Industrin bromsar - ATL

Nr 5 

2011 

En tidning från landets skogsägarföreningar – Pris 55 kronor inkl moms 

 

 

 

 

TRÄMÄSSA

Har du provat vår 

smidigaste gallringsskördare? 

John Deere 1070E är en renodlad gallringsspecialist. Finns som 6W eller i kort 

4W-utförande – båda med anmärkningsvärt liten vändradie och stor kapacitet! 

JohnDeere.se

ingår som en medlemsförmån i landets 

fyra skogsägareföreningar tillsammans 

med en bilaga från respektive förening. 

Vid adressändring kontakta din 

skogsägareförening: 

Södra Skogsägarna Norra Skogsägarna 

www.sodra.se www.norra.se 

0470-890 00 090-15 67 00 

Skogsägarna Norrskog Mellanskog 

www. norrskog.se www.mellanskog.se 

0612-71 87 00 010-482 80 00 

REDAKTION 

Chefredaktör och ansvarig utgivare: 

Pär Fornling 

Stålbrandsgatan 5, 214 46 Malmö 

Telefon: 040-92 25 55 

Fax: 040-601 64 49 

E-post: par.fornling@lrfmedia.lrf.se 

Redigeringsansvarig: 

Anne-Charlotte Morgan 

Telefon: 040-601 64 89 

E-post: anne-charlotte.morgan@lrfmedia.lrf.se 

ANNONS 

Birgit Emilsson 

Box 6044, 200 11 Malmö 

Telefon: 040-601 64 55 

Fax: 040- 601 64 49 

E-post: birgit.emilsson@lrfmedia.lrf.se 

Ronny Gustavsson 

113 92 Stockholm 

Telefon: 08-588 367 97 

Fax: 08-588 369 99 

E-post: ronny.gustavsson@lrfmedia.lrf.se 

Annonsmaterial: 

annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

PRENUMERATION 

Telefon: 040-601 64 93 

Fax: 040-601 63 55 

E-post: pren@lrfmedia.lrf.se 

Prenumerationspris helår 

(6 nummer) 295 kronor inkl moms 

Lösnummer 55 kronor inkl moms 

REDAKTIONSRÅD 

Per Bengtsson, Erik Jonsson, Ola Persson, 

Gunilla Kjellsson, Anders Olsson, Kristin 

Gustafsson och Karin Vestlund-Ekerby. 

Hemsida: www.atl.nu/viskogsagare 

i samarbete med tidningen ATL. 

För ej beställt material ansvaras ej. 

Vi Skogsägare produceras av LRF 

Media AB på uppdrag av skogsägareföreningarna. 

TS-upplaga 2010: 92 700 

Tryck: Hansaprint, Åbo 

Repro: LRF Media AB, Malmö 

INNEHÅLL Nummer 

5 2011 

HISTORIEN om skogsägarrörelsen 

håller på att skrivas ett gäng 

veteraner inom rörelsen: Sven 

Sjunnesson Ola Persson, Ulf 

Österblom och Jan Sandström. 

Foto: Pär Fornling 

5 LEDARE: Mer vetenskap, mindre tyckande. 

6 PROFILEN: Möt Torgny Hardelius 

ordförande i Norra Skogsägarna. 

10 FORSKNING: Varning för snytbaggarna 

i Norrland. 

12 NÄRINGSPOLITIK: Miljöhänsynen är 

bra och kan bli ännu bättre. 

14 MARKNAD 

✔ Analys av skogsaktierna. 

✔ Hela skogsindustrin bromsar in. 

✔ Nedlagda sågverk och nya jättar. 

16 NYHETER 

✔ Nordiskt samarbete än viktigare. 

✔ Dramatisk ökning av virkesförrådet. 

18 FÖRÄDLING: Allt från massiva 

trämöbler till nya byggsystem och 

egentillverkning av tjära. 

22 RÖJNING: Nu börjar kurserna för 

röjkörkort. 

23 SKOGSSKÖTSEL: Fem praktiska tips 

från en expert. 

24 POLITIK: Skogsriket, ett nytt inslag 

i skogspolitiken. 

28 SKOGSGÅRDEN: Mats Hofgren fi xar 

vintervägar med sin egen uppfi nning. 

32 EKONOMI: Tips om vad du gör med 

pengarna efter en virkesaffär. 

OXEN 

MINILUNNARE 

Myreback MASKIN 

 

Nästa nummer utkommer 15 december 

TEMA: Utbildning & Ekonomi 

VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥ ≤P≥ 

Nr 5 

2011 

 

 

 

 

TRÄMÄSSA 

 

 

 

 

 

 

GUSTAV 

AULEN 

berättar om 

naturvård 

vid ett möte 

med den 

nordiska 

skogsägarrörelsen. 

Sidan 16 

33 TEKNIK: Ny maskin för eftersatta 

röjningar. 

36 MARKNAD: Nu har den nya jättesågen 

på Värö dragit igång. 

38 SKOGSSKÖTSEL: Uppdrag för hästen. 

42 DEBATT: I allemansrättens utkanter. 

44 SKOGSGÅRDEN: Ny rådgivning för 

att ta krafttag. 

53 NAMN & NYTT: På upptäcktsfärd 

i skogsägarrörelsens historia. 

54 KRÖNIKAN: Hösten, en bra tid för 

handling både i skogen och näringspolitiken. 

Gallring, vindfällen 

Tandem-OXEN 

Omslagsfoto: 

Pär Fornling

Grizzly 550 4x4, 

din bästa arbetskamrat 

Pris från 79.920:- exkl. moms 

(99.900:- inkl. moms) 

Elektriskservostyrning,EPS 

Hög&lågväxel 

Diffspärrför100%fyrhjulsdrift 

Helautomatisktransmission 

Vätskekyld558ccmotormedbränsleinsprutning 

TimmervagnProffs 

Hitta din närmaste återförsäǉare på 

www.yamaha-motor.se 

Inbyggtmotorbromssystem 

Individuellhjulupphängning 

Gottomförvaringsfack 

Digitalinstrumentering 

Vi har även ett stort urval av svensktillverkade tillbehör 

Hasplåtsats 

Snöblad 

Transportlåda 

Flagboggievagn 

Trädgårdsvagn

Bondförnuftets bakgård 

Den här tidningen är en varm förespråkare av 

bondförnuft i skogsbruket. 

Det är bra med alla engagerade markägare 

som skaffar sig kunskap och låter det egna förnuftet 

avgöra hur den bör tillämpas på den egna fastigheten. 

Det blir lite olika, vilket är en styrka i sig. Det är 

nämligen inte lätt att veta vad som är rätt eller fel i 

skogens 100-åriga cykler. 

MEN DET finns en annan sorts bondförnuft som är 

granne till populismen och har mer dunkla motiv. 

Många minns säkert den så kallade skogsdöden 

från 1980-talet. 

Ett par forskare inom Future Forest håller på att 

kartlägga vad som hände. Det är bara att hoppas att 

de får gå hela vägen utan några sura (!) miner, för här 

finns mycket att lära. 

Bakgrunden var allvarlig. Efter rapporter om 

skogsdöd i Tyskland tyckte man sig se liknande 

tendenser här hemma. 

Det verkade förnuftigt och logiskt att kvävenedfall 

och försurningar drabbade träden. 

Alltså blev det världskrigsrubriker om skogsdöd. 

Eftersom forskare inte bara söker sanningen utan 

också pengar passade många på. 

Det var relativt enkelt att få bidrag till forskning 

om försurningens elände och det blev lite av ett 

självspelande piano. 

ETT FÖRSÖK anlades i Skogaby på västkusten där 

träden skulle dödas med väldiga doser kväve. 

Det visade sig emellertid att skogen växte så det 

knakade (helt i linje med forskningsförsök från 

1920-talet). 

Ungefär samtidigt som en internationell forskarelit 

träffades i Skogaby och begrundade detta beslöt 

Skogsstyrelsen att agera för storskalig kalkning. 

Det tog märkligt lång tid att ta till sig de nya 

forskningsresultaten. 

EN GREN av samma träd är återföringen av aska 

från biobränsle till skogen. 

I grenar, toppar, klena stammar och annat biobränsle 

finns näringsämnen som tas ut ur skogen när 

bränslet skördas, men blir kvar i askan när den 

bränns i värmeverken. 

Då verkar det allmänt bondförnuftigt 

att återföra askan till skogen. 

Och kanske är det bra, men 

forskningen är inte så övertygande. 

VI SKOGSÄGARE 5/11 

Dels är vittringen av nyttigheter från stenar och 

berg en joker i leken. 

Dels kan man fråga sig hur långsiktigt bioenergiuttaget 

är. Om någon skogsgeneration har kanske 

solceller, eller någon annan teknik, tagit över energiproduktionen. 

Och om det trots allt visar sig bli brist på exempelvis 

kalium går det förstås att återföra det i efterhand. 

Men som regel är dagens skog i första hand i behov 

av kväve för ökad tillväxt. Askan gör oftast liten 

skillnad. Däremot gör aska väldig nytta på torvmark. 

Träden börjar växa i rekordfart eftersom torvmarken 

är fattig på askans näringsämnen, men har gott om 

kväve. Det riktigt förnuftiga vore kanske att lägga 

askan där den gör mest nytta! 

Det kan likväl vara bra att återföra aska, men det 

finns dålig grund för att lägga ansvaret på skogsägarna. 

Det ligger på värmeverken. 

VI LEVER fortfarande i den långa skuggan från 

1980-talets skogsdöd. 

De märkligt restriktiva reglerna om gödsling av 

skogsmark som kom för något år sedan har dåligt 

stöd i forskningen. 

De bottnar i något annat, som en gång kunde verka 

förnuftigt. 

Det går att hitta paralleller till stubbskörd, 

förslagen om intensivodling av 

skog och många fler frågor med 

mycket tro och lite vetande. 

FÖR DEN SKULL finns ingen 

anledning att anamma alla 

påfund. Men det är högst rimligt 

att rådgivning och myndigheter 

så långt som 

möjligt bygger sin grund 

på den kunskap som 

finns. 

En helt annan sak 

är i vad mån skogsbrukarna 

praktiserar 

kunskapen eller inte. Det 

är i bästa mening upp till 

sunt bondförnuft. 

Pär Fornling, Chefredaktör 

LEDAREN

PROFILEN 

 

 

 

Honnörsordet för Norras 

nya ordförande är vi-känsla. 

Han tror på samförståndslösningar 

och samtal både inom 

föreningen och i mötet med 

renägande samer. 

Text & foto: Pär Fornling 

i 

träffar Torgny Hardselius i björnmarkerna 

längs Piteälven. 

– Här sköt vi två björnar förra 

året. Den första kom längs skogsvägen och 

när han föll kom helt oväntat ytterligare en 

björn fram, berättar Torgny Hardselius. 

Den knakar till lite olycksbådande inne 

i skogen, pulsen går upp, men inget händer. 

Vi fortsätter vägen fram för att titta på en 

sällsynt lyckad självföryngring av gran. 

– Jag ställer en ganska tät björkskärm 

och glesar ut den i ett par omgångar, berättar 

Torgny Hardselius. 

I den fuktiga marken har det kommit ett 

tätt fi nt uppslag av granplantor och snart 

är det dags att ta fram röjsågen. 

PÅ HÖJDLÄGET några kilometer längre 

bort tittar vi på en lika fin självföryngring 

av tall efter en enkel markberedning i den 

sandiga jorden. 

Förutsättningarna verkar gynnsamma på 

”Janne-Jancha-gården” (pitemål för Janne 

Johanssons), men den självföryngrade skogen 

kommer inte riktigt av sig själv. Det 

gäller att göra ett bra grundarbete, ha lite 

tur och bra timing. Ungefär som att bli 

ordförande i en skogsägarförening.... 

– När erbjudandet kom kändes tiden mogen. 

Om jag fått frågan något år tidigare 

hade jag nog inte accepterat. Nu hade jag 

fått värma upp som vice ordförande ett par 

år. 

Hur började uppvärmningen? 

– Jag blev förtroendevald i Piteå skogsbruksområde 

1987. Därefter kom det fl er 

uppdrag. I mitten av 1990-talet blev jag 

invald i styrelsen för NLS, Norrbottens 

läns skogsägarförening. Vid fusionen med 

Norra blev jag vice ordförande. 

Vad är drivkraften? 

– Jag kan inte låta bli att bry mig om 

något inte är bra, utan vill driva förändringar 

mot förbättringar. Dessutom är det 

otroligt utvecklande både för mig själv och 

det egna företaget. 

Varför är gården döpt efter Janne 

Johansson? 

– Han var min farfars far som kombinerade 

jordbruket med en smedja. Pappa tog 

efternamnet Hardselius. 

Har du smedjan kvar? 

– Nej, den står på bygdegården. Nu är 

motorn i verksamheten på gården att köra 

Torgny och Gun Hardselius tog över 

gården för 25 år sedan. Rundbalarna i bakgrunden 

är motorn i verksamheten. 

rundbalar till bönder i landskap. Dessutom 

har jag skogen och köttdjur. 

Är det lönsamt? 

– Djuren klarar sig med hjälp av EUbidragen, 

men det är ingen lysande affär. 

Skogen är en trygg inkomst och lite av 

ryggraden på gården, men de räcker inte 

att leva på. 

– De mesta pengarna kommer från rundbalarna. 

I år omsätter den verksamheten 

kring 1,3 miljoner kronor. 

Det låter lysande.... 

– Vi gör långt över 10 000 balar och det 

är mycket jobb. Nu har jag min son an- 

6 VI SKOGSÄGARE 5/11

ställd, men han planerar att utbilda sig till 

jägmästare. 

– Dessutom är det en rätt tung investering 

i traktor och inplastare. 

Är du intresserad av maskiner? 

– Det har alltid varit roligt. Jag var nog 

nio år när jag harvade potatislandet med 

en Volvo BM. För att nå ner till kopplingen 

var jag tvungen att hålla under ratten. 

Intresset har hållit i sig och faktum är att 

jag jobbar en del med maskinförsäljning 

också. 

Det låter som fulla arbetsdagar... 

– Jag är kanske lite av arbetsnarkoman. 

Varför blev du engagerad i skogsägarrörelsen? 

– Det kändes naturligt. Pappa, som nu är 

91 år, har levererat till föreningen i alla 

tider. Virkesombudet kom hit, vi satt i köket 

och drack kaffe, så gjordes affären upp. 

Det var den miljön jag växte upp i och vi 

har fortsatt på samma linje. 

Vad är ditt valspråk som ordförande? 

– Vi-känslan. Alla anställda ska involveras 

i rörelsen och medlemmarna ska 

känna att föreningen är till för dem. Vi i 

ledningen ska vara synliga och lägga mycket 

tid på att resa runt och träffa medlemmar. 

Gården, med huset från 1779, är en gammal 

släktgård. 

Hur ska nya skogsägare lockas till föreningen? 

– Vi funderar förstås mycket på det och 

fi nansierar ett doktorandprojekt om morgondagens 

skogsägare. Det kan förhoppningsvis 

ge vägledning. 

– Jag tror vårt uppdrag vidgas genom 

att erbjuda nya tjänster till alla de som 

inte bor på sin gård. Kanske kan vi åka upp 

och tända kaminen i jaktkojan eller göra i 

ordning huset inför vintern. Det är ett par 

exempel på förvaltning, som jag tror blir 

vanligare. 

Hur går det för sågverken? 

– I dagsläget är det svårt att köra med 

svarta siffror för hela branschen, men vi är 

bra rustade. Nu arbetar vi med en framtidsstrategi 

om i vilken grad vi ska förädla 

råvaran. Frågan gäller närmast hur mycket 

som ska hyvlas. 

Hur är relationerna med Ikea? 

– Utmärkta. Vi levererar virke från komponentfabriken 

i Ostvik till deras lagerhyllor. 

Genom samarbetet med SCA görs hyllorna 

av FSC-certifi erat virke, vilket är ett 

krav från Ikea. 

Man hör mycket om FSC och mindre 

om certifieringen enligt PEFC.... 

– Det kan jag hålla med om. Det känns 

som vi missat något i marknadsföringen 

av PEFC. 

Är det tänkbart att gå över till FSC? 

– Det fi nns ett par tunga skäl som talar 

emot. Ett av dem är nyckelbiotoperna, det 

andra är rennäringsfrågan. Jag har ändå 

förståelse för att Södra, som arbetar med 

massa, gått in för FSC. 

Fortsättning sid 8 

VI SKOGSÄGARE 5/11 7

PROFILEN 

Fortsättning: 

Vikänslan är viktigast 

Vad är problemet med nyckelbiotoperna? 

– Enligt FSC är det totalt stopp för att 

avverka dem. Enligt PEFC kan nyckelbiotoper 

avverkas efter en noggrann prövning, 

där staten har fått chansen att lösa in marken. 

Är det något ni praktiserar? 

– Vi har gjort någon sådan avverkning. 

Om skogsägaren inte får bruka ett större 

markområde på grund av att det är en nyckelbiotop 

är det rimligt att han eller hon får 

ersättning. Om inte staten ger någon kompensation 

bör nyckelbiotopen lösas upp. 

– Vi har haft ett antal konfl ikter, men jag 

tycker mig ändå märka en ny attityd hos 

myndigheterna. 

– Jag tror mycket på Komet-projektet där 

markägarna gör en frivillig uppgörelse 

med staten om att avstå mark till naturvård. 

Och renbetet... 

– Där är vi tveksamma till kraven enligt 

FSC-certifi eringen, som bäddar för konfl 

ikter. I stället tror jag mer på att komma 

överens med renägarna genom en ömsesidig 

dialog. Vi har många gemensamma 

intressen som företagare i glesbygd. Det är 

bättre att prata med varandra än att mötas 

i domstolar. 

Hur går det? 

– Jag tycker vi är på god väg genom det 

så kallade dialogprojektet. För att gå vidare 

behöver vi hitta fi nansiering för en 

projektledare, vilket inte bör vara omöjligt. 

Har du renbete på dina marker? 

– Det tillhör ovanligheterna, senast var 

för fem år sedan då en sameby ringde och 

aviserade att de ville släppa renarna för 

bete i min skog. 

Hur gick det? 

– Utmärkt. Jag var orolig för en plantering 

och fi ck tipset av samebyn att ploga 

upp vägen så skulle renarna fortsätta förbi 

plantorna. Det fungerade bra. Den vintern 

bodde samerna i byhuset här på gården, 

vilket var riktigt trevligt. Vi har mycket 

8 

Torgny Hardelius 

Ålder: 56 år 

Bor: I byn Långträsk ett par mil från Luleå. 

Familj: Hustrun Gun och barnen Oscar, 22 år, Johanna, 

24 år och Johan 27 år. 

Gård: 135 hektar skogsmark, 15 hektar odlingsmark+ 

arrendemark. 

Favoritmusik: Beatles, Creedence, Roy Orbison och 

många andra grupper från den tiden. 

gemensamt och det enklaste sättet att riva 

ner barriärer är att prata med varandra. Det 

fi nns många fl er positiva exempel. 

Är du nöjd med skogs- och landsbygdsministern? 

– Eskil Erlandsson tar sig och har blivit 

bättre och bättre. 

Vad tycker du om hans handlingsplan 

för ”skogsriket”? 

Beatles – Torgny Hardelius 

favoriter. 

Foto: Alloverpress 

Torgny Hardselius har 

många verksamheter på 

gården, men bäst trivs 

han i skogen. 

– Utöver förslagen i sig, som är bra, är 

en viktig effekt att frågorna får större vikt 

både i regeringen och i andra sammanhang. 

En väldigt betydelsefull del i handlingsprogrammet 

handlar om skogen och 

världen, där det är viktigt är att försvara 

vårt sätt att sköta skogen i internationella 

sammanhang. 

Vad gör du på fritiden? 

– Vårt paradis på jorden är en sommarstuga 

vid Piteälven där vi fi skar harr, grillar, 

tar ett glas vin och bara njuter. 

Jagar du? 

– Gärna hare. Det är ett härligt samspel 

med hunden. I slutet av 1940-talet köpte 

pappa sin första smålandsstövare, därefter 

har det varit en tradition här på gården. Det 

är en tålig jakthund och en trevlig familjehund. 

– För egen del är jag inne på min tredje 

smålandsstövare. 

VI SKOGSÄGARE 5/11

cloco.se 

Rädda 

skogen 

Förhindra 

viltskador! 

Ett enda rådjur kan äta 

upp till 600 toppskott om dagen. 

Stoppa viltbetningen! På fyra dygn riskerar du alltså att bli av 

med 1 hektar. Att skydda nyplanteringar är lönsamt redan vid 5-7% 

betning av toppskotten. Viltbetningsskadorna består och därför är 

det viktigt att skydda nyplanteringar de två till tre första åren. 

Betning av toppskotten minskar tillväxten och ger upphov till dubbla 

stammar, sprötkvistar och bestående kvalitetsskador ända fram till 

slutavverkningen. Produkterna från Interagro Skog får användas i 

miljöcertifierade skogar av envar utan krav på speciell utbildning. 

Marknadens effektivaste produkter mot viltskador! 

