standardiserat gränssnitt för fjärrvärmecentraler i småhus - Svensk ...
standardiserat gränssnitt för fjärrvärmecentraler i småhus - Svensk ...
standardiserat gränssnitt för fjärrvärmecentraler i småhus - Svensk ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong><br />
<strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong><br />
i <strong>småhus</strong><br />
Stefan Petersson, FVB Sverige ab<br />
Forskning och Utveckling | Värmegles 2005:19
STANDARDISERAT GRÄNSSNITT FÖR<br />
FJÄRRVÄRMECENTRALER I SMÅHUS<br />
EN FÖRSTUDIE<br />
Rapport │ Värmegles 2005:19<br />
Stefan Petersson, FVB Sverige ab<br />
ISSN 1401-9264<br />
© 2005 <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB<br />
Art nr 05-15
I rapporten redovisar projektledaren sina resultat och slutsatser.<br />
Publicering innebär inte att <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB eller styrgruppen <strong>för</strong><br />
Värmegles Fjärrvärme tagit ställning till slutsatser och resultat.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
Sammanfattning<br />
Kostnaden <strong>för</strong> att <strong>för</strong>se <strong>småhus</strong> med fjärrvärme är hög. Kostnadseffektiva lösningar är<br />
där<strong>för</strong> av stor vikt <strong>för</strong> att få rimlig ekonomi i <strong>småhus</strong>områden. En del som i<br />
<strong>för</strong>längningen kan leda till lägre anslutningskostnader är att standardisera <strong>gränssnitt</strong>et<br />
mellan fjärrvärmecentralen och de omgivande systemen. Tillverkare av<br />
<strong>fjärrvärmecentraler</strong> har idag egna lösningar och utformningar <strong>för</strong> hur just deras<br />
modeller skall anslutas. Det finns flera <strong>för</strong>delar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.<br />
Syftet med projektet har varit att sammanställa <strong>för</strong>ekommande val hos fabrikanter av<br />
inkopplingslösningar och deras syn på att standardisera inkopplingsutformandet.<br />
Andra aktörer som fjärrvärmeleverantörer, tillverkare av <strong>småhus</strong>, vvs-projektörer och<br />
värmepumpsbranschen har också fått komma med sina synpunkter.<br />
Fjärrvärmecentralernas prisnivå har nått de mål man satt upp, men<br />
installationskostnaderna kan troligtvis bli lägre. Om en standardisering med<strong>för</strong> en<br />
<strong>för</strong>enkling av montaget så är det snarast troligt att installatörens vinst ökar och att<br />
kundens kostnad inte minskar om man inte är observant när upphandlingen av<br />
installationen genom<strong>för</strong>s. Normtimmar bör om<strong>för</strong>handlas <strong>för</strong> montagearbeten om<br />
<strong>för</strong>enklade lösningar ersätter äldre metoder.<br />
Dagens <strong>gränssnitt</strong> i <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> är relativt lika varandra <strong>för</strong>utom<br />
Tau District Heating som har mycket kompaktare ut<strong>för</strong>ande jäm<strong>för</strong>t med de andra. De<br />
flesta har staketlösningar med möjlig anslutning både uppifrån och nerifrån. Eller så är<br />
centralen vändbar. Dock är inget fabrikat exakt likt något annat, vilket gör att en<br />
standardisering kommer kräva att i princip alla fabrikat får göra <strong>för</strong>ändringar. De<br />
tekniska <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att standardisera <strong>gränssnitt</strong>et är alltså ganska goda.<br />
Detaljer hur ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> skall utformas bör diskuteras fram mellan<br />
tillverkare och andra aktörer. <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme bör vara den drivande och<br />
sammanhållande parten.<br />
Efter sammanställning av aktörers åsikter framkommer det att de flesta tillfrågade har<br />
en positiv inställning till standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et. Den viktiga gruppen av<br />
tillverkare har överlag en positiv syn där man anser att <strong>för</strong>delarna klart överväger<br />
nackdelarna. De främsta farhågorna hyser tillverkare om det kan få en<br />
utvecklingshämmande inverkan. Övriga aktörer ser också klart fler <strong>för</strong>delar än<br />
nackdelar.<br />
Aktörerna har en blandad syn på om ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> i slutändan kommer<br />
att leda till lägre anslutningskostnader <strong>för</strong> slutkunden. Tillverkarna tror att det kan leda<br />
till något lägre priser men priset på fjärrvärmecentralen kommer troligtvis inte att<br />
påverkas särskilt mycket. De övriga aktörerna är tveksamma till att det med<strong>för</strong> lägre<br />
priser <strong>för</strong> slutkunden.<br />
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme bör gå vidare med frågan hur installationstiden påverkas av ett<br />
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> och om det kan ha en inverkan på att normtiden <strong>för</strong><br />
installationen kan minska.<br />
│ 3
Summury<br />
The cost of supplying small houses with district heating is high. Cost effective<br />
solutions are therefore important for reasonable economy in small house areas. One<br />
thing that, in the long run, can lead to lower costs is a standardized interface between<br />
the district heating central and the surrounding systems. Today, manufacturers of<br />
district heating centrals have individual solutions for their own models. There are<br />
several advantages with a standardized interface.<br />
The aim of this project has been to put together today’s solutions of the manufacturers<br />
and their view on standardizing the interface. Other actors, like suppliers of district<br />
heating, manufacturers of small houses, designers of the house internal heating and<br />
domestic water system and the Swedish Heat Pump Association have given their point<br />
of view.<br />
The cost of the district heating central is down to a level that the line of business<br />
wanted to reach, but the installation cost can probably be lower. If standardizing<br />
means a simplified installation procedure and the line of business is not observant<br />
when the purchasing are made, it’s likely that the installers profit increase instead of<br />
decreased costs for the customer. Negotiated times for installations are to be<br />
renegotiated if simplified solutions replace older methods.<br />
Today, the interface of the district heating central models are fairly like each other,<br />
except for the manufacturer “Tau District Heating AB” who has a much more compact<br />
model. Most of the models have “fence solutions” that makes it possible to connect<br />
the central from above or below. Some models are able to turn. Though,<br />
manufacturers have not the exact same solution, which probably makes that every<br />
manufacturer has to make some minor changes before a standard can take place. The<br />
technical conditions for standardizing the interface are therefore good. How a standard<br />
can be designed in detail must be worked out between manufacturers and other actors.<br />
The Swedish District Heating Association should be the driving and coherent force in<br />
this process.<br />
After putting the opinions together it seems that the actors are mostly positive for<br />
standardizing the interface. The important group of manufacturers has mostly a<br />
positive view and they see more advantages than disadvantages. They see the<br />
strongest apprehension in a possible restraining development of the substation. The<br />
other actors also see more advantages than disadvantages.<br />
The actors have are of different opinions if a standardized interface in the end lead to<br />
lower connection costs for the end customer. The manufacturers believe that the costs<br />
can be slightly reduced but the price of the district heating central will not be greatly<br />
affected. The other actors are also doubtful that it will lead to lower costs for the end<br />
consumer.<br />
The Swedish District Heating Association should proceed with investigating what<br />
effect a standard interface has on the time for installation and if it could reduce the<br />
negotiated time for installation.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
Innehålls<strong>för</strong>teckning<br />
1. Bakgrund/Inledning ................................................................ 7<br />
2. Syfte....................................................................................... 7<br />
3. Genom<strong>för</strong>ande ....................................................................... 8<br />
4. Gränssnittet mellan fjärrvärmecentralen och omgivande<br />
system ................................................................................... 8<br />
5. Besparingspotential och relevans <strong>för</strong> värmeglesa områden.... 9<br />
5.1. Kostnads<strong>för</strong>delning idag.................................................................. 9<br />
5.2. Besparingspotential....................................................................... 11<br />
6. Aktörernas åsikter ................................................................ 13<br />
6.1. Fördelar och nackdelar.................................................................. 15<br />
6.2. Praktiska problem.......................................................................... 15<br />
6.3. Framtida besparingar .................................................................... 16<br />
6.4. Eventuella tidsbesparingar ............................................................ 16<br />
6.5. Fjärrvärmens konkurrenskraft........................................................ 16<br />
6.6. Andra värmekällor ......................................................................... 17<br />
6.7. Uppfattning om andra aktörers åsikter........................................... 17<br />
6.8. Fel vid inkoppling........................................................................... 17<br />
6.9. Utbytes- och andrahandsmarknad................................................. 18<br />
6.10. Framtida kostnadspress ................................................................ 18<br />
6.11. Slutkundens valfrihet ..................................................................... 18<br />
6.12. Aktörsspecifika synpunkter............................................................ 19<br />
6.12.1. Fjärrvärmeleverantörer ................................................................... 19<br />
6.12.2. Hustillverkare .................................................................................. 19<br />
6.12.3. VVS-projektörer .............................................................................. 20<br />
7. Värmepumptillverkares åsikter ............................................. 21<br />
8. Fjärrvärmecentralen – en kort beskrivning............................ 23<br />
9. Hur påverkas fjärrvärmecentralens <strong>gränssnitt</strong> med större<br />
framtida värmeunderlag i huset? .......................................... 25<br />
10. Förekommande tillverkare av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong><br />
på den svenska marknaden ................................................. 27<br />
11. Dagens <strong>gränssnitt</strong> vid <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> villor ............... 29<br />
11.1. Alfa Laval ...................................................................................... 29<br />
