Likabehandlingsplan - Bollebygd kommun

Likabehandlingsplan
Nya Slättängsgården
2010/2011
BOLLEBYGDS KOMMUN

1. Inledning
Alla barn skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet.
Likabehandlingsplanen syftar till att främja barns lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder och att förebygga och förhindra
trakasserier och annan kränkande behandling såsom mobbning. Enligt lagen är det förbjudet för de
vuxna i verksamheten att på något sätt kränka ett barn. Det är viktigt att ledningen och personalen är
uppmärksam på om barn upplever sig kränkta av någon vuxen i verksamheten.
Likabehandlingsplanen ska tydliggöra:
• Främjande åtgärder (vad gör vi för att förstärka de positiva förutsättningarna för likabehandling?)
• Förebyggande åtgärder (vad gör vi för att förhindra diskriminering, trakasserier och annan kränkande
behandling?)
• Rutiner när kränkande behandling misstänks eller upptäcks (vad gör vi när vi misstänker
att ett barn/en elev känner sig kränkt?)
1.1 Vision och Målsättning
Visionen är övergripande och gäller för all verksamhet inom barn- och utbildningsförvaltningen i
Bollebygds kommun.
Trygghet, omtanke och hänsyn ska prägla all samvaro och olikheter
1.2 Definitioner och Begrepp
respekteras samt ses som en tillgång.
Nedan beskrivs ett antal definitioner och begrepp som används i likabehandlingsplanen och i arbetet för
att främja likabehandling.
Barn: Den som deltar i eller söker till förskoleverksamhet eller skolbarnsomsorg.
Personal: Alla som arbetar inom förskolans verksamhet, t.ex. pedagoger, vaktmästare, lokalvårdare,
kökspersonal.
Diskriminering: När förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn.

Diskrimineringsgrunderna:
1. Kön
2. Etnisk tillhörighet
3. Religion eller annan trosuppfattning
4. Funktionshinder
5. Sexuell läggning
Direkt diskriminering – ett barn missgynnas med direkt koppling till en diskrimineringsgrund.
Indirekt diskriminering – att diskriminera genom att behandla alla lika (när ”neutral” regel, organisation,
schemaläggning etc. tillämpas och effekten blir att ett barn i praktiken diskrimineras).
Trakasserier: Ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av
diskrimineringsgrunderna eller som är av sexuell natur. Trakasserier är alltså diskriminering och kan
utföras av vuxna gentemot barn eller mellan barn och barn.
Kränkande behandling: Ett uppträdande som utan att vara trakasserier eller diskriminering, kränker ett
barns värdighet. Kränkande behandling kan vara fysisk, verbal, psykosocial samt text och bild. Kränkande
behandling kan utföras av vuxna gentemot barn eller barn emellan.
Annan kränkande behandling: Kränkande behandling kan ta sig uttryck i trakasserier men även som
annan kränkande behandling. Annan kränkande behandling är ett uppträdande som på annat sätt kränker
en elevs värdighet (exempelvis mobbning, dvs. inte trakasserier med koppling till
diskrimineringsgrunderna). Annan kränkande behandling kan utföras av vuxna gentemot barn eller barn
emellan.
Mobbning: En upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller
försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Mobbning kan utföras av vuxna gentemot barn eller barn
emellan.
2. Ansvarsfördelning
Rektor är ytterst ansvarig för allt arbete mot kränkande behandling. Arbetslagen ansvarar för det konkreta
arbetet mot kränkningar bland barnen och är de som i första hand utreder eventuella kränkningar och
kontaktar rektor. De ser även till att en nulägeskartläggning skrivs samt att utvärdering och revidering
genomförs läsårsvis för att på det sättet hålla dokumentet levande och väl förankrat inom verksamheten.