Läs mer på www.interagroskog.se 

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

FORSKNING 

En metod för att stoppa angreppen är 

att behandla plantorna med Cyper Plus, 

eller något annat medel. 

Tidigare har många trott 

att snytbaggen mest är ett 

sydsvenskt problem. Men nu 

visar en stor undersökning att 

många plantor dör av snytbaggegnag 

även i Norrland. 

Text: Carl-Henrik Palmér 

et 

finns tecken på att snytbaggeskadorna 

nu blir vanligare i 

Norrland. 

De nya resultaten presenterades av forskaren 

Kristina Wallertz vid ett seminarium 

Snytbaggen 

äter sig med 

god aptit 

längre norr 

ut. 

Snytbaggen 

 

som Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet 

nyligen arrangerade i Vindeln i 

Västerbotten. Temat var snytbaggeskador 

och plantetablering. 

FÖR FEM år sedan började forskare vid 

Sveriges lantbruksuniversitet att inventera 

norrländska planteringar med tall, gran 

och contorta efter en tillväxtsäsong. 

Den genomsnittliga plantdöden i de 262 

hyggen som hittills har inventerats är 13,5 

procent, vilket kanske inte låter så mycket. 

Men variationen är mycket stor. Många 

hyggen har klarat sig helt utan skador. Men 

på ett par hyggen var än 85 procent av 

Kristina Wallertz har testat olika 

mekaniska snytbaggeskydd. 

En annan möjlighet är att använda 

plantor behandlade med Conniflex. 

plantorna döda efter ett år. De generella 

slutsatser som forskarna drar så här långt 

är att hyggen nära kusten angrips mer än 

hyggen längre in i landet. 

HYGGEN SOM BARA legat ett år angrips 

också mer än sådana som legat i 

hyggesvila i två eller tre somrar innan 

planteringen. 

Tips för surfaren 

Rapporten från inventeringarna är skriven av 

Claes Hellqvist och Göran Nordlander. Den 

finns på Snytbaggehemsidan: www2.ekol.slu. 

se/snytbagge/ 

Praktiska råd 

till norrländska skogsägare 

På hyggen upp till 200 meter över havet rekommenderar 

Kristina Wallertz något av följande alternativ: 

✔ Behandling 

Föryngringen kan göras med normal markberedning och normal 

plantering med behandlade plantor . Här kan man välja mellan 

någon insekticid, Conniflex (sandbeläggning) eller Bugstop (vax). 

✔ Bra markberedning och noggrann plantering 

Den som inte vill sätta behandlade plantor kan i stället satsa på 

en bra markberedning och noggrann plantering. Plantorna ska 

sättas i mineraljord minst 10 centimeter från närmaste humuskant. 

Snytbaggen tycker inte om att exponera sig öppet ute på 

mineraljorden utan vill gärna smyga sig fram till plantan i skydd 

av humusrester och vegetation. För att i görligaste mån försäkra 

sig om en acceptabel överlevnad bör det här 

kombineras med att antingen vänta två år mellan avverkning 

och plantering eller sätta lite grövre plantor än normalt. 

Grövre plantor klarar snytbaggeangrepp bättre. Det visar till 

exempel en studie där dödligheten på grund av snytbagge var 

30 procent högre för plantor med en stambasdiameter på 2,6 

mm jämfört med plantor som höll 3,5 mm. 

✔ Hyggesvila 

Ytterligare en möjlighet är normal markberedning/plantering i 

kombination med grova plantor och två års hyggesvila. 

På hyggen mellan 200 och 400 meter över havet räcker det 

i de flesta fall med att satsa på en bra markberedning och att 

sätta plantorna ute i mineraljorden. Den mer försiktige skogsägaren 

vidtar dock även här ytterligare någon motåtgärd. 

Över 400-metersnivån är risken för omfattande snytbaggeangrepp 

låg (men inte noll!). 


Kraft och design som är svår att motstå. 

Upplev nya Husqvarna 560 XP ® . 

Husqvarnas nya proffssåg, 560 XP ® , kombinerar smidig och elegant design 

med imponerande kraft och ergonomiska lösningar. 

En mer avancerad version av vår unika motorteknologi 

X-Torq ® ger sågen extrem kraft, samtidigt som bränslekonsumtionen 

minskas med upp till 20 % och avgaserna 

med upp till 75 %. Den nya funktionen RevBoost ökar accelerationen och 

kedjehastigheten vilket ger ökad effektivitet vid kvistning. En annan viktig funktion 

är AutoTune som automatiskt ser till att motorn körs optimalt, i alla situationer. 

Dessutom är 560 XP ® -sågen lätt, har minskade gyrokrafter och är utrustad med 

en ny handtagsdesign som gör den extra enkel och bekväm att använda. 

Besök vår hemsida för att se Husqvarna 560 XP ® användas i sin rätta miljö. 

HUSQVARNA 560 XP ® 

59.8 cm³, 3.5 kW, 5.4 kg. 

Rek. cirkapris 8.450:- 

www.husqvarna.se 

Copyright © 2011 Husqvarna AB (publ). All rights reserved.

NÄRINGSPOLITIK 

Miljöarbetet på rätt väg 

e 

fyra första veckorna på det 

nya jobbet på LRF Skogsägarna 

har varit intensiva och händelserika. 

En av de viktigaste händelserna 

var landsbygdsdepartementets mycket 

lovvärda initiativ Skogsriket som jag 

tror kan bli ett lyft för skogsägarna 

och skogsägarrörelsen, särskilt efter 

beskedet att man skickar med 80 

miljoner för olika aktiviteter. 

 

Vi får kritik från naturvårdshåll 

om att vi inte klarar den generella 

hänsynen vid avverkning och det sägs 

från vissa håll att vi är näst sämst i 

världen. 

Det kan kännas tungt med tanke 

på allt det arbete som utförs och den 

i grunden positiva inställning till att 

göra rätt som jag möter ute i skogen 

hos skogsägare, inspektorer och maskinförare. 

Jag tycker samtidigt det är viktigt 

att vi tar till oss att trots en mycket 

hög ambitionsnivå har vi inte nått 

målen till 100 procent och det måste 

vi arbeta hårt med för att klara. Det 

gäller i allt från mötet med skogsägaren 

till traktplanering och till avverkningen. 

 

Jag känner mig trygg över att vi 

ska klara av detta med stöd av den 

stora ambition vi har inom miljöområdet 

och den kunskap vi har 

 

 

 

Ett av målen som kollas i Levande skogar 

är mängden död ved. Den har ökat med 

60–80 procent och målet uppnås med 

råge. 

byggt upp under många år. Ett viktigt 

stöd är också de miljöledningssystem 

som alla skogsägarföreningarna 

arbetar med. 

De följer vi upp med rutiner för 

hur vi ska kunna åstadkomma ständiga 

förbättringar inom miljöområdet. 

 

En grund för kritiken har varit 

resultaten från Skogsstyrelsens 

polytaxinventering. Vi har i många 

olika forum framfört kritik mot 

mätmetodiken, sättet som resultaten 

presenterats på och svårigheten 

att få reda på vad vi gör för 

fel. Skogsstyrelsen har nu tagit ett 

vällovligt initiativ till en branschgemensam 

dialog om miljöhänsynen. 

Jag hoppas att den skall leda till en 

samsyn när det gäller målbilden för 

natur- och kulturmiljövården samt 

Sälja gård 

hur vi ska hantera uppföljningen av 

miljöhänsynen. 

 

Trots allt tycker jag det finns mycket 

att glädjas åt när det gäller vårt 

miljöarbete. Enligt Skogsindustriernas 

rapport Levande skogar visar 

Riksskogstaxeringens mätningar att 

vi inom skogsbruket klarat av eller 

överträffat de flesta av de miljömål 

som riksdagen beslutat om. 

Konstigt nog har det resultatet lyst 

med sin frånvaro i pressen men jag 

tycker att det är ett tydligt bevis för 

att de senaste årens miljöarbete ute i 

skogen har givit ett praktiskt resultat. 

 

Det innebär inte att vi kan slå oss 

till ro men visar ändå på skogsbrukets 

ambition och 

får vi bara en 

samsyn med 

Skogsstyrelsen 

om vad som är 

god miljöhänsyn 

och att vi 

ser samma sak 

i våra uppföljningar 

ska det 

inte vara något 

problem att 

få med beröm 

godkänt i 

framtiden. 

Sten Frohm 

chef LRF 

Skogsägarna 

Att sälja en gård är ett stort och 

svårt beslut. Vi har tagit fram en 

liten handbok som hjälp på vägen. 

Beställ den på www.areal.se 

Välkommen. 


lansforsakringar.se/lantbruk 

Länsförsäkringar är en bolagsgrupp som består av 23 självständiga länsförsäkringsbolag, 

alla med stark lokal förankring och närhet till sina kunder.

MARKNAD 

kogsaktierna har tagit mycket 

stryk på börsen under sensommarens 

finansiella oro. Det är framför 

allt försämrade konjunkturutsikter 

och de strukturella problemen inom vissa 

produktsegment som gjort att aktiekurserna 

rasat. 

INTE HELLER i ett längre perspektiv 

har skogsaktierna som grupp betraktat 

rosat marknaden. Under de senaste tio 

åren har index för skogsaktierna backat 

med 17 procent (fram till den 3 september 

i år). Under samma period har Stockholmsbörsens 

totalindex stigit med drygt 

30 procent. 

Skogsindustrin marknadsförs ju 

ständigt som en framtidsbransch av 

branschen själv, men kampen om 

marknadsandelarna hårdnar på den 

globala scenen och vissa produkter – 

framför allt tidningspapper – har också 

en vikande efterfrågan på grund av 

konkurrensen från elektroniska medier. 

AKTIEINVESTERARNA tittar bara på 

lönsamhet och vilken avkastning de kan 

få på sina investeringar, och i det avseendet 

har skogsindustrin inte levt upp till 

förväntningarna. 

Under åren 1996-2009 hade världens 100 

största skogsindustriföretag en genomsnittlig 

lönsamhet – mätt som avkastning på 

sysselsatt kapital – på 4,5 procent, enligt 

revisions- och konsultföretaget Price Waterhouse 

Coopers som varje år listat de 100 

största skogsindustriföretagen i världen. 

En avkastning på 4,5 procent är inte 

tillräckligt om man tänker sig ett 

avkastningskrav på exempelvis den 

tioåriga obligationsräntan plus några 

procents riskpremie. 

BÄST LÖNSAMHET under hela perioden 

1996-2009 har faktiskt de svenska 

skogsindustriföretagen haft med ett snitt 

på 7,8 procent per år medan de kanadensiska 

företagen intar jumboplatsen med 

endast 2,7 procents avkastning i genomsnitt. 

På senare år har sydamerikanska företag 

passerat de svenska i lönsamhetsligan. Huvudförklaringen 

till att sydamerikanska 

företag har bättre lönsamhet är att träden 

växer snabbare där vilket gör att produktionskostnaderna 

blir lägre. 

När man jämför svenska skogsindustri- 

Alla som ser skog och trä som ett framtidsmaterial 

tycker nog att marknaden skulle 

lyfta aktierna. Men så är det inte. I den här 

krönikan reder Christer Hedberg ut begreppen. 

Skogsaktierna i strykklass 

Det är tungt att lyfta skogsaktierna. 

Foto: Stora Enso 

företag med konkurrenter i andra länder 

ska man komma ihåg att svenska bolag i 

långa perioder haft draghjälp av devalveringar 

och – när vi inte längre kan devalvera 

oss ur krisperioder – en svag krona. 

Utan valutadopningen skulle lönsamheten 

ha varit sämre. 

Det senaste konkreta exemplet på valutans 

betydelse var den senaste fi nanskrisen 

då svenska företag klarade sig relativt helskinnade 

tack vare den svaga kronan meden 

konkurrenterna i Finland, som ju har 

euron som valuta, fi ck genomgå ett veritabelt 

stålbad. 

STORA ENSO är den skogsindustriaktie 

som gått allra sämst på börsen de senaste 

tio åren, -66 procent, vilket kan 

jämföras med -17 procent för skogsindex 

och +34 procent för Stockholmsbörsens 

totalindex. Stora Enso bildades 1998 genom 

ett samgående med svenska Stora 

och finska Enso men med facit i hand är 

det uppenbart att det inte blev den ”drömaffär 

för bägge parter” som Storas dåvarande 

ordförande, Claes Dahlbäck, beskrev 

fusionen. Inte hittills i alla fall. 

Ledningen i Stora Enso med vd:n Jukka 

Härmälä och styrelseordföranden Claes 

Dahlbäck i spetsen satsade på global närvaro 

och marknadsdominans men de globala 

ambitionerna, som liknade hybris, 

blev rejält misslyckade. Stora Enso sålde 

till och med skogen och kraftillgångarna 

för att få loss pengar till förvärv där det 

största fi askot var köpet av amerikanska 

Consolidated Papers i augusti 2000. Prislappen 

blev 4,9 miljarder euro vilket motsvarade 

41 miljarder kronor vid det tillfället. 

”Det var inte bara priset som var för 

högt. Det verkliga problemet var att Stora 

Enso betalade för dyrt för pappersbruk 

som visade sig ålderstigna, för små och 

nedgångna. Det var en omöjlig uppgift 

att få dem lönsamma viket fi ck till följd 

att det ena omstruktureringsprogrammet 

kom att avlösa det andra”, skrev exempelvis 

Jan Rennel i en bok, som heter 

”Långsiktigt värdeskapande och värdeförstöring 

– framgångsrika och misslyckade 

investeringar i skogsindustrin” 

och kom ut i fjol. 

INTE HELLER det stabila bolaget SCA, 

vars hygienprodukter varit en bra och 

konjunkturutjämnande kassako, har haft 

någon bra kursutveckling den senaste tioårsperioden. 

Kursen är faktiskt inte så 

många kronor högre i dag än för tio år sedan. 

Svag kursutveckling gör att det är 

svårare att locka till sig aktieinvesterare 

som inte nöjer sig med utdelning (direktavkastning) 

på sina investeringar utan 

också vill ha värdetillväxt. 

Det var mot den bakgrunden som en av 

SCA:s större aktieägare för några år sedan 

föreslog att SCA borde delas upp i tre separata 

bolag – hygienprodukter respektive 

förpackningar och tryckpapper/trävaror – 

för att bättre synliggöra värdena. 

ETT ARGUMENT var att SCA:s två 

största konkurrenter inom 

hygienprodukter – Procter 

& Gamble och Kimberly- 

Clark – värderas högre på 

aktiemarknaden än SCA. 

SCA:s styrelseordföran- 

de, Sverker Martin-Löf, 

har dock hela tiden hävdat 

att det är bättre för aktieägarna 

på lång sikt att 

inte stycka bolaget. 

Christer 

Hedberg 

Medarbetare 

i Skogsland. 


Gallring 

120 

% 

100 

80 

60 

Gallring rel tal 

40 

20 

KPI rel tal 

0 

1996 2003 2010 

Diagrammen visar kostnadernas utveckling sedan 1996. 

 

Efter några år med en ganska jämn uppgång planade 

skogsbrukets kostnader ut under förra året. 

Text: Pär Fornling 

Med tanke på att industrins 

råvarukostnader ökade med 18 

procent blev det ett lyft för 

Både timmer och massavedspriserna är 

på väg ner. 

När det gäller sågade trävaror står råvaran 

för 60 procent av kostnaden och timmerpriserna 

har ända sedan 2009 ökat 

betydligt mer än priset för de färdiga produkterna. 

I rapporten konstateras att den utvecklingen 

inte är långsiktigt hållbar och att 

fl era aktörer nu sänker priserna. 

Historien är i princip densamma för massaveden. 

På marknaden för färdiga produkter lider 

sågverken framför allt av minskat byggande. 

Värst är det i USA där byggandet 

minskade med 75 procent mellan 2006 och 

2009. Fortfarande är aktiviteten på bottennivå. 

De svenska sågverken bromsar in produktionen 

som vid senaste mätningen var 

11 procent lägre än rekordåret 2006. 

Men i Europa som helhet har produktionen 

ökat 5–10 procent under det första halvåret. 

I rapporten varnas för ett överutbud. 

Urban Eriksson och Håkan 

Svensson har bytt vd-jobb 

inom Södra. 

Det innebär att Urban Eriksson 

nu är vd för Södra Interiör. Han 

kom dit med en gedigen skoglig 

erfarenhet i bagaget. 

Urban Eriksson är skoglig doktor. 

Skogsvård 

120 

% 

100 

80 

60 

Skogsvård rel tal 

40 

20 

KPI rel tal 

0 

1996 2003 2010 

skogsägarnas netto. Det visar 

den årliga sammanställningen 

som Torbjörn Brunberg, Skog- 

Export av trävaror (tusentals 

kubikmeter) perioden januari–juni 

2010, samt procentuell förändring 

jämfört med förra året. 

Volym Förändring 

Storbritannien 1 209 -4% 

Danmark 455 2% 

Norge 431 -9% 

Nederländerna 506 10% 

Tyskland 629 18% 

Frankrike 286 7% 

Övr. Europa 577 1% 

Europa totalt 4 093 2% 

USA 58 67% 

Japan 403 28% 

Mellanöstern 368 31% 

Egypten 479 -21% 

Övr. Afrika 627 7% 

Övrigt 92 28% 

Totalt 6 121 4% 

För massa och papper är utvecklingen 

inte lika drastisk. Exporten av massa har 

bromsat in successivt och var i augusti 2 

procent lägre än ett halvår tidigare. 

Pappersproduktionen går ner i både Europa 

och Nordamerika. Undantaget är Kina 

där produktionen ökade med 15 procent 

fram till sommaren. 

Tidigare var han vice vd i 

Sveaskog och forskningschef 

för Skogforsk. 

Håkan Svensson är nu chef 

för Södra Skog, efter fem 

expansiva år på Södra Interiör, 

då företaget växt genom en 

lång rad förvärv. 

Slutavverkning 

120 

% 

100 

80 

60 Slutavverkning rel tal 

40 

20 

KPI rel tal 

0 

1996 2003 2010 

forsk, gör över Skogsbrukets 

intäkter och kostnader. Jämfört 

med konsumentprisindex 

(kpi) har framför allt transporterna 

dragit i väg sedan 

2003, men även den ökningen 

avtog förra året. Kostnaden 

Industrin håller igen 

”Hela skogsindustrin håller på att 

bromsa in”. Så summerar Skogsindustrin 

konjunkturen i den senaste 

marknadsrapporten. Text: Pär Fornling 

Urban 

Eriksson. 

OMBYTTA ROLLER PÅ VD-POSTERNA 

Håkan 

Svensson. 

Transportkostnad 

för skogsvård (markberedning, 

plantering, röjning) var densamma 

2010 som 2009. Exempelvis 

kostade röjning i genomsnitt 

2 460 kronor per 

hektar i södra Sverige och 

2 080 kronor i norr. 

Det framgår av en sammanställning 

från Skogsindustrierna. 

Under det senaste året har besked 

kommit att lägga ner sju sågverk med 

en samlad årskapacitet på nästan en 

miljon kubikmeter. 

Drabbade sågverk är: Jämtlamell 

(Gällö Timber), Kopparfors (Stora 

Enso), Hjortskvarn (Bo Forssjö) Järnforsen, 

Möckeln (till salu efter konkurs) 

och Molla (nischsågverk efter 

konkurs). 

Å andra sidan håller två nya sågverk 

på att tas i drift som med råge kompenserar 

bortfallet. Det är Södras nya 

jättesåg i Värö och Holmens såg Norrköping. 

Tillsammans i full drift producerar 

de 1,5 miljoner kubikmeter. 

Till det kommer utbyggnader av 

fl era sågverk. Det är framför allt SCA:s 

verk i Bollsta som ökar produktionskapaciteten 

från 450 000 till 525 000 

kubikmeter. 

Under förra året var det 11 000 personer 

anställda i sågverksindustrin och 

hittills i år har sågverken aviserat om 

att minska antalet anställda med 330 

personer. 

Inom massa och pappersindustrin 

arbetade i genomsnitt 21 000 personer 

under år 2010, hittills i år har företagen 

aviserat om neddragningar med 125 

personer. 

VI SKOGSÄGARE 5/11 15 

120 

% 

80 

60 

20 

Transport 

KPI 

0 

1996 2003 2010 

Många sågverk 

lägger ner 

Massa och pappersindustrin 

bantar och kartan för sågverken 

ritas om. Text: Pär Fornling

NYHETER 

 

Den nordiska skogsägarrörelsen 

(Nordic Family Forestry) 

träffades passande nog i Kalmar 

och på Kalmar Slott, där 

Kalmarunionen instiftades 

för drygt 600 år sedan. 


en 

gången enades Norden politiskt. 

Den här gången handlade det 

om enighet kring familjeskogsbrukets 

värderingar. En slutsats var att det 

är extra viktigt med en samlad nordisk 

röst nu, av fl era anledningar. 

DELS FÖRS diskussioner om en form av 

europeisk skogspolitik inom Forest Europe, 

där 46 länder deltar. 

Dels diskuteras skogspolitiken inom 

EU. 

I bägge fallen handlar det om att få gehör 

Verktyg för vatten 

Världsnaturfonden har tagit fram en 

”verktygslåda” med tips om hur man tar 

hänsyn till skogens vatten. 