│ 5
11.2. Alstom Power Flow System ........................................................... 31<br />
11.3. Danfoss ......................................................................................... 33<br />
11.4. Euronom........................................................................................ 34<br />
11.5. MetroTherm................................................................................... 36<br />
11.6. SweTherm ..................................................................................... 36<br />
11.7. Tau District Heating ....................................................................... 37<br />
11.8. Sammanfattning av <strong>för</strong>ekommande <strong>gränssnitt</strong>............................... 38<br />
12. Slutsatser .............................................................................39<br />
12.1. Besparingspotential ....................................................................... 39<br />
12.2. Aktörers åsikter.............................................................................. 39<br />
12.3. Tekniska <strong>för</strong>utsättningar ................................................................41<br />
13. Strategi <strong>för</strong> fortsatt arbete .....................................................41<br />
14. Litteratur ...............................................................................42
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
1. Bakgrund/Inledning<br />
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme har initierat ett större forskningsprogram som rör frågeställningar<br />
kring värmegles fjärrvärme. Målet med forskningsprogrammet är:<br />
• Anslutningskostnaden <strong>för</strong> ett hus ska vara 50 000 kronor<br />
• En anslutningsgrad om minst 70 % ska kunna nås.<br />
• All värmeproduktion i husen ska kunna ske med fjärrvärme<br />
• Kunderna ska kunna välja mellan flera anpassade prismodeller<br />
En pusselbit som leder till lägre kostnader är att installationskostnaden och<br />
utbyteskostnaden av fjärrvärmecentralen minskar. Ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> mellan<br />
fjärrvärmesystemet och husets värme- och varmvattensystem kan <strong>för</strong>hoppningsvis<br />
bidra till att kostnaderna <strong>för</strong> att <strong>för</strong>se <strong>småhus</strong> med fjärrvärme blir lägre. Projektet avser<br />
att genom en <strong>för</strong>studie undersöka vilka möjligheter det finns att standardisera<br />
utformandet av kopplingarna mellan fjärrvärmecentralen och fjärrvärmenätet.<br />
Idag finns det ca 10 olika tillverkare av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> som har villacentraler i sitt<br />
sortiment. Alla tillverkarna har lite olika lösningar <strong>för</strong> inkoppling av centralen med<br />
avseende på placering av rörkopplingar och diametrar. Flera <strong>för</strong>delar kunde uppnås<br />
om <strong>gränssnitt</strong>et mellan centralen och fjärrvärmenätet samt de husinterna värme- och<br />
varmvattensystemen vore <strong>standardiserat</strong> <strong>för</strong> dessa mindre enheter.<br />
• Enkel och snabb inkoppling utan modellspecifika kunskaper hos montören<br />
• Risken <strong>för</strong> felkopplingar minskar<br />
• Enklare att byta central när så krävs<br />
• Förutsättningar <strong>för</strong> att kunden själv kan installera centralen ökar med ex.<br />
snabbkopplingsdon<br />
• Kunden får större valfrihet att välja fabrikat. Vilket kan pressa priser och ger<br />
tillverkarna större möjligheter att arbeta direkt mot kunden.<br />
• I <strong>för</strong>längningen kan det underlätta byten mellan olika värmekällor<br />
2. Syfte<br />
Kostnaden <strong>för</strong> att <strong>för</strong>se ett <strong>småhus</strong> med fjärrvärme är hög. Kostnadsnivån beror dels på<br />
att anläggningen kräver infrastruktur i form av fjärrvärmenätet men även på att<br />
installationen i respektive fastighet är tidskrävande och dessutom fordrar insatser av<br />
specialutbildad, certifierad arbetskraft. Fabrikanter av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> har idag<br />
egna lösningar och utformningar <strong>för</strong> hur just deras modeller skall kopplas in mot<br />
fjärrvärmenätet. Valet av fabrikat kan där<strong>för</strong> i vissa fall begränsas av <strong>för</strong>utsättningarna<br />
i det utrymme som centralen skall placeras. Dessutom kan valet även begränsas av att<br />
den lokala rörmokaren endast har kunskap av ”sitt” fabrikat.<br />
Syftet med projektet är genom en <strong>för</strong>studie sammanställa <strong>för</strong>ekommande val hos<br />
fabrikanter av inkopplingslösningar och deras syn på att standardisera<br />
inkopplingsutformandet. Projektet skall sammanställa de konkreta frågeställningar.<br />
│ 7
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
8 │<br />
3. Genom<strong>för</strong>ande<br />
Projektet genom<strong>för</strong>s som en <strong>för</strong>studie där aktuell kunskap och frågeställningar<br />
sammanställs.<br />
De <strong>för</strong>ekommande kopplingsprinciper som tillverkarna använder idag sammanställs<br />
och presenteras.<br />
Tillverkare av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> villor, representanter från<br />
fjärrvärmeleverantörer, värmepumpsbranschen och färdiga hus tillverkare får lämna<br />
synpunkter och de frågeställningar som kommer fram sammanställs.<br />
Slutligen presenteras, med utgångspunkt från de synpunkter och konkreta<br />
frågeställningar som framkommit, en strategi hur arbetet med ett <strong>standardiserat</strong><br />
<strong>gränssnitt</strong> kan drivas vidare.<br />
4. Gränssnittet mellan fjärrvärmecentralen och<br />
omgivande system<br />
Vad menar man då med <strong>gränssnitt</strong>et mellan fjärrvärmecentralen och de omgivande<br />
systemen? Detta kan troligtvis <strong>för</strong>klaras enklast med nedanstående bild.<br />
Fjärrvärmenät<br />
Gränssnitt<br />
Fjärrvärmecentral<br />
El<br />
Husets<br />
varmvattensystem<br />
Husets<br />
värmesystem<br />
Figur 1. Gränssnittet mellan fjärrvärmecentralen och omgivande system<br />
Kallvatten<br />
Med de omgivande systemen avses dels fjärrvärmesystemet som transporterar energi<br />
till huset i form av varmt vatten som avkyls i fjärrvärmecentralen innan det åter<br />
transorteras till produktionsanläggningen. I fjärrvärmecentralen växlas energin över<br />
till två andra omgivande system som är husets interna värme- och varmvattensystem.<br />
Värmeenergin transporteras och avges i husets radiatorer eller värmeslingor.<br />
Fjärrvärmeenergin används även till att värma upp inkommande kallvatten till 50-55
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
°C. Eventuellt kan det <strong>för</strong>ekomma intern varmvattencirkulation i huset. Då tillkommer<br />
en koppling i <strong>gränssnitt</strong>et. Vanligtvis <strong>för</strong>ekommer det dock inte i villor. Elenergi<br />
behövs också till fjärrvärmecentralen <strong>för</strong> drift av cirkulationspump och<br />
reglerutrustning.<br />
5. Besparingspotential och relevans <strong>för</strong><br />
värmeglesa områden<br />
För att öka möjligheterna att ansluta fastigheter till fjärrvärmenätet i ett värmeglest<br />
område krävs enkla och billiga lösningar. Ett <strong>standardiserat</strong> utformat <strong>gränssnitt</strong> skulle<br />
på sikt <strong>för</strong>hoppningsvis leda till kortare installationstider och därmed lägre kostnader<br />
<strong>för</strong> anslutning av <strong>småhus</strong>. Vid nybyggnation kan den nödvändiga utformningen ske<br />
redan vid projekteringsstadiet.<br />
5.1. Kostnads<strong>för</strong>delning idag<br />
Inom ramen <strong>för</strong> forskningsprogrammet värmegles fjärrvärme har ett projekt<br />
genom<strong>för</strong>ts till syfte att undersöka hur mycket <strong>småhus</strong>anslutningen kostar idag,<br />
Sandberg 2003. Sandberg undersökte 7 olika svenska <strong>för</strong>etag och fick fram att<br />
kostnaden <strong>för</strong> installationen kan variera ganska mycket <strong>för</strong>etagen emellan. I medeltal<br />
kostar installationen enligt den undersökningen 28000 kr. I den kostnaden ingår<br />
normalt:<br />
• Bortkoppling av befintlig värmeutrustning<br />
• Installation av värmecentral<br />
• Rördragning från servisventil till värmecentral<br />
• Rördragning från värmecentral till sekundärsystemet<br />
• El-anslutning av värmecentral och utetemperaturgivare<br />
• Idrifttagning och utbildning av husägaren<br />
• Isolering av rördragning<br />
Ibland ingår även:<br />
• Asbestsanering (där det <strong>för</strong>ekommer)<br />
• Finstädning<br />
Sandberg redogör vidare att det ofta tillkommer kostnader <strong>för</strong> demontering och<br />
omhändertagande av panna och/eller tank. Eftersom <strong>för</strong>utsättningarna skiljer sig från<br />
hus till hus så brukar man ta betalt efter en prislista. Många <strong>för</strong>etag befattar sig inte<br />
ens med detta utan hänvisar till lokala entreprenörer. Sådana tillkommande kostnader<br />
dock ingår inte i Sandbergs jäm<strong>för</strong>else.<br />
En uppdelning av kostnadsposterna ger efter intervjuer med värmeverk och<br />
entreprenörer följande ungefärliga delkostnader:<br />
Elarbete inkl. material: 1600 kr<br />
Värmecentral: 10000-12000 kr<br />
Värmemätare: 1800 kr<br />
Rörarbete inkl. material: 8000-14000 kr<br />
Isolering: 2500 kr<br />
(Asbestsanering: 2500 kr, där det <strong>för</strong>ekommer)<br />
│ 9
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
10 │<br />
Figur 2. Kostnads<strong>för</strong>delning vid husinstallation (Sandberg 2003)<br />
Elinst. inkl material<br />
Isolering<br />
Värmecentral<br />
Värmemätare<br />
Rörarbete inkl.<br />
material<br />
Det är rörarbetet och värmecentralen som dominerar kostnadsbilden.<br />
Entreprenadarbetena offereras oftast utifrån erfarenhetsvärden utan att huset <strong>för</strong>st<br />
besiktigats. De kan exempelvis årsupphandlas eller ingå i totalentreprenaden.<br />
Variationerna i totalkostnad mellan <strong>för</strong>etagen kan som sagt variera. Sandberg visade<br />
på utfall från 7 olika <strong>för</strong>etag och detta projekt kan komplettera med ytterligare<br />
uppgifter från 4 <strong>för</strong>etag. Om något av <strong>för</strong>etagen i Sandbergs undersökning skulle vara<br />
samma <strong>för</strong>etag som i detta projekt har inte närmare undersökts. Från Figur 3 framgår<br />
emellertid att kostnaderna från denna undersökning överlag är lägre än i Sandbergs<br />
undersökning. I Sandbergs undersökning ligger <strong>för</strong>etagens medelkostnad på 27000 kr<br />
medan <strong>för</strong>etagen i denna undersökning hamnar på knappt 21000 kr.<br />
Undersökningen i detta projekt är ut<strong>för</strong>d av Göte Ekström på <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme (som<br />
ingått i referensgruppen) som ringt runt till några svenska fjärrvärme<strong>för</strong>etag.<br />
Undersökningen ger ett spann i anslutningskostnader enligt Tabell 1<br />
Tabell 1. Installationskostnader hos 4 svenska fjärrvärme<strong>för</strong>etag<br />
Mål <strong>för</strong>etag 1 <strong>för</strong>etag 2 <strong>för</strong>etag 3 <strong>för</strong>etag 4<br />
Villacentral 8000 9000 9000 9000 10000<br />
Elinstallation 2000 2300 1500 1000 3000<br />
Värmemätare + inst. 1800 2000 2000 2000 1500<br />
