Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och ...
Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och ...
Källor och bilder är hämtade från ”Grafisk Kokbok” och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Pappersl<strong>är</strong>a<br />
<strong>Källor</strong> <strong>och</strong> <strong>bilder</strong> <strong>är</strong> <strong>hämtade</strong> <strong>från</strong> <strong>”Grafisk</strong> <strong>Kokbok”</strong> <strong>och</strong><br />
”Pappersskolan” <strong>från</strong> MAP Sverige AB
Fiberriktning <strong>är</strong> viktig att ta hänsyn till.<br />
45x64 cm betyder att fiberriktning går längs<br />
den sidan som <strong>är</strong> 64 cm. Om det d<strong>är</strong>emot<br />
står 64x45 betyder det att den går längs den<br />
kortare sidan av arket.<br />
Det första formatet lämpar sig för A4, som<br />
får stående fibrer <strong>och</strong> andra formatet lämpar<br />
sig för A5 som likaså får stående<br />
fiberriktning .<br />
Fiberriktning
Proportionerna hos A-formatet<br />
medför att man kan dela arken i<br />
lika delar <strong>och</strong> d<strong>är</strong>igenom skapa<br />
de mindre formaten.<br />
Långsidan <strong>är</strong> roten ur 2 (1,414).<br />
Om en sida <strong>är</strong> 210 mm<br />
multiplicerar man med 1,414 <strong>och</strong><br />
får långsidans mått 297 mm.<br />
Pappersformat
Den vanligaste indelningen av<br />
papper <strong>är</strong> bestruket <strong>och</strong><br />
obestruket papper. Bestrykning<br />
betyder att man lägger på en<br />
bestrykningssmet, som ser ut som<br />
vit målarf<strong>är</strong>g. Smeten består av<br />
pigment <strong>och</strong> andra tillsatser.<br />
Detta pigment består av en lera<br />
<strong>och</strong> kritablandning. Övriga<br />
tillsatser kan vara optiska<br />
vitmedel eller blå brytningsf<strong>är</strong>g<br />
som gör att pappret upplevs som<br />
vitare<br />
Bestrykning 1
N<strong>är</strong> man bestryker papper ges<br />
olika tjock bestrykning, <strong>från</strong><br />
högbestruket (höger) till<br />
obestruket (vänster). Ju mer<br />
bestruket pappret <strong>är</strong> desto högre<br />
tryckkvalitet kan uppnås (jfr offset<br />
<strong>och</strong> xerografi). Det bestrukna<br />
pappret kan ytterligare delas in,<br />
beroende på mängden bestrykning<br />
i lättbestruket, mediumbestruket,<br />
högbestruket <strong>och</strong> konstbestruket.<br />
Bestrykning 2
Bestrykning 3<br />
Papprets yta kan även glättas för att<br />
uppnå en högre glans. Ett bestruket<br />
papper kan vara matt eller glättat. Ett<br />
glättat papper ger en bättre<br />
bildåtergivning. Text fungerar bättre på<br />
mattbestrukna papper eller obestrukna.<br />
Nya mattbestrukna papper har tagits<br />
fram så kallade silk eller sidenmatta<br />
kvaliteter. De har fördelen att ytan <strong>är</strong><br />
jämn men utan reflexer.
Papper med sämre läsbarhet:<br />
– Glättat (glansigt) papper, bländar ögat<br />
– Mycket hög vithet, bländar ögat<br />
– Starkt f<strong>är</strong>gtonat papper, ger sämre kontrast.<br />
Papper med god läsbarhet:<br />
N<strong>är</strong> läsbarheten <strong>är</strong> viktigast (till exempel vid<br />
stora textmängder); välj ett obestruket papper<br />
eller ett bestruket papper som matt eller silk. På<br />
ett matt/silk papper sprider sig ljuset <strong>och</strong> ger en<br />
behagligare läsning för ögat. Ännu högre<br />
läsbarhet uppnås med ett gul- eller gråtonat<br />
papper.<br />
Läsbarhet
N<strong>är</strong> papprets yta glättas<br />
används kalendervalsar. Det<br />
<strong>är</strong> en uppsättning valsar,<br />
varannan hård (stål) varannan<br />
mjuk (bomull) som ger pappret<br />
en glansig yta. I banan<br />
passerar pappret mellan<br />
valsarna under tryck. Ofta<br />
använder man också fukt <strong>och</strong><br />
v<strong>är</strong>me för att få ett så glansigt<br />
papper som möjligt.<br />
Bestrykning 4
Man kan ge pappret en<br />
ytstruktur. Detta kan ske i<br />
slutet av pappersmaskinen<br />
genom att pappersbanan<br />
passerar två eller fyra valsar<br />
som ”klämmer till” pappret.<br />
Man präglar in ett mönster<br />
eller en struktur som t ex<br />
linne eller äggskalsprägling.<br />
prägling
Ytvikt <strong>och</strong> tjocklek<br />
Pappersvikt anges i g/m² <strong>och</strong> <strong>är</strong><br />
lika med vikten av en kvadratmeter<br />
av pappret.<br />
Som exempel kan nämnas att<br />
vanligt kopieringspapper normalt<br />
väger mellan 80-100 g/m² medan<br />
papper för vykort eller visitkort<br />
kan väga mellan 230-300 g/m²
Densitet <strong>och</strong> bulk<br />
Bulk <strong>är</strong> ett mått på hur mycket luft ett<br />
papper innehåller. Ett obestruket<br />
papper innehåller mer luft än ett<br />
bestruket papper med samma ytvikt.<br />
Bulk <strong>är</strong> samma sak som densitet (täthet)<br />
fast tv<strong>är</strong>t om.<br />
Ett papper med hög bulk <strong>är</strong> d<strong>är</strong>för lätt<br />
<strong>och</strong> tjockt (luftigare)<strong>och</strong> har låg<br />
densitet.<br />
Ett papper med låg bulk <strong>är</strong> tungt <strong>och</strong><br />
tunt (mer kompakt). Pappret har hög<br />
densitet.<br />
Bulk <strong>är</strong> ett mått på hur voluminöst ett<br />
papper <strong>är</strong>
Ljushet <strong>och</strong> vithet<br />
Olika papper har olika vithet. Vissa<br />
papper bleks inte alls, andra bleks<br />
<strong>och</strong> innehåller både nyanseringsf<strong>är</strong>g<br />
<strong>och</strong> optiska vitmedel som höjer<br />
vitheten. De vitaste papper vi har <strong>är</strong><br />
obestrukna papper.<br />
Ljushet eller luminens mäts med hur<br />
mycket ljus ett papper reflekterar.<br />
Vithet mäts i CIE lab.
