Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa - Svensk Mjölk
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa - Svensk Mjölk
Räkna lönsamhet med bättre djurhälsa - Svensk Mjölk
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
<strong>Räkna</strong> <strong>lönsamhet</strong> <strong>med</strong><br />
<strong>bättre</strong> <strong>djurhälsa</strong><br />
HPM Djurhälsokostnader 1.41<br />
Managementverktyg för mjölkföretaget<br />
Håkan Landin, <strong>Svensk</strong> <strong>Mjölk</strong> AB & Djurhälsan i Härjedalen HB<br />
Djurvälfärds & Utfodringskonferensen, Linköpings Konsert och Konferens 1-2 september 2010
Varför räkna på <strong>djurhälsa</strong>?<br />
Beslutsunderlag<br />
1. Behandla eller inte<br />
2. Slå ut / seminera<br />
3. Investera<br />
4. Ändra arbetsrutiner<br />
Pengar motiverar<br />
och utvärderar<br />
Två centrala frågor<br />
• Vad kostar det när en ko blir sjuk?<br />
• Vad kan man tjäna på att förebygga sjukdom?
Lätt att<br />
följa<br />
Tidskrävande<br />
HPM Djurhälsoekonomi<br />
Besättnings<br />
specifikt<br />
Generellt<br />
genomsnitt<br />
Snabb<br />
Simherd<br />
”Svart låda”<br />
Hälsopengen<br />
Nästan rätt<br />
Mellan tumme<br />
och pekfinger
Djurhälsokostnader<br />
• Direkta och indirekta kostnader.<br />
• Direkta kostnader kopplat till sjukdomsfallet<br />
– behandling, <strong>med</strong>icin, minskad avkastning osv<br />
• Indirekta kostnader är inte kopplade till<br />
sjukdomsfallet utan ger effekt på besättningsnivå<br />
– Fruktsamhet, hållbarhet<br />
Indirekta kostnader oftast större än de direkta
Dödfödsel<br />
4,7<br />
1,8<br />
6,8<br />
Löpmagsdislokation di l k ti<br />
Marcusfeld, 2003<br />
Hull >4,0<br />
Tvillingar ar<br />
2,3<br />
2,9<br />
50,4<br />
OR = så många ggr ökar risken<br />
Puerpural ural metrit<br />
rit<br />
(klinisk/ subklinisk)<br />
4,3<br />
Kvarbliven efterbörd rd<br />
3,4<br />
5,8<br />
Acetonemi<br />
Leverförfettning<br />
2,0<br />
2,4<br />
Låg konsumtion<br />
före kalvning<br />
1,2<br />
2,3<br />
Våmacidos<br />
(SARA)<br />
Pares P<br />
Mastit
Isberget<br />
Klövar Juver<br />
Utfodr. Sjukd.<br />
Effekter på besättningsnivå<br />
”under ytan”<br />
Fruktsamhet, utslagning, döda djur<br />
Veterinär, <strong>med</strong>icin, kastad mjölk,<br />
arbete, minskad avkastning,<br />
minskad foderåtgång
Kostnader för sjuklighet<br />
Beräknat per<br />
sjukdomsfall<br />
Beräknat på<br />
besättningsni<br />
vå<br />
Kontanta Direkta<br />
kostnad<br />
t.ex. behandling<br />
”Dolda” direkta<br />
kostnader<br />
t.ex. minskad<br />
avkastning<br />
Indirekta kostnader<br />
t.ex. ökad ofrivillig utslagning
Sjukdomar beräknade <strong>med</strong><br />
direkta kostnader per fall<br />
Indirekta effekter beräknade<br />
på besättningsnivå
Direkta kostnader för sjukdomar<br />
Juver – klövar – utfodringsbetingad sjukdom<br />
Minskad avkastning ”Dold” 3 kr/kg<br />
Minskad foderåtgång ”Dold” 1/3 av foderkost./kg mjölk<br />
Ej levererad mjölk ”Dold” 3 kr/kg<br />
Alt.värde kalvmjölk ”Dold” 2 kr/kg<br />
Veterinär Kontant fast+rörlig<br />
Medicin Kontant vanliga behandlingar<br />
Extra arbete ”Dold” 200 kr/h<br />
• Total kostnad innefattar även indirekta kostnader<br />
– Försämrad fruktsamhet, Ökad utslagning, Risk för<br />
kadaver, Risk för andra sjukdomar och Risk för återfall
HPM Djurhälsokostnader<br />
Kostnaden för ett sjukdomsfall varierar mycket<br />