Rördragning 6000* 9000* 7000* 7000* 8000<br />
Isolering 3000<br />
Summa inst. o. material 17800 22300 19500 19000 22500<br />
* inklusive isolering
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
35000<br />
30000<br />
25000<br />
20000<br />
15000<br />
10000<br />
5000<br />
0<br />
[kr]<br />
Sandberg 1<br />
Sandberg 2<br />
Sandberg 3<br />
Sandberg 4<br />
Sandberg 5<br />
Sandberg 6<br />
Sandberg 7<br />
Detta proj 1<br />
Detta proj 2<br />
Detta proj 3<br />
Detta proj 4<br />
Figur 3. Variationer över kostnadsutfall hos olika <strong>för</strong>etag dels från Sandberg 2003 och<br />
dels från detta projekt<br />
Målkostnaden är inte specifikt uttalad av branschen utan är antagen till att en vara<br />
realistisk nivå att nå med nuvarande <strong>för</strong>utsättningar.<br />
5.2. Besparingspotential<br />
Kommer en standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et i fjärrvärmecentralen att leda till lägre<br />
anslutningskostnader <strong>för</strong> kunden i slutändan? För att <strong>för</strong>söka besvara den frågan bör vi<br />
identifiera de aktörer som är inblandade i anslutningen av huset och vilken besparing<br />
som de kan bidra med.<br />
När det gäller <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> har <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme under flera år<br />
arbetat med att få fram bättre <strong>fjärrvärmecentraler</strong> och <strong>för</strong>sökt få ner kostnaderna till en<br />
konkurrenskraftigare nivå. Där<strong>för</strong> har man genom certifiering och framtagning av en<br />
testmetod lyckats få fram centraler som idag håller en godtagbar kvalitetsnivå till ett<br />
relativt bra pris. Tillverkare kan nu producera sina modeller i större serier och satsa på<br />
god funktion genom denna certifiering. Priserna har sjunkit från ca 14000 kr till idag<br />
7500 – 9000 kr. En standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et i <strong>småhus</strong>centralen kommer<br />
eventuellt att leda till något lägre priser på fjärrvärmecentralen (se tillverkares åsikter i<br />
avsnitt 6) men troligtvis inte särskilt mycket.<br />
Nästa aktör är installatören av fjärrvärmecentralen. Deras arbete som består av bland<br />
annat anslutning av centralen till fjärrvärmeledningarna och till husets interna<br />
ledningar ut<strong>för</strong>s vanligen av en entreprenör som vanligtvis upphandlas av<br />
fjärrvärmeleverantören. Detta arbete uppges av fjärrvärme<strong>för</strong>etagen kosta ca 9000 kr.<br />
Frågan är om denna kostnad motsvarar den arbets- och materialkostnad som<br />
installatören faktiskt har eller om de har goda marginaler på arbetet. För att få en<br />
<strong>för</strong>ståelse till den kostnaden så har vi tagit reda på vilken tid det tar <strong>för</strong> att ut<strong>för</strong>a<br />
installationen. Det tar enligt uppgift 8 - 10 timmar. Två personer ut<strong>för</strong> på en arbetsdag<br />
anslutning av två <strong>småhus</strong>. Då ingår vanligtvis<br />
│ 11
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
12 │<br />
• Inkoppling av fjärrvärmeledningar mellan servisventiler och anslutningarna på<br />
fjärrvärmecentralen.<br />
• Frigöra ledningar från befintlig installation och ansluta mot fjärrvärmecentralen.<br />
Det handlar om att ansluta kallvatten- och varmvattenledning samt ledningar <strong>för</strong><br />
värmesystemet.<br />
• I de flesta fall isolera ledningarna.<br />
Enligt uppgift tar entreprenad<strong>för</strong>etaget ca 350 kr/timme. Materialet som behövs<br />
uppgår till ca 2000 kr. Med hänsyn till dessa uppgifter bör installationskostnaden ligga<br />
på ca 5500 kr. Var<strong>för</strong> är då kostnaden 7000 – 9000 kr? Orsaken är att varje arbete<br />
prissätts med något som kallas normtimmar. Normtimmen är den tid som montören får<br />
betalt efter, hur lång tid än arbetet tar. Det har blivit en praxis att normtiden <strong>för</strong> att<br />
ansluta en villacentral rör sig mellan 15 - 20 timmar. Tiden är fram<strong>för</strong>handlad mellan<br />
arbetstagaren och arbetsgivaren. Om man antar att normtiden <strong>för</strong> arbetet är 17<br />
mantimmar blir kostnaden 7730 kr. Till detta kommer materialkostnaderna. I flera fall<br />
har rörentreprenören en reservation på +10 %. Efter den granskningen så måste man<br />
fråga sig om upphandlarna brytt sig om att granska hur priserna satts. Det är mycket<br />
enklare att inrikta sig på produktinköp än att ge sig in i diskussion om hur priserna<br />
fastställs.<br />
Det finns där<strong>för</strong> troligtvis en större besparing att göra genom att handla upp<br />
installationsarbetet till rätt pris istället <strong>för</strong> en billigare fjärrvärmecentral.<br />
Den tredje aktören är fjärrvärmeleverantören som tar ut en anslutningsavgift från<br />
kunden. Anslutningsavgiften är i de allra flesta fall högre än den faktiska kostnaden<br />
<strong>för</strong> att ansluta kunden i fråga. Skillnaden varierar i storleksordningen mellan 2000-<br />
5000 kr. Kostnaden skall täcka de administrativa och eventuellt praktiska uppgifter<br />
som skall ut<strong>för</strong>as vid nyanslutningen, ex. lägga in kunden i debiteringssystemet.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att <strong>fjärrvärmecentraler</strong>nas prisnivå har nått de mål<br />
man satt upp, men att installationskostnaderna troligtvis kan bli lägre. Om det skulle<br />
visa sig att en standardisering innebär en <strong>för</strong>enkling av montaget så är det snarast<br />
troligt att rörentreprenörens vinst ökar och att det kanske inte direkt sänker kundens<br />
kostnad om man inte är observant när upphandlingen av installationen genom<strong>för</strong>s. Det<br />
bör vara möjligt att få till en sänkning även av installationen genom att <strong>för</strong>etagen blir<br />
mer observanta. Kanske kan andra upphandlingsformer prövas. Normtimmar bör<br />
om<strong>för</strong>handlas <strong>för</strong> montagearbeten om <strong>för</strong>enklade lösningar ersätter äldre metoder.<br />
Fjärrvärmeleverantörens vinst vid nyanslutning bör heller inte vara <strong>för</strong> stor utan bör<br />
hållas på en nivå som motsvarar de faktiska kostnader som uppstår.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
6. Aktörernas åsikter<br />
I detta kapitel återges synpunkter från olika aktörer som är intresserade av<br />
frågeställningen kring ett framtida <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>. Det är viktigt att aktörerna<br />
har en någorlunda samstämd syn på <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att utveckla ett sådant<br />
<strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong>centraler. Om de inte har det är nog <strong>för</strong>utsättningarna begränsade<br />
att komma fram till gemensamma regler. De aktörer som är tillfrågade är tillverkarna<br />
av <strong>fjärrvärmecentraler</strong>, några fjärrvärmeleverantörer med stor erfarenhet från<br />
<strong>småhus</strong>installationer, tillverkare av <strong>småhus</strong>, vvs-projektörer samt<br />
värmepumpsbranschen.<br />
Aktörerna har fått lämna sina synpunkter genom ett frågeformulär med likartade<br />
frågeställningar. Frågeställningarna har sedan sammanställts och återges här.<br />
Bland tillverkarna har tyvärr inte alla svarat, men de som har svarat har ändå<br />
uppskattningsvis 70-80 % av den svenska marknaden. Det är tre olika<br />
fjärrvärmeleverantörer med stor erfarenhet från villainstallationer som besvarat<br />
frågorna. Värmepumpsbranschen har genom representant från SVEP givit sina<br />
synpunkter (deras åsikter återges separat i kapitel 7). Hustillverkare har genom<br />
teknikkommittén i STR kommit med synpunkter. Bland vvs-projektörerna är det<br />
representant <strong>för</strong> en firma som har stor del av projekteringen <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> i södra<br />
Sverige.<br />
I Tabell 2 är aktörernas åsikter (exkl. värmepumpsbranschen) sammanställda kortfattat<br />
med + och – <strong>för</strong> respektive frågeställning. Alla <strong>för</strong>ekommande åsikter är inte med i<br />
tabellen utan redovisas mer i detalj under respektive avsnitt. Alla frågeställningar är<br />
inte heller medtagna i tabellen eftersom de inte går att sammanställa med endast<br />
positiva eller negativa åsikter.<br />
│ 13
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
14 │<br />
Tabell 2. +/- sammanställning av aktörers inställningar kring <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong><br />
Frågeställning FC-tillverkare FJV-leverantör SmåhusVVStillverkare projektörer<br />
Fördelar och + Enkelt att + Enkelhet vilket + Projektörer + Enklare<br />
nackdelar ersätta fc med spar tid och och<br />
handhavande<br />
annat fabrikat kostnader entreprenörer med<br />
+ Enklare att + Egna tekniker vet<br />
standardritningar<br />
byta fc vid kan sköta inst. i <strong>för</strong>utsättningar<br />
problem större<br />
från början<br />
+ Minskar ev.<br />
fusk med<br />
strippning av<br />
fc<br />
+ Snabbare<br />
och säkrare<br />
installation<br />
- Ev.<br />
hämmande<br />
på framtida<br />
utveckling av<br />
fc<br />
- Ökade<br />
kostnader<br />
utsträckning<br />
Framtida - Inga stora + Tidsbesparing + Upphandla + Enkelt att<br />
besparingar besparingar <strong>för</strong> att bestämma material och anpassa alla<br />
anslutningspunkt entreprenörer i fabrikat till<br />
+ Minskar <strong>för</strong>väg samma utrymme<br />
informationstid<br />
+ Mer tid <strong>för</strong><br />
kontroll<br />
Fjv.<br />
konkurrenskraft<br />
- ingen ökning +/- ev. ökning - ingen ökning - ingen ökning<br />
Andra<br />
+ EU - stor<br />
+/- bör ses ur - svårt pga. stora<br />
värmekällor standard utvecklingsinsats<br />
- inget<br />
EU perspektiv skillnader<br />
- Svårt pga. ekonomiskt<br />
stora<br />
skillnader i<br />
uppbyggnad<br />
och länders<br />
incitament<br />
Uppfattning om<br />
andra aktörer<br />
standarder<br />
+ VVS<br />
installatörer<br />
+ Tillverkare<br />
av <strong>småhus</strong><br />
Inkopplingsfel + leder till<br />
färre fel<br />
Framtida + kan leda till<br />
kostnadspress ngt lägre pris<br />
Slutkundens<br />
valfrihet<br />
+ Inget större<br />
problem<br />
+ VVS<br />
branschen<br />
+ Tillverkare av<br />
<strong>småhus</strong><br />
+/- ovanligt med<br />
fel<br />
+/- osäkert om<br />
lägre slutpris<br />
+ Inget större<br />
problem<br />
- VVS<br />
branschen<br />
- troligtvis inte<br />
lägre pris<br />
+ VVS<br />
installatörer<br />
- Troligtvis<br />
stigande priser<br />
på kort sikt
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
6.1. Fördelar och nackdelar<br />
Inledningsvis ställdes frågan vilka <strong>för</strong>delar och nackdelar man ser med ett<br />
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> i <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> villor?<br />
Tillverkarna av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> anser att man vid nyproduktion kan välja<br />
fjärrvärmecentral i ett senare skede. Hustillverkare kan göra avsättningar <strong>för</strong><br />
inkommande och utgående rör utan hänsyn till vilket fabrikat som skall monteras. Vid<br />
leveransproblem kan ett fabrikat enkelt ersättas av ett annat. Om allvarligare problem<br />
uppstår kan centralen enkelt bytas mot en annan modell eller annat fabrikat. Om<br />
