 0,7<br />
av 1000 enskilda rmor.<br />
Källa: På tal om kvinnor och män i Norrbotten. (Länsstyrelsen<br />
Norrbotten)<br />
12<br />
Utvecklingsbehov<br />
Info om företagsstöd<br />
Nätverk och hjälp att hitta samarbetspartners,<br />
leverantörer och producenter<br />
Plattformar som arrangerar tävlingar<br />
och utställningar; ger bra mf - vem?<br />
Synliggöra - Marknadsföring; annonsering<br />
lokalt vad man har råd med<br />
Återförsäljare (hellre än kommissionsförsäljning)och<br />
kompetensutveckling<br />
inom Sälj & Marknadsföring, ”gerillamarknadsföring”<br />
- med små medel<br />
Gemensamma plattformar och säljkanaler,<br />
webshop (Shop in Sápmi är en)<br />
visa upp och marknadsföra och mera<br />
koll på och kunskaper om Sociala medier<br />
-<br />
Mer kapacitet; anställa, köpa tjänster<br />
(hemsida, bokföring, marknadsföring)<br />
Företagsinriktade projekt för de som<br />
har företag (särskilja från de som inte<br />
har företag ännu/nyföretagare) nätverka<br />
med de som kan mer - för att lära mig<br />
av dem<br />
Inspirationsträar; nätverka, få input av<br />
konstnär, designer, produktutveckling -<br />
nya grejer,<br />
Mediaträning; kontakter och kunskaper<br />
Företagarskola i samebyarna för att<br />
träna upp roller som ordförande,<br />
sekreterare och styrelseuppdrag, skriva<br />
anföranden, yttranden, svara på remisser,<br />
hålla tal<br />
Uppdatering om utvecklingskanaler<br />
och prylar<br />
Mentor, coach, bollplank som stöd, dialog<br />
med företagscoach få nya synvinklar<br />
- kontakt över längre tid och med<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
uppföljning,<br />
Strategisk ekonomisk planering,<br />
Prissättning<br />
Hjälp med att skriva ansökningar - te.x<br />
för investeringar<br />
Lokal att hyra in sig i<br />
Kortkurser i bokföring, marknadsföring,<br />
korta och konkreta<br />
Skatter, moms, deklarera<br />
<strong>Samiskt</strong> infocenter i Stockholm - sprida<br />
info, knyta kontakter. lobba och vara en<br />
arena/plattform<br />
Statistik för att påvisa behov på alla<br />
nivåer. Kan inte idag särskilja i statisktiken<br />
vad samiska företag tillför<br />
Källa: Samtal med SSR, Sametinget och samiska kvinnor. Pia<br />
Huuva<br />
Förslag till tidpunkt för träar och seminarier<br />
mm (sammanfattning från intervjuer)<br />
Ej januari och sommarmånader (juliaug)<br />
Augusti, oktober, maj och juni OK<br />
Januari, februari, maj, oktober OK<br />
vinterhalvåret OK (oktober-maj)<br />
Ej högsommar<br />
Ej november-december och sommaren<br />
Närmare Södra Sápmi ibland om det är<br />
kortare kurser<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
13
14<br />
Slutsatser<br />
Krasamling bland främjare<br />
Vid samtal och träar med en rad samiska<br />
och övriga aktörer, organisationer och<br />
projekt har representanter för dessa nästan<br />
samstämmigt uttalat sig om att det bästa<br />
skulle vara att ta ett samlat grepp och lägga<br />
ut riktingen för ett brett gemensamt huvudspår<br />
vad gäller hur man skall tackla<br />
och förändra attityder i samhället och i de<br />
poltiska- och beslutande strukturerna, jobba<br />
med jämställdhet, entreprenörskap och<br />
tillväxt för samiska kvinnor (och män).<br />
Det föreslås också från era håll att krasamla<br />
och ta vara på all den kompetens som<br />
nns, inte minst bland unga välutbildade<br />
samer.<br />
Strategier för framtiden<br />
Vid samtal och träar med samiska kvinnor<br />
sägs att;<br />
”Någon” måste ta ansvaret och stafettpinnen<br />
för den framtida samiska utvecklingen.<br />
Inte bara på den politiska arenan utan även<br />
i vardagen för företagandet och företagarna.<br />
Ett samiskt resurscentrum skulle kunna<br />
driva vår sak och göra våra röster hörda”<br />
”Med ett <strong>Samiskt</strong> resurscentrum skulle vi<br />
kunna vara med och påverka själva, och<br />
säga vad vi vill och behöver. Nu får vi ta<br />
emot smulorna och förväntas sitta nöjda.<br />
// Nej det nns ingen framtid om vi inte<br />
får till det här!”<br />
Strategier eerlyses, för hur man skall utveckla<br />
nya och ”gamla” samiska näringar<br />
och företag - med respekt för språk, kultur<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
och tradition och samiska kvinnors situation.<br />
”Vi vet ju vart vi vill, men vet alla<br />
beslutsfattare det? // Hur kan de veta det<br />
när de inte har frågat oss?”<br />
Tydlighet<br />
Det måste bli tydligare och enklare för de<br />
samiska kvinnorna - att veta vem som gör<br />
vad och för vem.<br />
”Det borde nnas en stor samisk anslagstavla<br />
där alla projekt och aktiveter kunde<br />