– Väl fungerande vatten är en förutsättning 

för den biologiska mångfalden och 

skogens tillväxt. Skogen formar vattnet och 

vattnet formar skogen. 

– En bättre vattenhänsyn ökar den 

biologiska mångfalden utan stora ekonomiska 

uppoffringar, säger Håkan Wirtén, 

generalsekreterare på WWF. 

Det är ett gediget material med många 

tips som kan laddas ned på: 


www.wwf.se/levandeskogsvatten 

Koll på körskadorna 

Skogforsk har tagit fram ett förslag för 

hur man ska känna igen och förebygga 

körskador. 

– En körskada kan se ut på många olika 

sätt och det har gjort det svårt att följa 

upp problemet, säger Staffan Berg vid 

Skogforsk. 

– Vårt nya förslag bortser från skadans 

längd, bredd och djup. Vi föreslår att man 

i stället bedömer skadans miljöeffekter. Då 

blir det också möjligt att utveckla bättre 

uppföljningssystem. 

Förslaget från Skogforsk visar vilka 

effekter körskador kan ge upphov till och 

ger samtidigt råd om enkla åtgärder för att 

förhindra skador. 

Det kan till exempel vara att använda 

broar när man måste korsa vattendrag och 

att planera körningen med hänsyn till vatten 

och fornlämningar. 

för de nordiska ländernas modell för att 

driva skogsbruk. 

EN NYCKELROLL i det arbetet har 

skogsägarrörelsens gemensamma kontor i 

Bryssel. En annan fråga som diskuterades 

var vikten att lyfta certifi eringssystemet 

Sedan 1980-talet har virkesförrådet 

ökat med 26 procent 

i slutavverkningsskogarna. 


ur landets virkestillgångar har ökat 

framgår av nya mätningar av Riksskogstaxeringen 

vid Lantbruksuniversitetet. 

Ökningen innebär att det i dag fi nns 

213 skogskubikmeter per hektar. 

I gallringsskogarna är ökningen 7 procent, 

till 134 skogskubikmeter per hektar. 

DEN ALLRA största ökningen, 56 procent, 

noteras i plant- och ungskog. Främsta 

orsaken är att fler grövre träd nu får stå 

kvar när skogen slutavverkas. 

– Ur ett skogsbruksperspektiv är det värdefullt 

att vi får virkesrikare skogar, säger 

Per Nilsson, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen 

vid SLU. Det är också 

tillfredställande att den ökade miljömedvetenheten 

slår igenom i siffrorna. 

FÖR ATT virkesförrådet ska fortsätta att 

öka måste skogens tillväxt vara högre än 

den totala avgången av skog (avverkningen 

plus den mängd skog som dör av naturliga 

orsaker). Skillnaden mellan dessa har 

minskat under senare år och ligger för 

närvarande på cirka tio miljoner skogskubikmeter 

per år på den brukade produktiva 

skogsmarken. 

Nordens röst i 

skogspolitiken 

Nordisk samling i Kalmars 

skogar: Björn B Jonsson, 

Island, Jan-Olof Thorstensson, 

ordförande LRF Skogsägarna, 

Jan Søndergaard, skogsdirektör 

Danska Skovförening, 

Sten Frohm, skogsdirektör 

LRF Skogsägarna, Gudbrand 

Kvaal, direktör Norska 

Skogseierförbundet, Juha 

Hakkarainen, skogsdirektör 

i finska MTK, Helge Evju, 

ordförande för Norska 

Skogseierförbundet och Niels 

Reventlow, ordförande för 

Dansk Skovförening. 

PEFC. Även Island var med på mötet och 

kan kanske bli medlem så småningom i 

takt med att skogarna kommer efter ett 

omfattande planteringsprogram på ön. 


www.nordicforestry.org 

Virkesförrådet ökar 

i de svenska skogarna 

De viktigaste orsakerna är ökade avverkningar 

och effekter från stormarna Gudrun 

och Per. Detta har också medfört att 

ökningstakten för virkesförrådet inte har 

varit lika kraftig under 2000-talet jämfört 

med de föregående decennierna. 


www.slu.se/riksskogstaxeringen 

Virkesrik 

tallskog. Foto: 

Åke Bruhn/SLU 

Per Nilsson, Riksskogstaxeringen, 

SLU. 


NYHETER 

 

Den nordiska skogsägarrörelsen 

(Nordic Family Forestry) 

träffades passande nog i Kalmar 

och på Kalmar Slott, där 

Kalmarunionen instiftades 

för drygt 600 år sedan. 


en 

gången enades Norden politiskt. 

Den här gången handlade det 

om enighet kring familjeskogsbrukets 

värderingar. En slutsats var att det 

är extra viktigt med en samlad nordisk 

röst nu, av fl era anledningar. 

DELS FÖRS diskussioner om en form av 

europeisk skogspolitik inom Forest Europe, 

där 46 länder deltar. 

Dels diskuteras skogspolitiken inom 

EU. 

I bägge fallen handlar det om att få gehör 

Verktyg för vatten 

Världsnaturfonden har tagit fram en 

”verktygslåda” med tips om hur man tar 

hänsyn till skogens vatten. 

– Väl fungerande vatten är en förutsättning 

för den biologiska mångfalden och 

skogens tillväxt. Skogen formar vattnet och 

vattnet formar skogen. 

– En bättre vattenhänsyn ökar den 

biologiska mångfalden utan stora ekonomiska 

uppoffringar, säger Håkan Wirtén, 

generalsekreterare på WWF. 

Det är ett gediget material med många 

tips som kan laddas ned på: 


www.wwf.se/levandeskogsvatten 

Koll på körskadorna 

Skogforsk har tagit fram ett förslag för 

hur man ska känna igen och förebygga 

körskador. 

– En körskada kan se ut på många olika 

sätt och det har gjort det svårt att följa 

upp problemet, säger Staffan Berg vid 

Skogforsk. 

– Vårt nya förslag bortser från skadans 

längd, bredd och djup. Vi föreslår att man 

i stället bedömer skadans miljöeffekter. Då 

blir det också möjligt att utveckla bättre 

uppföljningssystem. 

Förslaget från Skogforsk visar vilka 

effekter körskador kan ge upphov till och 

ger samtidigt råd om enkla åtgärder för att 

förhindra skador. 

Det kan till exempel vara att använda 

broar när man måste korsa vattendrag och 

att planera körningen med hänsyn till vatten 

och fornlämningar. 

för de nordiska ländernas modell för att 

driva skogsbruk. 

EN NYCKELROLL i det arbetet har 

skogsägarrörelsens gemensamma kontor i 

Bryssel. En annan fråga som diskuterades 

var vikten att lyfta certifi eringssystemet 

Sedan 1980-talet har virkesförrådet 

ökat med 26 procent 

i slutavverkningsskogarna. 


ur landets virkestillgångar har ökat 

framgår av nya mätningar av Riksskogstaxeringen 

vid Lantbruksuniversitetet. 

Ökningen innebär att det i dag fi nns 

213 skogskubikmeter per hektar. 

I gallringsskogarna är ökningen 7 procent, 

till 134 skogskubikmeter per hektar. 

DEN ALLRA största ökningen, 56 procent, 

noteras i plant- och ungskog. Främsta 

orsaken är att fler grövre träd nu får stå 

kvar när skogen slutavverkas. 

– Ur ett skogsbruksperspektiv är det värdefullt 

att vi får virkesrikare skogar, säger 

Per Nilsson, redovisningsansvarig på Riksskogstaxeringen 

vid SLU. Det är också 

tillfredställande att den ökade miljömedvetenheten 

slår igenom i siffrorna. 

FÖR ATT virkesförrådet ska fortsätta att 

öka måste skogens tillväxt vara högre än 

den totala avgången av skog (avverkningen 

plus den mängd skog som dör av naturliga 

orsaker). Skillnaden mellan dessa har 

minskat under senare år och ligger för 

närvarande på cirka tio miljoner skogskubikmeter 

per år på den brukade produktiva 

skogsmarken. 

Nordens röst i 

skogspolitiken 

Nordisk samling i Kalmars 

skogar: Björn B Jonsson, 

Island, Jan-Olof Thorstensson, 

ordförande LRF Skogsägarna, 

Jan Søndergaard, skogsdirektör 

Danska Skovförening, 

Sten Frohm, skogsdirektör 

LRF Skogsägarna, Gudbrand 

Kvaal, direktör Norska 

Skogseierförbundet, Juha 

Hakkarainen, skogsdirektör 

i finska MTK, Helge Evju, 

ordförande för Norska 

Skogseierförbundet och Niels 

Reventlow, ordförande för 

Dansk Skovförening. 

PEFC. Även Island var med på mötet och 

kan kanske bli medlem så småningom i 

takt med att skogarna kommer efter ett 

omfattande planteringsprogram på ön. 


www.nordicforestry.org 

Virkesförrådet ökar 

i de svenska skogarna 

De viktigaste orsakerna är ökade avverkningar 

och effekter från stormarna Gudrun 

och Per. Detta har också medfört att 

ökningstakten för virkesförrådet inte har 

varit lika kraftig under 2000-talet jämfört 

med de föregående decennierna. 


www.slu.se/riksskogstaxeringen 

Virkesrik 

tallskog. Foto: 

Åke Bruhn/SLU 

Per Nilsson, Riksskogstaxeringen, 

SLU. 


FÖRÄDLING 

Det gick åt många löpmeter virke för 

att klä den 6 500 kvadratmeter stora 

panelen! 

Dalarnas största träbyggnad 

var passande nog 

lokal för mässan Swedish 

Wood Expo i Rättvik. 

Huset, som oftast används 

till bandy, mäter imponerande 

120x75 meter. Inuti 

den jättelika ”trälådan” 

gavs många inblickar i 

träets möjligheter. 


 


Säng: www.nordanlidsrustik.se 

Isolering: www.feelingwood.se 

Trätraktor: www.knepknap.com 

Korgmakare: korgmakarn@telia. 

com 

Handfat: Stenhandfat.se 

Tjära: www.svartesoren.se 

Balkar: www.spikap.se 

MASSIVARE än så här 

kan knappast möbler vara. 

Mikael Nordanlid arbetade 

som snickare och funderade 

om han kunde göra 

något mer av virket. För ett 

halvår sedan hade han sin 

första möbelkollektion klar, 

med sängen som flaggskepp. 

Ramen är i princip 

som ett timrat hus med lite 

finare ytbehandling i form 

av oljebets och vaxolja. 

Priset är 29 000 kronor. 

 

En plåtburk 

fylls med 

med tjärträ. 

När tjäran 

”bränts” 

ur återstår 

träkol. Burken med trä vänds upp 

och ner i eldstaden med en 

stor tratt i botten. Därefter 

är det bara att elda. 

 

TJÄRA var en gång en av Sveriges 

främsta exportprodukter. 

Nu upprätthålls tillverkningen 

av entusiaster som Sören 

Mård, med ”artistnamnet” 

Svarte Sören. 

Han kompletterar försäljningen 

av tjära (100 kronor litern) 

med en egentillverkad salva 

där tjära är en av ingredienserna. 

Som framgår av bilderna är 

tillverkningen i grunden ganska 

enkel, förutsatt att man 

har fet trärved av tall. 

Efter någon halvtimme börjar 

tjäran att droppa. Av en 

burk brukar det bli en liter 

tjära. 

Svarte Sören, 

entreprenör från 

Mockfjärd. 


FÖR 100 MILJONER år sedan 

var det här ett träd. När virket 

drog till sig mineraler, under 

stort tryck, omvandlades det 

så sakteliga till sten. 

Det finns förstenat trä på 

flera naturhistoriska museer. 

Även om fyndigheterna är 

sällsynta finns en del kommersiella 

produkter av stenträden, 

däribland tvättställ från Indonesien. 

Tvättstället i trästen 

kostar 14 000 kronor. 

DEN VÄLDIGA 

dalahästen (3,4 

meter hög) utanför 

Sveriges monter på 

världsutställningen 

i Kina tillverkades av 

Torbjörn Lindgren i 

Leksand. Där fick han 

också inspiration till 

träkvinnan på bilden. Den 

forne socialsekreteraren, 

som sadlade om till 

konstnär för 12 år sedan, 

berättar att han blev 

riktigt förälskad 

och hastade hem 

till Leksand för 

att föreviga kvinnan 

med hjälp av 

motorsågen. 

Torbjörn Lindgren arbetar 

med ett spetsigt ”carvingsvärd” 

på motorsågen. 

Jordnära finansieringar 


Bästa vägen 

till egen skog 

Landshypotek hjälper dig med 

finansiering och råd som tar dig hela 

vägen till tryggt skogsägande. Nu i 

höst kan vi dessutom erbjuda extra 

kompetent vägledning. Tillsammans 

med olika experter arrangerar vi en 

serie seminarier runt om i landet. 

På temat Köpa/Äga/Sälja skog får 

du värdefulla fakta, tips och finansieringsråd. 

Ett snabbt och kostnadsfritt 

steg närmare drömmen om egen 

skog. Läs mer och anmäl dig på 

www.landshypotek.se 


FÖRÄDLING 

ATT RITA om kartan för 

träförädling är något Lars 

Alexandersson brinner för. 

Han gör ett klädsamt intryck 

i träslips (!) och lyckas 

göra värdefulla produkter 

av klena kvistar. 

Pennor är en av många 

produkter av träinnovatören 

Lars Alexandersson, 

Kristinehamn. 

Nordea Bank AB (publ) 

Kenneth Mattsson, medlem i 

Våmhus korgmakarförening, 

finputsar ytterligare ett verk. 

Välj en specialist 

med fötterna på 

jorden! 

nordea.se/jord&skog 

Den något välvda formen och 

tjockleken på spånen fixas med 

det här verktyget från 1875. 

I MINST TVÅ ÅR ligger virket i vatten innan korgmakare Kenneth 

Mattsson tycker det är användbart. 

Då är de tätvuxna träbitarna av gammal furu nästan gummiliknande 

och låter sig villigt delas och böjas. Korgmakeriet har 

långa och gamla traditioner och Våmhus i Dalarna har blivit 

något av ett reservat för hantverket. 

Genom att följa fiberriktningen blir kvaliteten och styrkan helt 

annorlunda än maskintillverkat spån, något som Kenneth resolut 

demonstrerar genom att ställa sig på en av korgarna. 

MILJÖVÄNLIG isolering görs av vanlig pappersmassa (CTMPmassa 

av 80 procent gran och 20 procent tall). Tidigare har den 

bara funnits som lösull, men nu har Feelingwood i Västerås tagit 

fram en skiva. Den är ungefär dubbelt så dyr som vanlig stenull, 

men också betydligt massivare. Eftersom det är ett levande 

material ska väggarna tillåta fuktvandring. 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Gör det möjligt 

SKOGSGRIP 

130 

SUPERSTUD 

130TS 


Träfrossa 

Grepp och bärighet från världens 

ledande tillverkare av slirskydd. 

PIGGELIN 

FLEX 

MEGASTUD 

160TS 

TERRA ROCKY GROUZER TXL 

GUNNEBO INDUSTRIER AB | tel. 0490-890 00 

www.gunneboindustries.com | sales@gunneboindustries.com 


BALKARNA är nästan som långa byggklossar i ett nytt byggsystem 

från Spikab i Älvsbyn. Företaget har länge gjort pelare 

av ihoplimmade brädor och nu används tekniken till husbygge. 

Håligheten i mitten underlättar elinstallationer, den fylls med 

isolering för att inte dra till sig fukt. Jämfört med massiva balkar 

blir den här konstruktionen enklare och billigare, under 100 

kronor löpmetern. 

Balkarna fogas samman i hörnorna med träbeslaget som 

knackas in i förborrade hål. 

KLASSISKA träleksaker lockar 

fortfarande till lek, även 

om detaljrikedomen inte är 

så stor som hos plastbilar så 

är det uppenbarligen något 

tilltalande med trä. Den här 

traktorn görs av Knåp och 

knep i Södertälje. Ofta är det 

morföräldrar och farföräldrar 

som uppvaktar med en 

träleksak. 

Den här avverkningen 

kommer att räntefördelas 

av LRF Konsult 

Med framförhållning och planering kan skogsägare sänka skatten på 

sina intäkter med upp till 40%. Intäkterna kommer ofta oregelbundet 

och skatten varierar beroende på var i livet du benner dig. Då är det 

viktigt att deklarera rätt och inte betala mer skatt än nödvändigt. 

Hur vill du göra? 

Kontakta oss för mer information via skogsdeklaration@konsult.lrf.se 

eller ring 0771-27 27 27 och fråga efter en skogsekonom. Du kan även 

besöka någon av våra 140 kontor. Vi nns nära dig 

Skogsbyrån 

LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. 

Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på 

över 140 orter över hela landet. 


RÖJNING 

 

Under hösten börjar 

studiecirklarna för 

röjsågskörkort. Ett 

alternativ är att ta 

kortet på en kurs i 

storformat. 

Text: Pär Fornling Foto: Tomas Gullberg 

et brummade ordentligt i 

skogen kring Hedemora 

när 60-talet röjsågar drogs 

igång av kursdeltagarna. 

– Den här formen av storskalig 

utbildning är nytt för oss. 

Fördelen är att vi kan engagera 

flera professionella instruktörer 

och hålla ner kostnaden för utbildningen, 

berättar Tomas 

Gullberg som leder projektet 

Säker skog. 

Det började med motorsågskörkortet 

och fortsätter nu med 

röjkörkort. 

DELTAGARNA verkade nöjda 

med dagen. 

– Det är roligt, men också 

Deltagarna på utbildning i storklass. 

betydligt hårdare än vad jag 

tänkt mig, konstaterar en av 

deltagarna, Anette Nordlöf från 

Hedemora. 

Hon har fått lära sig att skränka 

och fila klingan, ställa in 

röjselen, säkerhet och teknik. 

En annan av deltagarna, Anders 

Tunander från Gustafs, 

talar om flera aha-upplevelser. 

– Det är en hel del träning för 

att få träden att trilla dit de ska, 

när man väl lärt sig känns det 

ETT 

RIKTIGT 

ORIGINAL 

Är inte som andra. Vår mekaniska domkraft hjälper 

dig att fälla träd i rätt riktning, även mot trädets naturliga 

fallriktning. Stalpen har en stabil konstruktion 

och med en maximal lyftkapacitet på 2600 kg (17 ggr 

kraften du vevar med) är den förmodligen starkast 

i klassen. Vi har levererat originalet sedan 1972 och 

idag används Stalpen av räddningstjänsten, skogsbolag 

och markägare. 

www.gransforssmide.com telefon: 0652-203 80 

lindstromdesign.se 

bra, säger Anders Tunander. 

Den vanligaste vägen att få 

körkortet är höstens studiecirklar 

som arrangeras av Vuxenskolan, 

Säker Skog och skogsägarföreningarna. 

Det brukar 

bli knappa 10-talet träffar innan 

det är dags för examen. 

DE SOM ÄR FÖRST ute kan 

få rabatt på kursen genom en 

”utbildningscheck” på 1 700 

kronor. 

Anders Tunander, 

Gustafs. 

Anette Nordlöf, 

Hedemora. 

– Tyvärr finns det bara 500 

checkar i potten, så det kan bli 

köbildning. De finansieras av 

EU:s landsbygdspengar och 

förhoppningsvis kan vi få mer 

stöd framöver, säger Tomas 

Gullberg. 

ÄVEN ERFARNA skogsägare 

har mycket att lära, enligt 

Tomas Gullberg. 

– Genom att göra rätt blir 

röjningen roligare och effektivare. 

Du arbetar med en vass 

klinga, en sele som sitter rätt 

och träden faller dit du vill, vilket 

är en teknik inte många 

behärskar. I stället för att slita 

med kroppen arbetar du mer 

med huvudet. 


Clas Fries, Skogsstyrelsen 

i Umeå. 

 

 

Har du några bra tips 

på vad skogsägaren bör 

tänka på inför hösten och 

vintern? Text & foto: Pär Fornling 

i 

lät frågan gå vidare till 

Clas Fries, skogsskötselspecialist 

på Skogsstyrelsen. 

Han ansvarar också 

för ”Skogsskö selserien” där 

det finns mycket information 

att hämta. Här är hans svar: 

Röj och gallra 

Höst och vinter är en bra tid 

för röjning och gallring. Lövträden 

har fällt sina löv, det gör 

arbetet mindre ansträngande 

och ger bättre sikt för bra stamval. 

I granskog minimeras 

spridningen av rotröta under 

den kalla årstiden. Om du röjer 

och gallrar i tid får du värdefullt 

virke och minskar risken 

för vind- och snöskador. Läs 

gärna Skogsskötselseriens delar 

Röjning och Gallring. 

. Beställ plantor 

Det är hög tid att beställa 

plantor inför vårens planteringsarbete. 

Ta vara på möjligheterna 

till hög tillväxt genom 

att välja genetisk härkomst på 

plantmaterialet som är lämplig 

för hyggets läge. Genom att 

googla på ”Plantval direkt” hittar 

man hjälp på internet genom 

”Kunskap direkt”. 