standarden kan bibehållas över lång tidsperiod kan framtida byten göras väsentligt<br />
billigare. Vidare anser man att möjligheterna till ”fusk” genom att strippa<br />
fjärrvärmecentralen minskar under <strong>för</strong>utsättning att bestyckningen är väl definierad.<br />
Dessutom blir produkten mer konsumentinriktad och färre fel uppstår vid<br />
installationen som dessutom går snabbare. När frågan istället ställdes över vilka<br />
nackdelar man ser med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> var det fram<strong>för</strong> allt argumentet att<br />
en standardisering möjligtvis kan hämma den framtida utvecklingen av<br />
fjärrvärmecentralen som var den främsta nackdelen. Ett av de tillverkande <strong>för</strong>etagen<br />
ser inga <strong>för</strong>delar med en standardisering utan att närmare ange var<strong>för</strong>. Företaget som<br />
på <strong>för</strong>sta frågan svarade att man inte ser några <strong>för</strong>delar anser att det endast med<strong>för</strong><br />
högre kostnader i utveckling och produktion.<br />
Fjärrvärmeleverantörer ser främst <strong>för</strong>delar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> då man<br />
uppnår en enkelhet och på så sätt spar tid och kostnader. De menar att deras egna<br />
tekniker skulle kunna sköta installationen i större utsträckning. De ser inga direkta<br />
nackdelar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.<br />
Fördelarna enligt hustillverkare är fram<strong>för</strong>allt att projektörer och entreprenörer vet<br />
<strong>för</strong>utsättningarna redan från början. Några direkta nackdelar ser inte de heller.<br />
För vvs-projektörer vore de främsta <strong>för</strong>delarna enklare handhavande där man skulle<br />
kunna göra standardritningar med inkopplingar och måttsättningar <strong>för</strong> olika typer av<br />
media. Några direkta nackdelar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> ser de inte <strong>för</strong> egen<br />
del.<br />
6.2. Praktiska problem<br />
För att gå vidare med standardiserings<strong>för</strong>farandet så är det av intresse att veta vilka<br />
som är de främsta praktiska problemen som enligt aktörerna måste lösas.<br />
Fjärrvärmecentralstillverkarna menar att en riktig standard kräver att det även blir<br />
standard på röranslutningen, dimension och om det skall vara in eller utvändig gänga<br />
osv. Detta kan eventuellt kräva att ventiler måste monteras i centralen istället <strong>för</strong><br />
utan<strong>för</strong>. Risk finns att vissa fabrikanter kommer att känna sig diskriminerade när de<br />
inte längre kan tillverka centralerna på samma sätt som tidigare. Vissa tekniklösningar<br />
kan indirekt bli ”<strong>för</strong>bjudna”, som t.ex. klämringskopplingr på sekundärsidan eftersom<br />
det inte följer standard. Det finns en risk <strong>för</strong> att produktutvecklingen kan hämmas.<br />
Sannolikt måste alla fabrikat på marknaden omkonstrueras. Kräver omställningstid.<br />
Detta kan göras i samband med en revidering av certifieringsprogrammet <strong>för</strong> Pmärkningen.<br />
Det gäller även att övertyga de andra berörda branscherna att acceptera<br />
standarden.<br />
De främsta praktiska problemen, enligt fjärrvärmeleverantörerna, som måste lösas<br />
är att få alla övriga aktörer att inse nyttan med en standardisering.<br />
│ 15
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
16 │<br />
De främsta praktiska problemen som måste lösas, enligt hustillverkarna är att man<br />
måste hitta billiga, bra och effektiva lösningar samt att informera samtliga inblandade<br />
i processen.<br />
De främsta praktiska problemen, <strong>för</strong> vvs-projektörer, som måste lösas (<strong>för</strong> deras egen<br />
del) är hur anslutningarna skall placeras, dimensioner, storlek på expansionskärl, med<br />
eller utan uttag <strong>för</strong> värmemängdsmätare samt typ av cirkulationspump.<br />
6.3. Framtida besparingar<br />
Vilka framtida besparingar ser man då på <strong>för</strong>etagen med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>?<br />
Ingen av tillverkarna ser att man skulle göra några direkta besparingar ur<br />
tillverkningssynpunkt. De menar att de redan till viss del använder standardiserade<br />
lösningar.<br />
Eventuella framtida besparingar <strong>för</strong> fjärrvärmeleverantörer består i tidsbesparing <strong>för</strong><br />
att bestämma anslutningspunkt och minskad informationstid.<br />
De främsta framtida besparingsmöjligheterna <strong>för</strong> hustillverkare finns i att man på<br />
<strong>för</strong>hand kan upphandla lösningarna med material och entreprenörer.<br />
De största framtida besparingarna <strong>för</strong> projektörer finns i att man enkelt kan anpassa<br />
alla fabrikat till samma installationsutrymme. Det ger mer tid <strong>för</strong> att kunna kontrollera<br />
anslutningar, storlek på cirkulationspump samt inre tryckfall i växlaren.<br />
6.4. Eventuella tidsbesparingar<br />
Aktörerna fick även bedöma om de tror att det finns stora tidsbesparingar att göra vid<br />
installation och utbyte med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>?<br />
Tillverkarnas svar är på denna fråga åtskilda. Några tror att det kan finnas det medan<br />
någon ställer sig kallsinnig. Hur stora de kan vara vill dock ingen ge sig på att<br />
kvantifiera.<br />
I frågan om en standardisering leder till större tidsbesparingar vid installation och<br />
utbyte råder skilda meningar även mellan fjärrvärmeleverantörerna. Några <strong>för</strong>etag<br />
tror inte att det med<strong>för</strong> några större <strong>för</strong>ändringar medan ett <strong>för</strong>etag tror att<br />
installationstiden kan halveras.<br />
Hustillverkare tror att det finns ganska stora tidsbesparingar att göra vid installation<br />
och utbyte av värmekällor med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.<br />
6.5. Fjärrvärmens konkurrenskraft<br />
Hur är då aktörernas syn på om ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> leder till att fjärrvärmens<br />
konkurrenskraft ökar gentemot andra uppvärmningsalternativ?<br />
Ingen av tillverkarna (utom en) tror att fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot andra<br />
uppvärmningsalternativ ökar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> eller så har det ganska<br />
liten betydelse.<br />
Inte heller hos fjärrvärmeleverantörerna råder det gemensamma åsikter. Något tror<br />
inte det, någon tror det och någon är tveksam.<br />
Hustillverkare tror att det är tveksamt att fjärrvärmens konkurrenskraft gentemot<br />
andra uppvärmningsalternativ ökar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.<br />
Det är främst priset och tillgången som styr över de olika uppvärmningssättens<br />
konkurrenskraft så vvs-projektörerna tror inte att fjärrvärmens konkurrenskraft<br />
gentemot andra uppvärmningsalternativ ökar med ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
6.6. Andra värmekällor<br />
Hur ser man på ett gemensamt gränssitt (i <strong>för</strong>längningen) även med andra värmekällor<br />
som värmepumpar, och olika typer av pannor?<br />
De flesta tillverkande <strong>för</strong>etagen anser att de olika produkterna är så olika i format och<br />
placering i fastigheten att det inte känns som om det skulle vara möjligt med en<br />
standard. Dessutom tror man att frågan blir så stor med så många olika <strong>för</strong>etag och<br />
länder inblandade att det aldrig skulle gå att ena. Här är risken också mycket stor att<br />
produktutvecklingen kommer att <strong>för</strong>svåras. Ett <strong>för</strong>etag tycker ändå att det är dit man<br />
bör nå. En gemensam standardisering <strong>för</strong> hela EU.<br />
Fjärrvärmeleverantörerna anser alla att ett gemensamt gränssitt med andra<br />
värmekällor kräver en stor utvecklingsinsats och de är tveksamma att det kommer att<br />
finnas ekonomiska incitament i det.<br />
Frågan om ett gemensamt gränssitt på längre sikt med andra typer av värmekällor<br />
anser hustillverkare att man bör ses ur ett EU-perspektiv.<br />
Ett gemensamt gränssitt med andra värmekällor tror projektörerna inte är realistiskt.<br />
De tror att det går att ordna <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> men att det nog är svårare att ordna<br />
<strong>för</strong> värmepumpar. De menar att variationen i värmepumpstyper är större typ<br />
bergvärme, frånluftvärmepumpar mm. (Detta anser inte värmepumpsbranschen själv).<br />
6.7. Uppfattning om andra aktörers åsikter<br />
Hur tror då de enskilda aktörerna att de andra ställer sig till en standardisering av<br />
<strong>gränssnitt</strong>et (fram<strong>för</strong> allt hur installatörer ställer sig till det)?<br />
De flesta tillverkarna tror att vvs-installatörerna ställer sig positiva till en<br />
standardisering eftersom de redan idag arbetar ganska flexibelt. De tror även att<br />
leverantörer av färdiga hus är intresserade av ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>.<br />
De flesta fjärrvärmeleverantörerna tror att vvs-branschen är positiva till en<br />
standardisering i fjärrvärmecentralen. Något <strong>för</strong>etag tror att branschen kommer att<br />
ställa sig negativ eftersom detta uppfattas som udda system som kräver mycket<br />
installationstid och som de får betalt <strong>för</strong>. Installatörernas tid skulle alltså minska,<br />
vilket de troligtvis inte vill. Vidare tror leverantörer av fjärrvärme att tillverkare av<br />
färdiga <strong>småhus</strong> är intresserade av ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>. Husfabrikanterna<br />
arbetar idag ofta med färdiga alternativ, där kunden har möjlighet att göra vissa tillval.<br />
Hussäljaren får också en lättare arbetsuppgift om alternativen är mer begränsade.<br />
Hustillverkarna tror inte att vvs-branschen självklart ställer sig till positiv till en<br />
standardisering utan det gäller <strong>för</strong> fjärrvärmebranschen att övertyga dem om<br />
<strong>för</strong>delarna med ett sådant koncept.<br />
Däremot tror projektörer att installatörer ställer sig mycket positiva till en<br />
standardisering.<br />
6.8. Fel vid inkoppling<br />
Har aktörerna en klar uppfattning över hur vanligt det är med fel vid inkoppling eller<br />
utbyte av <strong>fjärrvärmecentraler</strong>?<br />
Tillverkare tror inte att det är vanligt med felkopplingar av <strong>fjärrvärmecentraler</strong>.<br />
Någon menar att de märkt av färre antal anmälningar hos supporten efter det att de<br />
började standardisera <strong>gränssnitt</strong>et. En tydligare märkning har också med<strong>för</strong>t färre fel.<br />
Där det <strong>för</strong>ekommer tror de beror på den mänskliga faktorn och att produkterna inte<br />
behöver märkas tydligare än idag. Hos större <strong>fjärrvärmecentraler</strong> med lite fler<br />
│ 17
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
18 │<br />
variationer är det lite vanligare med felkopplingar. Dock påpekar de att det troligtvis<br />
<strong>för</strong>ekommer ett mörkertal då de inte får reda på de fel där installatören själv upptäcker<br />
felet och åtgärdar det.<br />
Fjärrvärmeleverantörer anser att det är ovanligt med felkopplingar vid<br />
installationen. De som <strong>för</strong>ekommer är att fram- och returledning <strong>för</strong>växlas både<br />