synas samtidigt.” Jag vet ju inte var och<br />
när det är dags att gå in och titta på alla<br />
hemsidor. Det är bara turen att jag har fått<br />
veta om aktiveter som jag varit med i. Det<br />
verkar inte nnas nån som håller i spakarna,<br />
det duttas lite här och där. Och startas<br />
hela tiden nytt. Varför kan man inte hålla<br />
på ett tag så det blir färdigt, och göra den<br />
bra?!<br />
De samiska kvinnorna som är målgruppen<br />
känner sig förvirrade av olika korta projekt<br />
som de uppfattar överlappar varandra,<br />
håller på kort tid och spretar åt olika håll.<br />
Birgen - överlevnads- och nödvändighetsföretagande<br />
(Birgen = överleva, saN)<br />
Samiska företagares drivkra är sällan<br />
vinstmaximering. De vill överleva.<br />
Många av de samiska kvinnor som<br />
medverkat i denna förstudie driver små<br />
företag, de är eldsjälar som kämpar på<br />
och brinner för att bevara och värna det<br />
samiska; kultur, hantverk, språk, traditoner<br />
och livet kring renen. För sin egen<br />
och sina barn och barnbarns skull.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
15
Flera driver företag inom ”kulturella”<br />
näringar; duodji, hantverk, modern samisk<br />
design mm andra om än färre, bedriver<br />
renskötselföretag oa i kombination med<br />
turism eller matproduktion och förädling.<br />
Dålig lönsamhet och ekonomiska problem<br />
är vardag för många samiska företagare.<br />
Annat som påverkar företagandet negativt<br />
är ojämställda lagar och strukturella hinder.<br />
Rennäringslagen säger att en sameby inte<br />
får ägna sig åt någon annan ekonomisk<br />
verksamhet än renskötsel.<br />
Det betyder att en sameby inte kan starta<br />
en skecamp, hotell eller något annan<br />
verksamhet som skulle kunna ge samebyns<br />
kvinnor arbete. En del samebyar har startat<br />
ekonomiska föreningar vid sidan av samebyn<br />
som t.ex bedriver uthyrning av stugor.<br />
Det innebär en dubbel administration för<br />
samebyn. Detta är enligt SSR:s uppfattning<br />
en förlegad lagstining som bör moderniseras.<br />
16<br />
Ett annat exempel: En ung kvinna äger ett<br />
renskötselföretag, renarna har ett värde<br />
som ska beskattas. När denna företagare på<br />
banken hänvisar till sitt ”varluager” (som i<br />
skattehänseende har ett värde) som säkerhet<br />
för investeringar, har varulagret inte<br />
längre samma värde. Renar duger inte som<br />
säkerhet för fastigheter eller fordon.<br />
Detta är ett problem som inte är tillräckligt<br />
uppmärksammat och som gör det extra<br />
svårt för en renägande samisk kvinna att<br />
starta företag.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
Resurser för <strong>Samiskt</strong> entreprenörskap som det ser ut idag<br />
1) Många korta projekt drivs av ertal aktörer lokalt och regionalt (Ex. kommunala<br />
näringslivsorganisationer, föreningar m)<br />
POSITIVT: lokal förankring, kort väg till ”kunden” (de kvinnor projektet ”betjänar”)<br />
aktiviteter i grupp, skapar lokala nätverk.<br />
NEGATIVT: korta projekt, ringa samordning med andra projekt, sällan del av långsiktig<br />
strategi, sällan uppföljning och individuell rådgivning, samiska deltagare möts<br />
ibland av nervärderande attityder vid ”mixade träar” med svenska kvinnor beroende<br />
på var i landet de bor.<br />
2) Fler/färre aktörer bedriver kortare och längre samiska- och/eller allmänna aärsutvecklingsprojekt<br />
regionalt och nationellt.<br />
POSITIVT: lokal och regional förankring, viss samverkan mellan aktörer och projekt,<br />
kort väg till ”kunden”, skapar möten och gränsöverskridande nätverk, lättare att intressera<br />
press och media om innehåll och resultat och därmed möjlighet att påverka<br />
strukturer. ”Cirkelliknande” aktiveter och innehåll med få träar, passar samiska kvinnor<br />
med familj, arbete, involverade i renskötsel eller eget företagande etc. Viss individuell<br />
rådgivning och uppföljning.<br />
NEGATIVT: korta projekt, samiska deltagare möts ibland av nervärderande attityder<br />
vid ”mixade träar” beroende på var i landet de bor.<br />
”Samisk identitet” (Bildcollage skapat under Kreativ verkstad Jokkmokk maj 2010)<br />
17
Resurser för <strong>Samiskt</strong> entreprenörskap för<br />
framtiden<br />
<strong>Samiskt</strong> Resurs Centrum initieras och ges<br />
legitimitet och resurser som säkerställer tillväxt<br />
och utveckling för samiska kvinnor.<br />
SRC samlar erfarenhet och kompetens och<br />
bedriver strategisk och långsiktig ordinarie<br />
verksamhet regionalt och nationellt samt<br />
internationellt erfarenhetsutbyte med andra<br />
urfolksorganisationer kring jämställdhet och<br />