. Naturlig föryngring 

Naturlig föryngring med tall 

under fröträd är en bra metod, 

på rätt mark och om man vidtar 

rätt åtgärder vid rätt tid. 

I höst och vinter kan du granska 

lämpligheten för metoden 


hos tänkbara bestånd. Där ska 

finnas minst 75 (gärna fler) fröträdskandidater 

per hektar. 

Fröträden ska ha en stor och 

jämn krona. De bör gynnas i en 

sista gallring eller en särskild 

inriktad frihuggning. På så sätt 

ger de snabbt rikligt med bra 

frö efter slutavverkning. 

. Vinteravverka på mark 

med begränsad bärighet 

Blir hösten och förvintern 

kall med lite snö får man knappast 

bättre förutsättningar för 

att avverka på marker där risken 

för körskador är betydande. 

. Planera 

Den bästa åtgärden för skogen 

kan helt enkelt vara att planera 

dess framtida skötsel. Vad 

ska göras nästa år och de därpå 

följande åren? Vilka alternativ 

finns och vilka av dem stämmer 

bäst med mina mål som 

skogsägare? Vad ska jag göra 

själv – vad orkar och hinner jag 

– och vad ska jag leja bort? Gå 

igenom skogsbruksplanen i 

lugn och ro inne, ta med den ut 

och jämför med hur det ser ut i 

skogen och låt det ligga till 

grund för planeringen av skötselåtgärder 

för de närmaste 

åren. 


Skogsskötselserien finns gratis 

på nätet. Den innehåller för 

närvarande 18 kapitel (ska bli 

20) och 1600 sidor. 

Enklast är att googla på 

”skogsskötselserien” eller gå 

direkt till; www.skogsstyrelsen. 

se/skogsskotselserien 

 

 

Svenska Skogsplantor lanserar ett nytt beläggningsskydd 

för att skydda skogsplantor mot 

snytbagge. Skyddet heter Conniflex och kan liknas 

vid en skyddsväst av lim och sand. 

Conniflex innehåller inga insektsdödande kemikalier 

men har lika stor skyddseffekt. 

Med ett tvåårigt skydd behövs bara en behandling. 

Ett klokt val för dig och din skog! 

Kontakta oss för mera information om plantor och 

föryngringstjänster. 

 

23

POLITIK 


an kan se Skogsriket som ett nytt 

övergripande skikt i regeringens 

skogspolitik. Allt finns med i 

visionen och handlingsplanen; miljö, friluftsliv, 

forskning, jämställdhet, naturvård 

och mycket mer. 

FÖR ATT FÅ struktur i "riket" är handlingsplanen 

uppdelad i fyra grenar: 

√ Förädling, innovation. 

√ Hållbart brukande. 

√ Upplevelser, rekreation. 

√ Sverige i världen. 

Den internationella grenen är det senaste 

tillskottet. 

Tanken är att ta för sig i internationella 

sammanhang och sprida den svenska modellen 

med alla medel, inte minst ambassaderna 

(på engelska heter handlingsplanen 

"the Kingdom of forest"). 

– Det känns bra att hela 

regeringen står bakom 

Skogsriket. Dels är det 

en viktig fråga, dels 

berör det också många 

andra departement, 

säger Eskil Erlandsson. 

 

 

För första gången har Sverige fått ett 

produktionsmål för skogsbruket. 

Målet – tillsammans med hela skogspolitiken 

– finns i Skogsriket. 

Det är ett exempel på att frågan inte 

bara involverar landsbygdsdepartementet 

utan hela regeringen. 

MÅLET I KRONOR och ören är att öka 

exporten av skogsprodukter och tekniskt 

kunnande med 20 procent till 2020. 

Det motsvarar ungefär 25 miljarder kronor 

på knappa nio år (230 miljoner kronor 

i månaden!). 

I övrigt ligger politikens mål fast och när 

Eskil Erlandsson presenterade den extra 

satsningen i budgeten på 80 miljoner kronor 

framhöll han framför allt att Skogsriket 

ska skapa nya jobb. 

EN NYCKELPERSON i arbetet är Marie 

Wickberg, politisk sakkunnig hos Eskil 

Erlandsson (se nästa sida). 

Hon berättar att departementets analysenhet 

har hjälpt till att räkna fram produktionsmålet. 

– Det är offensivt, men fullt möjligt, 

säger hon. 

Men vad är egentligen Skogsriket? 

– En vision för att skapa ännu fl er jobb 

och värden för skogen. 

Näringen går väl redan bra... 

– Ja, den sköter sig utmärkt och är framgångsrik, 

men också en bransch som går 

bra förtjänar att få varmluft blåst på sig. 

Det handlar inte om exportstöd eller liknande 

utan är ett långsiktigt arbete för att 

bli ännu bättre. 

Vad vill ni med Sverige i världen? 

– Vi måste vara mer högljudda i den internationella 

debatten. I nästan alla andra 

sammanhang är Sverige en liten nation, 

men inte inom skogen. 

– Och skogens betydelse ökar i världen, 

vilket ger nya möjligheter. Men det fi nns 

också hot i form av internationella regleringar 

som kan styra mot en modell av 

skogsbruk som inte passar Sverige. 

– Därför mår vi bra av att ta ton, höras 

lite mer, gynna exporten och propagera för 

vårt nationella självbestämmande över skogen. 

Vad är det för amassadörer 

ni ska utse? 

– Det är folk som kan inspirera, 

företräda branschen

Marie Wickberg, politisk sakkunnig 

på landsbygdsdepartementet. 

och vara ett bollplank till ministern. 

Vi har ambassadörer inom "Matlandet 

Sverige", som föregick Skogsriket. Det 

har varit en enorm tillgång. 

– Arbetet är ideellt, men vi ersätter 

förstås resor och utgifter. Vi utser 10- 

15 personen i slutet av oktober. 

Vad är mer på gång? 

– Förankringen fortsätter och vi har 

en konferens i november om Skogsriket. 

– Många naturbruksskolor säger de 

har jätteproblem att få elever och under 

hösten har vi en hearing om de 

skogliga utbildningarna. Långsiktigt 

handlar det om att lyfta skogens betydelse. 

Är riket något bestående som kan 

överleva ett regeringsskifte? 

– Man måste vara långsiktig med 

sådana här frågor. Vår tanke är att 

utvärdera Skogsriket år 2013 och det 

kan fortsätta längre än så. Om branschen 

tar till sig det här tror jag det 

kan leva vidare oavsett vilken regering 

som sitter här. 

 

Den som har en bra idé som 

utvecklar företagandet på skogsgården 

och ger jobb kan få 

ekonomisk hjälp. 

Av Pär Fornling 

 

För att ge Skogsriket tyngd och kunna bli bestående 

läggs mycket kraft på att förankra visionen både 

bland skogsnäringen och i regeringen. 

Idén föddes sommaren 2010, vid ett av många 

möten på Landsbygdsdepartementet där det bollas 

fritt med idéer. 

Det dokumenterades på en enkel skiss som byggdes 

på under hösten. 

På Skogsnäringsveckan, onsdagen den 13 april, 

kunde Eskil Erlandsson presentera visionen. 

Därefter följde en mängd möten och kontakter med 

 

 

statsbudgeten tilldelades Skogsriket 

80 miljoner kronor. 

Pengarna fördelas under fyra år in- 

om två jämnstora områden: 

√ Rådgivning för att höja 

kompetensen. 

√ Direkta bidrag till olika verksamheter, 

allt från turism till 

småskalig förädling. 

Reglerna är dock inte klara, så det återstår 

att se vem som kan få bidrag och 

vilka regler som gäller. 

ALLT HANTERAS av Skogsstyrelsen, 

där generaldirektör Monica Stridsman är 

glad över de nya resurserna. 

Hon blev dessutom på gott humör redan 

första gången Skogsriket kom på tal. 

– Jag blev jätteglad. Det känns som om 

vi blev klädda i en ny dräkt som ger skogen 

och skogsbrukarna en ny plattform att 

jobba utifrån. 

– Den stora grejen med Skogsriket är rent 

mental, att höja statusen för skogen och 

skogsbruket, säger Monica Stridsman. 

RÅDGIVNINGEN TYCKER hon över 

lag behöver utvecklas för att bli mer 

"konsultativ". 

Det handlar med andra ord om att utgå 

från markägarens behov och önskemål. 

– De här pengarna är inte i första hand 

Monica 

Stridsman, 

generaldirektör 

för Skogsstyrelsen, 

är glad över 

Skogsriket. 

till för den traditionella rådgivningen, 

utan satsningar inom Skogsriket med 

fokus på jobb. 

Bidragen på 10 miljoner kronor om året 

tycker Monica Stridsman myndigheten är 

väl rustade att hantera. Man har färsk erfarenhet 

från fördelningen av EUs pengar 

till landsbygdsutveckling. 

– Vi ska stötta åtgärder för att öka sysselsättningen. 

Jag ser även framför mig 

att Skogsstyrelsen kan ta initiativ och 

komma med förslag på verksamheter som 

ger jobb. 

FRÅGAN ÄR om de inte försvinner in i 

myndighetens vanliga verksamhet, som i 

ett svart hål… 

– Nej, så blir det inte. Alla våra pengar 

är öronmärkta och kan noga utvärderas, 

säger Monica Stridsman. 

Hon tillägger att Skogsstyrelsen nu har 

en budget i god balans. 

– Det vi nu håller på med är att omfördela 

medel från administration till den 

operativa verksamheten. Vi är mitt inne i 

vår planeringsprocess inför nästa år, vilket 

gör att det här pengarna kom vid en 

läglig tidpunkt. 

skogliga organisationer på vägen mot handlingsplanen. 

Parallellt hölls andra avgörande möten bakom 

kulisserna. 

De började veckan före Skogsnäringsveckan då 

frågan togs upp i regeringens samordningskansli, 

med en representant från alla regeringspartierna. 

Därefter följde en handfull möten på samma tema i 

ett större forum som kallas IDA (Interdepartemental 

arbetsgrupp).

POLITIK 

 

 

 

 

Skogen har Marie Wickberg 

med sig hemifrån och det 

politiska engagemanget får 

raketbränsle av frågan om 

jämställdhet. 


om 

17-åring blev hon avdelningsordförande 

för Centerns ungdomsförbunds 

avdelning i Västra 

Ämtervik, där hemgården ligger. 

Det handlar mycket om skog hemma i 

Värmland. Pappa, Georg Wickberg, blev 

nyligen svensk mästare i skog och håller 

kurser i motorsågskörkort. Marie är hemtam 

med både plantering och röjning, fast 

politiken drar mer. Hon har hunnit med 

den teoretiska delen av motorsågskörkortet, 

men det praktiska provet drar ut på 

tiden. 

I POLITIKEN går det fortare. Det var en 

kort väg från CUF till kommunstyrelsen i 

Sunne och vidare till riksdagskansliet i 

Stockholm. 

För tre år sedan fl yttade hon över till 

jordbruksdepartementet som politisk sakkunnig. 

– Jag var 24 år och kan i efterhand konstatera 

att det var tufft, men otroligt roligt! 

Jag har alltid haft många åsikter och i stället 

för att gapa på läktaren ville jag få något 

gjort. 

ALLRA MEST har hon "gapat" över jämställdhetsfrågorna 

och det är fortfarande 

det som får pulsen att stiga. 

Marie lyfter fram Indexator, som gör 

rotatorer till skogsmaskiner, som ett gott 

exempel. 

– De har jobbat mycket med jämställdhet 

Nr 5 

2011 

 

 

 

 

TRÄMÄSSA 

 

 

 

 

 

 

inte bara för att det är en rättvisefråga utan 

också för att få kompetens till företaget. 

Då kan man inte bara vända sig till halva 

befolkningen. 

– Pappa har haft motorsågskurser enbart 

för kvinnor, vilket lockat många deltagare. 

Liknande riktade aktiviteter kan kanske 

hjälpa till att lösa kompetensförsörjningen 

till skogsbruket. 

VARJE DAG, ibland fl era gånger, talar hon 

med Eskil Erlandsson. 

Politiken blandar sig med vardagliga 

frågor. Ett par dagar innan intervjun erbjöd 

sig landsbygdsministern att laga Maries 

trasiga cykel när han, över förmiddagskaffet, 

fi ck höra den var sönder. 

Det säger något om den jordnära vardagen 

på departmentet. 

– Det blir nästan lite familjär stämning. 

Marie Wickberg är 

något av en drottning 

i Skogsriket genom 

hennes engagemang för 

projektet. 

” 

Det 

blir 

nästan 

lite familjär 

stämning. 

"Kärnfamiljen" är de 

sex personer som leder 

departementet politiskt 

(ministern, två 

politiskt sakkunniga, 

pressekreterare, stabschef 

och statssekreterare). 

Det är den sextetten 

som omedelbart får 

lämna maktens korridorer 

om det blir regeringsskifte. 

I "storfamiljen" ingår 

dessutom 140 opolitiska 

tjänstemän, varav 

många sett politiker 

komma och gå. 

– Jag trivs väldigt 

bra med att få fokusera 

på politiken och få 

uppbackning av alla 

dessa duktiga experter, säger Marie. 

HON BESKRIVER sitt arbete som att 

vara ett bollplank åt Eskil Erlandsson och 

se till att hans tankar och idéer leder till 

handling. 

Bollandet pågår hela tiden och det var 

vid ett sådant tillfälle, sommaren 2010, 

som idén till Skogsriket föddes. 

HUR DET GÅR med motorsågskörkortet 

återstår att se, men det blir ändå en hel del 

skogsliv. 

– Jag springer, plockar svamp och sätter 

mig gärna på en stubbe och funderar. Helst 

med en termos, en tax och utsikt över Fryken. 

Och hur gick det med cykeln? Jodå, det 

fi xade sig utan att ministern behövde olja 

ner händerna…hon fi ck låna Eskil Erlandssons 

cykel. 

≤P≥ VI SKOGSÄGARE ≤C≥/≤YY≥

inByte! 

inByte! 

Just nu 1000:- i inbyte för din 

gamla röjsåg när du köper en 

STIHL FS 480 K. 

NU: 7.590:- Ord. 8.590:- 

inByte! 

 

 

300 

 

 

 

 

www.stihl.se 

inByte! 


gamla sele när du köper en 

STIHL X-Fit sele. 

NU: 995:- Ord. 1.295:- 

Samtliga priser är Rek. priser inkl. moms och erbjudandena gäller t.o.m 11-11-30. Inbyte oavsett skick eller fabrikat. 

The leader gives it all. 

inByte! 


gamla motorsåg när du köper en 

STIHL MS 261 

NU: 6.390:- Ord. 7.390:-

SKOGSGÅRDEN 

Vägarna har blivit ryggraden i Mats 

Hofgrens verksamhet, som har sin 

bas i skogsgården. 

 

 


INGEN RISIG IDÉ 

UPPFINNING. Trädfällningarna ger 

en hel del ris som Mats samlar ihop 

och säljer som energi till Mellanskog. 

För transporterna har han byggt ett 

chassi till en vanlig huggarvagn på 9,5 

ton. När han kör virke är det bara att 

lyfta av chassit (med hjälp av grävmaskinen) 

och sätta i bankarna. För att 

lyfta riset utan att få med grus tog 

han bort nederdelen (bottenskänken) 

på gripen och förstärkte den med två 

stag. 

Ett hängivet intresse för 

skogen ledde till att Mats 

Hofgren blev nybyggare. 

Dessutom präglas hans företagande 

av nybyggaranda, 

med egna konstruktioner och 

innovativa verksamheter. 


ats 

föddes i ett villaområde, men 

hade mest traktorer och jord i 

huvudet. När han inte kom in på 

jordbruksutbildningen låg Ökna skogsskola 

närmast till hands. Och på den bogen 

har det fortsatt. 

Han arbetade åt dåvarande Mälarskog 

och har kvar täta kontakter med föreningen 

(numera Mellanskog) men då som 

egen företagare. 

– Jag ville sköta mig själv och startade 

eget, berättar Mats. 

Efter en period som huggare och entreprenör 

tröttnade han på långa ensamma 

skift i förarhytten och lade om kursen till 

ett vilt- och skogsvårdsföretag. 

BASEN ÄR den egna gården, ett par mil 

från Malmköping, som han byggt upp från 

ingenting. 

Där det förut var betesmark växer det 

upp rödfärgade byggnader som svampar ur 

jorden. Här är hus för maskiner, vedhantering, 

garage, undervisningslokaler, bostadshus 

och gäststuga. 

– Det har blivit lite av varje under åren, 

berättar Mats, som kom hit för tio år sedan 

tillsammans med hustrun Margareta. 

– Vi fi ck köpa 21 hektar från en av gårdarna 

som jag jobbade för. När boningshuset 

var klart fortsatte vi att bygga och anpassa 

gården. 

VIRKET till alla byggnaderna kommer 

från gården och det blir en del arbete i den 

egna skogen. Men mest handlar det om 

andra verksamheter med anknytning till 

skogsgården. 

Han hjälper skogsägare med planering 

och praktiskt arbete. Dessutom har trädfällning 

på tomter blivit en stor verksamhet. 

Dels får han betalt för att ta ner träden, 

dels tas virket och riset tillvara och säljs 

som bioenergi till Mellanskog. Under ett 

år blir det 400–500 kubikmeter fl is. 

Kostnaden för att ta ner ett träd brukar 

vara kring 1 500 kronor och då är det oftast 

jobb med linspel och precisionsarbete med 

motorsågen, vilket rimmar väl med arbetet 

som kursledare i Säker skog. 

Dessutom har arbetet med skogsvägar 

växt till allt fl er uppdrag åt vägföreningar. 

I sann nybyggaranda har Mats Hofgren 

utvecklat egna metoder för vägunderhåll. 

Uppfi nningen som 

fi xar vintervägarna 

Mer om Mats Hofgren på nästa sida 


SKOGSGÅRDEN 

 

 

 

Att göra hårt tjälade vintervägar 

ger vinster både i 

skogen och på det allmänna 

vägnätet. 

Text & foto Pär Fornling 

tt 

köra på hårt frusen mark är något 

av ett drömläge med skogsmaskiner 

som väger flera tiotals ton. 

I stället för att passivt vänta på att vintern 

i bästa fall ordnar saken, bäddar Mats Hofgren 

för att släppa ner kylan i marken. 

– I Norrland är det vardagsmat. Här i 

Mellansverige är det ovanligt att skapa 

vintervägar, men det går utmärkt. Med 

planering och framförhållning är jag övertygad 

om att det är fullt möjligt också nere 

i Småland, säger Mats, medan vi går längs 

en av hans vägar en varm höstdag. 

På sina håll är det blött och marken svajar, 

men till vintern försäkrar han att den 

bär fl era turer med en fullastad skotare, 

tack vare prepareringen. 

PROBLEMET med vintern är snön. Ett 

tjockt poröst snötäcke är fullt av luft som 

isolerar marken från kyla. Därför gäller 

det att få bort snön. En vanlig snöplog 

fungerar oftast dåligt på skogsbilvägarna. 

Mats har utvecklat en följsam traktordragen 

utrustning som tar bort och packar 

ihop snön till en hård, kompakt skorpa, 

utan isolerande luft (se bilden). Den gör att 

kylan går ner i marken. 

För att kunna köra med snöpackaren 

krävs det att marken är någorlunda jämn. 

– Med hjälp av en grävskopa är det inga 

problem att ta bort stubbar och stenar. 

Även om timkostnaden blir högre är det 

nästan alltid bäst att använda en stor grävare 

som får mer gjort per timme. 

– De fl esta tittar för mycket på plånboken 

och väljer en maskin som kostar 400 kronor 

i timmen i stället för en effektivare som 

kostare 800 kronor, tipsar Mats. 

DET KOSTAR förstås en del att preparera 

vägen och i värsta fall blir det en extremt 

varm vinter så att den inte kan nyttjas, 

men det tillhör ovanligheterna. 

Om det lyckas fi nns fl era vinster med en 

ordentlig vinterväg. 

✔ Tjälen stannar kvar och bärigheten 

blir bättre. 

– Oftast kan du köra ett par veckor läng- 

30 

UPPFINNINGEN 

SOM FIXAR 

VINTERVÄGARNA 

re på våren. Det är inte ovanligt att det 

fi nns 70–80 centimeter tjäle i vägen medan 

marken runt omkring är blöt och tinad. 

✔ Skotaren kan köra betydligt fortare 

på en slät preparerad väg. 

✔ Det blir inga kostnader för att reparera 

körskador. Och reparationer kräver 

mer än vad många inser. 

– För att återställa marken ordentligt 

räcker det inte att grusa. Det är mest kosmetika, 

eftersom däcken polerar sidorna 

på jorden i de djupa spåren. Det blir som 

att ösa grus i ett badkar. För att det ska bli 

bra måste marken oftast grävas om. 

✔ Vintervägen blir så slät att det går att 

ta sig ut i skogen med personbilen. 

INTE NOG med skogsvägarna. Mats använder 

också snöpackaren 

vid underhåll av vanliga 

vägar. 

✔ När den första snön 

kommer packar han ihop 

den genom att köra med 

snöpackaren i ett par omgångar. 