primärt och sekundärt. De <strong>för</strong> inte någon statistik över fel som <strong>för</strong>ekommer.<br />
6.9. Utbytes- och andrahandsmarknad<br />
En intressant fråga som vi önskade lyfta fram är om aktörerna tror på en utbytes- och<br />
andrahandsmarknad av <strong>fjärrvärmecentraler</strong>?<br />
Tillverkare tror att en bytesmarknad <strong>för</strong> villacentraler kommer att uppstå inom 5-10<br />
år. Dock blir det troligtvis inga större volymer då mycket av utbytet kommer att kunna<br />
göras på plats i fastigheten. Däremot tror de inte på en andrahandsmarknad.<br />
Leverantörerna tror inte på någon större volym när det gäller utbytesmarknaden<br />
(något <strong>för</strong>etag har det). Andrahandsmarknad <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> tror de inte på.<br />
6.10. Framtida kostnadspress<br />
Har aktörerna någon uppfattning om ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> i slutändan kommer<br />
att leda till lägre priser <strong>för</strong> slutkunden?<br />
Tillverkarna tror att det kan leda till något lägre priser <strong>för</strong> kunden. Den största<br />
besparingen tror de kan ske vid installationen eller utbytet. En standardisering kommer<br />
troligtvis endast leda till marginellt lägre pris på själva centralen då priset idag redan<br />
är pressat.<br />
Leverantörerna har olika syn på om ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> leder till lägre priser<br />
<strong>för</strong> kunden. Något <strong>för</strong>etag menar att installationen tar den tid den tar, medan någon<br />
menar att konkurrensen gentemot andra alternativ kommer pressa priset.<br />
Hustillverkare tror inte heller att ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> leder till lägre priser <strong>för</strong><br />
kunden <strong>för</strong> ett nytt <strong>småhus</strong>. Detta eftersom det inte <strong>för</strong>eligger någon större skillnad i<br />
projekteringskostnad utifrån valet av uppvärmningsform när ett nytt hus projekteras.<br />
VVS-projektörerna tror inte heller på att ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> kortsiktigt leder<br />
till lägre priser <strong>för</strong> kunden. Man tror istället att priset till en början stiger då<br />
tillverkarna måste anpassa sina enheter. Möjligen kan priset sjunka på lång sikt.<br />
6.11. Slutkundens valfrihet<br />
I och med att det vanligaste <strong>för</strong>faringssättet är att fjärrvärmeleverantören eller någon<br />
entreprenör utsedd av fjärrvärmeleverantören gör större upphandlingar så får<br />
slutkunden ofta endast välja fjärrvärmecentral mellan några få modeller. Anser<br />
aktörerna att slutkunden upplever det som ett problem?<br />
Tillverkarna tror inte att kunden upplever det som något större problem. Möjligen,<br />
anser något <strong>för</strong>etag, har fabrikaten blivit väl lika när det gäller utrustning och<br />
ut<strong>för</strong>ande. Vidare tror de att slutkunden <strong>för</strong>litar sig på leverantören och att kunden<br />
oftast inte har kompetensen att jäm<strong>för</strong>a olika fabrikat med avseende på funktion. De<br />
tror inte att slutkunden inom en närmare framtid kommer att själv köpa<br />
fjärrvärmecentralen i affär.<br />
Fjärrvärmeleverantörerna tror inte heller att slutkunden upplever en brist i valfrihet<br />
av fabrikat. Hos något <strong>för</strong>etag kan kunden själv sköta installationen med en godkänd<br />
central och installatör. Dock tror de inte att kunden upplever särkilt stora hinder <strong>för</strong>
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
valfrihet av fabrikatet på centralen. Kunden, menar de vet ganska lite och litar på<br />
installatören och att fjärrvärmeleverantören sköter kontrollen. Kunden efterfrågar<br />
oftast endast funktionen och bryr sig inte så mycket om vilket fabrikat det är. Något av<br />
<strong>för</strong>etagen har endast två modeller att välja på.<br />
6.12. Aktörsspecifika synpunkter<br />
Här redogörs <strong>för</strong> vissa frågeställningar som endast berör den enskilda aktören.<br />
6.12.1. Fjärrvärmeleverantörer<br />
Några fjärrvärmeleverantörer tillfrågades hur lång tid som en husinstallation i<br />
medeltid tar och hur lång tid som installatören tar betalt <strong>för</strong>, se avsnitt 5.2. Även i<br />
detta frågeunderlag fick de tillfrågade fjärrvärmeleverantörerna redovisa uppskattade<br />
tider (dessa <strong>för</strong>etag ingår alltså inte i den tidigare redovisade undersökningen).<br />
Leverantörerna uppskattar att installationen tar 10-16 timmar. Det finns alltså ett<br />
spann mellan olika orter. Samtidigt uppskattar de att installatören tar betalt <strong>för</strong> allt från<br />
den tid som det faktiskt tar till dubbla tiden. Det är där<strong>för</strong> troligt att den lokala<br />
konkurrenssituationen avgör hur effektivt upphandling av installationen kan göras.<br />
Fjärrvärmeleverantörerna använder olika metoder att handla upp installationen. Ett<br />
<strong>för</strong>etag sköter upphandlingen av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> själva, medan kunden sedan äger<br />
den. Ett annat köper färdig installation där värmeväxlaren ingår i leveransen. De har<br />
tillsammans kommit överens med installatören om två olika modeller som han<br />
marknads<strong>för</strong>. Ett tredje låter kunden själv sköta upphandlingen inom givna ramar med<br />
godkända centraler och installatörer. I de fall då fjärrvärmeleverantörerna sköter<br />
upphandlingen är det av intresse att veta hur de väger pris och kvalitet. Svaren visar att<br />
de väger detta på olika sätt. Ett <strong>för</strong>etag ställer stora krav på kvalitet. De har vissa<br />
skallkrav. Priset kommer <strong>för</strong> dem i andra hand. Ett annat <strong>för</strong>etag väger ca 60 % med<br />
priset och 40 % med kvalitén. Ett <strong>för</strong>etag köper vanligtvis en basenhet som varken är<br />
den billigaste eller dyraste.<br />
I övrigt anser de att man bör belysa kvalitet på sammansättningen av hela centralen<br />
och lite långsiktigt tänkande. Centralerna måste fungera både till nybyggnad på ca 10<br />
kW och till utbyte av äldre som fodrar 20-25 kW. Även om varmvattennormen säger<br />
0,2 l/s anser någon att man skall kräva att växlaren klarar min 0,3 l/s. Detta bland<br />
annat på grund av trovärdighetsproblem om man skall behöva säga till en villaägaren<br />
att han bara får öppna kranen till hälften <strong>för</strong> att få varmvatten eller övertyga<br />
villaägaren som skaffat jacuzzi-badkar att det tar en halvtimme att fylla det. Man bör<br />
även påpeka att man kan <strong>för</strong>enkla driftinstruktionen <strong>för</strong> slutkunden med bl.a. en<br />
klarare el koppling.<br />
6.12.2. Hustillverkare<br />
På frågan om vem som bestämmer hur <strong>gränssnitt</strong>et mellan uppvärmningskällan och de<br />
omgivande systemen skall utformas vid nyproduktion svarar de att det <strong>för</strong>modligen är<br />
fjärrvärmeleverantören och projektören/entreprenören. Hustillverkarna lägger sig<br />
således inte i hur <strong>gränssnitt</strong>et utformas.<br />
Avslutningsvis anser man att det är fjärrvärmebranschen som bör ta initiativet till att<br />
driva frågorna kring en standardisering vidare.<br />
En av de större trähusfabrikanterna, Älvsbyhus, meddelar att de <strong>för</strong> närvarande inte<br />
installerar vanliga <strong>fjärrvärmecentraler</strong>, utan har en kombinerad variant med<br />
värmepump som marknads<strong>för</strong>s av NIBE.<br />
│ 19
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
20 │<br />
6.12.3. VVS-projektörer<br />
Vanligtvis tillverkar projektören VVS-handlingar efter beställningar från<br />
hustillverkare där de har klara uppgifter om beställarens val av<br />
uppvärmningsalternativ. Det är beställaren som bestämmer fabrikat och typ. Idag<br />
arbetar man inte alls med några typer av standardiserade <strong>gränssnitt</strong> utan man anpassar<br />
sig helt efter typ och fabrikat. Det finns inga samordnade anslutningar inte ens inom<br />
samma fabrikat och olika typer (gäller främst andra värmekällor än fjärrvärme).<br />
När det gäller hur <strong>gränssnitt</strong>et mellan uppvärmningskällan och de omgivande<br />
systemen skall utformas är det idag kunden eller kundens konsult som bestämmer hur<br />
det skall utformas. Fjärrvärmeleverantören eller tillverkaren av fjärrvärmecentralen<br />
har inte någon bestämmanderätt.<br />
Projektörerna anser att det råder en skillnad i projekteringskostnad utifrån valet av<br />
uppvärmningsform. Det är större kostnader vid bergvärmepump och<br />
pannanläggningar.<br />
Man anser vidare att det är fjärrvärmebranschen som skall ta initiativet till att <strong>för</strong>söka<br />
få en standardisering till stånd. Möjligen kan hustillverkarna göra det <strong>för</strong> att slippa<br />
välja tillverkare utan enkelt kunna anpassa till olika krav från fjärrvärmeverken.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
7. Värmepumptillverkares åsikter<br />
I detta arbete har det varit önskvärt att få synpunkter från värmepumpsbranschen om<br />
hur de ser på frågan kring standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et i <strong>småhus</strong>installationer.<br />
<strong>Svensk</strong>a Värmepumps Föreningen har där<strong>för</strong> tillfrågats och givit sin syn angående<br />
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> fjärrvärmeinstallationer. Värmepumpsbranschen har fått<br />
friare händer att komma med synpunkter, var<strong>för</strong> deras åsikter redovisas i sin helhet i<br />
detta avsnitt.<br />
Värmepumpar som arbetar med uppvärmning till fastigheten via vattenburet system<br />
kan delas upp i några olika grupper.<br />
Tabell 3. Principiell uppdelning mellan olika värmepumpstyper<br />
Typ av värmepump Exempel<br />
Vätska Bergvärme, sjövärme, jordvärme, grundvatten.<br />
Luft/vatten Frånluft<br />
Luft/vatten Uteluft<br />
I princip alla sorters värmepumpar bör enligt <strong>för</strong>eningen kunna omfattas av ett<br />
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>. I princip samtliga <strong>för</strong>ekommande värmepumpar på<br />
marknaden kunde vara lämpliga att omfattas av en liknande <strong>för</strong>studie som denna. Det<br />
finns ett antal tillverkare av värmepumpar i Sverige samt även import av<br />
värmepumpar. Totalt finns det troligen ca 30 leverantörer medan det idag rör sig om<br />
5-6 st leverantörer som har merparten av den svenska marknaden.<br />
En värmepump hämtar energi ifrån något medium (berg, jord, sjö, grundvatten, från,<br />
utomhusluft) <strong>för</strong> att sedan avge energin till fastigheten via ett vattenburet system. Vid<br />
de tillfällen som värmepumpen används i serie med någon ytterligare värmekälla<br />
måste värmepumpen vara placerad i början av kedjan. En värmepump dimensioneras<br />
<strong>för</strong> ett effektbehov av 50-70 % av fastighetens högsta effektbehov. Tillsatsenergin som<br />
då behövs <strong>för</strong> att täcka den resterande delen utgörs av el, oljeeldning eller ved. El är<br />
den vanligaste <strong>för</strong>ekommande formen av tillsatsenergi där oftast är en el-patron som är<br />
inbyggd i värmepumpen. I vissa fall används värmepumpen i en splitlösning där t.ex.<br />
endast värmepumpen producerar tappvarmvatten. Fastighetens värmesystem är<br />
vanligen vattenbaserad som golvvärme, radiatorer eller som fläktkonvektorer.<br />