tillväxtfrågor.<br />
POSITIVT: Samverkan och förankring på<br />
alla nivåer. ”En-dörr-in” (<strong>Samiskt</strong> Resurs-<br />
Centrum=Nod) generar eektiv och god<br />
dialog mellan ”kunden och kunskapen”.<br />
Genom överenskommelser och samverkan<br />
med ordinarie främjar- och kunskapssystem<br />
(samiska och övriga) får kunden/<br />
samiska kvinnor snabbt rätt information,<br />
råd och hjälp i olika situationer. SRC tar<br />
tillvara kompetenser, skapar mötesplatser,<br />
tillhandahåller allmän och specik individuell<br />
rådgivning, genomför gruppaktiveteter,<br />
studieresor, seminarier, kortare och längre<br />
kurser/utbildningar kring specika ämnen<br />
som främjar idé- och innovations-utveckling,<br />
entreprenörskap och jämställdhet. SRC<br />
ger kunskap om hinder och möjligheter<br />
till beslutsfattare på alla nivåer. SRC tar ett<br />
långsiktigt strategiskt grepp för att påverka<br />
strukturer, kommunicera hinder och möjligheter,<br />
agerar remissinstans mm. SRC: ordinarie<br />
verksamhet och utvecklingsprojekt<br />
ger kostnadseektivitet, samordningsvinster,<br />
kompetensbank, långsiktig plan och ett samlat<br />
grepp<br />
NEGATIVT: Kan uppfattas som konkurrerande<br />
verksamhet av projektägare/aktörer<br />
som vill driva eller ansöker om ”egna” projekt<br />
med samisk prol som riktar sig till<br />
samma målgrupp; samiska kvinnor.<br />
18<br />
Samisk utveckling (Se även Appendix)<br />
SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska<br />
Samernas Riksförbund<br />
SSR bildades i Jokkmokk 1950, men redan<br />
1918 höll samerna sitt första landsmöte i<br />
Östersund.<br />
SSR är en politisk obunden intresseorganisation<br />
för rennäringen och samiska<br />
näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens<br />
sye är att tillvarata och främja<br />
de svenska samernas ekonomiska, sociala,<br />
rättsliga, administrativa och kulturella<br />
intressen med särskild hänsyn till renskötseln<br />
och dess binäringars fortbestånd och<br />
sunda utveckling.<br />
SSR är ett demokratiskt organ och representerar<br />
samer anslutna till samebyar eller<br />
sameföreningar<br />
Svenska Samernas Riksförbund, har drivit<br />
ett ertal jämställdhetsprojekt; “På lika<br />
villkor i Sápmi” (2003-2006) och samebyutvecklingsprojekten<br />
”Jeanoe” och<br />
”Gaesjie” (2006-2007)<br />
Projekt<br />
Under aärsutvecklingsprojekt ”Samiska<br />
kvinnors företagande” som pågick under<br />
tre år (2008-2010) genomfördes en rad<br />
aktiviteter riktade till samekvinnor i Norrbotten,<br />
Västerbotten och Jämtland som<br />
drev företag eller hade planer på att starta<br />
företag.<br />
Projektet var mycket uppskattat av målgruppen<br />
som tidigare inte varit en prioriterad<br />
målgrupp i något sammanhang.<br />
De deltagande företagarna eerlyste mer<br />
individuell rådgivning, aärsutveckling/<br />
bollplank och mentorskap, nätverkande<br />
och samarbeten.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
Utveckling genom riktade insatser<br />
Under projektåren har det tydligt framgått<br />
att det behövs riktade insatser till samiska<br />
kvinnor för att det samiska samhället ska<br />
utvecklas.<br />
Ett samiskt resurscentra skulle vara en<br />
plattform för samiska kvinnor att organisera<br />
sig i och ge möjligheter till samarbeten<br />
med andra regionala resurscentra.<br />
Idag nns ingen organisation som samlar<br />
samiska kvinnor i Sverige. Det innebär att<br />
myndigheter oa vänder sig till SSR när<br />
de vill ha kontakt med samiska kvinnor<br />
som grupp.<br />
Ett samiskt resurscentrum skulle därför<br />
vara viktigt både för regionalt och nationellt<br />
tillväxtarbete. Sametinget har i<br />
dagsläget inte någon statistik avseende<br />
samiska kvinnor som driver företag. Sametinget<br />
har påtalat att de inte har resurser<br />
att ta fram sådan statistik och medger att<br />
det är en brist att en sådan statistik inte<br />
nns. Statistik är en viktig faktor i samhällsbyggandet,<br />
ju mer statistik som nns<br />
desto mer riktade insatser kan genomföras<br />
för att öka antalet samiska kvinnliga företagare.<br />
Nätverk och organisering<br />
Många samiska kvinnor som driver företag<br />
är bosatta i glesbygd eller extrem glesbygd<br />
och är i behov att nätverka med varandra<br />
och andra glesbygdskvinnor. Detta har<br />
skett i de tidsbegränsade projekt som SSR<br />
drivit.<br />
Att urfolk och minoriteter utan organisation<br />
marginaliseras och ställs i utkanten av<br />
majoritetssamhället har visat sig på många<br />
håll. Att organisera sig, nätverka och utby-<br />