✔ Det blir en hårt yta 

Längst fram på traktorn 

(Valtra 6350) sitter en isriv 

med fjäderbelastade broddar 

som river upp ytan, som 

jämnas till med sladden bakom 

ekipaget. 

som tål att snöploga 

mot och tjälen går ner 

i marken. 

– I början undrade 

en del om jag var riktigt 

klok som skapade 

en isväg, men nu är 

vägföreningarna nöjda. 

Isvägen sandas som 

vanligt. Bärigheten är 

bra och tack vare den 

hårda ytan plogar jag 

inte ner värdefullt grus 

i diket, säger Mats 

Hofgren. 

Vägarna saltas på 

sommaren för att 

”limma” ihop ytan. 

För att det ska fungera bör det inte vara 

mer än en decimeter nysnö på vägen. Kommer 

det väldiga snömängder på en gång 

fungerar det inte. 

VI SKOGSÄGARE 5/11

Medarna under järnbalken är 1,5 

centimeter tjocka. Därmed lämnas 

ett tunt lager snö som som packas 

till av de opumpade gummidäcken. 

 

Det finns mycket att göra 

för att förbättra vägarna. 

Här är några tips av Mats 

Hofgren, med lång erfarenhet 

av vägunderhåll. 

✔ 

– Träden ska växa i skogen, inte på 

vägen. När grenarna går över vägbanan 

ska de bort. Då torkar sol och vind upp 

vägen. 

✔ 

Bredvid vägbanan ska det vara ett ordentligt 

och rensat dike. Det leder bort 

vatten och det ger plats till bortplogad 

snö. 

✔ 

– För att bygga upp en stark yta ska 

man använda bergkross och stenmjöl, 

0-16 millimeter. Det kantiga stenmjölet 

håller ihop ytan mycket bättre än runda 

sandkorn. 

✔ 

– Efter att ha sladdat och grusat vägen 

är det dags att toppa vägbanan med sommarsalt 

som limmar ihop vägmaterialet 

till en hård yta. Oftast kräver det årliga 

underhållet 40 ton grus och ett ton salt 

per kilometer. 

Friskt vågat 

✔ 

– Vägen ska bara 

vara svagt bomberad 

(luta ut mot sidorna 

så vattnet rinner 

av). Många tar i 

för mycket och då 

blir trycket ojämnt 

när vägen belastas. Det gäller att ställa in 

sladden rätt så materialet sprids hela 

vägen ut i kanterna. 

✔ 

– Det fi nns en trend att bomma igen 

vägar som inte är allmänna. För vägens 

skull är det ingen fördel. En väg med god 

bärighet kräver kontinuerlig belastning 

för att tryckas ihop. 

✔ 

Vintervägen börjar med att tjälen drivs 

ner i marken med den egna uppfi nningen 

(se artikel här bredvid). I tjällossning används 

en isrivare för att få hål på islagret 

och få vägen att torka upp, vilket är en 

vanlig metod. 

Mer ovanligt är att också använda isrivaren 

på sommaren för att riva upp vägbanan 

innan sladdning. 

– Mot alla råd monterade jag rivaren i 

fronten på traktorn och det fungerar riktigt 

bra, säger Mats Hofgren. 

Alla har vi våra drömmar. Drömmar om framtiden 

och hur den kommer att bli. För dig kanske dröm- 

marna handlar om en ny skogsmaskin? Eller att 

expandera och köpa grannfastigheten. Du kanske 

har pratat med dina kollegor om att investera i 

jaktmarker? För de som vågar, går drömmen ofta 

i uppfyllelse. Men att uppfylla drömmen innebär 

också risker. Då kan det vara bra att samarbeta 

med någon som är marknadsledare inom just risk- 

hantering. Berätta gärna för oss om dina drömmar, 

så hjälper vi dig att göra verklighet av dem. 

På www.handelsbanken.se/skogochlantbruk 

kan du läsa mer. Eller kontakta ditt närmaste kontor. 


EKONOMI 

 

En läsare undrar vad han 

ska göra med pengarna från 

avverkningen. Vi lät frågan gå 

vidare till tidningens ekonomiexpert, 

Tomas Karlsson. 

ur 

man bäst ska placera pengarna 

för att de ska växa till sig vågar jag 

mig inte på att ge några råd om. 

Men att investera i skogsvård och förbättringar 

i fastigheten som skogsdikning och 

vägbyggnation är ändå generella investeringsråd 

som jag tycker är kloka. 

Som skatterådgivare är det naturligt att 

svara på frågan ur ett rent beskattningsperspektiv. 

Till att börja med finns det tre gundläggande 

frågor man ska ställa sig: 

1. Är målet att använda pengarna i näringsverksamheten? 

2. Eller vill man använda pengarna till 

privatbruk? 

3. En följdfråga är om man är i behov av 

sjukpenning och pensionspoäng. 

DET ÄR INTE LÄTT att ge detaljerad 

vägledning, men här följer en principiell 

genomgång av de tre alternativen. 

Det kan vara en grund för vägval på egen 

hand, eller till diskussioner med den ekonomiske 

rådgivaren. 

1. BEHOV I NÄRINGSVERK- 

SAMHETEN – UNDVIK SKATT 

Ska man återinvestera pengarna i näringsverksamheten 

så ska man sträva mot 

att inte betala någon skatt alls. Då gäller 

det att matcha överskott mot avdragsgilla 

kostnader så att nettoresultatet blir så nära 

noll som möjligt. 

Består kostnaderna av exempelvis skogsvård, 

som är direkt avdragsgillt, så är planeringen 

enkel. 

Det gäller bara att se till att intäkter och 

kostnader hamnar på samma år så att de 

hanteras i samma deklaration. 

Om det däremot är investeringar med 

lång avskrivningstid blir det viktigt att 

nyttja de planeringsinstrument som finns 

att tillgå för att slippa betala skatt i onödan. 

Kanske har man outnyttjat skogsavdragsutrymme 

som går att använda eller andra 

avskrivningsmöjligheter. Det finns flera 

vägval. 

✔ Skogskonto 

Skogskontot är ett kraftfullt instrument 

där man i normalfallet kan sätta av 60 procent 

av intäkten från avverkningen och 

plocka pengarna inom en tioårsperiod. 

Nackdelen med skogskonto är att man 

binder pengarna och att de faller ut till beskattning 

så fort man gör ett uttag därifrån. 

✔ Periodiserings-/expansionsfond 

Periodiseringsfonden är bra för att jämna 

ut tillfälliga överskott och expansionsfonden 

är kraftfull när man vill behålla 

pengarna i näringsverksamheten en längre 

tid. 

Förvisso betalar man en skatt på avsättningen 

till expansionsfond (26,3 procent), 

men den får man tillbaka när expansionsfonden 

återförs. 

Fördelen med både periodiseringsfond 

och expansionsfond är att de enbart är deklarationsmässiga 

avsättningar och därmed 

ger de möjlighet till förbättrad likviditet. 

2. PRIVAT BRUK UTAN BEHOV 

AV PENSIONSPOÄNG ELLER 

SJUKPENNING 

Om man vill använda pengarna för privat 

bruk, och inte är i behov av att tjäna 

pensionspoäng och sjukpenning, siktar 

man som regel på att skatta fram pengar 

via räntefördelning till en kapitalinkomst. 

Där är beskattningen 30 procent. 

UNDANTAGET är pensionärer och personer 

med riktigt låga inkomster där låga 

egenavgifter och jobbskatteavdrag tillsammans 

med grundavdraget kan göra att 

skatten faktiskt blir lägre än 30 procent. 

För den som har haft stora nettotillgångar 

i näringsverksamheten och därmed gott 

räntefördelningsunderlag bör det finnas 

möjlighet att direkt plocka ut medel ur 

näringsverksamheten till maximalt 30 

procent skatt via räntefördelning. 

Är räntefördelningsunderlaget magert 

kan det vara nödvändigt med en längre 

planeringshorisont. 

ETT SÄTT ATT BYGGA räntefördelningsbelopp 

är att behålla hela virkeslikviden 

på föreningens virkeskonto över det 

första årsskiftet, alternativt sätta in pengarna 

på ett bankkonto som är knutet till 

näringsverksamheten. På så vis får man 

upp nettotillgångarna och kapitalunderlaget 

för räntefördelning. 

I samband med att man gör deklarationen 

sätter man in maxbeloppet (60 procent) 

av skogsintäkten på skogskonto och skapar 

därmed en nettotillgång eftersom skogskonto 

får värderas till 50 procent trots att 

det är en obeskattad tillgång. 

MED DENNA METOD brukar det gå att 

skatta fram i princip hela virkeslikviden 

inom instrumentet räntefördelning om 

man sparar på räntefördelningsbeloppet 

och låter det växa med ränta-på-ränta-effekten. 

Det beror rent matematiskt på hur 

statslåneräntan utvecklas under åren som 

kommer. 

3. SOCIAL TRYGGHET 

Om man är i behov av att bygga statliga 

pensionspoäng och sjukpenninggrundande 

inkomst finns det ingen genväg utan 

man är tvungen att skatta fram antingen 

tjänsteinkomster eller överskott i näringsverksamhet. 

Då gäller det att hålla noggrann koll på 

inkomstskikt och brytpunkter 

för att optimera 

skatteinbetalningarna. 

Tomas Karlsson 

LRF Konsult 

tomas.karlsson@konsult.lrf.se 

Vägvalen skiljer 

sig åt, en grundläggande 

fråga är 

om pengarna ska 

användas privat 

eller i näringsverksamheten. 


Ny unik 

skogsförsäkring! 

Det tar 70 - 100 år för en skog att bli fullvuxen. På några timmar kan den vara 

utplånad. Med LRFs Medlemsförsäkring Skog kan du känna dig trygg nästan 

vad som än händer. Försäkringen har tagits fram i samarbete med If och har 

många fördelar jämfört med traditionella skogsförsäkringar: 

Täcker det mesta – t ex brand, storm, snöbrott, 

insekts- och svampangrepp, betesskador, 

översvämning och stöld 

Alla träd räknas – inget maxtak för ersättning 

och inget minimikrav på skadad volym eller areal 

Förmånlig premie – 13-51 kr/ha (minimi 700 kr) 

Fast självrisk – 8 000 kr eller 20 000 kr 

beroende på skogens storlek 

Enkel att hantera – teckna försäkringen 

och anmäl skada direkt på nätet 

Räkna ut din premie och teckna försäkringen på www.lrf.se/medlemsforsakring_skog. 

För mer information kontakta LRF Medlemsservice på 020-44 44 33 eller medlemsservice@lrf.se. 

* LRF driver landsbygdens och de gröna näringarnas viktigaste framtidsfrågor. 

Om du blir medlem och tecknar försäkringen före 1 januari 2012 kostar 

medlemskapet bara 1 350 kronor första året mot normalt 1 800-5 000 

kronor (beroende på hur mycket skog du har) exklusive moms. Hela avgiften 

förutom 250 kronor är avdragsgill. 

Exklusivt 

för LRFs 

medlemmar*

Redskap & maskiner för Dig som inte bara nöjer Dig 

med ett lågt pris! Beställ broschyr och läs mera. 

® 

K•T•S Huggarvagn 

Längre avstånd innebär bättre 

hållbarhet. Titta på andra 

fabrikat så ser Du skillnaden! 

Vridhuset är tillverkat i Sverige 

av segstål. Vridhuset går i oljebad 

för bästa hållbarhet. Titta 

på tändsticksasken så förstår 

Genomtänkta konstruktioner Du hur kraftigt vridhuset är! 

Alla hydraulkolvar sitter på ovansidan av bommen och alla slangar är 

dragna inuti bom och sticka. De är skyddade från slag av stockar, vilket 

innebär färre sönderkörningar och lägre kostnader. 

Starka argument för K.T.S Huggarvagn • Mycket bra rörelseschema 

tack vare K.T.S Komfortled och ”knäckt” bom. Du kan lasta virket utan omtag 

Centrumrör 180 x 180 mm i svenskt specialstål • Beställ vår 20-sidiga broschyr 

S 7,0 t - S 5,4 m 74.900 

8,5 t - 5,3 m 93.150 

10,0 t - 6,3 m 117.800 

11,0 t - 6,7 m 134.560 

® 

K•T•S Lättmaterialskopa 

En mycket prisvärd 

skopa för 

snö, spannmål 

och gödsel 

® 

Drift 57.765 

Grävutr. 15.395 

Z-kran 6,1 m 92.000 

från12.900 

10,6 t Dubbelr. -6,3 m 128.840 Kranarna säljs naturligtvis även separat. 

® 

® 

K•T•S Klo 

K•T•S Armgrip 

K.T.S Klo 

är ett 

mycket 

kraftigt 

redskap för 

att hantera 

virke med 

frontlastare/ 

lastmaskin, 

lasta virke 

på kärra, 

lyfta fram virke till vedcombi och 

sågverk, hantera rör m.m. 

3 ton 12.800 

® 

K•T•S Timmergrip 

0,18 m 2 5.490 

0,21 m 2 5.995 

® 

K•T•S Adapter 

Proffsgripar 

0,25 m 2 12.640 

0,30 m 2 15.940 

0,35 m 2 18.990 

Vi har även rotatorer och rotatorlänkar. 

® 

K•T•S Universalskopa 

Inbyggd 

styrka 

i skopan 

och mycket 

stor volym! 

Bredd Volym ca Vikt 

mm med råge kg Pris 

1 500 0,70 m 3 162 3 700 

2 000 1,00 m 3 208 4 700 

2 300 1,20 m 3 236 5 600 

Att konstruera en stark och 

vridstyv skopa kan tyckas vara 

enkelt. Det som gör en konstruktion 

stark är fackverk och 

”lådkonstruktioner” – allt som 

är rött på bilden. Titta på 

hur en vägbro i stål är 

Priser från 

4.900 

Komplett med grip, runtomsvängande 

rotator och slangar. Pris 15.900 

SICKELSTA 116 • SE-692 93 KUMLA 

– I kundernas tjänst sedan 1951 – 

Tel 019-58 50 10 • E-post info@kts.se 

Besök vår hemsida www.kts.se 

Dygnet runt broschyrbeställning 019-58 50 05 

Vårt fantastiska vridhus 

passar även på 

andra kranfabrikat, 

Svensktillverkad 

i Hardox ® & Domex ® 

Bredd Volym ca Vikt 

mm med råge kg Pris 

1 500 1,12 m 3 315 6 150 

1 800 1,34 m 3 365 6 600 

2 000 1,49 m 3 400 7 100 

2 200 1,64 m 3 435 7 600 

2 400 1,79 m 3 470 9 500 

2 600 1,94 m 3 505 10 400 

konstruerad! Samma teknik använder K.T.S på 

alla skopor. Alla modeller med bultade fästen. 

Varför välja 

K.T.S? 

2 års garanti 

Fri frakt i hela Sverige! 

Leveransgaranti på 

reservdelar! 

Återköpsgaranti 

Faktura 20 dagar från 

leverans 

Ingen annan leverantör 

kan erbjuda lika bra 

eller bättre vilkor till ett 

tryggare maskinköp. 

K.T.S när kvaliteten är 

viktigare än priset! 

På samtliga 

priser 

tillkommer 

moms. 

 

Konturerna börjar 

skönjas av en ny 

maskin för eftersatta 

röjningar. 

et 

handlar om täta ungskogar 

med många och 

klena stammar. 

Där finns i och för sig stora 

virkesvolymer som kan användas 

till energi, men frågan är 

hur man ska avverka träden. En 

vanlig röjning i de täta 

bestånden blir arbetsam och 

dyr. 

FÖR ATT TA tillvara virket 

krävs en större maskin. 

Problemet är att stammarna 

bör vara någorlunda grova för 

att få lönsamhet. 

För en vanlig skördare är det 

i princip lika mycket jobb att 

hantera ett grovt som ett klent 

träd. 

Med andra ord blir maskinkostnaden 

per kubikmeter väl- 

Trotjänare i ny design 

Bland de mindre skotarna är 

Minimaster en klassiker. Under 

åren har Vimek sålt 1 000 

maskiner. I grunden är den sig 

lik, men maskinen har fått en 

ordentlig uppfräschning med 

ny Hondamotor och ett nytt 

vetntilpaket för bättre kran- 

digt hög med många och klena 

stammar. 

Ekonomin blir bättre med 

Vimek minimaster 

i ny design. 

styrning. Designen är också 

annorlunda med ny färg och 

inte minst är den mer servicevänlig 

genom att motorhuven 

lyfts av med ett enkelt handgrepp. 

Grundpriset för maskinen är 

kring 300 000 kronor. 

Skogens bästa 

kunskapskälla 

www.kunskapdirekt.se 


ackumulerande aggregat som 

hanterar flera stammar i taget. 

En tredje variant, som nu tes- 


Inmatning sker genom två motgående 

matningskedjor. Andra nyckeldetaljer är 

ackumuleringen som består av (två fjäderbelastade 

vajrar som successivt matas ut 

när stammarna matas in) och kapklingorna 

med en diameter på 60 centimeter 

som roterar mot varandra. 

Foto: Erland Segerstedt 

De spår återigen 

tas av Sveaskog, är ett aggregat 

som kapar och fångar upp träden 

kontinuerligt. 

Handtagsvärmare och snökedjor på köpet 

Köp en Sportsman 500 H.O eller en 

800 EFI så ingår handtagsvärmare 

och snökedjor. Värde 3765:- 

Köp till plogblad till kampanjpris: 

från 6999:- exkl moms 

Erbjudanden gäller vid köp av Sportsman 500 H.O eller 800 EFI 2011. Från 1/10 – 31/12 

eller så långt lagret räcker. Eventuella monteringskostnader kan tillkomma. 

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ MARKNADSLEDAREN 

Besök din återförsäljare återfö försäljare för mer information och provkörning. 

g 

Hitta Hitt närmaste ä t åt återförsäljare fö älj på å www.polarisindustries.com 

l i i d t i 

Det monteras på en kran och 

förs in i beståndet. 

Resultatet blir en tio meter 

lång korridor som är en meter 

bred och ett jätteknippe av 

klena stammar. 

EVENTUELLT KAN man gå 

efter med röjsågen mellan korridorerna 

och röja fram enskilda 

huvudstammar. 

– Personligen tror jag det 

som regel räcker med korridorerna. 

Man behöver inte städa 

så noga, säger David Berglund, 

skogsansvarig Sveaskog i Västerbotten. 

Än så länge handlar det om 

en prototyp. 

BAKOM SATSNINGEN står 

Sveaskog, Skogstekniska 

klustret och Lantbruksuniversitetet. 

Idén till krankorridorsröjning 

har lanserats i en avhandling av 

Dan Bergström vid lantbruksuniversitetet. 

Han räknar med att det finns 

SVERIGES & VÄRLDENS 

MEST ME MEST ST SÅÅÅÅÅÅLDDA SÅLDA AATV ATV 

nästan 3 miljoner hektar täta 

virkesrika skogar (drygt 12 procent 

av landets skogareal). Där 

tekniken skulle passa. 

Dan Bergström konstaterar 

att det är väldigt svårt att göra 

lönsamma uttag med dagens 

teknik i de här bestånden. Ofta 

går en gräns för lönsamheten 

när stammarna är 8–9 centimeter 

grova. 

SVEASKOGS skogschef 

Herman Sundqvist påminner 

om att det gjorts en del försök 

med att mekanisera röjningen. 

– Hittills har de inte varit 

framgångsrika, men framtagningen 

av den här prototypen 

kan kanske bli ett genombrott 

och göra röjningen till en riktigt 

lönsam skogsinvestering, 

säger han. 

MÅLET NU är att hitta någon 

maskintillverkare som är intresserad 

av att utveckla prototypen 

vidare. 

-var beredd eredd 

800 EFI 

KAMPANJPRIS: 

69 900:- 

PRIS INKL MOMS: 

500 H.O 

KAMPANJPRIS: 

59 900:- 

PRIS INKL MOMS: 

EXKL MOMS 

87 375:- 

NU MED 

VINSCH 

VÄRDE 5505:- 

EXKL MOMS 

74 875:- 

35 

TEKNIK

MARKNAD 

 

 

Invigningen av jättesågen 

i Värö innebär att Södra 

ritar om sågverkskartan. 


en nya industrin gör ett avtryck i 

Sågverkssverige på flera sätt. 

Storleken 

Det mest påtagliga är förstås volymerna 

som väller fram. Handelsminister Ewa 

Björling, som invigde bygget, framhöll att 

det är Skandinaviens största sågverk. 

Produktionen är redan i gång på två 

skift. Med ytterligare ett skift, om 1,5 år, 

ska produktionstakten vara 750 000 kubikmeter 

sågad vara om året. Därmed är man 

uppe i full kapacitet med dagens anläggning, 

även om det fi nns tillstånd att producera 

1 miljon kubikmeter. 

Kostnaden 

Jämfört med den gamla Värösågen räknar 

Peter Nilsson, vd för Södra Timber, med 

att produktionskostnaden blir 40 procent 

lägre. 