Opacitet<br />
Opacitet <strong>är</strong> ett mått på ett pappers<br />
ogenomskinlighet. Ett papper med låg<br />
opacitet <strong>är</strong> mer genomskinligt än ett<br />
papper med hög opacitet. Transparenta<br />
ritpapper till exempel har mycket låg<br />
opacitet.<br />
Opacitet beror på hur ljuset bryts. Om<br />
man t ex får lite fett på ett pappers yta<br />
blir det plötsligt transparent <strong>och</strong><br />
genomskinligt.
Olika egenskaper<br />
Åldringsegenskaperna hos ett papper påverkas av<br />
vilken typ av massa som används. Papper av mekanisk<br />
massa gulnar relativt snabbt, medan papper enbart<br />
uppbyggt på kemisk massa har längre livslängd.<br />
För att uppnå ett arkivbeständigt papper används<br />
bomulls eller linnefibrer som <strong>är</strong> längre <strong>och</strong> starkare än<br />
fibrer <strong>från</strong> barr- <strong>och</strong> lövträd. Ett av kraven som ställs på<br />
ett sådant papper <strong>är</strong> att det ska gå att vika minst 150<br />
gånger i den svagaste fiberriktningen utan att spricka.<br />
”Svenskt Arkiv” <strong>är</strong> det enda papper i Sverige som<br />
motsvarar dessa krav.
Olika egenskaper<br />
Syrafritt papper <strong>är</strong> ett gammalt begrepp. Det inneb<strong>är</strong> att<br />
syrorna – klorider <strong>och</strong> sulfater inte får överstiga 0,02%.<br />
Pappret måste också innehålla Krita minst 2% som<br />
neutraliserar syrorna i pappret. Idag tillverkas papper med<br />
renare massor som har ett mer neutralt ph-v<strong>är</strong>de tack vare<br />
tillsatsen av krita. Kravet på syrafritt papper <strong>är</strong> framförallt<br />
högt inom konsttryck.<br />
Papper <strong>är</strong> ett levande material. Det påverkas mycket<br />
påtagligt av fukt <strong>och</strong> temperaturförändringar. Om luften <strong>är</strong><br />
fuktigare än pappret sväller fibrerna. Likaså krymper det<br />
om luften blir torrare. Pappret sväller <strong>och</strong> krymper mer tv<strong>är</strong>s<br />
fiberriktningen än längs. Luftfuktigheten bör ligga på runt<br />
50% i de lokaler d<strong>är</strong> man förvarar papper.
Efterbehandling 1<br />
N<strong>är</strong> ett papper falsas eller bigas skall<br />
falsvecket gå längs fiberriktningen för<br />
att undvika falssprickor<br />
Ett sätt att undvika falssprickor <strong>och</strong> att<br />
få en väl definierad vikprofil <strong>är</strong> att biga<br />
pappret eller kartongen innan vikning.<br />
Då uppnås en slags gångj<strong>är</strong>nseffekt.<br />
Bigen skall ligga inåt vid vikningen.
Efterbehandling 2<br />
Laminering <strong>är</strong> en av de vanligaste<br />
ytbehandlingsmetoderna. Det<br />
betyder att man lägger på en tunn<br />
plastfilm som nötningsskydd eller<br />
s k UV-skydd för trycket.<br />
Metoden kräver en mycket jämn<br />
yta för att få ett bra resultat <strong>och</strong><br />
fästning. Bäst fungerar det på<br />
bestrukna papper. Det <strong>är</strong> mindre<br />
lämpligt på obestrukna papper<br />
<strong>och</strong> präglade ytor.
Efterbehandling 3<br />
Lackering <strong>är</strong> en annan metod<br />
för att skydda trycket samt ge<br />
det en mer tilltalande blank<br />
yta. Man kan också använda<br />
partiell lackning – det betyder<br />
att delar av ytan lackas,<br />
kanske bara en bild eller<br />
texten. Detta gör man vanligast<br />
i en offsetpress.
Efterbehandling 4<br />
Prägling betyder att man genom en kliché ger ett<br />
tryck med reliefverkan. det kan antingen vara<br />
upphöjt ur ytan eller nedsänkt. Det lämpar sig bäst<br />
på långfibriga papper.<br />
Foliering betyder att man samtidigt som man präglar<br />
använder en varmkliché som överför en metallfolie,<br />
oftast guld, i själva präglingen. Vanligast använder<br />
man foliering i bokstäver men också figurer.<br />
Foliering kan man hitta på gamla böcker s k<br />
”läderband”
Change language