ta erfarenheter ger tilltro, självkänsla och<br />
möjlighet att påverka sin och nästkommande<br />
generationers livsvillkor.<br />
SSR föreslår att ett <strong>Samiskt</strong> resurscentrum<br />
ska arbeta för att bygga upp kontakter med<br />
samiska kvinnor i Norge, Finland och Ryssland<br />
och inspirera dem att starta egna<br />
resurscentrum. Sverige kan på detta sätt<br />
vara ett gott föredöme för de andra nordiska<br />
länderna.<br />
Strategisk och långsiktig utveckling<br />
Samiska kvinnor eerfrågar ett resurscentrum<br />
som på ett strategiskt och långsiktigt<br />
sätt med förståelse för samiska kvinnors<br />
livsvillkor kan ge behovsanpassad rådgivning,<br />
individuellt och i grupp, skapa<br />
mötesplatser och initiera nätverk, utveckla<br />
och öka samiska kvinnors jämlikhet,<br />
påverka strukturer, ändra attityder och<br />
stärka dem i deras roll som kvinnor och<br />
samiska företagare och entrerprenörer.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
19
20<br />
Syfte <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
Syet med ett <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> är att skapa bättre förutsättningar för livskraiga<br />
samiska näringar genom att påverka och informera näringsliv, politiker och beslutsfattare<br />
i lokala, regionala, nationella och internationella strukturer.<br />
Mål <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
Att starta och driva långsiktig ordinarie verksamhet i ett <strong>Samiskt</strong> resurscentrum för<br />
samiska kvinnor i hela Sápmi.<br />
Att vara ett resurscentrum och en nod som erbjuder ”en-dörr-in”<br />
Att via <strong>Samiskt</strong> resurscentrum informera, kommunicera, driva och påverka attityd-<br />
och förändringsarbete för ökad jämlikhet, tillväxt och entreprenörskap för samiska<br />
kvinnor<br />
Att vara remissinstans och en resurs i regionalt och nationellt tillväxt- och utvecklingsarbete<br />
Att initiera och väcka frågor om vikten av relevant statistik och angelägna forskningsområden<br />
Att vara en kunskapsbank och kompetensförmedlare med bäring på samiska kvinnors<br />
entreprenörskap, tillväxt och jämställdhet<br />
Att tillhandahålla och arrangera dialogmöten, runda bords samtal, seminarier, kurser,<br />
workshops, utbildningar, studieresor mm på individ- och strukturell nivå.<br />
Att ta ett helhetsgrepp kring utveckling av samiska kvinnors idéer, innovationsarbete<br />
och entreprenörskap inom samiska näringar<br />
Att knyta ihop och skapa strategisk samverkan mellan samiska organisationer, projektägare/projekt,<br />
främjar- och kunskapsorganisationer, myndigheter mm för att<br />
långsiktigt och eektivt ge samiska kvinnor bästa förutsättningar till utveckling<br />
Att skapa och upprätthålla en gemensam övergripande och långsiktig agenda för<br />
samisk tillväxt, jämställdhet och entreprenörskap.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
Formförslag <strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong><br />
Det Samiska Resurscentrat är en INTER-<br />
AKTIV RESURSNOD - som alla samiska<br />
kvinnor i (svenska) Sápmi lätt kan komma<br />
i kontakt med. Fungerar även som remissinstans<br />
och för att skapa kontakter mellan<br />
strukturer och samiska kvinnor och samiska<br />
organisationer m. Det Samiska Resurcentret<br />
erbjuder ”En dörr in” och arbetar<br />
utåtriktat med strategisk kommunikation<br />
till beslutsfattare och media kring samiskt<br />
entreprenörskap, hinder och möjligheter<br />
för samisk näringslivutveckling och ger en<br />
annan bild av samiskt företagande genom<br />
att visa förebilder.<br />
Istället för att starta upp något nytt fysiskt<br />
”kontor/center” lägger man fokus på att<br />
knyta till sig ett brett spektra av kompetenser<br />
inom det ”bentliga” näringslivet<br />
och främjarsystemet.<br />
Tack vare ”avtalade” samarbeten och samnyttjande<br />
av resurser erbjuds samiska<br />
kvinnor ett brett utbud av tjänster från<br />
starta-eget-utbildning, produktutveckling,<br />
varumärkesbyggande, eektivisering inom<br />
produktion, budgetering och kalkylering<br />
för nya och bentliga företag, stöd och råd<br />
vid ansökningar och rådgivning kring innovationer<br />
och patent mm.<br />
(Se Appendix för samiska och övriga aktörer,<br />
organisationer, projekt m.som<br />
kompletterar och erbjuder olika typer av<br />
tjänster och rådgivning)<br />
Målgrupper för påverkans- och strategiskt arbete kring samiskt jämställdhets- och<br />
näringslivsutveckling<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
21
Strategiskt arbete<br />
Sammanställa bentlig statistik om<br />