Virkesleveranserna 

Upptagningsområdet för råvara vidgas till 

att omfatta Dalsland, Västergötland, Halland 

och delar av Skåne. Därmed blir det 

dyrare att transportera virket, men det 

kompenseras av att också massabruket 

(som är granne med sågen) får råvara med 

samma järnvägstransporter. Det är en av 

fl era synergieffekter mellan bruket och 

sågen. 

Virkesmätning 

I stället för att mäta varje stock individuellt 

kommer man att travmäta timret på lastbil 

(efter att det fi naste talltimret gått vidare 

till någon av föreningens andra sågar). 

– Vi har goda erfarenheter av travmätning 

från mätningen efter stormarna Gudrun 

och Per. Efterkontroller visar att det är 

rättvisande, konstaterar Södras ordförande 

Christer Segerstéen. 

En fördel är att virket i sågverket kan 

sorteras efter barkning. 

PÅ ANDRA SIDAN landet, rakt österut, 

har Holmen byggt en annan jättesåg som 

också den är dimensionerad för 750 000 

kubikmeter, men det kräver ytterligare 

investeringar. 

Tankarna på att investera i Värö var 

kända, men Holmen såg ut att få ett ordentligt 

försprång. 

Då dök tillfället upp att köpa en begag- 

Klarar avkastningen 

Värö drar igång i ett uselt läge för 

sågverken. Likväl räknar koncernchef Leif 

Brodén med att koncernen kan klara 

avkastningskravet. 

Vid invigningen poängterades att det är en 

långsiktig investering och att det rimligen 

vänder uppåt på trävarumarknaden. 

– Byggandet måste öka. Dagens nivåer 

är inte hållbara. I Sverige skulle vi behöva 

40 000 nya bostäder per år. I England, som 

är vår viktigaste marknad, tillkommer 

300 000 nya hushåll per år, men det byggs 

bara 20 000 bostäder. Det är inte hållbart 

i längden, konstaterar Peter Nilsson. 

Trots att sågverken i år har svårt att 

bidra till vinsten, räknar koncernchef Leif 

Brodén likväl med ett hyfsat år. 

– Det är fullt möjligt att klara vårt 

avkastningskrav på 10 procent, säger han. 

Massan drar förstås lasset, men han 

framhåller också energin, som är relativt 

stabil genom konjunktursvängningar. 

– Under 2000-talet har nog 65 procent 

av våra investeringar varit i energi som 

nu står för en betydande del av vårt 

resultat. 

Handelsminister 

Ewa Björling (ovan) 

invigde. 

Södras ordförande 

Christer Segerstéen 

(bilden t h) på 

trappan till den nya 

sågen. 

nad såg av Klausner Group i Tyskland. I 

mars 2010 tog styrelsen beslut om affären. 

Sågen monterades ner i Tyskland och fl yttades 

till Värö i rekordfart. 

Peter Nilsson, 

vd Södra 

Timber. 

Brädorna 

matas fram 

i rekordfart. 

– Vi fi ck en bra inkörd såg till ett bra 

pris. Priset är en miljard kronor, vilket är 

ungefär 500 miljoner kronor billigare än 

en helt ny såg, summerar Peter Nilsson. 


I Örebro är bygget av ett 

sexvånings trähus med 18 lägenheter 

igång. Den massiva 

stommen levereras av Martinsons 

och bygget sker i ett väderskydd 

som klättrar med 

Bara papper 

Munksjö har sålt förpackningsverksamheten 

till det norska 

företaget Tommen Gram 

Folie. 

– Affären är ännu ett steg för 

Munksjö att bli ett renodlat 

specialpappersföretag, säger 

Jan Åström, vd i Munksjö. 

Rekord i vindkraft 

Den svenska 

elproduktionen 

från vindkraft 

har fördubblats 

under 

de senaste 20 

månaderna, 

från 2,5 TWh under helåret 

2009 till 5,1 TWh under de senaste 

12 månaderna. 

Det kan jämföras med att en 

genomsnittlig svensk kärnkraftsreaktor 

producerade 5,8 

TWh under samma period. 

konstruktionen, som vid bygget 

av Välludden i Växjö. 

Byggherre är John Ekström 

som väljer trä av miljöskäl. 

Kostnaden beräknas vara likvärdig 

med betong. 

Medlare utsedda 

Skogsindustrin och Svenska 

samernas riksförbund SSR har 

gemensamt utsett tre medlare 

som ska bidra till samförstånd 

mellan skogsbruket och samebyarna. 

De tre är: Heine Krekula i 

Tärendö, som nyss gått i pension 

från Skogsstyrelsen, Liv 

Larsson i Luleå, som tidigare 

medlat på uppdrag av Sida i Sri 

Lanka och domaren Carl Rydeman 

från Sundsvall. 

Norske bromsar 

Norske Skog har tre pappersmaskiner 

och en samlad produktionskapacitet 

på runt 

600 000 ton. Produktionen är 

helt inriktad på tidningspapper. 

För att bromsa produktionen 

stoppas en av maskinerna under 

två månader och 56 anställda 

är permitterade. 

Skogsplantor 

för alla behov 

Höstplantering 

– ett bra alternativ! 

Vi har barrotsplantor för omgående leverans. 

Fördelar! 

 

vid försommartorka 

 

Vi utför också markberedning och 

planteringsuppdrag samt vilt- och 

insektsbehandlingar. 

Hög kvalitet och personlig service 

- med 25 års erfarenhet 

tel 0476-620 00 

info@sydplantor.se 

www.sydplantor.se 

Din bäste vän 

i skogen. 

Mowikranen har egenskaper som ingen annan 

skogskran har - det finns ju bara ett original. 

Tillsammans med Mowis välbyggda skogsvagn får 

du ett lättkört och smidigt skogsekipage som gör 

ditt arbete i skogen snabbt, effektivt och roligt - 

många år framöver. 

Se årets nyheter hos din återförsäljare eller på 

www.mowi.se 

FTG Cranes AB. Blästergatan 2, 462 73 Vänersborg. 

Tfn: 0521-26 26 30. Fax: 0521-26 26 39 

E-mail: info@ftgforest.com www.ftgforest.com 


SKOGSSKÖTSEL 

Det krävs en del krafttag, men tekniken 

utvecklas. När vi träffar Ulf väntar han 

på leverans av en ny skogsvagn med 

bensindriven hydraulstyrd griplastare. 

” 

Om det är 

mindre och 

utspridda områden 

med snöbrott 

blir det knappast 

ekonomiskt försvarbart... 

att frakta en 

skördare och en 

skotare till platsen 

 

När det gäller att rensa 

upp efter snöbrott eller 

andra mindre avverkningar, 

kan hästen vara 

ett trevligt alternativ. 

Text & foto: Matts Bildström 

et 

sexåriga nordsvenska stoet Agnes 

med en levandevikt på cirka 

700 kilo förefaller vara det perfekta 

drivpaketet för en småskalig skogsentreprenör. 

Förutom att frakta fram virket som hennes 

ägare Ulf Hörnqvist har huggit manuellt 

hinner hon med lite lövröjning och gödsling 

av marken på samma resa. Dessutom helt 

utan körskador eller skadliga utsläpp. 

Ulf har lång erfarenhet av både hästar 

och skogsarbete och har tidigare arbetat 

för en entreprenör som maskinförare. 

HEMMA PÅ Hörnqvists gård i Kåge, norr 

om Skellefteå finns, förutom Agnes, ytterligare 

tre nordsvenska hästar som får 

göra tjänst som arbetshästar när de blir 

mogna och tränade inför uppgiften. 

– Allt fler skogsägare har börjat dra sig 


för att ta in tunga skogsmaskiner i sina 

skogar på grund av risken för markskador. 

Och det passar oss utmärkt säger Ulf. 

När Vi Skogsägare sökte upp Ulf befann 

han sig utanför Bureå. 

UPPDRAGET FÖR DAGEN kommer 

från Norra Skogsägarna och gäller snöbruten 

skog på en privatfastighet, vilket är ett 

typexempel där hästen kommer till sin rätt. 

– Om det är mindre och utspridda områden 

med snöbrott blir det knappast ekonomiskt 

försvarbart för en markägare eller 

ett skogsbolag att frakta en skördare och 

en skotare till platsen, säger Ulf och berättar 

om arbetsmetodiken. 

– I detta fall, med kort avstånd upp till 

skogsvägen, lunnas virket direkt till avlägget. 

I andra fall kan virket lunnas ut till en 

basväg där en mindre skotare eller en stör- 

För grövre och extratungt virke 

hade Ulf tillverkat en lunningsvagn 

med större hjul försedd 

med ett wirespel. 

 

re lastarvagn med två hästar kan dra ut 

virket från avverkningsplatsen. 

LÅGA DRIFTS- OCH omkostnader är 

förstås en fördel. 

– Även om Agnes skulle stå helt utan 

arbete i en månad är stilleståndskostnaderna 

försumbara, säger Ulf. 

Transporterna sker med den egna bilen 

och ingenting som kan vara stöldbegärligt 



40 

CAN-AM ® 

ATV: 

NU ÄVEN SOM 

TRAKTOR! Ovan: BRP Forest Pro HD. 

En finsktillverkad proffsvagn som 

är mycket lätt att manövrera! Har 

bl.a. en hydrauliskt roterande 

gripklo & hydrauliskt 

justerbar 

chassilängd. 

Ca.pris exkl. 

moms: 

91.920:- 

(114.900:inkl. 

moms) 

OUTLANDER 

T3 MAX 650 XT 

Starkast motor under 800cc i sin klass 

V-twin-motor (2-cyl.) och progressiv trestegsservo 

styrning (Tri-mode DPS) 

Svarta fälgar i gjuten aluminium med gula 

inslag & aggressiva 26” Carlisle ACT-radialdäck 

1360 kg WARN-vinsch med vajer styrning av 

rull typ, kabelfjärrkontroll & förvaringsfack 

D.E.S.S. (digitalt stöldskyddssystem) 

Visco-Lok QE fyrhjulsdrift 

Ca.pris exkl. moms 

108.620:- 135.775:- inkl. moms 

VIKTIG FAKTA OM TRAKTORMODELLEN T3: 

 

AM-körkort 

 

märkesförsäkring) 

 

 

 

can-am.se 

© 2011 Bombardier Recreational Products Inc. (BRP). ®, och BRP-logotypen är 

varumärken som tillhör BRP eller dess dotterbolag. 

T 


HÄSTEN MINSKAR STRESSEN 

lämnas kvar på arbetsplatsen 

under nätter och helger. 

Det ger även en bra fl exibili- 

tet att med kort 

varsel kunna 

lämna det större 

uppdraget för ett 

par timmars 

akut arbete på 

en helt annan 

plats. 

– Många 

skogsägare uppskattar 

att hästar 

kan ta ut virket från gallringar 

utan stick- eller basvägar. 

EN ANNAN SIDA av verksamheten 

är att Ulf håller sig 

själv i form. Jobbet ger den ansträngning 

som den mänskliga 

kroppen behöver och Ulf förefaller 

att vara i riktigt bra 

trim. 

Dessutom säger han sig må 

bra av att få anpassa arbetsrytmen 

till en häst. Agnes stannar 

ofta upp för en rönn eller sälg 

och repar ivrigt de spröda och 

” 

Det förhindrar 

stress och jag 

mår även psykiskt 

riktigt bra av att 

kunna arbeta med 

hästar yrkesmässigt 

Vilopaus både 

för föraren och 

Agnes, som 

betar en bit bort 

i dikeskanten. 

näringsrika bladen. Det tycker 

inte Ulf spelar någon roll. 

– Det förhindrar stress och 

jag mår även 

psykiskt riktigt 

bra av att 

kunna arbeta 

med hästar yrkesmässigt. 

Ulf är övertygad 

om att 

det finns en 

rätt stor och 

ökande marknad 

för denna typ av hästekipage. 

UNDER RÄTT förutsättningar, 

på små objekt, kan hästen 

ha en fördel. 

– Vi kan hugga och tar ut en 

hel del virke för kostnaden att 

frakta en skotare och en skördare 

till platsen. 

– Fast vi ska inte konkurrera 

med skördare och skotare. Vi 

passar bäst i de mindre jobben 

och i de miljöer där inga körskador 

accepteras, säger Ulf. 

Flyttkostnaderna blir låga, 

oavsett om man tar bilen 

eller går till fots. 




VI SKOGSÄGARE 5/11

Första klass iskogen! 

Stödbenochkranärmonteratpåtraktornochingårejiflishuggen. 

 

lyftgeometri 

Farmi CH260HFEL 

Flishuggmedvarvtalsvakt,kvistbrytaresamttrattförkranmatning. 

Ord.pris:134.000:- 

Kampanjnu: 

119.900:- 

 

 

Priserärrek.ca-priserexkl.momsochgällermaskinigrundutförande.OBS!Vagnenpåbildenärextrautrustad. 

11ton/6,8m. 

Mycketbrarörelsemönster:Komfortledtill 

stickan. 

Teleskopiskastödben. 

Kraftigramstyrning. 

Stark:Lyftkraftvid6,8m:550kg,exkl. 

grip/rotator.

DEBATT 

I det här debattinlägget ger 

Ingemar Ahlström en bakgrund 

till allemansrätten. Han 

förordar samråd och hårdare 

krav på turistnäringen. 

öretag 

 

 

eller organisationer har ingen 

egen allemansrätt, men kan bedriva 

verksamhet på annans mark tack 

vare att allemansrätten finns och att det 

inte är förbjudet. 

Allemansrätten är en rätt för den enskilde, 

vilket Högsta domstolen slagit fast 

i en dom från 1996. 

RÄTTEN KAN utnyttjas av många tillsammans, 

men om det medför påtagliga 

olägenheter för markägaren får allemansrätten 

inte användas på det sättet, konstaterade 

Högsta domstolen. 

I det aktuella målet dömdes en företagare 

att vid vite kraftigt begränsa sin verksamhet. 

Från markägarhåll hade man hoppats 

att domen skulle visa att det var 

förbjudet att bedriva kommersiell verksamhet 

på annans mark. 

ÄVEN OM allemansrätten är densamma 

har det skett dramatiska förändringar 

under åren. 

På 1940-talet handlade naturturism i 

huvudsak om enkelt friluftsliv som vandring, 

tältning, paddling och cyklande. 

Cyklade gjorde man på vägarna. Fyrtio 

år senare var terrängcykling den snabbast 

växande friluftsaktiviteten, liksom ridning. 

För 30 år sedan fanns 800 islandshästar i 

Sverige. Nu är de över 30 000 och används 

mest för ridning i naturen. Utvecklingen 

inom naturturismen har varit likadan över 

hela linjen; allt ökar och nya aktiviteter 

tillkommer för att utveckla ”upplevelseindustrin”. 

Men allemansrätten är densamma. 

OM MAN INTE inser innebörden av den 

här utvecklingen blir det problem. 

Naturvårdsverket hissade varningsflagg 

redan 1980, men Turistrådet tittade åt annat 

håll. Om inte annat borde utredning 

Allemansrätten och kommersen 15 år senare 

ha fungerat som en väckarklocka. 

Men turist näringens intresse centralt för 

kompetensutveckling på allemansrättens 

område har varit måttligt. Allemansrätten 

har mest betraktats som produkt och säljargument. 

LRF HAR föreslagit att Miljöbalkens kapitel 

om skydd av naturen kompletteras 

med en mening om att kommersiell verksamhet 

inte ingår i allemansrätten. Men 

det är ju redan klart att allemansrätten 

gäller för den enskilde, så förslaget innebär 

egentligen inga inskränkningar i allemansrätten. 

Däremot påverkar det naturligtvis 

möjligheterna att dra nytta av allemansrätten 

i samband med turism och organiserat 

friluftsliv. Jag tror inte att 

lagstiftning och avtalskrav är rätt väg. Det 

blir svårigheter med definitioner och 

gränsdragningar. Det blir också problem 

för den småskaliga glesbygdsturismen. 

REDAN I SLUTET av 1970-talet tog Naturvårdsverket 

fram rekommendationer 

för organiserad friluftsverksamhet. 

En utveckling av rekommendationerna 

med anpassning till dagens förutsättningar 

och med bredare markägarperspektiv kan 

Lagen är visserligen densamma, men 

förutsättningarna har förändrats 

genom kommersiell turistverksamhet 

i form av allt från ridning till 

kanotläger och terrängcykling. 

Foto: Ingemar Ahlström 

Ingemar Ahlström är författare till boken 

Allt om allemansrätten – ett svenskt 

kulturarv. 

vara en mer tilltalande lösning. Sådana 

rekommendationer bör kombineras med 

skärpta krav på kunskap i organisationer 

och turistnäring om allemansrättens förutsättningar. 

Ansvaret för kunskapsutveckling 

inom naturturismen ligger på den 

centrala turistmyndigheten, som nu är Tillväxtverket. 

EN TURISTNÄRING som inte utvecklas 

i harmoni med lokalbefolkning och 

markägare har ingen framtid. Och en småskalig 

naturturism har ingen framtid utan 

trygg tillgång till allemansrättslig mark. 


www.friluftsplanering.se 

Ingemar Ahlström 


36800:– 

Snöslunga för ATV Prestige 

 

 

 

 

Ventilerad storsäck 

1,5m 3 1000kg 

100×100× 

 

 

6:1. 

30st 108:–/st 

ord. pris 120:–/st 

Stor 

kapacitet 

Köttkvarnar 

1-fas 230V 

MR9 3380:– 

MR10 4320:– 

Nima Maskinteknik AB 

Box 1505, 701 15 Örebro 

Katalogbeställning dygnet runt: 

019-304325 

www.nimaab.se 

Varmluftspannor 

 

 

 

Mod effekt tank Panna Slang 

Antares 25 9800:– 2380:– 

Antares 30 10800:– 2496:– 

Antares 50 11980:– 2496:– 

Antares 80 13980:– 3660:– 

Termostat 1120:– 

I katalogen finner du 

många tillbehör till din 

 

Vedsäck för SJ– 

och Hydropall 

 

18:–/st 

16:–/st 

20:–/st 

18:–/st 

Vakuumpackar 

Alice Automatic 2240:– 

Maxima 3780:– 

Påsar × 148:– 

2st rullar× 124:– 

2st rullar× 148:– 

Vid köp av Bradleyrök 

erhålls 1st digitaltermometer 

samt ett 60-pack 

blandade bricketter. 

Bradleyrökar 

 

 

 

Original 3740:– 

Digital 4 galler 4760:– 

Digital 6 galler 5596:– 

Butik: Gryts ind. omr. Örebro 

Pris ex moms Fraktfritt över 2400:– 

Eka slaktset 

 

 

556:– 

Rökbriketter 

 

 

48-pack 184:– 3 ×48-pack -15% 

120-pack 428:– 3 ×120-pack -15% 

8220:– 

Trädfällsriktare 

Mod I+ 2672:– 

Mod II 3104:– 

Mod III 3960:– 

Mod IV 5240:– 

Mod V 5900:– 

Mod VI 6864:– 

Order 019-30 43 20 

Växel 019-30 43 00 

Ny 

katalog! 

292 sidor 

Kolla in vår hemsida: 

www.nimaab.se 

Flaktank Carry 440 & 220lit 

 

 

NÄRPRODUCERAT 

ELMIA 2011 

19–22 OKTOBER 

satser, vagnar m.m. Batteriladdare 

4980:– 

Telwin 320 

1920:– 

Telwin 520 

2960:– 

Telwin 620 

3180:– 

Skogspaket 

 

FM-radio och 

anslutning för 

MP3-spelare 

 

 

1060:– 

Kylaggregat 

 

 

 

CU 350 8996:– 

CU 450 9580:– 

CU 900 12400:– 

 

 

 

2 636:– 

Skogspulka Canada 

l× × 

OBS! Frakt tillkommer. 

Fax 019-36 16 97 

www.nimaab.se

SKOGSGÅRDEN 

 

På ett långt och smalt 

markskifte i Dalarna 

träffar vi Christer Bjöns, 

46 år. Han är nybliven 

skogsägare som vill få 

fart på tillväxten och får 

”krafthandlingsråd”. 


i 

Delningen av skogen i 

generationer har gett 

långa smala skiften. 

vandrar genom gammal och klen 

skog i Finnmarken, norr om Orsa. 

– Det här är både klent och dåligt. 

Jag tror det är lika bra att göra en slutavverkning 

och börja om från början, säger 

Christer Bjöns. 

Vi träffar honom efter en arbetsdag i 

skördaren, John Deere 1270. 

Med andra ord tillhör skogen Christers 

vardag i förarhytten. Nu vill han också 

göra något av den skog han fått av sin 

pappa. 

ÅKE HANSSON, inspektor på 

Mellanskog, nickar instämmande. 

– Det här borde ha gallrats för 

länge sedan. Nu står de gamla 

träden bara och stampar. 

Vi fortsätter i den backiga terrängen, 

på gungande grästuvor, 

och kommer till ett område med 

betydligt bättre tallskog. 

Men det hade kunnat vara mycket bättre 

även här, med aktivare skötsel. 

Det finns flera anledningar till att skogen 

lämnats för fäfot. 

– I de här trakterna är marken uppdelad 

i många små skiften, berättar Åke, som 

själv äger 70 hektar fördelade på 27 olika 

skiften. 

– Dessutom är det oftast flera delägare. 