Värmeenergin transporteras och avges i husets radiatorer eller värmeslingor. Energin<br />
används även till att värma upp inkommande kallvatten till 50-55 °C. Elenergi behövs<br />
också till värmepumpen <strong>för</strong> drift av kompressor, cirkulationspump, tillskotts-el samt<br />
reglerutrustning.<br />
En värmepumps installation kan bestå av en komplett enhet bestående av behållare <strong>för</strong><br />
tappvarmvatten och behållare <strong>för</strong> uppvärmning av radiatorer krets.<br />
Den kan även bestå av en enhet <strong>för</strong> kompressor delen samt en enhet <strong>för</strong><br />
tappvarmvatten/radiatorkrets. Normal vikt <strong>för</strong> en värmepump är ca 150-220 Kg. Det är<br />
dessutom viktigt är att det finns en golvbrunn i samma utrymme som värmepumpen.<br />
Anslutningen till värmepumpen består av tre delar:<br />
1. Anslutning till del där energin skall hämtas upp (berg, grundvatten,jord, sjö, luft).<br />
2. Anslutning till fastighetens värmesystem.<br />
3. Elanslutning 380V.<br />
4. Anslutning till kallvatten.<br />
│ 21
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
22 │<br />
Under Punkt 2, 3 och 4 finns det gemensamma delar <strong>för</strong> fjärrvärmeinstallation.<br />
Upphämtning<br />
energi<br />
Gränssnitt<br />
Gränssnitt<br />
Värmepump -<br />
- El<br />
El<br />
Husets<br />
varmvatten -<br />
system<br />
Husets<br />
värmesystem<br />
Kallvatten<br />
Figur 4. Principritning över fastighet med bergvärme installation<br />
Värmepumpen placeras oftast i anslutning där tidigare värmesystem (oljepanna,<br />
elpanna, kombipanna) varit placerad tidigare och vid nyproduktion så placeras<br />
värmepumpen efter vald projektering.<br />
Värmepumpsbranschens uppfattning är att ett <strong>standardiserat</strong> utformat <strong>gränssnitt</strong> på sikt<br />
skulle leda till kortare installationstider och <strong>för</strong>enklad installation och därmed lägre<br />
kostnader <strong>för</strong> anslutning av <strong>småhus</strong>. Vid nybyggnation kan den nödvändiga<br />
utformningen ske redan vid projekteringsstadiet. Genom att det finns ett <strong>standardiserat</strong><br />
<strong>gränssnitt</strong> så finns det riktlinjer och krav <strong>för</strong> hur en installatör ska genom<strong>för</strong>a en<br />
installation. Förmodligen så finns det i dag olika synsätt på hur en installation skall<br />
ut<strong>för</strong>as beroende på vilken installatör/<strong>för</strong>etag som installerar<br />
värmepumpen/fjärrvärme. Risken <strong>för</strong> eventuella felkopplingar eller installationsfel kan<br />
på så sätt undvikas.<br />
Sammanfattning <strong>för</strong>delar<br />
♦ Enkel och snabb inkoppling som är lika <strong>för</strong> alla typer av värmepumpar.<br />
♦ Inkoppling som är lika <strong>för</strong> alla leverantörer av värmepumpar.<br />
♦ Risken <strong>för</strong> felkoppling mot fastighetens värmesystem minskar.<br />
♦ Kvalitets säkring genom att det finns riktlinjer/krav <strong>för</strong> hur en installation skall<br />
genom<strong>för</strong>as <strong>för</strong> anslutning av rör och anslutning av el till värmepumpen.<br />
♦ Riktlinjer <strong>för</strong>enklar <strong>för</strong> installatören hur en värmepump skall anslutas.<br />
♦ Fel som beror på installationens ut<strong>för</strong>ande minskar.<br />
♦ En trygghet <strong>för</strong> installatör och kund.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
8. Fjärrvärmecentralen – en kort beskrivning<br />
Fjärrvärmecentralens syfte är att över<strong>för</strong>a energi från fjärrvärmenätet till byggnaden.<br />
Energin används sedan till att värma byggnaden samt <strong>för</strong> att producera<br />
tappvarmvatten. Den fungerar även som ett skydd mot fjärrvärmevattnet. Läckage av<br />
fjärrvärmevatten kan leda till stora skador i fastigheten då det handlar om stora<br />
mängder vatten som skulle kunna läcka in i fastigheten. Med värmeväxling i en<br />
fjärrvärmecentral kan skadorna begränsas till de vattenmängder som finns internt i<br />
byggnaden.<br />
Den <strong>för</strong>härskande principen <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i villor är parallellkoppling, se<br />
Figur 5. Parallellkopplad kallas den eftersom radiatorväxlaren och varmvattenväxlaren<br />
är parallellt kopplade. I figuren betecknas Radiatorväxlaren av R och<br />
Varmvattenväxlaren av V. Fjärrvärmeflöden blandas <strong>för</strong>st efter avkylning i respektive<br />
växlare, då det totala flödet returneras från fjärrvärmecentralen. Alla nyproducerade<br />
<strong>för</strong>ekommande P-märkta centraler på den svenska marknaden är idag<br />
parallellkopplade.<br />
Figur 5. Principskiss över en parallellkopplad fjärrvärmecentral utan vvc-krets.<br />
Idag är annars den allra vanligaste principen <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> 2stegskopplingen.<br />
Uppskattningsvis är ca 80% av <strong>fjärrvärmecentraler</strong>na i svenska<br />
fjärrvärmenät 2-stegskopplade. Förutom parallell- och 2-stegskopplade centraler<br />
<strong>för</strong>ekommer även 3-stegskopplade centraler. Dessa är dock mindre vanliga.<br />
Numreringen hän<strong>för</strong> sig till hur många steg som fjärrvärmevattnet kyls. I figuren är<br />
Radiatorväxlaren markerad med R, Förvärmaren med F och Eftervärmaren med E. I<br />
<strong>för</strong>värmaren värms det inkommande kallvattnet upp till temperaturen som ungefär<br />
motsvarar återkommande vvc-temperatur. Generellt kan man säga att avkylningen av<br />
fjärrvärmevattnet blir bättre ju fler avkylningssteg som används. Man vet dock idag att<br />
<strong>för</strong>bättringen i avkylnings<strong>för</strong>måga oftast inte är så stor att det är ekonomiskt berättigat<br />
att välja avkylning i flera steg. Motivet <strong>för</strong> att välja flera avkylningssteg är<br />
sammankopplad med fjärrvärmepriset och vilken komplexitet som värme- och<br />
tappvarmvattenbehovet har i en fastighet.<br />
│ 23
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
24 │<br />
Figur 6. Principskiss över en 2-stegskopplad fjärrvärmecentral med vvc-krets.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
9. Hur påverkas fjärrvärmecentralens <strong>gränssnitt</strong><br />
med större framtida värmeunderlag i huset?<br />
Fjärrvärmeleveranser till <strong>småhus</strong> präglas av låga linjetätheter, dvs. såld<br />
fjärrvärmemängd per ledningsenhet är låg. Typisk linjetäthet <strong>för</strong> <strong>småhus</strong>områden<br />
ligger ofta under 1,0 MWh/m. Medeltal <strong>för</strong> samtliga svenska fjärrvärmenät som helhet<br />
ligger kring 3,3 MWh/m. Det gör att <strong>småhus</strong>områden blir driftmässigt dyra <strong>för</strong><br />
fjärrvärmeleverantören och vinstmarginalen är i sådana områden ofta väldigt låg.<br />
Detta sammantaget gör att det finns intresse av att undersöka vilka ytterligare<br />
värmelaster som <strong>småhus</strong> kan ha <strong>för</strong>utom ren uppvärmning av huset och varmvatten.<br />
Där<strong>för</strong> har <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme finansierat ett projekt inom ramen <strong>för</strong> värmegles<br />
fjärrvärme som syftat till att undersöka olika kompletterande värmelaster, Walletun<br />
2004.<br />
Rapporten utreder frågan beträffande nya lastbehov som kan göra fjärrvärme till<br />
<strong>småhus</strong> mer lönsam. Den grundläggande frågeställningen var att definiera vilka<br />
möjligheter som finns att öka fjärrvärmelasten som antas uppgå i ett normalt <strong>småhus</strong><br />
till ca 20000 kWh/år. Författarna har undersökt på vilka sätt som värmebehovet kan<br />
öka. De har identifierat 3 olika principer som de studerat närmare:<br />
1. fjärrvärme ersätter elkraft<br />
2. fjärrvärme ger ökad komfort i huset<br />
3. tillgång till en enkel värmekälla såsom fjärrvärme skapar nya behov (ex.<br />
snösmältning, motorvärme och pool)<br />
I rapporten har sedan en analys gjorts av energipotentialen <strong>för</strong> olika lasttyper inom<br />
dessa tre kategorier.<br />
Till kategori 1 hör vitvarorna tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin och<br />
absorptionskylskåp. Av dessa utgör diskmaskinen en existerande och tvättmaskinen en<br />
potentiell existerande produkt <strong>för</strong> <strong>småhus</strong>. Även torktumlaren finns, dock endast <strong>för</strong><br />
applikationer i större skala. Ökningen av fjärrvärmetill<strong>för</strong>seln blir med dessa<br />
produkter sammanlagt ca 1700 kWh per hus årligen enligt <strong>för</strong>fattarna. För<br />
absorptionskylskåpet krävs dock en större utvecklingsinsats <strong>för</strong> att ta fram en effektiv<br />
lösning.<br />
Tvättmaskinen kan anslutas antingen med sekundärt kopplad varmvattenledning eller<br />
med fjärrvärme direkt. Det <strong>för</strong>stnämnda fallet kräver ingen ytterligare<br />
anslutningspunkt i fjärrvärmecentralen eftersom principen går ut på att en<br />
termostatblandare i maskinen tillser att rätt temperatur erhålls med varm- och<br />
kallvatten. Med den sistnämnda principen används i så fall en värmeväxlare i<br />
tvättmaskinen och det krävs i så fall ytterligare en avgrening i fjärrvärmecentralen<br />
direkt från inkommande fjärrvärmeledning till värmeväxlaren i tvättmaskinen.<br />
Torktumlaren i undersökningen utgår från tekniken med kondensering och skulle<br />
kräva ytterligare en värmeväxlare och styrventil i fjärrvärmecentralen. Diskmaskiner<br />
<strong>för</strong> varmvattenanslutning finns idag på marknaden och innebär ingen ytterligare<br />
anslutning i fjärrvärmecentralen.<br />
Användningen av absorptionskyla <strong>för</strong> luftkonditionering (kategori 2) kan också<br />
med<strong>för</strong>a en lastökning, sammanlagt ungefär 850 kWh enligt <strong>för</strong>fattarna. De menar<br />
vidare att luftkonditionering borde kunna bli aktuellt tidigare än absorptionskylskåpet<br />
eftersom tekniken redan har provats. Även luftkonditionering utgår emellertid från en<br />
hög drivtemperatur och det med<strong>för</strong> en extra anslutning i fjärrvärmecentralen från<br />
inkommande framledning.<br />
│ 25
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
26 │<br />
Lasttyper enligt kategori 3 kan också bli aktuella <strong>för</strong> ökad fjärrvärmeanvändning i<br />
<strong>småhus</strong>områden. Till kategorin hör snösmältning på garageinfarter och husingångar,<br />
kupé- och motorvärmare, bastu och badtunna. Med undantag av bastun bör dessa<br />
system kopplas till en sekundär glykolkrets via en värmeväxlare och med<strong>för</strong> sålunda<br />
en extra anslutning. Energipotentialen är ansenlig (ungefär 2000 – 3000 kWh/år). Om<br />
glykolkretsen väl är installerad i <strong>småhus</strong> så kan den dessutom skapa en rad andra<br />
uppvärmningsbehov.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att ytterligare värmelast i vissa fall kommer att<br />
kräva att fjärrvärmecentralen kompletteras med någon värmeväxlare och avstick från<br />
inkommande framledning. De möjliga tillkommande lasterna som <strong>för</strong>fattarna<br />
identifierat är dock inte särskilt stora i <strong>för</strong>hållande till de vanliga lasterna (värme och<br />
varmvatten). Emellertid finns det idag framtagen teknik <strong>för</strong> flera av de tillkommande<br />
lasterna (fram<strong>för</strong>allt disk och tvätt).