samiska kvinnors företagande/entreprenörskap<br />
Sammanställa statistikbehov kring<br />
samiska kvinnors företagande/entreprenörskap**<br />
Presentera och synliggöra resultat och<br />
förbättringsförslag till politiker och<br />
beslutsfattare i lokala, regionala, nationella<br />
och internationella strukturer.<br />
Förmedla och synliggöra resultat och<br />
möjlighet genom personporträtt/storytelling,<br />
pressinfo, pressträar, artikeluppslag,<br />
goda exempel, fakta och statistik<br />
till media regionalt, nationellt och internationellt.<br />
Inbjuda beslutsfattare och politiker till<br />
dialogmöten, runda-bords-samtal, enskilda<br />
samtal, föreläsningar för att synliggöra<br />
tillväxtpotential och förändra<br />
attityder till samiskt entreprenörskap<br />
Lobbyarbete, argumentation och nätverkande<br />
på lokala-, regionala-, nationella-<br />
och internationella arenor<br />
Samverkan med andra samiska aktörer<br />
Strategiskt förmedla resultat och<br />
möjligheter via e-mail, SMS, digitala<br />
nyhetsbrev, tematidning, ”ambassadörsbesök”,<br />
Facebook, interaktiva<br />
skyltfönster (webb; egen och länkat via<br />
samarbetspartners) mm<br />
22<br />
Grupper, kunskapsbehov och resurser<br />
Idérika & Nyföretagare<br />
- Får individuell och gemensam rådgivning<br />
lokalt och/eller regionalt (av rådgivare som<br />
fått ”skolning” om samer; hinder och möjligheter<br />
kring samiskt- kultur och näringsliv*)<br />
- Delta i gemensamma idéseminarier och<br />
kompetensutvecklande aktiviteter<br />
- Delta interaktivt eller ”live” i Företagarskola<br />
Bentliga företag<br />
- Uppföljning och individuell rådgivning -<br />
lokalt och/eller regionalt *<br />
- Samordna kompetensutvecklande aktiviteter<br />
ex. branschvis<br />
- Företagsutveckling; styrelse, mentorer<br />
och nätverk<br />
- Företagsavveckling/ägarskien - hjälp<br />
och råd<br />
- Ungdomar/”UF” Skapa intresse och kunskap<br />
om samiska näringar och uppmuntra<br />
företagsamhet bland unga samer, tex i samarbete<br />
med UF (Ung Företagsamhet) och<br />
samiska utbildningsanordnare.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> - Förslag på aktiviteter<br />
Träar<br />
<strong>Samiskt</strong> Företagsamt ”Bootcamp Sápmi” -<br />
Varje år genomförs Sápmi Business Bootcamp;<br />
ett idé och produktuvecklingsforum.<br />
Här kan man ta del av kunskap och utbyta<br />
erfarenheter samt delta i design- och<br />
produktutmaningar, nansierings pitcha<br />
”drakar” och nansiärer, delta i nätverksauktion<br />
och få expertråd av erfarna och<br />
kunniga konsulter.<br />
Indigee / Indigenous Entrepreneurship<br />
- för unga urfolksentreprenörer; Samer,<br />
Vepser, Komi och Nenets i Sverige, Norge,<br />
Finland och Ryssland + ev Grönland, Alaska,<br />
USA.<br />
Kunskap<br />
Kompetens & ”Kunskapsmoln”<br />
- Lokala, regionala och nationella nätverksträar<br />
kring aärsutveckling<br />
- Mentorprogram<br />
- Styrelseutbildningar<br />
- Specialistkompetens, ”skuggning” och<br />
rådgivning från/via nätverk av erfarna<br />
samiska företagare, företagsledare/utvecklare<br />
från nansiärer (Exempel; Eldrimner<br />
rådgivning)<br />
- Samverkan och ”mäkling” (Exempel;<br />
”Friendigee”)<br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> arrangerar kurser<br />
inom kreativitet, produkt- och företagsutveckling.<br />
Kurserna leds av erfarna rådgivare<br />
och experter.<br />
GRUNDKURS ca 5 veckor vänder sig till<br />
den som har en idé eller vill starta företag<br />
inom någon av de samiska traditionella<br />
näringarna eller inom nya områden. Kursen<br />
hjälper till i planeringsarbetet för kommande<br />
verksamhet och ger svar på frågor<br />
kring en företagsstart.<br />
STUDIE- och INSPIRATIONSRESOR arrangeras<br />
i Sverige, Sápmi och Europa.<br />
Rådgivning<br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> bör tillhandahålla<br />
ide- och företagsrådgivning, kostnadsfri<br />
telefonrådgivning kring företagande,<br />
produktutveckling, innovationer,<br />
försäljning mm mm.<br />
Dialogseminarium<br />
Med presumtiva nansiärer, främjare,<br />
myndighetspersoner och samiska organisationer<br />
och projekt hålla ”Dialogseminarium”<br />
För att lära känna varandra och lyssna av<br />
vad beslutsfattare, makthavare, näringslivs-<br />
och främjarorganisationer m aktörer har<br />
på sin agenda.<br />
”Brainstorma” och konkretisera hur man<br />
kan fortsätta att skapa och utveckla tillväxt,<br />
jämliket och entreprenörskap för samiska<br />
kvinnor.<br />
Det ger samtidigt insikter om hinder och<br />
möjligheter för samisk näringsutveckling<br />