Den här skogen äger jag tillsammans med 

en avlägsen släkting. Hon var tidigare tveksam 

till att göra något, men nu är vi överens 

och då är det lika bra att passa på, säger 

Christer. 

Området är ungefär en kilometer långt 

och 200 meter brett, vilket ändå är betydligt 

bredare än grannarnas skiften. 

EFTER ATT HA diskuterat avverkning 

och försäljning glider samtalet över till 

nästa steg. Vad väntar i framtiden? 

Det lutar åt markberedning och plantering 

av tall. 

≤P≥ VI SKOGSÄGARE 5/11

Åke Hansson, inspektor på Mellanskog, 

konstaterar att det är kapitalförstöring 

att bara låta skogen stå. Christer Bjöns 

håller med och funderar på framtiden. 

– Klimatet är lite bistert för frötallar. 

Älgbete blir förhoppningsvis inget problem 

eftersom älgen inte trivs på de här höjderna 

under vintern, säger Åke Hansson. 

FRÅGAN KOMMER UPP om contorta, 

men Christer verkar tveksam. 

– Jag har haft lite funderingar 

på lärk, men vi får 

se. Det kunde vara roligt 

med något mer snabbväxande. 

Ett mål med skogen 

är att den ska bli mer olikåldrad. 

Han överväger att plantera själv om tiden 

räcker till och delägaren är med på noterna. 

VID EN BLÖT sänka kommer naturhänsynen 

på tal. Bägge är överens om att lämna 

området orört. 

Frågan om gröna skogsbruksplaner och 

Råd för krafthandling 

– Genom personlig rådgivning vill vi öka 

aktiviteten och lönsamheten i skogen. 

Det säger Marianne Eriksson som tidigare 

ledde Kraftsamling Skog och nu projektet 

Krafthandling Skog. 

I första hand är målgruppen nya och 

blivande skogsägare, samt de som de som 

får ny skogsbruksplan. 

– Det är två tillfällen när det är bra läge 

för att påverka aktiviteten i skogen. 

möjligheten att få mer betalt för certifi erat 

virke är ny för Christer. 

– Det är klart intressant, men det hänger 

förstås på i vad mån ytterligare arealer 

behöver reserveras för naturvård. Jag får 

väl väga fördelar och nackdelar. 

Möjligheten till fördjupad 

rådgivning tycker han 

är bra. 

– Det är klart jag är 

osäker så här i början och 

att det dyker upp många 

nya frågor. Nu ska jag ta 

tag i det här och göra nå- 

got av skogen. 

Pengarna från avverkningen vill han 

gärna använda som grundplåt till att köpa 

mer skog. 

– Det är inga snabba klipp, men jag tror 

på det här långsiktigt. 

TIDIGARE DREV Åke Hansson en turistanläggning. 

Erfarenheterna därifrån 

Projektet finansieras 

av EU:s landsbygdsprogram 

och 

varar i ytterligare 

2,5 år. 

Utöver Marianne 

Eriksson, LRF Skogsägarna, 

har varje 

förening en regional 

projektledare. 

 

” 

I de här 

trakterna är 

marken uppdelad i 

många små skiften 

tycker han kommer väl till pass i den nya 

rådgivningen. 

– Att jobba med turism handlar om service 

och att anpassa sig till folks behov. 

I DEN NYA sortens rådgivning, där man 

inte pekar med hela handen, är det samma 

sak. 

– Det handlar mycket om att lyssna in 

vad skogsägaren har för önskemål med sitt 

skogsbruk. Någon vill satsa på naturkultur, 

en annan är mer intresserad av naturupplevelser 

och en tredje väldigt fokuserad på 

högsta möjliga produktion. 

– Det viktigaste är att ta tillvara engagemanget, 

då händer det saker i skogen. 

Han tycker inte det skiljer sig så mycket 

från den vanliga rådgivningen, men arbetet 

är mer strukturerat och handlar om fl er 

framtidsfrågor. 


www.lrf.se/krafthandlingskog 

Marianne Eriksson, 

LRF Skogsägarna. 

Genom att inte röja och 

gallra har skogen stannat 

av i tillväxt. 

VI SKOGSÄGARE 5/11 45 

xxxxxxxxxxx

46 

VEDSÄCKAR 

– Alltid till ett bra pris! 

Prisexempel: 

– 40 liter från 1.35 kr/st 



– 1 m 3 14.25 kr/st 

min. 100 st 

– 1 m 3 12.15 kr/st 

min. 200 st 

– 1,5 m 3 storsäck, 

ve ntilerad 99 kr/st 

ERBJUDANDE 

30 st 1 m 3 EUR 

vedsäck, 1 st 

säckstativ: 

1.795:- 

Moms 

och frakt 

tillkommer. 

Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 

www.vedmaskiner.se 

 

Laddomat 21, syrvent, cirkulationspump med unionventiler, 

Esbe shuntventil, ventilrör, blandningsventil, säkerhetsventiler, 

1 st 9 bar, 1 st 1,5 bar, påfyllnadsventil, 2 st kulventiler, 4 st 

avluftningsventiler, El-patron 6 kw. 

Skogsmarknaden 

För annonsering, ring Ronny Gustavsson tel 08-588 367 97, Mårten Bäck tel 08-588 367 38 

eller Birgit Emilsson tel 040-601 64 55. Annonsmaterial: annons.visk@lrfmedia.lrf.se 

För öppna landskap 

nu även för uthyrning! 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Plan- och släntklippare 

- en av marknadens kraftigaste! 

Testa 

oss! 

 

 

ATMOS VEDPAKET 25,30,35,40 och 50 kW 

 

 

 

 

 

 

 

ATMOS SUEMAX VÄRME AB 

 

(slagor 1,9 kg) 

 

 

 

 

 

 

 

 

Riktiga män eldar med ved! tycker Lennart 

 

Passa på! 

köp motorsågar innan prishöjningen 

Dolmar proffsmotorsåg 5105 

ord. pris 8 300:- NU 6 495:- 

(samma prestanda som hva 346) 

Farmarsåg Tanaka 4501 

ord. pris 5 200:- NU 3 995:- 

Japansk toppkvalite´ 

Farmarsåg Dolmar PS420C 

ord. pris 4 800:- NU 4 495:- 

Dolmar 4510 Röjsåg´ 

ord. pris 8 500:- NU 6 995:- 

45cc tysk kvalite 

Kampanj röjklingor 

eia 200-20 850:-/10 st 

2 st kedjor + 1 st svärd 

(oregon kedjor) 399:- 

Windsor 13” kedjor 10 st 850:- 

Sågskyddskängor kl 2 läder 1 390:- 

Jonsereds huggarhjälm 495:- 

Alla priser exkl moms 

RING eller besök oss 

på hemsidan 

VEDPANNOR 

BUDGETPAKET FLIS/PELLETS- 

Atmos 30 kW 

paket 51.300:- 

1 st DC 30 SF 

1 st tank 750 lit oisol. 


med 110 eller 120 FC VVB. 

 

Atmos 35 kW 

paket 56.700:- 

1 st DC 35 SF 



med 110 eller 120 FC VVB. 

 

CKP 20-95 kW 

utan VVB. 

6 modeller 

pris från 

25.500:- 

0511-540 19 

www.sibro.se 

CKBP 20-50 kW 

med VVB. 

4 modeller 

pris från 

29.500:- 

 

 

 

 

 

 

 

Alla priser inkl. moms. 

 

TEL 0435-563 50 FAX 0435-511 77 

 

VI SKOGSÄGARE 5/11

Skogsplantor 

Gran, tall, lärk m m 

plantering, markberedning 

o röjning 

070-3991826 

spar annonsen 

VEDPANNA 

Molle 

45 kW 

Älgtrac och 

Combitrac 

Reservdelar och 

service till din maskin 

hittar du hos oss. 

Komplett reservdelslager. 

Snabba leveranser. 

Bo Arnesson AB 

680 60 SYSSLEBÄCK 

070-399 17 00 


Skördaraggregat/Stegmatare 

För grävmaskin och kranar 

Från 

127 000:- 

DUAB PT310 

Kombinerad plan & rikthyvel av hög kvalité med räfflade gjutjärnsbord för låg friktion 

vid hyvling. Maskinen är utrustad med fyrpunktsupphängning för precis justering och god 

stabilitet på planbordet. Utmatningsbordet för rikthyveln fälls åt sidan vid planhyvling för 

god sikt och åtkomlighet. Maskinen är utrustad med analog avläsning av den valda höjden 

på planbordet. Anhållet för rikthyveln är justerbart 0-45 grader och låser i en kraftig 

stålkonstruktion för god stabilitet. 

Tekniska Data: 

Motor 400 V 2,2kW/3 hk 

Kutterdiameter 70 mm 

Varvtal kutter 5000 rpm 

Hyvelstål 3 st. (310X25x3 mm.) 

Matningshastighet 7m/min 

Spånstos 100 mm 

Rikthyvel 

Max Hyvelbredd 310 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 

Bordsstorlek 1205x312 mm 

PLAN- & RIKTHYVLAR 

Planhyvel 

Max Hyvelbredd 305 mm 

Max Hyvelhöjd 200 mm 

Max Hyveldjup 3 mm 


Dimensioner & vikt 

Mått (lxbxh) 1300x565x750 mm 

Vikt 175 kg 

Vikt med emballage 223 kg 

DUAB ML392B 

DUAB:s rejäla trefas plan och rikthyvel försedd med 400 volts 3 hk elmotor samt gjutjärnsbord 

(riktbord och planbord),matarvalsar tillverkade i stål. Maskinen levereras med spånstos 

och slipningsbara hyvelstål (3 st) i snabbstål. Planbordet höjes/sänkes med mittpelare till 

önskad planhöjd. Höjden ställs in med manöverratt och graderad 

mm-skala. Riktborden vikes vid planhyvling (se bild). 

Kontakta oss för mer information! 

Svensktillverkad 

Kapdiameter 300-540 

Oljeflöde 40-117 L 

Tel. 0528–700 00, kvällar 070-624 14 14 

www.bjmmaskin.se 

Fraktfritt! 

9.596:- 

DUAB ML394Q med långhålsborrsbord 

DUAB:s kraftiga professionella plan- och rikthyvel 

för såväl stycke- som serieproduktion med vikningsbara bord i gjutjärn och med hela 410 

mm hyvlingsbredd. Fyra hyvelstål i kutter med finjustering samt justerbart anhåll. Matning 

med mekanisk urkoppling, överbelastningsskydd och nödstopp. Maskinen levereras med ett 

kraftigt långhålsborrsbord i gjutjärn som standard. 

Tekniska data: 

Motor 400 V 3 kW/4 hk 

Varvtal motor 2 860 rpm 



Antal hyvelstål 4 st 410x30x3 mm 

Diameter matningsrullar 40 mm 

Matningshastighet 8 m/minut 


Rikthyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Miljögodkänd 

50 cm. 

vedlängd 

26.000:inkl 

moms 

Mollepannan AB 

Acktjära 2209, 821 91 Bollnäs 

Tel: 0278-65 20 21, 070-644 37 52, 

fax: 0278-65 20 10 www.mollepannan.se 

Träbearbetning 

DUAB-produkter för industri, skolor, snickerier, 

hantverkare, byggare, hemmaproffs etc. 

Planhyvel 

Max hyvelbredd 410 mm 

Max hyvelhöjd 220 mm 

Max hyveldjup 5 mm 


Långhålsborrsaggregat 

Chuckkapacitet 16 mm 

Slaglängd ut/in 130 mm 

Slaglängd 

Höger/Vänster 170 mm 

Höj/Sänkbart 130 mm 

Mått 460x200 mm 

Dimensioner 

och vikt 

Mått (lxbxh) 

1600x890x890 

mm 

Förpackningsstorlek 

(lxbxh) 

1680x770x1070 

mm 

17.596:- 

Vikt 440 kg 

Vikt med emballage 530 kg 


Max planhöjd 180 mm 

Motor 400 V 2,2 kW/3 hk 

Max hyvlingsdjup 5 mm 

Riktbord 1050x250 mm 

Max arbetsbredd 250 mm 

Planbord 600x250 mm 

Mått (lxbxh) 1085x485x820 mm 


Antal stål i kuttern 3 st 250x30x3 mm 


Matarvalsdiameter 32 mm 

Förpackningsstorlek (lxbxh) 

1150x530x950 mm 

Vikt 148 kg Fraktfritt! 

Matningshastighet 8 m/min För fler modeller av Plan- och 

Rikthyvlar - besök vår hemsida! 

BANDSÅGAR 

Bandsåg DUAB BAS 470 

En proffssåg med välbalanserade gummi belagda 

bandsågshjul i aluminium som är försedda med 

dammtäta kullager. Levereras komplett med 

stabilt klyvanhåll, geringsanhåll och sågblad. 

Geringsbart gjutjärnsbord 

med microjustering. 

Utsugningstos för spånsug 

samt bladsträckningsindikering. 



Max såghöjd 285 mm 

Max sågdjup 400 mm 

Sågblad längd 3454 mm 

Bladhastighet 2 st 460/980 m/min 

Hjuldiameter 465 mm 

Spånstos 2x100 mm 


Sågbord geringsbart 45° 

Totalhöjd 1880 mm 

Vikt 146 kg 

KOMBIMASKINER 

DUAB C5-310 

Med 3 motorer och fem funktioner; cirkelsåg med ritsklinga, vertikalfräs, plan- och rikthyvel 

samt långhålsborrning. Levereras med rejält justerbord av aluminium som löper på två geidrar 

för högsta precision, långhålsborrbord med borrchuck. Ljusterbordet används både till sågen 

och som tappsläde till fräsen. Sågbord, fräsbord, långhålsborrsbord samt rikt- och planhyvelborden 

är tillverkat i planslipat gjutjärn och stativet är tillverkat i kraftig stålkonstruktion för 

bästa stabilitet. Alla funktioner är försedda med spånstos för anslutning av 100 mm sugslang. 


Plan & Rikthyvel 

Motor 2,2 kW 3-fas 400 Volt 

Hyvel bredd 310 mm 

Planhöjd 180 mm 

Riktbord 1285x310 mm 

Planbord 600x310 mm 

Matningshastighet 8 m/min 


Hyvelstål antal 3 st 


Matarvalsdiameter 40 mm 

Max Hyvlingsdjup 2,5 mm 

Såg 


Varvtal 4050 rpm 

Sågdjup 90° 65 mm 

Sågdjup 45° 45 mm 

Klinga diameter 250 mm 

Bordsstorlek 1200x840 (1080) mm 

Slaglängd justerbord 1400 mm 

Bandsåg DUAB BAS 350 

14” bandssåg. En rejäl kraftig såg som passar 

de flesta behov. Stabilt utförande med kraftig 

svetsad stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda hjul i aluminium med dammtäta 

kullager. Sågbord i gjutjärn, geringsbart 

45°. Rejäla bladstyrningar (kullager). Levereras 

med geringsanhåll, klyvanhåll, stativ och 

sågblad. Sågen är försedd 

med 100 mm spånstos 

för utsug. 


Motor 230 V 0,75 kW/ 1 hk 

Max såghöjd 165 mm 


Längd sågblad 2490 mm 

Bladhastighet 2 st 440/900 m/minut 




2.880:- 



Vikt 70 kg 

För fler modeller av Bandsågar 

- besök vår hemsida! 

Fräs 


Varvtal 3500/5500/7000 rpm 

Spindel diameter 30 mm 

Vertikal rörelse spindel 130 mm 

Max verktygsstorlek diameter 140 mm 

Max verktygsstorlek höjd 100 mm 

Långhålsborrsbord 

Chuckkapacitet 16 mm 


Slaglängd in/ut 85 mm 

RÅGÅNGSSTOLPEN MED MÅNGA 

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN! 

Dåligt markerade fastighetsgränser försvårar 

och fördyrar allt arbete i 

skogen. Se därför över och rusta upp 

fastighetsgränserna nu, medan de 

gamla markeringarna syns. 

Perfekt som: 

-Rågångsstolpe 

-Markering av basväg 

-Elstängselstolpe 

-Snöstolpe 

-Markering av 

vandringsled 

-Markering 

av jaktpass 

För mer 

information 

ring oss på 

0371-510910 

Köp era maskiner av oss till oslagbara priser. Egen import bäddar för rätt prisbild. Vi kan 

maskiner och ger teknisk rådgivning, dimensionering samt utför montage och drifttagning 

av utrustningen. Vi har egen service och reparationsverkstad samt tillhandahåller reservdelar, 

vilket borgar för god service även efter köp. 

Fraktfritt! 

7.196:- 

Bandsåg DUAB HBS400 

Kraftig trefas 400 volt bandsåg golvmodell 

som passar de flesta behov. 

Stabilt utförande, kraftig svetsad 

stålkonstruktion. Välbalanserade 

gummibelagda aluminiumgjutna hjul 

med dammtäta kullager. Sågbord 

i gjutjärn som är geringsbart 45°. 

Kraftig anhåll med stabil låsning. 

Bandsågen är utrustad med rejäl 

bladstyrningsanordning 

för stabil styrning 

av sågbladet. 



Max Såghöjd 200 mm 


Längd sågblad 2950 mm 





Vikt 137 kg 

5.596:- 

Slaglängd Höger/vänster 140 mm 

Max rörelse upp/ner 80 mm 

Spänning 400 VAC 

Ljudnivå

Svensktillverkad miniskotare 

48 

Demomaskin finns hemma - boka tid för visning! 

Östra Storgatan 24 

570 30 Mariannelund 

 

Väggrindar och skyltar 

 

 

 

RING 0644-721 00 ELLER BESÖK SKOGMA.SE 

Ring oss vid köp av traktorer, 

maskiner eller griplastare 

Skopor, pallgafflar och kranbommar 

säljes till fördelaktiga priser. 

Anders Bil & Maskin AB 

Tel 0495-202 80, 070-606 12 23 

www.anders-bilmaskinab.nu 

Valmet och nyare JD-traktorer köpes kontant 

Förädla Ert virke på Kara sågverksmaskiner. 

Vänd Er med förtroende till oss! 

Vi har lösningen för Er, kontakta oss! 

Läppeställaren AB Dahlberg Maskin AB 

Läppe, 643 95 VINGÅKER Frök 1671, 870 52 NYLAND 

Tel 0151-601 65, 070-659 46 70 Tel 0612-503 62, 070-605 56 53 

KARA Finland Tel +358 2 436 0500 Fax +358 2 438 3984 

www.kara.se 

Namn 

Adress 

Postnr Postadress 

Info och video på 

www.lotico.se 

Proffsverktyg från Pellenc 

Selion stångsåg passar till 

mycket inom skogsbruket. Att 

röja i rätt tempo, göra bra stamval, 

bra stamkvistning, inte 

stressad av sågen. Röja utmed 

åkerkanter o beten, göra körvägar 

för lastbil o sko- t are. 

Toppa tallar och lövträd 

till viltbetningsmat. 

I röjningar med långa 

gångavstånd är denna elröjsåg 

att föredra. Kraftfullt 

litiumjon-batteri med lång 

driftstid. 

Tel. +46 (0)414-242 60 

EN INVESTERING I RÄTT OCH 

ROBUSTA VERKTYG ÅNGRAR 

DU ALDRIG! 

Stångsåg 

Längder: 

1.30, 2.0 och 

3.0 meter. 

Avgas-, 

buller- och 

vibrationsfri! 

 

 

 

 

 

 

 

VI SKOGSÄGARE 5/11

STÖRST 

på begagnade 

fyrhjulingar 

FRITIDSDEPÅN AB 

www.fritidsdepan.se tel 060-12 55 77 fax 060-12 55 76 

Vallagatan 10, 854 60 Sundsvall 


Multivagnen 

13.995:inkl 

moms och frakt 

Nyhet! 

Helautomatisk 

askutmatning 

10 år i branschen 2001–2010 

Över 100 nöjda kunder! 

Traktordragen 

Skogstrailer 

Längd lastyta 10000 mm, 

Bredd 2600 mm, 

Höjd 500 mm, 

Lastkapacitet 30 ton 

Skogstrailer jumbo 

Längd 13900 mm 


Höjd 500 mm 


Syd Produkter AB 

0454- 572 001 

SKOGSFASTIGHETER SÖKES 

Vi söker nya fastigheter i alla storlekar. Priset 

på skogsfastigheter har aldrig varit så högt som nu. 

Skånegårdar är fristående från alla intresseorganisationer 

och arbetar utifrån uppdragsgivarnas bästa. 

Vi marknadsför fastigheterna även internationellt. 

Kontakta oss gärna för ett resonemang och 

kostnadsfri värdeuppskattning. 

Peter Olsson Mikael Sjöberg 

Skogsmästare Lantmästare 

peter@skanegardar.se mikael@skanegardar.se 

0705-54 24 49 076-768 81 13 

Fjäderassisterande 

ramper 

Maskinjumbo 

Längd 13600 mm 

Bredd 2540 mm 

Höjd 900 mm 


Huvudkontor: Lund 046-19 04 40 

www.skanegardar.se 

Hydraulisk 

katastrofbroms 

Belysta 

breddningsskyltar 

Euro tippvagn 

Längd 5740 mm, 


Lastkapacitet 9-25 ton, 

Lastvolym 5,6-11,2 m 3 

Breddningssats 

Samtliga vagnar kan 

utrustas med 

styrbara axlar 

Besök vår nya hemsida 

www.sydprodukter.se 

Din leverantör av Trailers för Entreprenad, Lantbruk och Lastbil 

 

49

50 

Ett urval av våra objekt: 

Vi visar vägen... 

till en lyckad försäljning! 

