You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Påfven i Kville<br />
I Bohuslänska fornminnessällskapet<br />
Vikarvets årsbok från 1920<br />
möter vi en något annorlunda bild<br />
av den omstridde kyrkoherden<br />
Holmqvist i Kville än den som vi<br />
vanligen brukar presenteras. Något<br />
<strong>för</strong>kortad återger vi här <strong>för</strong>fattaren<br />
Gustaf Uddgrens äreräddning av<br />
den omstridde prästmannen. Än<br />
idag är hans roll och gärning omdebatterad,<br />
vilket bl.a. framgick av att<br />
det i somras i Kville ordnades ett<br />
halvdagsseminarium om honom. I<br />
Uddgrens artikel får vi också några<br />
intressanta inblickar i 1860-talets<br />
umgängeskultur och underhållningsvåld<br />
på våra breddgrader.<br />
Vet man, hvar Kville är beläget, kan man<br />
<strong>för</strong>stå, hvar<strong>för</strong> just dess befolkning så långt<br />
in i vår civiliserade tid <strong>för</strong>mått bibehålla de<br />
gamla ursvenskarnes stridiga sinne. Längs<br />
hela den farliga bohuskusten finns det ingen<br />
kuststräcka, som är så vild och farlig som den<br />
utan<strong>för</strong> Kville.<br />
Det är ett styft, oböjligt släkte, som bor på<br />
denna kala kuststräcka innan<strong>för</strong> Soten. De<br />
äga en viljekraft så obändig, att de ej <strong>för</strong>må<br />
behärska den och ofta inlåta sig på tilltag,<br />
som <strong>för</strong> en fredlig inlandsbo <strong>för</strong>efalla fullkomligt<br />
vansinniga. Det är fornsvenskarnes<br />
stridsvansinne, som emellanåt bryter ut hos<br />
dem, och sedan de väl kommit i farten med<br />
sin bärsärkagång, kan intet hejda dem.<br />
Till denna trakt kom så en gång på 60-talet<br />
en liten lärd och bister prästman från Lund.<br />
Han var lärjunge till det bohuslänska prästerskapets<br />
egen kyrkoreformator, Schartau,<br />
hvilken bildat en art renlärighetssekt, som<br />
ställer de strängaste kraf på människorna.<br />
Kyrkoherde Holmqvist visste, då han kom<br />
upp till Kville, att han skulle få en hård dust<br />
att utstå med den halfvilda befolkningen<br />
däruppe men han kom dit med <strong>för</strong>esats att<br />
omvända dem till den nya stränghetslära,<br />
han själf hyllade, och <strong>för</strong>vandla de rasande<br />
urmänniskorna till fridsamma får i den stora<br />
fårahjorden, hvilken han som herde hade att<br />
vårda och vakta.<br />
1 • December 2003 • Nr 95 •<br />
TF<br />
Men han fick helt och hållet kasta herdemanteln<br />
och draga på sig en helt annan<br />
dräkt, då han skulle civilisera kvilleborna. I<br />
de flesta andra socknar i Bohuslän voro prästerna<br />
högt aktade och hade ett anseende och<br />
en makt, som hade de varit småkonungar<br />
från hednatiden. Men kyrkoherden i Kville<br />
fann sig stå in<strong>för</strong> en så svår uppgift, att<br />
han nödgades bekläda sig själf med en<br />
envåldsmakt, som de mera konstitutionellt<br />
regerande småkonungarne i forntiden aldrig<br />
skulle vågat sig på.<br />
Först gällde det att stäfja det skräckvälde och<br />
vilda nattlif, kvillebärsärkarne <strong>för</strong>de på den<br />
tiden. Detta hade till centrum gästgifvaregården<br />
i Rabbalshede, där gästgifvaren själf<br />
var en dryckesbroder och slagskämpe utan<br />
like. Här firades supgillen och orgier, som<br />
väckte fasa i hela socknen, men på samma<br />
gång verkade denna mani lockande på alla<br />
de sämsta elementen, så att smittan spred<br />
sig bland hela den manliga befolkningen,<br />
och öfver hela bygden afhöllos tätt och ofta<br />
stora supgillen, som aldrig kunde sluta utan<br />
slagsmål och våldsamheter.<br />
För att få slut på dessa <strong>för</strong>vildande nöjen<br />
utfärdade Holmqvist med länsmannens<br />
tillhjälp en <strong>för</strong>ordning om, att ingen af<br />
de mera kända slagskämparne och supgillesbröderna<br />
finge vistas utan<strong>för</strong> sina gårdar<br />
efter kl. 9 på kvällen. Syntes någon af dem<br />
till ute på landsvägarne efter denna tid på<br />
natten, kunde kronorättarne utan vidare<br />
häkta honom. Det upprättades en lista<br />
på sådana farliga individer, som port<strong>för</strong>bjödos<br />
om kvällarne, och denna lista<br />
läste Holmqvist upp från predikstolen om<br />
söndagen. Var det några nya personer, som<br />
upp<strong>för</strong>t sig mindre städadt, upplästes deras<br />
namn också under rubriken: »ytterligare<br />
tillkomna bofvar». De sålunda offentligt<br />
som bofvar karaktäriserade inom socknen<br />
räknade ett antal på cirka 60 å 70<br />
personer.<br />
Detta prosten Holmqvists tilltag – han<br />
hade blifvit prost under tiden – var naturligtvis<br />
fullkomligt olagligt. Men han<br />
påstods ha fått tillstånd af landshöfdingen<br />
i Göteborg att <strong>för</strong>fara på detta sätt <strong>för</strong> att<br />
få styr på sina obändiga <strong>för</strong>samlingsmedlemmar.<br />
Och hans söndag <strong>för</strong> söndag<br />
upplästa boflista hade effekt. Den ene<br />
efter den andre började skämmas öfver att<br />
af prosten betecknas som »bof» samt drog<br />
sig undan från de vilda dryckeslagen.
Change language