för t.ex främjare och myndigheter, leder<br />
till samverkan/samarbeten och nya kontaktytor<br />
för de medverkande. Kan även intressera<br />
media att rapportera och skapa en<br />
nyanserad bild av samisk näringsliv.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
23
24<br />
Slutord<br />
Denna förstudie visar tydligt att det nns<br />
ett behov av ett samiskt resusrcentrum i<br />
Sverige.<br />
SNF, Sámi Nisson Forum en samnordisk<br />
samisk kvinnoorganisation har i många år<br />
drivit frågan om ett resurscentrum, men<br />
på grund av ekonomiska svårigheter har<br />
den ännu inte kommit igång. Idén om ett<br />
samiskt resurscentrum har alltså funnits<br />
bland samiska kvinnor länge.<br />
Under denna förstudie har en rad intervjuer,<br />
enkäter och samtal gjorts som<br />
visar att samiska kvinnor och företagare<br />
generellt sett har svårare att starta och<br />
driva företag jämfört med svenska kvinnor.<br />
Detta är något som bör åtgärdas, anser<br />
SSR.<br />
Sverige är det land i Sápmi som har hunnit<br />
längst vad gäller insatser riktade till<br />
samiska kvinnor som driver företag eller<br />
har planer på att starta företag. Det nns<br />
ett stort intresse främst från Norge att följa<br />
utvecklingen i Sverige.<br />
För att ge samiska kvinnor bästa<br />
förutsättningar för entreprenörskap, jämställdhet<br />
och egenmakt är ett <strong>Samiskt</strong><br />
<strong>Resurscentrum</strong> något som bör prioriteras<br />
både inom det samiska- och svenska samhället.<br />
Ett starkt samiskt näringsliv gagnar både<br />
det samiska och svenska samhället och<br />
näringslivet. De första stegen mot ett<br />
jämställt samiskt företagande är tagna -<br />
men vi är inte framme ännu...<br />
Utifrån förstudiens uttalade behov av<br />
förändrade attityder och ökad utveckling<br />
för samiska kvinnor kommer SSR att<br />
prioritera och arbeta för att realisera ett<br />
<strong>Samiskt</strong> <strong>Resurscentrum</strong> i samverkan med<br />
samiska- och övriga aktörer i samhället<br />
med ambition att skapa jämställdhet, tillväxt<br />
och entreprenörskap för alla kvinnor i<br />
Sverige.<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se
Appendix<br />
Samiska aktörer<br />
SSR Sámiid Riikkasearvi - Svenska Samernas Riksförbund bildades i Jokkmokk 1950, men redan 1918<br />
höll samerna sitt första landsmöte i Östersund. SSR är en politisk obunden intresseorganisation för rennäringen<br />
och samiska näringslivs- och samhällsfrågor. Organisationens sye är att tillvarata och främja<br />
de svenska samernas ekonomiska, sociala, rättsliga, administrativa och kulturella intressen med särskild<br />
hänsyn till renskötseln och dess binäringars fortbestånd och sunda utveckling. SSR är ett demokratiskt organ<br />
och representerar samer anslutna till samebyar eller sameföreningar Svenska Samernas Riksförbund,<br />
har drivit ett ertal jämställdhetsprojekt; “På lika villkor i Sápmi” (2003-2006) och samebyutvecklingsprojekten<br />
”Jeanoe” och ”Gaesjie” (2006-2007). ”Samiska kvinnors företagande” pågick under tre år (2008-<br />
2010) då genomfördes en rad aktiviteter riktade till samiska iderika och företagsamma kvinnor i Norrbotten,<br />
Västerbotten och Jämtland.<br />
Kontaktpersoner:<br />
Ellacarin Blind Projektledare jämställdhetsprojekt och Samiska kvinnors Företagande, handläggare kultur- och samhällsfrågor, ledamot i<br />
regeringens Jämställdhetsråd. T. 090-141182 ellacarin@sapmi.se<br />
Ragnhild Svonni Administrativ chef och Projektledare Samhällsplanering och strategier för samisk markanvändning<br />
T. 070-5616606 ragnhild@sapmi.se<br />
Magasingatan 7, 903 27 Umeå www.sapmi.se<br />
Sameslöjdstielsen Sámi Duodji bildades 1993 av Svenska Samernas Riksförbund och Same Ätnam.<br />
En av de viktigaste uppgierna är att marknadsföra och sprida information om sameslöjd och att stödja<br />
samiska hantverkare. Stielsens arbetar inom fyra verksamhetsområden:Hantverk & Kulturarv, Näring,<br />
Marknadsföring och Forskning och utveckling. Kansliet är beläget i Jokkmokk. Under era år har Sámi<br />
Duodji drivit näringsinriktade projektet och erbjuder rådgivning vid start och utveckling av företag. Fokus<br />
på slöjd- och doudji företag. Arrangerar kurser, föreläsningar, branschträar och utställningar.<br />
Kontaktpersoner:<br />
Mari-Ann Nutti VD T. 0971-12893 mn@sameslojdstielsen.com<br />
Christina Kuhmunen Sameslöjdskonsulent - Näring T. 0971-12897 ck@ sameslojdstielsen.com<br />
Porjusvägen 4, 962 31 Jokkmokk www.sameslojdstielsen.com<br />
Ávki AB vänder sig i första hand till de som driver eller vill driva företag och projekt kopplade till samiska<br />
