You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
FORSKNING<br />
En metod för att stoppa angreppen är<br />
att behandla plantorna med Cyper Plus,<br />
eller något annat medel.<br />
Tidigare har många trott<br />
att snytbaggen mest är ett<br />
sydsvenskt problem. Men nu<br />
visar en stor undersökning att<br />
många plantor dör av snytbaggegnag<br />
även i Norrland.<br />
Text: Carl-Henrik Palmér<br />
et<br />
finns tecken på att snytbaggeskadorna<br />
nu blir vanligare i<br />
Norrland.<br />
De nya resultaten presenterades av forskaren<br />
Kristina Wallertz vid ett seminarium<br />
Snytbaggen<br />
äter sig med<br />
god aptit<br />
längre norr<br />
ut.<br />
Snytbaggen<br />
<br />
som Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet<br />
nyligen arrangerade i Vindeln i<br />
Västerbotten. Temat var snytbaggeskador<br />
och plantetablering.<br />
FÖR FEM år sedan började forskare vid<br />
Sveriges lantbruksuniversitet att inventera<br />
norrländska planteringar med tall, gran<br />
och contorta efter en tillväxtsäsong.<br />
Den genomsnittliga plantdöden i de 262<br />
hyggen som hittills har inventerats är 13,5<br />
procent, vilket kanske inte låter så mycket.<br />
Men variationen är mycket stor. Många<br />
hyggen har klarat sig helt utan skador. Men<br />
på ett par hyggen var än 85 procent av<br />
Kristina Wallertz har testat olika<br />
mekaniska snytbaggeskydd.<br />
En annan möjlighet är att använda<br />
plantor behandlade med Conniflex.<br />
plantorna döda efter ett år. De generella<br />
slutsatser som forskarna drar så här långt<br />
är att hyggen nära kusten angrips mer än<br />
hyggen längre in i landet.<br />
HYGGEN SOM BARA legat ett år angrips<br />
också mer än sådana som legat i<br />
hyggesvila i två eller tre somrar innan<br />
planteringen.<br />
Tips för surfaren<br />
Rapporten från inventeringarna är skriven av<br />
Claes Hellqvist och Göran Nordlander. Den<br />
finns på Snytbaggehemsidan: www2.ekol.slu.<br />
se/snytbagge/<br />
Praktiska råd<br />
till norrländska skogsägare<br />
På hyggen upp till 200 meter över havet rekommenderar<br />
Kristina Wallertz något av följande alternativ:<br />
✔ Behandling<br />
Föryngringen kan göras med normal markberedning och normal<br />
plantering med behandlade plantor . Här kan man välja mellan<br />
någon insekticid, Conniflex (sandbeläggning) eller Bugstop (vax).<br />
✔ Bra markberedning och noggrann plantering<br />
Den som inte vill sätta behandlade plantor kan i stället satsa på<br />
en bra markberedning och noggrann plantering. Plantorna ska<br />
sättas i mineraljord minst 10 centimeter från närmaste humuskant.<br />
Snytbaggen tycker inte om att exponera sig öppet ute på<br />
mineraljorden utan vill gärna smyga sig fram till plantan i skydd<br />
av humusrester och vegetation. För att i görligaste mån försäkra<br />
sig om en acceptabel överlevnad bör det här<br />
kombineras med att antingen vänta två år mellan avverkning<br />
och plantering eller sätta lite grövre plantor än normalt.<br />
Grövre plantor klarar snytbaggeangrepp bättre. Det visar till<br />
exempel en studie där dödligheten på grund av snytbagge var<br />
30 procent högre för plantor med en stambasdiameter på 2,6<br />
mm jämfört med plantor som höll 3,5 mm.<br />
✔ Hyggesvila<br />
Ytterligare en möjlighet är normal markberedning/plantering i<br />
kombination med grova plantor och två års hyggesvila.<br />
På hyggen mellan 200 och 400 meter över havet räcker det<br />
i de flesta fall med att satsa på en bra markberedning och att<br />
sätta plantorna ute i mineraljorden. Den mer försiktige skogsägaren<br />
vidtar dock även här ytterligare någon motåtgärd.<br />
Över 400-metersnivån är risken för omfattande snytbaggeangrepp<br />
låg (men inte noll!).<br />
10 VI SKOGSÄGARE 5/11