• Sjukdomens svårighetsgrad<br />
• Besättningsspecifika egenskaper<br />
• Vilken individ som drabbas<br />
Beräkningarna<br />
• En rimlig uppskattning av ett genomsnittsfall<br />
Indata i beräkningarna<br />
• Djursjukdata och klövhälsorapporter<br />
• Lantbrukaruppgifter
Endast direkt kostnad per fall.<br />
Baseras på förlamningar och kramper som rapporteras till<br />
djursjukdata av veterinär eller lantbrukare. I kostnaden ingår mild<br />
kalvförlamning (1700 kr) och allvarlig kalvförlamning (4000<br />
kr), vilka uppskattningsvis utgör hälften av fallen vardera. I den<br />
direkta kostnaden för kalvförlamning ingår minskad avkastning,<br />
minskad foderåtgång, veterinärkostnad, <strong>med</strong>icinkostnad, ej<br />
levererad mjölk och extra arbete.<br />
För total kostnad per fall, alltså inklusive indirekta kostnader, bör<br />
även effekter på fruktsamhet, ofrivillig utslagning, kor till kadaver,<br />
risk för andra sjukdomar och risk för återfall räknas <strong>med</strong>.<br />
Endast direkt kostnad per fall.<br />
Baseras på övriga utfodringsrelaterade sjukdomar som<br />
rapporteras till djursjukdata av veterinär eller lantbrukare. I<br />
kostnaden ingår, vägt efter statistisk förekomst, acetonemi<br />
(1900 kr) och löpmagsförskjutning (3600 kr). I den<br />
direkta kostnaden för dessa sjukdomar ingår minskad<br />
avkastning, minskad foderåtgång, veterinärkostnad,<br />
<strong>med</strong>icinkostnad, ej levererad mjölk och extra arbete.<br />
För total kostnad per fall, alltså inklusive indirekta kostnader,<br />
bör även effekter på fruktsamhet, ofrivillig utslagning, kor till<br />
kadaver, risk för andra sjukdomar och risk för återfall räknas<br />
<strong>med</strong>.
Indirekta kostnader<br />
av sjuklighet<br />
Beräknas på besättningsnivå<br />
• Döda kalvar och ungdjur<br />
• Nedsatt fruktsamhet<br />
• Minskad hållbarhet
Kostnad döda<br />
kalvar och ungdjur<br />
Alternativ 1<br />
Marknadspris kalv + omkostnader (+/- rörliga kostnader)<br />
Alternativ 2<br />
Marknadspris kalvningsfärdig kviga – rörliga kostnader<br />
Alternativ 3<br />
Brist på rekryteringsdjur ger effekter på besättningsnivå<br />
Slutsats<br />
Kostnaden för döda kalvar och ungdjur är exponentiell<br />
Snabb bedömning mellan tummen och pekfingret fås<br />
genom alt 1 och 2
Värde av nyfödd kvig- eller tjurkalv plus kostnad för<br />
kadaverhämtning och extra arbete. Värde vid födsel<br />
baseras dels på marknadspris för 2 månaders tjurkalv och<br />
dels för marknadsvärde för kalvningsfärdig kviga. Från<br />
dessa marknadspriser har rörlig produktionskostnad<br />
subtraherats.<br />
Värde av kvig- och tjurkalvar vid 1 månads ålder<br />
plus kostnad för kadaverhämtning och extra arbete. Värde<br />
vid 1 månads ålder baseras dels på marknadspris för 2<br />
månaders tjurkalv och dels för marknadsvärde för<br />
kalvningsfärdig kviga. Från dessa marknadspriser har<br />
rörlig produktionskostnad subtraherats.<br />
Värde av kalv vid 3 månads ålder plus kostnad för<br />
kadaverhämtning och extra arbete. Värdet baseras på<br />
marknadsvärde för kalvningsfärdig kviga. Från<br />
marknadspriset har rörlig produktionskostnad<br />
subtraherats.<br />
Värde av kviga vid 10,5 månaders ålder plus kostnad<br />
för kadaverhämtning och extra arbete. Värdet baseras på<br />
marknadspris för kalvningsfärdig kviga. Från<br />
marknadspriset har rörlig produktionskostnad<br />
subtraherats.