näringar och samisk kultur, exempelvis turism, slöjd, eller renskötsel. Ávki startades 2008 och drevs under<br />
tre år som ett projekt för att stödja samisk näringsutveckling. Projektet, som då inriktade sig på Gällivare<br />
kommun, vänder sig nu till hela Norrbotten och övriga Sápmi. Ávki drivs i aktiebolagsform av Unna<br />
Tjerusj, Gällivare Skogssameby och Baste Čearru. Råd kring företagsstöd, nansiering, skriva aärsplan,<br />
skapa kontaktnät, ekonomi och redovisning.<br />
Kontaktperson:<br />
Mattias Berglund VD T. 0970-14102 mattias@avki.se<br />
Östra kyrkallén 2, 982 32 Gällivare www.avki.se<br />
Gaaltije sydsamiskt kulturcentrum vänder sig i första hand till sydsamiskt område och uppdraget är att<br />
sprida kunskap om sydsamisk kultur. Genom uppdragsverksamhet, information, butik, utställningar, bokutgivningar<br />
samt att initiera och delta i olika projekt. Inom Gaaltije nns stor kunskap och möjlighet till<br />
rådgivning om rennäring, samisk turism, kultur- och näringsliv och markfrågor m.m.<br />
Kontaktperson:<br />
Jerker Bexelius Verksamhetsledare T. 063-556760 jerker@gaaltije.se<br />
Köpmangatan 58, 831 21 Östersund www.gaaltije.se<br />
Magasingatan 7 · 903 27 Umeå Sverige · +46(0)90-14 11 80 · www.sapmi.se · info@sapmi.se<br />
25
26<br />
Visit Sápmi – är en satsning på samisk besöksnäring sprungen ur ett projekt där SSR och Gaaltije krasamlade<br />
kring en långsiktig satsning på turism i hela Sápmi. Idag är VisitSápmi en branschorganisation för<br />
samisk besöksnäring som arbetar långsiktigt för att stärka den samiska besöksnäringen regionalt, nationellt<br />
och internationellt. VisitSápmi ett starkt samiskt varumärke med samiska kärnvärden. Kvalitetssigillet<br />
Sápmi Experience erhålls av företag som har en helhetssyn på den livsmiljö som Sápmi utgör.<br />
Kontaktpersoner:<br />
Dan Jonasson Projektledare, Östersund T. 070-3465606 dan.j@sapmi.se<br />
Lennart Pittja Projektledare, Gällivare T. 070-6881577 lennart@sapmi.se<br />
Jerker Bexelius Projektledare, Östersund T. 070-6060862 jerker@gaaltije.se<br />
<strong>Samiskt</strong> Innovationscentrum Arjeplog (start oktober 2011) är ett projekt initierat och nansierat av bland<br />
andra Sametinget, Almi företagspartner och Länsstyrelsen i Norrbotten. Arjeplogs kommun är huvudman<br />
för projektet och målgruppen är enskilda och företag som driver eller vill starta verksamhet inom de<br />
samiska näringarna.<br />
Syet med projektet är att stärka och utveckla företag inom de samiska näringarna, och målet är att tjugo<br />
nya innovationer ska skapas inom Sapmi inom fem år och skapas nya arbetstillfällen för minst fyra män<br />
och fem kvinnor samt femton nya nätverk.<br />
Kontaktperson:<br />
Bo Häggroth Projektledare T. 070-3465606 bo.haggroth@arjeplog.se<br />
Sáminuorra är en samisk ungdomsorganisation som arbetar utifrån samiska ungdomars intressen, möjligheter<br />
och rättigheter. Arbete sker för unga, tillsammans med och av unga samer. Sáminuorra skapar<br />
mötesplatser och arenor, ordnar kurser och läger för samiska ungdomar för att stärka det samiska språket<br />
och kulturen. Arbetar för att samiska rättigheter skall respekteras och erkännas i alla sammanhang. Skapar<br />
debatt och opinion i frågor som rör samiska ungdomar. Arbetar med olika projekt för att stärka samiska<br />
ungdomar.<br />
Kontaktperson:<br />
Sara Israelsson. Gargnäs. Verksamhetsledare T. 070-5254608 info@saminuorra.org www.saminuorra.org<br />
Indigee - Indigenous Entrepreneurship är ett aärsutvecklingsprojekt för unga urfolksföretagare i framkant<br />
från Sverige, Norge, Finland och Ryssland. Målet med Indigee är att ge deltagarna rådgivning, verktyg<br />
och kunskaper för att utveckla eektivare och lönsammare företag och omvandla idéer till företag.<br />
Projektet drivs av SSR Svenska Samernas Riksförbund, NSR Norske Samers Riksforbund, SSG Suoma<br />
Sámiid Guovddássearvi och IBS Internationella Barents Sekretariatet.<br />
Finansiärer: Interreg, Nordiska Ministerrådet, Internationella Barents Sekretariatet, Norska Barents Sekretariatet,<br />
Danska utrikesdepartementet, Norrbottens läns landsting, Region Västerbotten, Sametinget<br />
Sverige, Sametinget Norge, Samerådet, Nordland fylke, Troms fylkeskommune och Finnmarknfylksekommune.<br />
(2010-2012)<br />
Kontaktpersoner:<br />
Lars Miguel Utsi Projektledare, IBS Kirkenes Norge T. +47 78-970873, M. +47 47-242981 lmu@beac.st<br />
Pia Huuva Aärsrådgivare Sverige, SSR Övertorneå Sverige T +46 70-6711105 pia@sapmi.se<br />
Lars eodor Kintel Aärsrådgivare, NSR Bodö Norge T. +47 41143943, lars@divte.no<br />