3. Medverkan/information om likabehandlingsarbetet
Målet med att barn, vårdnadshavare och medarbetare medverkar i likabehandlingsarbetet är att göra den
levande för alla inblandade.
Medverkan
Barn: Samtal med barnen och EQ-arbetet är viktiga delar i det praktiska likabehandlingsarbetet.
En gång varje termin gör vi en barnintervju där vi tar upp en fråga som är kopplad till
likabehandlingsarbetet. I samband med denna fråga finns det tillfälle till djupare diskussioner med barnen.
Vårdnadshavare: Barnintervjun tas upp på utvecklingssamtalen. Då finns det tillfälle att vidare diskutera
likabehandlingsfrågor. Vårdnadshavarna är även delaktiga på föräldramöten då likabehandlingsplanen
diskuteras.
Medarbetare: Arbetet med kartläggning, uppföljning, bedömning/analys och kvalitetsredovisning för att
forma likabehandlingsplanen görs av pedagogerna.
Information
Barn: Likabehandlingsplanen är en bra utgångspunkt för barnmöten där man samtalar och diskuterar med
barnen hur man är mot varandra.
Vårdnadshavare: Vid utvecklingssamtal, inskolning och föräldramöten tar vi upp likabehandlingsarbetet
med vårdnadshavarna. Likabehandlingsplanen finns tillgänglig på avdelningarna och hemsidan.
4. Främjande Åtgärder
Barn
Vi har ett program för inskolning och ett för utvecklingssamtal. Under inskolningen läggs det ned stort
arbete för att skapa goda relationer med vårdnadshavare och barn för att de på så sätt skall känna sig
trygga.
Vi hälsar alla barn och vårdnadshavare välkomna då de kommer till förskolan för dagen. Vi har en daglig
kontakt med vårdnadshavare. Att ha en öppen ärlig dialog med vårdnadshavare gör att det skapas trivsel
och trygghet.
Vi är närvarande aktiva vuxna som har god överblick och insyn i barnens aktiviteter och samtal genom att
vi tänker på att placera och sprida ut oss där barnen befinner sig både inom- och utomhus.
Vi arbetar för tydliga rutiner och gränssättningar i vardagen, tränar barnet på att lösa konflikter med
vuxnas stöd och socialt samspel där de får lära sig att göra förlåt – visa empati. Vi arbetar med att visa
respekt för varandra. Att acceptera varandras olikheter och se dessa som tillgångar. Barnen blir då trygga
när de blir bemötta på ett respektfullt sätt. Detta gör vi genom EQ-arbetet.
Vi utgår från barnens intressen och utifrån dem jobbar vi med Likabehandlingsplanen. Det kan vi göra
genom litteratur, drama och diskussioner. Att dramatisera vardagliga händelser med hjälp av sagofigurer
ger barnen möjlighet att på ett konkret sätt fundera över och arbeta med hur vi är mot varandra. Detta är
en del av EQ-arbetet som syftar till att barnen skall få kontakt med sina känslor och utvecklas till
empatiska medmänniskor.

Vi arbetar medvetet med leken och använder oss av ett temainriktat arbetssätt där vi kan ta till vara på
dagliga händelser i vardagen för att återkoppla situationen i temaarbetet. Det kan handla om både positiva
och negativa händelser som utvecklar barnet.
Vår strävan är att barnen skall få en inblick i demokratiska principer. Barnen uppmuntras att på olika sätt
uttrycka sina tankar och känslor. Vi ger dem möjlighet till inflytande genom att låta dem delta i samarbete
och beslutfattande. Dessutom lär vi dem att ta ansvar för sina handlingar och sina kompisar. Vi arbetar
med talrundor, barnmöten och samtal med barnen.
Vi arbetar dagligen med att se och bekräfta det enskilda barnet både inför sig själv och inför gruppen.
Pedagogen skall lita på det kompetenta barnet och dess förmåga. För att bekräfta det enskilda barnet delar
vi in barnen i mindre grupper. Det ger barnen större utrymme att bli uppmärksammade. Dessutom möter
vi barn och föräldrar när de kommer till förskolan, samt att vi återkopplar dagen med föräldrar när dagen
är slut.
All personal skall bemöta barnets funderingar och frågor på ett professionellt sätt när frågan eller
funderingen kommer upp när det gäller kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,
sexuell läggning eller funktionshinder.
Även om hela förskolan arbetar utifrån Likabehandlingsplanen så kan arbetssätten variera på de olika
avdelningarna, eftersom gruppsammansättningen ser olika ut.
Vårdnadshavare
Likabehandlingsplanen skall finnas synlig och tillgänglig på varje avdelning.
Vid föräldramöte skall likabehandlingsplanen lyftas och diskuteras en gång per läsår.
Vi har ett program för inskolning och ett för utvecklingssamtal. Under inskolningen läggs det ned stort
arbete för att skapa goda relationer med vårdnadshavare och barn för att de på så sätt skall känna sig
trygga. Vid inskolningen blir vårdnadshavarna informerade om Likabehandlingsplanen.
Personal/pedagog
Pedagogerna arbetar kontinuerligt med observationer och dokumentation av vardagshändelser för att
främja likabehandlingsarbetet.
Förskolan skall ha ett gemensamt förhållningssätt för vad gränserna går när det gäller trakasserier,
mobbning eller annan kränkande behandling.
Verksamhetsmötena skall regelbundet innehålla en punkt där likabehandlingsarbetet skall hållas levande,
genom t.ex. fallbeskrivningar. Ansvaret för att detta sker ligger hos likabehandlingsansvariga.
Det är viktigt att personal/pedagoger är förebilder för barnen. ”Barn gör inte som vi säger, utan som vi
gör”.
Pedagogerna delar upp sig i de olika aktivitetsrummen såväl ute som inne för att uppmärksamma
trakasserier eller annan kränkande behandling.
Kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell
läggning
Pedagogerna fortsätter att diskutera kring genuspedagogik. Vi ser över leksakernas placering i rummen och
att personalen är närvarande där barnen befinner sig, dessutom uppmuntrar vi alla barn till olika lekar
oavsett kön. Leksaker, böcker och annat material speglar människor med olika kön,