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
10. Förekommande tillverkare av<br />
<strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> på den svenska<br />
marknaden<br />
Idag finns det ca 7 fabrikat av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> på den svenska<br />
marknaden. Under senare tid har några av <strong>för</strong>etagen som tidigare fanns blivit uppköpta<br />
eller gått samman och bildat gemensamma bolag med de befintliga. De fabrikat som<br />
<strong>för</strong>ekommer idag och är: Alfa Laval Nordic AB, Alstom Power Flow System AB,<br />
Danfoss District Heating AB, Euronom AB, MetroTherm AB, SweTherm AB samt<br />
Tau District Heating AB.<br />
I princip är alla fabrikat P märkta, dvs. de har genomgått tester <strong>för</strong> att säkerställa att de<br />
uppfyller både kundens och fjärrvärmeleverantörens krav. En <strong>för</strong>utsättning <strong>för</strong><br />
certifiering är att fjärrvärmecentralen ska vara anpassad <strong>för</strong> fjärrvärmesystemet och ge<br />
kunden god komfort och säker drift. Fjärrvärmecentralens funktion kontrolleras med<br />
provprogrammet F:103-3 och skall uppfylla de krav som ställs i <strong>Svensk</strong> Fjärrvärmes<br />
tekniska bestämmelser F:101. SP Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut<br />
certifierar och testar <strong>fjärrvärmecentraler</strong>. Efter godkänd test, granskning av<br />
dokumentation och tillverkningskontroll kan fjärrvärmecentralen certifieras.<br />
Löpande tillverkningskontroll av certifierade <strong>fjärrvärmecentraler</strong> ut<strong>för</strong>s av<br />
certifieringsenheten. Centralerna skall ha samma ut<strong>för</strong>ande, som den som lämnats in<br />
<strong>för</strong> certifiering. Certifikat har en giltighetstid på 2 år och det kan <strong>för</strong>längas efter<br />
kontroll av SP. Kontrollen genom<strong>för</strong>s då efter gällande provprogram. När certifikatet<br />
ej längre gäller av<strong>för</strong>s fjärrvärmecentralen från <strong>Svensk</strong> Fjärrvärmes hemsida. När<br />
centralen har en godkänd certifiering så får de märkas med följande symbol:<br />
Idag finns det följande certifierade <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> (P-märkta) enligt<br />
Tabell 4. Listan är uppdaterad 2005-02-25 och tagen från <strong>Svensk</strong> Fjärrvärmes<br />
hemsida.<br />
│ 27
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
28 │<br />
Tabell 4. P-märkta <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong><br />
Tillverkare Modell Certifikatet giltigt till<br />
Alfa Laval Nordic AB Villa Danfoss 2006-02-28<br />
Residens 101D 2006-02-28<br />
Basic U22 W-DAQ-0, 63-1,6 2006-02-28<br />
Alstom Power Flow<br />
System AB<br />
Danfoss District Heating<br />
AB<br />
Fjärrvärmecentral 2000/03<br />
PM TD<br />
Fjärrvärmecentral 2000/03<br />
PM<br />
Fjärrvärmecentral Vx-<br />
2000/04 PM-TD<br />
Fjärrvärmecentral Vx-<br />
2000/04 PM<br />
Fjärrvärmecentral Vx-<br />
2000/04 PM<br />
2005-06-30<br />
2005-06-30<br />
2006-02-28<br />
2006-02-28<br />
2006-02-28<br />
VVX 3-2 Danfoss 2005-10-31<br />
VVX 3-2 Siemens 2005-10-31<br />
Euronom AB Ronwex DX 2005-06-30<br />
Metro Therm AB AHR 35-18 AVTQ 2005-10-31<br />
Tau District Heating AB DH39-24 2006-12-31<br />
SweTherm AB Villaprefab 1P-5/S 2005-11-30<br />
Villaprefab 1P-6 2005-11-30<br />
Villaprefab 1P-6 TPD 2005-11-30<br />
Villaprefab 1P-5/S TPD 2005-11-30<br />
Villaprefab 1P-5/S TPD-05 2005-11-30<br />
Villaprefab RF/D 2006-03-31<br />
Villaprefab RF/S 2006-11-30<br />
Det som skiljer mellan modellerna inom samma fabrikat är ofta reglerutrustningen.<br />
Den är antingen elektronisk eller termisk, men fabrikanten måste certifiera centralen<br />
om de gör några <strong>för</strong>ändringar som <strong>för</strong>ändrar centralens funktion.<br />
Det finns alltså ca 20 olika P märkta modeller på den svenska marknaden idag. Hur<br />
många som kvarstår efter uppköp och sammanslagningar återstår att se.<br />
Villamarknaden är nu inne i ett expansivt skede så det finns troligtvis utrymme <strong>för</strong> alla<br />
fabrikat de närmaste åren. När sedan marknaden blir mättad kommer kanske inte alla<br />
att finnas kvar då kostnadspressen redan är ganska hård.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
11. Dagens <strong>gränssnitt</strong> vid <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong><br />
villor<br />
På marknaden <strong>för</strong>ekommer det idag som sagt några olika fabrikat och modeller av<br />
<strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong>. Det finns idag inga exakta bestämmelser <strong>för</strong> hur<br />
tillverkarna ska utforma <strong>gränssnitt</strong>en utan det är mycket upp till tillverkarna hur de vill<br />
att det skall vara. Tillverkarnas val av lösning beror hur de valt komponenternas<br />
placering och de önskar givetvis minimera den interna rördragningen i centralen. Alla<br />
tillverkarna kan <strong>för</strong> samma central erbjuda rördragning <strong>för</strong> inkoppling både uppifrån<br />
eller nerifrån.<br />
Detta avsnitt visar översiktligt hur (de flesta av) tillverkarna av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> har<br />
valt att ordna rörens inbördes ordning och tillhörande dimensioner på sina modeller.<br />
Alla exakta mått har inte varit möjliga att erhålla. Överlag kan man ändå säga att<br />
tillverkarna har relativt likadana lösningar <strong>för</strong> inkoppling av fjärrvärmesidan och den<br />
sekundära sidan.<br />
11.1. Alfa Laval<br />
Företaget har tre modeller som är certifierade (Residens 101D, Villa Danfoss och<br />
Basic U22). Inkopplingsmässigt skiljer det sig en del mellan de två modellerna.<br />
Modell Residens (Figur 7) kan kopplas in antingen uppifrån eller nerifrån. Det kan<br />
även modell Villa Danfoss (Figur 8), men då vänds hela paketet 180 grader.<br />
Anslutningarna blir då spegelvända jäm<strong>för</strong>t med om centralen hänger rättvänd.<br />
Figur 7. Dimensionsritning <strong>för</strong> modell Residens<br />
E<br />
│ 29
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
30 │<br />
Figur 8. Modell Villa Danfoss<br />
Anslutningarna på Villa Danfoss (finns även som Villa Siemens med Siemens<br />
elektriska reglerutrustning istället <strong>för</strong> Danfoss termiska AVTQ ventil) är från vänster<br />
till höger vid montering underifrån: Fjärrvärme in, Kallvatten in, Varmvatten ut,<br />
Radiator ut, Fjärrvärme ut, Radiator in.<br />
Båda modellerna har anslutningsdimensioner med ¾” invändig gänga på samtliga<br />
anslutningar <strong>för</strong>utom Villa Danfoss som har ½” gänga på kall- och<br />
varmvattenanslutningarna.<br />
Numera ingår även Cetetherms tidigare modell i Alfa Lavals produktgrupp. Liksom<br />
hos de andra fabrikaten kan även denna kopplas in antingen uppifrån eller nerifrån.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
Figur 9. Alfa Laval modell Basic U22<br />
Anslutningarnas inbördes ordning är vid inkoppling underifrån från vänster:<br />
Fjärrvärme in, Fjärrvärme ut, Kallvatten in, Varmvatten ut, Värme in, Värme ut.<br />
Rören har anslutningsdimension DN 20 med invändig gänga.<br />
Figur 10. Anslutningsmått på Alfa Laval Basic U22<br />
11.2. Alstom Power Flow System<br />
Alstom har 5 modeller certifierade. Det som skiljer modellerna åt är reglerutrustning<br />
samt differenstrycksreglering. Själva anslutnings<strong>gränssnitt</strong>et skiljer sig inte åt mellan<br />
modellerna. Alla modeller kan anslutas uppifrån eller nerifrån. För att <strong>för</strong>hindra<br />
stillastående vatten i ledningarna (som kan ge bakterietillväxt) är centralerna <strong>för</strong>sedda<br />
med blindskivor mot det håll som inte ansluts<br />
│ 31
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
32 │<br />
Figur 11. Alstoms typ 2000<br />
Figur 12. Anslutningsmått på typ 2000<br />
Enligt Figur 12 framgår anslutningsmåtten.<br />
A. Fjärrvärme ut<br />
B. Fjärrvärme in<br />
C. Värme in<br />
D. Värme ut<br />
E. Varmvatten ut<br />
F. Kallvatten in<br />
Alla anslutningar har utvändig ¾” gänga.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
11.3. Danfoss<br />
Företaget har två modeller certifierade. Skillnaden dem emellan är reglerenheten <strong>för</strong><br />
varmvatten. En är elektrisk och en är termisk.<br />
Figur 13. Danfoss modell VVX 3-2<br />
1 ¾" inv. gänga Fjärrvärme framledning<br />
2 ¾" inv. gänga Fjärrvärme returledning<br />
3 ¾" inv. gänga Radiator framledning<br />
4 ¾" inv. gänga Radiator returledning<br />
5 ¾" inv. gänga Varmvatten<br />
6 ¾" inv. gänga Kallvatten<br />
7 Ø 18 Varmvatten spilledning<br />
8 Ø 18 Radiator spilledning<br />
Figur 14. Anslutning nerifrån<br />
│ 33
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
34 │<br />
Figur 15. Anslutning uppifrån<br />
11.4. Euronom<br />
Företaget har en certifierad modell. Den är möjlig att ansluta både uppifrån och<br />
nerifrån. Den har en termostatisk ventil <strong>för</strong> varmvattenreglering. Centralen skall<br />
beställas <strong>för</strong> anslutning uppifrån eller nerifrån annars får man på plats vända centralen<br />
och ändra på några anslutningar.<br />
Figur 16. Euronom Ronwex 20 DX
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
Figur 17. Komponent- och rörbeskrivning <strong>för</strong> Euronom Ronwex 20 DX<br />
Enligt anslutningsritning (Figur 17) är röranslutningarna enligt följande:<br />
1. Kallvatten in, DN 20 inv.<br />
2. Varmvatten ut CU 22<br />
3. Fjärrvärme in, DN 20 inv.<br />
4. Fjärrvärme ut, överfall DN 25<br />
5. Värme ut, Klämring 22<br />
6. Värme in, DN 20 inv.<br />
Figur 18. Måttskiss över anslutningarna (vy uppifrån)<br />
│ 35
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
36 │<br />
11.5. MetroTherm<br />
MetroTherm har certifierat två modeller en med termisk varmvattenstyrning och en<br />
med elektrisk. Företaget har ytterligare någon modell <strong>för</strong> villaapplikationen. Samtliga<br />
centraler är möjliga att ansluta uppifrån eller nerifrån. Anläggningen proppas i den<br />
ände som ej används vid anslutningen.<br />
F G D C A B<br />
F G (D) (C) A B<br />
Figur 19. MetroTherm modell Primex Villa TS AHR 40-18<br />
A. Fjärrvärme in DN20<br />
B. Fjärrvärme ut DN20<br />
C. Kallvatten in DN 20<br />
D. Varmvatten ut DN20<br />
F. Värme ut DN20<br />
G. Värme in DN20<br />
11.6. SweTherm<br />
Företaget har 6 olika modeller P märkta. Det som fram<strong>för</strong>allt skiljer modellerna åt är<br />
fabrikat på reglerutrustningen och om varmvattenregleringen är termiskt eller<br />
elektriskt styrd. De modeller som har beteckningen TPD har differenstrycksreglering<br />
på fjärrvärmesidan.<br />
Samtliga modeller kan anslutas antingen uppifrån eller nerifrån. I den ända som inte<br />
ansluts proppar man inkommande och utgående rör.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
Figur 20. Principbeskrivning över SweTherms villaprefab 1P-5<br />
Inkopplingsordningen i centralen är från vänster: Kallvatten in, Varmvatten ut; Värme<br />
in, Värme ut, Fjärrvärme ut, Fjärrvärme in. Rören är av koppar DN20 med invändig<br />
gänga.<br />
11.7. Tau District Heating<br />
Tau District Heating har en modell certifierad. Exakt inkopplingsordning har inte varit<br />
möjlig att erhålla i detta projekt. Deras modell skiljer sig från de andra i den mening<br />
att den är mycket kompaktare. Dessutom har de utvecklat en ny typ av<br />
varmvattenregulator (Som är patentsökt ihop med Sundsvall Energi AB). Modellen är<br />
möjlig att installera uppifrån, nerifrån eller från högra sidan (montering från vänster<br />
kräver att cirkulationspumpen flyttas). Modellen är utvecklad <strong>för</strong> en marknad med mer<br />
individuell uppvärmning av lägenheter.<br />
│ 37
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
38 │<br />
Figur 21. Tau District Heating modell DH39-24<br />
Ventiler <strong>för</strong> radiator- och varmvattenkretsen sitter hopskruvade med lekande muttrar.<br />
Utgående fjärrvärmeledning består av lekande mutter <strong>för</strong> 1" gängning. Inkommande<br />
kallvatten består av en koppling 22 mm med klämring och mutter. Utgående<br />
varmvatten består av en 3/4" inv. gängad avstängningsventil. Inkommande<br />
radiatorvattenledning består av en avstängningsventil med 3/4" invändig gänga.<br />
Utgående radiatorvattenledning avslutas med avstängningsventil med 3/4"<br />
invändig gänga.<br />
11.8. Sammanfattning av <strong>för</strong>ekommande <strong>gränssnitt</strong><br />
Dagens <strong>gränssnitt</strong> i <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> är relativt lika varandra <strong>för</strong>utom<br />