Katarina Påve Aärsrådgivare Finland, SSG Finland T +47 97508854 marjakp@gmail.com<br />
Jury Tyulyubaev Aärsrådgivare Ryssland, Naryan-Mar Ryssland T +7 911 555 55 67 jury@yandex.ru<br />
Fedor Kanev Projektkoordinator, Yasavey Ryssland T +7 911 653 8667 kanev85@mail.ru<br />
Övriga näringslivsaktörer<br />
ALMI Företagspartner Nord har som mål att er innovativa idéer kommersialiseras framgångsrikt, att<br />
er livskraiga företag startas och utvecklas och att er företag ökar sin konkurrenskra och tillväxt<br />
www.almi.se/nord
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Connect /Connect Sápmi CONNECT Norr stimulerar utveckling av tillväxtföretag i norra Sverige genom<br />
att sammanföra entreprenörer med kompetens och kapital. Målet är att påskynda tillväxtföretagens<br />
kommersialisering och att skapa er arbetstillfällen. CONNECT är en global icke vinstdrivande fristående<br />
organisation med en verksamhet som grundar sig på frivilliga insatser av erfarna och kunniga personer.<br />
Komplement – inte konkurrent - till bentliga nätverk. En stor del av verksamheten utförs ideellt av företagsledare<br />
och experter som deltar i CONNECTs aktiviteter. Viktigast av dem är ”Språngbrädorna”, där<br />
entreprenören får presentera sin aärsidé för en erfaren expertpanel. Panelen hjälper till med råd och tips<br />
för hur tillväxtföretaget ska agera för att snabbt kunna växa och utvecklas. Connect Sápmi ”Samiska försprångsbräda”<br />
har genomförts 2009 och 2010www.connect.se/norr<br />
Coompanion Ger skräddarsydd information, företagsrådgivning och utbildning - från idé till framgångsrikt<br />
företagande när människor vill förverkliga och starta eget tillsammans. Coompanion nns på 25<br />
platser i Sverige.www.coompanion.se/norrbotten/<br />
EntreprenörCentrum Norrbotten/Västerbotten Jobbar med alla typer av aärsidéer och innovativa idéer<br />
och erbjuder även aärsutveckling under företagets första tre år. Bidrar med råd och tips hur man kan<br />
skydda sin idé, göra en marknadsanalys, marknadsföra sig, sätta pris, välja företagsform, göra en budget,<br />
nansiera ett företagsköp eller annat som rör entreprenörskap och innovationer. EntreprenörCentrum<br />
startade 1993 i Västerbotten och 2008 i Norrbotten och har lokala aärsrådgivare i åtta av Norrbottens<br />
kommuner och i orton av Västerbottens kommuner.<br />
Tänster: rådgivning, föreläsningar, företagarskola, aärsutveckling och mentorprogram.<br />
www.entreprenorcentrum.se<br />
Priorum utgår från den grundläggande utvecklingsteorin som säger att det är i mötet med andra som vi<br />
utvecklas. Där har alla lika stor roll och samma värde. Det dialogpedagogiska synsättet genomsyrar hela<br />
organisationen Tillämpar ”PriorumMetoden” som verktyg för att förbättra samarbetsklimatet i organisationer,<br />
starta nya samarbeten och skapa bra klimat för utveckling. Kontor i Luleå/Norrbotten www.<br />
priorum.se<br />
Winnet Norrbotten Är ett regionalt resurscentrum som arbetar för ett gränsöverskridande samarbete<br />
som stärker och förbättrar kvinnors kompetens och konkurrenskra. Winnet Norrbotten har från<br />
Tillväxtverket beviljats medel för att fram till år 2012 i samverkan med regionala aktörer i Norrbotten<br />
arbeta för att öka kvinnors makt och inytande i samhället, skapa ökade möjligheter till ekonomiskt<br />
oberoende genom fokus på entreprenörskap och arbete. Winnet Norrbotten ska genom sin verksamhet<br />
bidra till att det övergripande jämställdhetsmålet uppnås i enlighet med de nationella jämställdhetsmålen,<br />
att kvinnor och män ska ha lika möjligheter, skyldigheter och rättigheter inom livets alla områden.<br />
www.priorum.se/index.php?option=com_content&view=article&id=40&Itemid=42<br />
UF Ung företagsamhet http://www.ungforetagsamhet.se/<br />
Eldrimner http://eldrimner.com/<br />
Handelskammare<br />
Norrbotten http://www.north.cci.se/<br />
Västerbotten www.ac.cci.se/<br />
Jämtland/Mittsverige www.midchamber.se/<br />
Exportrådet http://www.swedishtrade.se<br />
JiLU http://www.jilu.se/<br />
Jämtlands läns institut för landsbygdsutveckling<br />
Universitet<br />
Luleå tekniska universitet http://www.ltu.se/sta/h/hakany-1.81027<br />
Umeå Universitet http://www.cesam.umu.se/<br />
Mittuniversitetet http://www.miun.se/<br />
Kommunala näringslivs- och utvecklingskontor/bolag i<br />
Norrbotten, Västerbotten och Jämtland<br />
27
Bilaga 2
Projektet har finasierats av<br />
Tillväxtverket genom Priorum<br />
samiid Riikkasearvi –<br />
Svenska Samernas Riksförbund, ssr<br />
Magasingatan 7<br />
903 27 Umeå Sverige<br />
tel: +46(0)90-14 11 80<br />
fax: +46(0)90-12 45 64<br />
internet: www.sapmi.se<br />
e-post: info@sapmi.se