familjesammansättning, funktionshinder, etnisk tillhörighet och religion för att lyfta fram olikheter på ett
positivt sätt. Vi vill se barnet för den individ det är.
När frågor, intresse och behov dyker upp hos barnen eller i verksamheten kring de olika
diskrimineringsgrunderna, ska vi pedagoger fånga tillfället att lyssna på barnen och tillsammans diskutera
kring de funderingar som barnen har.
5. Förebyggande Åtgärder
Nulägeskartläggning
Nulägeskartläggningen görs i början av läsåret utifrån den barngrupp varje avdelning har. Vi gör en
bedömning av hur barngruppen ser ut och vilka problemområden och möjligheter vi ser.
Barnenkäter genomförs en gång per år med vissa åldersgrupper och varje avdelning arbetar aktivt utifrån
det resultat som framkommer från dessa.
Observationer görs inför utvecklingssamtal och vid behov. Vi använder samtalsunderlaget som är
utarbetat av förskolorna i Bollebygds kommun.
Barnintervjuer görs utifrån barnets ålder och förmåga av personal inför varje utvecklingssamtal.
Vi gör dessutom en sammanställning av Utredning vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling och Dokumentation vid händelse vid Nulägeskartläggningen.
5.2 Förebyggande Åtgärder
Mål: Att varje barn har rätt att vara sig själv utan att bli bedömd utefter kön, etnisk tillhörighet, religion
eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Inget barn trakasserar eller kränker något annat barn.
Alla barn ska kunna känna empati och förstå hur andra känner.
När?: Fortlöpande under läsåret
Hur?: EQ-arbetet är en grundläggande del av vårt arbete med att lära barnen hur man behandlar varandra.
Pedagogerna är närvarande i barngruppen för att vara ett stöd och hjälp i det vardagliga samspelet.
Vi ser till att alla rum och allt material är tillgängligt för alla barn oavsett kön.
Vi tar vara på de olikheter vi har bland barn och föräldrar. Barn och föräldrars olika kulturer kan vara en
tillgång i arbetet. Som hjälp för att spegla människors likheter och olikheter använder vi också litteratur,
leksaker och annat material.
Vi tar tillvara på och besvarar barnens frågor när de dyker upp.
Vem ansvarar och genomför?: All pedagogisk personal

6. Rutiner för dokumentation av händelser där utredning inte inleds
direkt
Som hjälp för att dokumentera en händelse finns bilaga 2: Dokumentation vid händelser.
I de fall som vi bedömer händelsen som kränkande går vi vidare till punkt sju och gör en utredning.
Alla incidenter som noteras leder inte till utredning men dokumentationen sparas i fall någon i efterhand
känner sig kränkt eller händelsen upprepas.
Blanketter för dokumentation sitter i pärmen, Lokal arbetsplan, som finns på varje avdelning.
Dokumentationen förvaras i en gemensam pärm.
7. När ett barn/en elev känner sig kränkt
7.1 Utreda och åtgärda
Så snart någon i verksamheten får kännedom om att ett barn anser sig ha blivit utsatt för trakasserier eller
annan kränkande behandling föreligger skyldighet att utreda uppgifterna.
Vid utredning av trakasserier och annan kränkande behandling används bilaga 1, Utredning vid diskriminering,
trakasserier eller annan kränkande behandling samt bilaga 2, Dokumentation vid händelser.
Rektor ansvarar för att utredning genomförs då det bedöms vara nödvändigt och alltid om utredningen
rör att en vuxen kränkt ett barn.
När vi fått kännedom om att något barn blivit utsatt för trakasserier eller kränkning kontaktas berörda
parter, personal, barn, vårdnadshavare och rektor. Detta för att alla skall få ge sin syn på det som skett.
Vårdnadshavare till de barn som är inblandade ska informeras skyndsamt.
De åtgärder man kommer överens om ska inte enbart avhjälpa akuta situationer utan bör också syfta till
att finna mer långsiktiga lösningar.
En bedömning bör göras om åtgärdsprogram ska upprättas för en eller flera av dem som är inblandade i
den aktuella situationen.
7.2 Följa upp
Uppföljning av åtgärder eller åtgärdsprogram sker var 6:e vecka med berörda parter eller tätare vid behov.
8. Kompetensutveckling för medarbetarna
Bollebygds kommun skall sträva mot att utbilda all pedagogisk personal i förskolan i EQ samt ge
kompetensutveckling på studiedagar.