Tau District Heating som har ett helt annat kompaktare ut<strong>för</strong>ande. De flesta har<br />
staketlösningar med möjlig anslutning både uppifrån och nerifrån. I de fall då det inte<br />
finns staketlösning kan man på plats vända centralen om den skall anslutas uppifrån<br />
istället <strong>för</strong> nerifrån eller tvärtom. Dock är inget fabrikat exakt likt något annat.<br />
De tekniska <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att standardisera <strong>gränssnitt</strong>et är ändå ganska goda<br />
om man undantar Tau District Heating. Deras koncept skiljer sig helt från de andras.<br />
Detta projekt har ej <strong>för</strong> avsikt att <strong>för</strong>eslå något färdigt utseende <strong>för</strong> ett <strong>standardiserat</strong><br />
<strong>gränssnitt</strong> utan det får framkomma vid senare <strong>för</strong>handlingar mellan de berörda<br />
aktörerna.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
12. Slutsatser<br />
12.1. Besparingspotential<br />
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme har under flera år arbetat med att få fram bättre <strong>fjärrvärmecentraler</strong><br />
och <strong>för</strong>sökt få ner kostnaderna till en konkurrenskraftigare nivå. Priserna har sjunkit<br />
från ca 14000 kr till idag 7500 – 9000 kr. En standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et i<br />
<strong>småhus</strong>centralen kommer eventuellt att leda till något lägre priser på<br />
fjärrvärmecentralen, men troligtvis inte särskilt mycket.<br />
Enligt uppgift tar entreprenad<strong>för</strong>etaget ca 350 kr/timme vid installation. En installation<br />
tar ca 10 timmar. Materialet som behövs uppgår till ca 2000 kr. Med hänsyn till dessa<br />
uppgifter bör installationskostnaden ligga på ca 5500 kr. Istället är kostnaden 7000 –<br />
9000 kr. Det finns där<strong>för</strong> troligtvis en besparingspotential genom att handla upp<br />
installationen effektivare.<br />
Sammanfattningsvis kan man säga att <strong>fjärrvärmecentraler</strong>nas prisnivå har nått de mål<br />
man satt upp, men att installationskostnaderna troligtvis kan bli lägre. Om det skulle<br />
visa sig att en standardisering innebär en <strong>för</strong>enkling av montaget så är det snarast<br />
troligt att rörentreprenörens vinst ökar och att det kanske inte direkt sänker kundens<br />
kostnad om man inte är observant när upphandlingen av installationen genom<strong>för</strong>s. Det<br />
bör vara möjligt att få till en sänkning även av installationen genom att <strong>för</strong>etagen blir<br />
mer observanta. Kanske kan andra upphandlingsformer prövas. Normtimmar bör<br />
om<strong>för</strong>handlas <strong>för</strong> montagearbeten om <strong>för</strong>enklade lösningar ersätter äldre metoder.<br />
Fjärrvärmeleverantörens vinst vid nyanslutning bör heller inte vara <strong>för</strong> stor utan bör<br />
hållas på en nivå som motsvarar de faktiska kostnader som uppstår.<br />
12.2. Aktörers åsikter<br />
Efter sammanställning av aktörers åsikter kring denna fråga framkommer det att de<br />
flesta tillfrågade har en positiv inställning till standardisering av <strong>gränssnitt</strong>et. Den<br />
viktiga gruppen av tillverkare har överlag en positiv syn där man anser att <strong>för</strong>delarna<br />
klart överväger nackdelarna. De främsta farhågorna hyser tillverkare om det kan få en<br />
utvecklingshämmande inverkan. Övriga aktörer ser också klart fler <strong>för</strong>delar än<br />
nackdelar.<br />
Gemensamt ser aktörerna att de främsta praktiska problemen som måste lösas är att<br />
samordna alla inblandade aktörer i processen mot en standardisering. Annars ser<br />
aktörerna mer praktiska problem som gäller dem själva. Tillverkarna har flest<br />
praktiska problem att lösa, vilket bör ske samordnat i samarbete med<br />
fjärrvärmebranschen.<br />
Tillverkare tror inte att de framtida besparingarna ur tillverkningssynpunkt är särskilt<br />
stora. De menar att de redan idag använder standardiserade lösningar. De andra<br />
aktörerna ser framtida besparingar genom mer tid <strong>för</strong> kontroll, minskad<br />
informationstid, enklare anslutnings<strong>för</strong>farande samt ökade möjligheter till effektiv<br />
upphandling.<br />
Det råder skilda åsikter bland aktörerna och även inom grupperna av aktörer ifall<br />
standardisering leder till tidsbesparingar vid installation och utbyte. På vissa håll tror<br />
man inte att det ger något nämnvärt medan någon aktör tror att tiden kan halveras. En<br />
reflektion kan vara att vid nyinstallation kommer standardiseringen inte att ha någon<br />
större inverkan på tiden, utan det är vid utbytesskedet som större tidsbesparingar kan<br />
göras. Dessutom får kunden ökad valfrihet ifall den vill ha ett annat fabrikat mot vad<br />
som var monterat tidigare.<br />
│ 39
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
40 │<br />
Aktörerna är relativt samstämmiga i sin syn på att en standardisering i sig inte<br />
kommer att leda till ökad konkurrenskraft <strong>för</strong> fjärrvärme gentemot andra<br />
uppvärmningsalternativ.<br />
Att ha ett samordnat <strong>gränssnitt</strong> med andra typer av uppvärmningskällor ser aktörerna i<br />
dagsläget som mycket besvärligt. Det kommer att krävas en stor insats <strong>för</strong> att nå dit<br />
från dagens <strong>för</strong>utsättningar. Att hitta ekonomiska incitament kommer att bli svårt.<br />
Aktörerna har en ganska god tilltro till att de andra inblandade aktörerna har en positiv<br />
syn på standardisering. De tror överlag att installatörer av <strong>fjärrvärmecentraler</strong> ställer<br />
sig positiva även om det råder en viss tveksamhet eftersom det finns en möjlighet att<br />
man minskar deras tidsinsats.<br />
Aktörerna (tillverkare och fjärrvärmeleverantörer) tror inte att det är vanligt med fel<br />
inkoppling vid installationen. Dock finns ingen tydlig statistik att tillgå.<br />
Vidare tror de inte på några större volymer vad gäller utbytes- eller<br />
andrahandsmarknad <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong>. Utbyten kommer främst att ske på plats<br />
utan att centralen monteras bort.<br />
Aktörerna har en blandad syn på om ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> i slutändan kommer<br />
att leda till lägre priser <strong>för</strong> slutkunden. Tillverkarna tror att det kan leda till något lägre<br />
priser men priset på fjärrvärmecentralen kommer troligtvis inte att påverkas särskilt<br />
mycket. De övriga aktörerna är tveksamma till att det med<strong>för</strong> lägre priser <strong>för</strong><br />
slutkunden.<br />
Aktörerna tror inte att slutkunden upplever brist i valfrihet av fabrikat som något<br />
större problem. De tror att slutkunden <strong>för</strong>litar sig på leverantören och att kunden oftast<br />
inte har kompetensen att jäm<strong>för</strong>a olika fabrikat med avseende på funktion. Kunden<br />
efterfrågar oftast endast funktionen och bryr sig inte så mycket om vilket fabrikat det<br />
är.<br />
Fjärrvärmeleverantörerna som tillfrågades anser att installationen uppskattningsvis tar<br />
10-16 timmar. Det finns alltså ett spann mellan olika orter. Samtidigt uppskattar de att<br />
installatören tar betalt <strong>för</strong> allt från den tid som det faktiskt tar till dubbla tiden.<br />
Fjärrvärmeleverantörerna använder olika metoder att handla upp installationen. De<br />
<strong>för</strong>söker kombinera både pris och kvalitet till ett lämpligt koncept. De anser i övrigt att<br />
man bör belysa kvalitet på sammansättningen av hela centralen och lite långsiktigt<br />
tänkande. Man bör även påpeka att man kan <strong>för</strong>enkla driftinstruktionen <strong>för</strong> slutkunden<br />
med bl.a. en klarare el koppling.<br />
Både hustillverkare och vvs-projektörer anser att det är fjärrvärmebranschen som bör<br />
ta initiativet till att driva frågorna kring en standardisering vidare.<br />
Värmepumpsbranschen som fått komma med fria synpunkter anser att värmepumpar<br />
också kunde omfattas av ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong>. Deras uppfattning är att ett<br />
<strong>standardiserat</strong> utformat <strong>gränssnitt</strong> på sikt skulle leda till kortare installationstider och<br />
<strong>för</strong>enklad installation och därmed lägre kostnader <strong>för</strong> anslutning av <strong>småhus</strong>. Vid<br />
nybyggnation kan den nödvändiga utformningen ske redan vid projekteringsstadiet.<br />
Genom att det finns ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> så finns det riktlinjer och krav <strong>för</strong> hur<br />
en installatör ska genom<strong>för</strong>a en installation. Förmodligen så finns det i dag olika<br />
synsätt på hur en installation skall ut<strong>för</strong>as beroende på vilken installatör/<strong>för</strong>etag som<br />
installerar värmepumpen/fjärrvärme. Risken <strong>för</strong> eventuella felkopplingar eller<br />
installationsfel kan på så sätt undvikas.
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
12.3. Tekniska <strong>för</strong>utsättningar<br />
Dagens <strong>gränssnitt</strong> i <strong>fjärrvärmecentraler</strong> <strong>för</strong> <strong>småhus</strong> är relativt lika varandra <strong>för</strong>utom<br />
Tau District Heating som har ett helt annat kompaktare ut<strong>för</strong>ande jäm<strong>för</strong>t med de<br />
andra. De flesta har staketlösningar med möjlig anslutning både uppifrån och nerifrån.<br />
Eller så är centralen vändbar. Dock är inget fabrikat exakt likt något annat, vilket gör<br />
att en standardisering kommer kräva att i princip alla fabrikat får göra <strong>för</strong>ändringar.<br />
De tekniska <strong>för</strong>utsättningarna <strong>för</strong> att standardisera <strong>gränssnitt</strong>et är ändå ganska goda<br />
om man undantar Tau District Heating.<br />
13. Strategi <strong>för</strong> fortsatt arbete<br />
I detta arbete har även ingått att komma med <strong>för</strong>slag på hur standardiseringsarbetet<br />
kan/bör drivas vidare efter denna <strong>för</strong>studie.<br />
Inledningsvis kan man konstatera att de aktörer som varit tillfrågade (tillverkare av<br />
<strong>fjärrvärmecentraler</strong>, fjärrvärmeleverantörer, tillverkare av färdiga <strong>småhus</strong> och vvsprojektörer)<br />
är ganska positivt inställda till ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong><br />
<strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong>. Detta gör att processen mot en standardisering kan gå<br />
vidare i <strong>för</strong>vissning om att aktörerna har en positiv grundsyn.<br />
De tekniska <strong>för</strong>utsättningarna är goda. De flesta modellerna liknar varandra med så<br />
kallade staketlösningar där centralen är möjlig att ansluta både uppifrån eller nerifrån.<br />
Anslutningsdimensionerna är också relativt lika mellan fabrikaten. Detaljer hur ett<br />
<strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> skall utformas bör diskuteras fram mellan tillverkare och<br />
andra aktörer. Fjärrvärmebranschen bör vara den drivande och sammanhållande<br />
parten.<br />
Indikationer från detta arbete visar att ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> troligtvis endast<br />
kommer att ha en marginell påverkan på priset på själva centralen och att det finns<br />
anledning att se över hur installationsarbetet handlas upp. Detta <strong>för</strong> att det på flera håll<br />
finns uppgifter om att installatörers faktiska tid klart understiger den tid som de får<br />
betalt <strong>för</strong>. Där<strong>för</strong> bör branschen gå vidare med frågan hur installationstiden påverkas<br />
av ett <strong>standardiserat</strong> <strong>gränssnitt</strong> och om det kan ha en inverkan på att normtiden <strong>för</strong><br />
installationen kan minska.<br />
│ 41
<strong>Svensk</strong> Fjärrvärme AB │ Värmegles 2005:19 Standardiserat <strong>gränssnitt</strong> <strong>för</strong> <strong>fjärrvärmecentraler</strong> i <strong>småhus</strong><br />
42 │<br />
14. Litteratur<br />
Sandberg, E., ”Vad kostar <strong>småhus</strong>anslutningen? Uppföljning av kostnader i<br />
nuläget. Sammanställning av erfarenheter i genom<strong>för</strong>da projekt.”, FoU-rapport<br />
värmegles 2003:4, <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme 2003<br />
Walletun H., Zinko H., ”Det fjärrvärmeanpassade <strong>småhus</strong>et”, FoU-rapport<br />
värmegles 2004:8, <strong>Svensk</strong> Fjärrvärme 2004
Change language