Kostnad per månad över 12,5 månader.<br />
Förlängt kalvningsintervall räknas <strong>med</strong> som en effekt av<br />
sjuklighet på besättningsnivå. Kostnaden uppkommer när<br />
kon inte blir dräktig vid den tidpunkt som är optimal vilket<br />
leder till att kons laktationskurva förlängs och där<strong>med</strong> blir<br />
den genomsnittliga mjölkintäkten minus foderkostnaden per<br />
dag lägre. De intäkter och kostnader på påverkas av ett<br />
förlängt kalvningsintervall är mjölkintäkt, slaktintäkt,<br />
kalvintäkt, rekryteringskostnad, foderkostnad och kostnad<br />
för semin. Diversekostnad, arbetskostnad, kostnad för<br />
stallplats och overheadkostnader antas vara oförändrade.<br />
Kostnad per månad över 24 månader.<br />
Förhöjd inkalvningsålder räknas <strong>med</strong> som en effekt av<br />
sjuklighet på besättningsnivå. Kostnaden uppkommer när<br />
kvigan inte blir dräktig vid den tidpunkt som är optimal<br />
vilket leder till ökade kostnader för kvigans uppfödning. De<br />
kostnader som påverkas är foderkostnad, diversekostnad,<br />
arbetskostnad och minskat utnyttjande av stallplats.
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
-10<br />
-20<br />
Kostnad fruktsamhet<br />
<strong>Mjölk</strong> minus foder i kronor per ko och dag vid olika<br />
kalvningsintervall<br />
1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18<br />
<strong>Mjölk</strong>-foder per dag i laktationen
Kostnad fruktsamhet<br />
Inkalvningsålder<br />
• Att föda upp en kalvfärdig kviga<br />
kostar 12 - 15.000 Kr<br />
• Uppfödning av rekryteringsdjuren står<br />
för 20% av den totala kostnaden för<br />
mjölkproduktionen<br />
• Kvigan ger en intäkt först när hon<br />
kalvat<br />
• Det bästa nettot vid så kort<br />
uppfödningstid som möjligt<br />
• Målet är en inkalvningsålder på 24-25<br />
månader.<br />
• Gamla kvigor blir ofta feta och är<br />
svåra att få dräktiga och slås ut<br />
tidigare som kor<br />
10 000 kr<br />
Kronor<br />
5 000 kr<br />
0 kr<br />
-5 000 kr<br />
-10 000 kr<br />
-15 000 kr<br />
Återbetalningstidpunkt<br />
1 4 7 10 13 16 19 22 25 28 31 34 37 40 43 46 49 52 55 58 61 64<br />
Ålder månader<br />
24 mån, 8 400 kg ECM<br />
30 mån, 10 000 kg ECM<br />
24 mån, 10 000 kg ECM
Kostnad sänkt hållbarhet<br />
• Utslagning av lågmjölkande kor ger <strong>bättre</strong> <strong>lönsamhet</strong><br />
• Inte beslutet att slå ut kor som kostar,<br />
de flesta utslag är lönsamma<br />
• Underliggande orsaken genererar kostnaden<br />
• Utslagning till följd av ohälsa kostar eftersom:<br />
– Försvårar frivillig ”avkastningshöjande” utslagning<br />
– Ger oväntad utslagning –> tomma stallplatser<br />
• Kostnaden för att slå ut ett djur varierar stort!<br />
Förenklat räknesätt:<br />
Nya kviga – slaktintäkt för alla utslag över 35 %
Kostnad för utslagning över 35 %.<br />
Baseras på det förenklade antagandet att all utslagning<br />
över 35 % är en effekt av nedsatt hållbarhet och där<strong>med</strong><br />
en kostnad på besättningsnivå. Kostnaden består av ett<br />
genomsnittligt marknadspris för en kalvningsfärdig kviga<br />
minus intäkten för en genomsnittlig utslagsko.<br />
Kostnad per ko som kasseras.<br />
Kor som ej går till normalslakt antas kasseras. Kostnaden<br />
som uppkommer när en ko kasseras är utebliven<br />
slaktintäkt och kostnader för kadaverhämtning.
Sammanfattning<br />
• Nollvision för sjuklighet är inte rimligt<br />
• Målsättning kan vara <strong>med</strong>ian i kokontrollen<br />
• Rimlig målsättningar ger rätt vinstprognos<br />
• Analysera alltid underliggande orsaker<br />
Kom ihåg<br />
• Visar vinstprognos men inte kostnad för att nå mål<br />
• I många fall rör det sig om förbättrade arbetsrutiner<br />
• Djurhälsovinsten är mellan tummen och pekfingret
Change language