9. Uppföljning, utvärdering och revidering
Utvärdering av likabehandlingsplanen sker av medarbetarna innan kvalitetsredovisningen. En gång varje
läsår i augusti månad sker en uppföljning av utvärderingen och utifrån den görs en revidering av
likabehandlingsplanen.
10. Bilagor
Bilagorna är tänkta att fungera som mall/stöd i arbetet med likabehandling.
Bilaga 1 Utredningsblankett
I utredningsblanketten samlas all dokumentation kring ett ärende som handlar om
diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.
Bilaga 2 Dokumentation vid händelser

Bilaga 1
Utredning vid diskriminering, trakasserier eller annan kränkande
behandling
Respektive enhet ansvarar för att dokumentation sker löpande när någonting inträffat. Rektor ansvarar för
att utredning genomförs då det bedöms vara nödvändigt och alltid om utredningen rör att en vuxen
kränkt ett barn. Utredning ska göras så snart misstanke finns om diskriminering, trakasserier och annan
kränkande behandling
Datum:
Berörda barn:
Föräldrar kontaktade: Datum:
Verksamhet: Ansvarig chef:
Ett barn får inte missgynnas genom särbehandling utifrån någon av de fem diskrimineringsgrunderna som
lagen omfattar. Görs utredningen på grund av att misstanke finns om trakasserier eller
diskriminering pga.:
Kön
Etnisk tillhörighet
Religion och annan trosuppfattning
Sexuell läggning
Funktionshinder
Annan kränkande behandling är uppträdande som - utan koppling till någon särskild diskrimineringsgrund
- kränker ett barns/en elevs värdighet. Görs utredningen på grund av det finns misstanke om annan
kränkande behandling:
Enstaka händelse
Mobbning
Hur ser var och en av de inblandade på händelsen/händelserna?

Trakasserier är kränkande behandling som har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan
trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Både personal och barn kan göra sig skyldiga till
trakasserier. Det är trakasserier även när ett barn kränks t.ex. på grund av en förälders sexuella läggning
eller funktionshinder.
Diskriminering är när en vuxen i förskolan/skolan missgynnar ett barn och det har samband med kön,
etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning.
Annan kränkande behandling är uppträdande som - utan koppling till någon särskild
diskrimineringsgrund - kränker ett barns värdighet.
Utifrån vad som framkommit i samtalen med berörda barn och personal. Vilken bedömning gör
pedagogen/arbetslaget av händelsen (om kränkningen rör barn-barn)? Vilken bedömning gör
rektor av händelsen (om kränkningen rör vuxen-barn)? Har trakasserier, diskriminering och/eller
annan kränkande behandling förekommit?
Vilka åtgärder behöver vidtas med anledning av den uppkomna situationen? Vilka åtgärder behöver
vidtas den närmaste tiden? Behövs åtgärder på lång sikt? Vilka? Behöver åtgärder vidtas på grupp- och
organisationsnivå? Behöver åtgärdsprogram upprättas?
När och hur ska uppföljning av åtgärderna ske? Vem ansvarar för att uppföljning sker?
Underskrifter
Ansvarig för dokumentationen: Datum:
Ansvarig rektor: Datum:

Bilaga 2
Dokumentation vid händelser
Datum: ___________
Berörda barn: _________________________________________________________
Föräldrar kontaktade: ___________________________________________________________
Vid en konflikt som vi bedömer som allvarlig dokumenterar vi för att få mer underlag för en eventuell
utredning. Av vilken art är konflikten?
Verbal (fula, nedsättande ord)
Fysisk (slag och sparkar)
Psykisk (utfrysning, vänder ryggen till mm)
Bild och textburet via dator, telefon mm (sms, mms, msn)
Av vilken art bedömer vi att konflikten är?
Enstaka händelse
Mobbning
Var hände det?
Hur ser den utsatte på händelsen/händelserna?

Hur ser den/de som utsätter på händelsen?
Utifrån vad som framkommit i samtalen med berörda barn och personal. Vilken bedömning gör
pedagogen/arbetslaget av händelsen (om kränkningen rör barn-barn)?
Vilka åtgärder behöver vidtas med anledning av den uppkomna situationen? Vilka åtgärder behöver
vidtas den närmaste tiden? Behövs åtgärder på lång sikt? Vilka? Behöver åtgärder vidtas på grupp- och
organisationsnivå? Behöver åtgärdsprogram upprättas?
När och hur ska uppföljning av åtgärderna ske? Vem ansvarar för att uppföljning sker?
Underskrifter
Ansvarig för dokumentationen: Datum: