Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EKONOMI<br />
<br />
En läsare undrar vad han<br />
ska göra med pengarna från<br />
avverkningen. Vi lät frågan gå<br />
vidare till tidningens ekonomiexpert,<br />
Tomas Karlsson.<br />
ur<br />
man bäst ska placera pengarna<br />
för att de ska växa till sig vågar jag<br />
mig inte på att ge några råd om.<br />
Men att investera i skogsvård och förbättringar<br />
i fastigheten som skogsdikning och<br />
vägbyggnation är ändå generella investeringsråd<br />
som jag tycker är kloka.<br />
Som skatterådgivare är det naturligt att<br />
svara på frågan ur ett rent beskattningsperspektiv.<br />
Till att börja med finns det tre gundläggande<br />
frågor man ska ställa sig:<br />
1. Är målet att använda pengarna i näringsverksamheten?<br />
2. Eller vill man använda pengarna till<br />
privatbruk?<br />
3. En följdfråga är om man är i behov av<br />
sjukpenning och pensionspoäng.<br />
DET ÄR INTE LÄTT att ge detaljerad<br />
vägledning, men här följer en principiell<br />
genomgång av de tre alternativen.<br />
Det kan vara en grund för vägval på egen<br />
hand, eller till diskussioner med den ekonomiske<br />
rådgivaren.<br />
1. BEHOV I NÄRINGSVERK-<br />
SAMHETEN – UNDVIK SKATT<br />
Ska man återinvestera pengarna i näringsverksamheten<br />
så ska man sträva mot<br />
att inte betala någon skatt alls. Då gäller<br />
det att matcha överskott mot avdragsgilla<br />
kostnader så att nettoresultatet blir så nära<br />
noll som möjligt.<br />
Består kostnaderna av exempelvis skogsvård,<br />
som är direkt avdragsgillt, så är planeringen<br />
enkel.<br />
Det gäller bara att se till att intäkter och<br />
kostnader hamnar på samma år så att de<br />
hanteras i samma deklaration.<br />
Om det däremot är investeringar med<br />
lång avskrivningstid blir det viktigt att<br />
nyttja de planeringsinstrument som finns<br />
att tillgå för att slippa betala skatt i onödan.<br />
Kanske har man outnyttjat skogsavdragsutrymme<br />
som går att använda eller andra<br />
avskrivningsmöjligheter. Det finns flera<br />
vägval.<br />
✔ Skogskonto<br />
Skogskontot är ett kraftfullt instrument<br />
där man i normalfallet kan sätta av 60 procent<br />
av intäkten från avverkningen och<br />
plocka pengarna inom en tioårsperiod.<br />
Nackdelen med skogskonto är att man<br />
binder pengarna och att de faller ut till beskattning<br />
så fort man gör ett uttag därifrån.<br />
✔ Periodiserings-/expansionsfond<br />
Periodiseringsfonden är bra för att jämna<br />
ut tillfälliga överskott och expansionsfonden<br />
är kraftfull när man vill behålla<br />
pengarna i näringsverksamheten en längre<br />
tid.<br />
Förvisso betalar man en skatt på avsättningen<br />
till expansionsfond (26,3 procent),<br />
men den får man tillbaka när expansionsfonden<br />
återförs.<br />
Fördelen med både periodiseringsfond<br />
och expansionsfond är att de enbart är deklarationsmässiga<br />
avsättningar och därmed<br />
ger de möjlighet till förbättrad likviditet.<br />
2. PRIVAT BRUK UTAN BEHOV<br />
AV PENSIONSPOÄNG ELLER<br />
SJUKPENNING<br />
Om man vill använda pengarna för privat<br />
bruk, och inte är i behov av att tjäna<br />
pensionspoäng och sjukpenning, siktar<br />
man som regel på att skatta fram pengar<br />
via räntefördelning till en kapitalinkomst.<br />
Där är beskattningen 30 procent.<br />
UNDANTAGET är pensionärer och personer<br />
med riktigt låga inkomster där låga<br />
egenavgifter och jobbskatteavdrag tillsammans<br />
med grundavdraget kan göra att<br />
skatten faktiskt blir lägre än 30 procent.<br />
För den som har haft stora nettotillgångar<br />
i näringsverksamheten och därmed gott<br />
räntefördelningsunderlag bör det finnas<br />
möjlighet att direkt plocka ut medel ur<br />
näringsverksamheten till maximalt 30<br />
procent skatt via räntefördelning.<br />
Är räntefördelningsunderlaget magert<br />
kan det vara nödvändigt med en längre<br />
planeringshorisont.<br />
ETT SÄTT ATT BYGGA räntefördelningsbelopp<br />
är att behålla hela virkeslikviden<br />
på föreningens virkeskonto över det<br />
första årsskiftet, alternativt sätta in pengarna<br />
på ett bankkonto som är knutet till<br />
näringsverksamheten. På så vis får man<br />
upp nettotillgångarna och kapitalunderlaget<br />
för räntefördelning.<br />
I samband med att man gör deklarationen<br />
sätter man in maxbeloppet (60 procent)<br />
av skogsintäkten på skogskonto och skapar<br />
därmed en nettotillgång eftersom skogskonto<br />
får värderas till 50 procent trots att<br />
det är en obeskattad tillgång.<br />
MED DENNA METOD brukar det gå att<br />
skatta fram i princip hela virkeslikviden<br />
inom instrumentet räntefördelning om<br />
man sparar på räntefördelningsbeloppet<br />
och låter det växa med ränta-på-ränta-effekten.<br />
Det beror rent matematiskt på hur<br />
statslåneräntan utvecklas under åren som<br />
kommer.<br />
3. SOCIAL TRYGGHET<br />
Om man är i behov av att bygga statliga<br />
pensionspoäng och sjukpenninggrundande<br />
inkomst finns det ingen genväg utan<br />
man är tvungen att skatta fram antingen<br />
tjänsteinkomster eller överskott i näringsverksamhet.<br />
Då gäller det att hålla noggrann koll på<br />
inkomstskikt och brytpunkter<br />
för att optimera<br />
skatteinbetalningarna.<br />
Tomas Karlsson<br />
LRF Konsult<br />
tomas.karlsson@konsult.lrf.se<br />
Vägvalen skiljer<br />
sig åt, en grundläggande<br />
fråga är<br />
om pengarna ska<br />
användas privat<br />
eller i näringsverksamheten.<br />
32 VI SKOGSÄGARE 5/11
Change language