Bo Pettersson 

Uppsala 

018-374 375 

Tor Sigfridsson 

Falköping 

0515-72 16 30 

Björn Målsäter 

Uppsala 

018-374 375 

Porrarp/Vittsjö 

Mycket välskött skogsfastighet på 57 ha. 

God vilttillgång. 

Örjan Hansson 

Jönköping 

036-440 04 05 

Anders Nyhlén 

Borås/Varberg 

0320-395 20 

Gunnar Grenholm 

Hudiksvall 

0650-74 33 43 

Anders Nilsson 

Hässleholm 

0451-824 00 

Johan von Arnold 

Nyköping 

0150-300 05 

Mikael Rydén 

Hässleholm 

0451-824 00 

Specialisterna på jord och skog! 

Bengt Folkesson 

Ronneby 

0457-178 35 

PROFESSIONELLA EGENDOMSMÄKLARE NÄRA DIG! 

www.egendomsmaklarna.se 

Anders Jonsson 

Lidköping 

0510-604 10 

 

 

SPARA PENGAR 

Genom att välja rätt bränsle. Att 

värma upp en villa som förbrukar 

25 000 kW timmar/år kostar: 

El 

40 000:- 

Olja 

27 500:- 

Fjärrvärme 

20 500:- 

Veto har mer än 50 års erfarenhet av 

bioenergi. Det självklara valet för dig 

som vill ha frihet att välja bränsle. 

VETOMAT 500 liter 

Villabrännare för max 40 kW 

som lämpar sig för alla 

biobränslen såsom flis, spån, 

briketter, pellets och torv. 

I en normalvilla räcker en 

påfyllning 5 dygn under vintern 

med pellets. 

Pellets 

13 750:- 

Bergvärme 

12 500:- 

VETO 8 

8 000-11 000 liter 

Brännaren med större 

bränsleförråd. 

Effekter 

40-160 kW med 

kraftig matarskruv 

som går att förlänga upp till 

4 m från förrådet. Matning med 

fjäderomrörare. 

VÄRMECENTRALER 

Helt kompletta 30 kW–8 MW 

GENERALAGENT I SVERIGE 

www.energiteknik.net 

Flis 

6 250:- 

Mer info 

www.sp.se 

ÅTERFÖRSÄLJARE: 

FALKENBERG Glommens Rör & Mek 0346-925 50, 070-544 32 18 

GOTLAND Mathssons Svets & Smide 0498-48 10 40 

JÖNKÖPING Ronnys VVS & Energiservce 036-313 240 

KALMAR FS Effektvärme 0480-47 33 86 

KARLSTAD Solbergs Gård 070-646 36 64 

KUNGÄLV Johnssons El 0303-540 11, 070-541 63 96 

LINDESBERG Lindesbergs VVS AB, 0581-836 40 

LINGHED Andersjons Gård 0246-221 41, 070-394 30 58 

LINKÖPING Energi & Miljöteknik 013-296 160, 070-674 09 97 

SUNDSVALL K.A Driftteknik AB, 0696-303 50 

SÖLVESBORG Lej:s Rörmontage 0456-218 40, 0708-340 197 

ULRICEHAMN Ulricehamns Rörtjänst 0321-100 60, 070-531 79 89 

VINGÅKER Ving BioEnergi Mälardalen AB 070-834 03 90, 070-642 40 12 

VÄXJÖ STV i Växjö AB 070-325 82 05, 070-325 01 00 

ÅRE Temab Mekan AB 0640-410 91 

ÖSTERSUND Östersunds Energi & VA-bygg 070-329 36 07 

VI SKOGSÄGARE 5/11

Årets 

investering! 

”Få värdecheck” 

Gäller okt-dec 2011 

Förädla skogen med Bamsesågen och Bamsefräsen, 

nu även med klingsåg. Se även våra nyheter på hemsidan! 

 

VEDHANTERING 

Gör jobbet lättare! 

45 års erfarenhet av hanteringsutrustning. 

Nu även småskalig hantering. 

Kraftiga konstruktioner och flexibla lösningar. 

Stegmatare, lagringsbord mm. 

Succén från 

Elmia Wood 

Flexibelt maskinkoncept för skonsamt 

skogsbruk. Nu även med 100 hk motor! 

Tel 0565-920 90 

info@pergonova.se 


Tel. 0502-175 40 Fax. 0502-145 21 

www.ipab.se info@ipab.se 

www.pergonova.se 

 

E-post: info@messmide.se 

Skydda gårdens mindre 

fordon och maskiner med 

säkra dörrar från EAB. 

Tillverkas av varmförzinkat 

stål efter dina önskemål 

och mått. 

Ring oss gärna eller 

gör din förfrågan via 

www.eab.se 

333 33 SMÅLANDSSTENAR 

TEL 0371-340 00 www.eab.se 

Behåll greppet 

och hamna inte på glid 

Broddbult sats 

70 st Std brodd 

30 par Bandlåsbult 

M 14x40 10/9 inkl mutter 

1558:- inkl frakt 

Renovering, Bandlås, Brodd 

Nya boggiband 400-750 mm 

Vi är återförsäljare 

för Clark band. 

Ring för pris! 

Sortera bort klena stockar och sälj dessa 

En klen stock medeldiameter 8 cm 

kostar ca 240 kr/m 3 att upparbeta utan kapautomat 

kostar ca 147 kr/m 3 att upparbeta med kapautomat 

Ideal stock diameter 24 cm kostar 26 resp 16 kr/m 3 

Sorteringsarmar 

Vi har också armar 

till andra fabrikat 

Mönstersökt 

Stocktransportör 

Stegmatare 

med speciell 

stegutformning 

messmide.se 

Fördubbla kapaciteten 

Marknadens enda 

matare som matar 

en stock i taget 

klen som grov 

Vedprocessor 

kapar dubbla längden 

Kapautomat 

kapar färdig längd 

Patentsökt 

Logcon Hortinorr ab 

 

 

 

www.logcon.se info@logcon.se 

51

52 

Griper M 

www.nyvab.se 

Kampanj! 

79.900:inkl. 

moms 

SNÖKEDJOR 

SLIRSKYDD 

DÄCKSKYDD 

467 olika dimensioner och 

mönster i lager. 

Griper M 

Kraftig piggkedja som även är 

lämplig för vägkörning. 

343 36 Älmhult 

Tel. 0476-521 35 

E-post: info@nyvab.se 

Vid köp av en Cectek Gladiator T5, grå, grön eller 

gul får du plogblad eller hasplåt på köpet. Värde 

upp till 5.990:- Gäller så länge lagret räcker. 

CECTEK är en fullblodsmaskin från Taiwan med toppkvalitet 

och unik design. Egenutvecklad motor enligt bilteknologi, 

med EFI, avgassensor och trycksmörjda glidlager. 

Alla cectek registreras för vägbruk med B-körkort eller 

som terrängfordon. 

*ATV Sweden har ett rikstäckande återförsäljar- 

och servicenät. Stort reservdelslager finns i Sverige 

där vi lagerhåller de flesta reservdelar. 

www.atvsweden.se 

VEDFABRIKEN 

 

 

 

Alltid lågt pris! 

III 

— — 

Helautomatisk 

Vedhantering! 

Vedprocessor 

Snabb - Säker - Effektiv 

1m 3 /min 

För broschyr 

o information 

Ny knivdesign 

och nytt längdregleringssystem 

Ny effektiv utmatningstransportör 

Lågt effektbehov 

Passar alla traktorer 

Även lämplig 

för sågytor 

Lägg långved på inmatningstransportören. 

Maskinen sköter 

resten. Matar in, kapar/klyver och lastar. 

Allt medan du lägger på ny långved 

Dahlberg Maskin AB 

Tel 0612-503 62 

Vedprocessorn för grävmaskin. 

Snabbt & enkelt utan arbete ! 

 

Tel 070-525 31 52, 0506-202 46 

www.vedmaskiner.se 

NYHET! 

Vednätsäckar 

till EUR pall, 40, 60 L 

Prisex: 40 L packlåda 

+ 

1 000 nätsäck 3 200:även 

storsäckar 

Tel 0410-33 10 55 

0708-40 11 33 

www.ino-q.se 

När du vill fiska, ta reda på 

vilka regler som gäller innan 

du kastar ut reven. 

Lär dig mer om Allemansrätten 

www.naturvardsverket.se 

Stöd vårt 

Östersjöarbete! 

Hjälp oss arbeta mot övergödning, 

utsläpp och överfiskning så att vi 

får behålla livet i havet. 

Bli medlem eller skänk en gåva! 

Läs mer på: 

www.naturskyddsforeningen.se 

CG NORD AB - www.cgnord.se - Tel: 0321-50053 

En investering som betalar sig snabbt. 

Ring för en demo hos oss ! 

VI SKOGSÄGARE 5/11

HJO-BULTEN 

Tel: 0142-422 00 

0503-153 11 

Fax: 0142-422 01 

www.hjobulten.se 

Ecosågen Twin 400 XL 

Mobilt eller stationärt enmanssågverk 

Inbyggt kantverk 

Tillbehör: 

Timringsfräs för hustimring, 4”- 8” blockbredd 

Grovsåg för övergrovt timmer, max 80 cm 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 

Tel 0499-102 41 070-244 75 40 www.ecosagen.se 

Problem med oljeläckage i 

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? 

Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? 

ORION 288 Tätningsrekonditionerare 

tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar 

i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. 

Ingen demontering krävs! 


Tel: 0660-29 70 50 

Hemsida: www.orionoljor.se 

Email: info@orionoljor.se 

 

 

 

”Quattro” 

“Quattro” 

4 sågklingor 

4 sågklingor 

Se Video på vår på hemsida vår 

www.ecosagen.se NYA HEMSIDA 

www.ecosagen.se 

 

 

 

 

 

 

Helikopter.nu 

De skriver historia för framtiden 

Tre veteraner har startat ett 

projekt för att skriva skogsägarrörelsens 

historia. Text: Ola Persson 

Behovet är påtagligt. Det var länge 

sedan den senaste sammanfattande 

historien om skogsägarrörelsen kom ut. 

Producentkooperationen av i dag har 

mycket att lära av rörelsens historia. 

DET ÄR TRE minnesgoda och numera 

pensionerade jägmästare som av LRF 

Skogsägarna fått uppdraget att kasta ljus 

över skogskooperationens förflutna. 

Tillsammans har de gjort närmare hundra 

manår i skogsägarrörelsens tjänst. 

Det är Ulf Österblom som efter många 

år på Skogsägarnas Riksförbund blev chef 

för LRF Skogsägarna, Sven Sjunnesson som 

jobbat både i Vänerskog, Mellanskog, 

Skånes Skogsägare (där han var chef) och 

på Skogsägarnas Riksförbund samt Jan 

Sandström som var ansvarig för näringspolitiken 

hos LRF Skogsägarna. Sekreterare i 

gruppen är denna artikels skribent, Ola 

Persson, informationsansvarig på LRF 

Skogsägarna. 

– Det är hög tid att göra samlad analys 

av detta historiskt mycket intressanta 

material, säger projektets ordförande Sven 

Sjunnesson och visar upp den senaste 

samlade historiken. Det är Skogsägareföreningarna 

i ett historiskt perspektiv från 

1980. 

PÅ BORDET ligger också den lista över 

litteratur och andra dokument som 

gruppen redan samlat på sig. Den är 

imponerande lång! Här väntar ett 

Tor Marntell blir virkeschef 

i Mellanskog från december 

Tor Marntell blir ny virkeschef i Mellanskog, 

efter Sture Karlsson som blev vd för 

föreningen i somras. 

Tor Marntell, 52 år, kommer närmast från 

Setra Group där han arbetat som råvaruchef 

de senaste fem åren. Han har tidigare varit 

chef för Virkesmätningsrådet i Sundsvall och 

vd för Västskog Sågråvaru AB i Borås. 

Tor är utbildad jägmästare. Han blir nu chef 

för Mellanskogs avdelning Skog och virke 

som omfattar tio personer på huvudkontoret 

i Uppsala. Där ingår också bioenergi som är 

integrerat i virkeshandeln. 

Han tillträder tjänsten den 1 december. 

Jan Sandström. 

Sven Sjunnesson. 

strävsamt arbete att plocka fram det som 

gör en historiebok levande och intressant. 

– Vi vill peka på hur skogsägarrörelsen 

påverkat svenskt skogsbruk när det gäller 

skogslagstiftning, kunskapsutveckling, 

teknikutveckling, virkesförsörjning, 

prissättning och virkesförädling. Svensk 

skogsägarrörelse har varit en banbrytande 

kraft i skapandet av det hållbara, dynamiska 

och frihetliga skogsbruk vi kan vara stolta 

över, säger Sven Sjunnesson. 

MEN MINST lika viktiga som skrifterna är 

människorna – de som minns och var med 

exempelvis när Vänerskog gick över styr 

1979 eller när Södra tog sig ur krisen i 

början av 1990-talet samt hur och varför 

LRF Skogsägarna skapades 1999. 

När denna tidning kommer ut har 

gruppen genomfört en två dagar lång 

intevjurunda med några av skogsägareföreningarnas 

äldre nyckelpersoner. 

– Det är samtal som vi hoppas mycket 

på. De ska ge de nyanser och fördjupning 

åt skrifternas ofta torra utläggningar, säger 

Sven Sjunnesson. 

Projektet har också anlitat en blivande 

jägmästare, Anders Norlin, som till 

årsskiftet är färdig med ett examensarbete 

som redovisar en lång rad statistiska 

uppgifter om skogsägarföreningarnas 

verksamhet under de senaste trettio åren. 

Göran Ericsson ny 

professor i viltekologi 

Göran 

Ericsson har 

efterträtt Kjell 

Danell som 

professor i 

viltekologi. Han 

kommer närmast 

från en professur 

i vilt- och 

fisketurism vid 

SLU. 

Professuren är 

placerad vid insti- 

Ulf Österblom. 

Kulturpris till Virserums Konsthall 

Virserums Konsthall i Småland har fått Nordens 

Bondeorganisationers Centralråds (NBC) kulturpris 

på 60 000 kronor. 

I motiveringen framhålls att konsthallschefen, 

skogsägare Henrik Teleman, har arbetat med projekt 

som framhäver träets betydelse för konst, design och 

arkitektur. 

Bilden till vänster kommer från en av utställningarna. 

Göran 

Ericsson. 

tutionen för vilt, fisk och miljö vid 

Skogsvetenskapliga fakulteten. 

53 

xxxxxxxxxxx 

NAMN & NYTT

KRÖNIKA 

Den nordiska skogsägarrörelsen samlad i skogarna utanför Kalmar. 

Alla kan bidra till Skogsriket 

n 

har inte frosten anlänt 

till trakterna av Kalmar, 

men normalt kommer 

den nu i slutet av september. 

Jag tycker att hösten är den 

bästa årstiden, lite kyligare, 

torrt och rent. För många är det 

en signal om den stundande 

älgjakten, men för mig har det 

alltid varit starten på skogsarbetet 

när grödorna är skördade 

och maskinerna inställda. 

 

Även om ambitionerna kring 

Skogs riket, som landsbygdsministern 

lanserat, inte gör 

vädret varmare så värmer de 

oss som verkar i skogen. 

Det ska bli spännande att 

vara med och förverkliga visionen, 

och jag vet att 

familjeskogsbruket har mycket 

att bidra med. Det centrala är 

budskapet om ett fortsatt brukande 

med produktion och 

miljö i balans. Skogen är av 

högsta betydelse för Sverige, 

viktigare än de fl esta tror. 

Vi har gjort en lista till 

Landsbygds departementet med 

förslag på aktiviteter hur vi i 

skogsägarföreningarna och 

LRF kan bidra till visionen om 

Skogsriket. Ambitionen att öka 

exportvärdet från skogen med 

20 procent fram till 2020 blir 

en tuff utmaning, nästan 3 miljarder 

per år! Men det är inte 

omöjligt. 

Efter fl era decennier med 

sjunkande realpriser på skogsprodukter 

ser vi att nedåtkurvan 

stannat upp och förhoppningsvis 

vänder mot långsiktigt 

ökande realpriser. 

Vad gäller det som kallas 

Hållbart brukande i Skogsriket 

så ser jag det som en utveckling 

av vårt arbete med Kraftsamling 

Skog som vi genomförde 

under fyra år för ökade aktiviteter 

och ökad lönsamhet i familjeskogsbruket. 

På det här 

området kan var och en av oss 

göra en direkt insats. Det gäller 

helt enkelt att vi gör det vi ska 

göra. 

 

Flertalet skogsägare är certifi 

erade och ibland glömmer vi 

att certifi eringen har tre delar: 

miljö, ekonomi och sociala värden. 

Det gäller att få plantorna 

i marken, röja och gallra i tid 

om vi ska öka värdena i skogen! 




 

 

 

Då har vi också råd att åstadkomma 

ännu bättre naturvård. 

Det ger mervärden för skogsgården 

och Sverige. För mig är 

det stora värdet att vi både kan 

erbjuda hållbara produkter som 

ersätter fossila råvaror men 

också binder växthusgaser med 

ett bättre klimat på sikt. 

 

Varje år så träffas vi i Nordiska 

Skogsägares Förbund. I år var 

Sverige värd för mötet och jag 

passade på att bjuda alla till 

Kalmar. 

För 614 år sedan var också 

Kalmar värd för ett nordiskt 

möte då Kalmarunionen skapades 

mellan de nordiska länderna. 

Nu för tiden är det Danmark, 

Finland, Island, Norge 

och Sverige som möts för att 

utbyta gemensamma skogliga 

erfarenheter. 

Årets möte hade en stor samstämmighet 

kring nyttan av att 

lära av varandras erfarenheter 

och tillsammans verka för det 

nordiska skogsbrukets villkor. 

Glädjande är att Island har ett 

ambitiöst beskogningsprogram 

där man ska gå från mindre än 

en procent skogsmark till fem 

procent. De isländska skogsbrukarna 

har helt andra utmaningar 

än vi har, men ambitionen 

och viljan att lyckas är 

stor. 

Det rapporterades att både i 

Finland och på Island pågår ett 

arbete med att se över skogslagstiftningen. 

I Finland studerar 

man hur vi i Sverige gör och 

vilka för- och nackdelar det 

innebär med frihet under ansvar 

i den så kallade svenska 

modellen. Island däremot studerar 

alla typer av skogslagstiftning 

för att hitta det bästa 

eftersom det är den första lagstiftning 

kring skog som ska tas 

fram i landet. 

 

Även om den tidiga hösten indikerat 

en svalare marknad för 

vissa av våra produkter så är 

det en underbar tid att röja, 

gallra och se över rågångarna 

innan vintern står för dörren. 

Det är bara att hugga! 

Jan-Olof 

Thorstensson 

Ordförande LRF 

Skogsägarna 


FARMA erbjuder marknadens bredaste 

sortiment av reglage till din FARMA 

kran. Vi har allt från en rad fl erspaksalternativ, 

el proportionalstyrning, 

hydraulservo till vårt mesta sålda 

reglage – el on/off reglage som är ett 

lättviktspaket med en vikt på endast 

10,5 kg. 

Fabrik: E-mail: info@forsmw.com 

www.forsmw.com 

Många önskar belysning på vagnen 

men irriterar sig på de fasta lösningar 

som marknaden erbjuder då dessa 

oftast är i vägen i arbetet. Hos oss fi nner 

du ett invikningsbart bakljus som 

du enkelt fäller in och skyddar vid 

arbetet. Samtliga modeller kan utrustas 

men vissa kräver en förlängningsbanke. 

FARMA NORDEN AB 

Information försäljning: 

Carl-Erik Åkesson 0550-102 58. 

Göran Carlsson 0224-774 40. 

Teknisk support 

och reservdelar: 

011-165 770. 

AS FORS MW 

Marknadens mest sålda skogsvagn! 

Vår 9- och 10-tons skogsvagn är marknadens mest sålda 

skogsvagnar. Modellerna bygger på samma chassi 

med den unikt följsamma vagnen på grund av ramstyrningens 

konstruktion med styrningens ledpunkt 

bakom grinden. Tack vare konstruktionen med kraftiga 

Reglageval 

Belysning 

stödben är det stabila och pålitliga vagnar med mindre 

benägenhet att tippa. Skillnaderna mellan vagnsmodellerna 

ligger främst kring däck och boogie där 

10-tons vagnen försetts med 500-hjul (mot 400-hjul på 

9 tons vagnen) och en något kraftfullare boogie. 

Broms 

I många länder är det ett lagkrav med 

broms på skogsvagnar. FARMA erbjuder 

för den som så önskar skiv- eller 

trumbroms på två eller fyra hjul på 

samtliga FARMA modeller. Till skillnad 

mot skivbromsen kräver trumbromsen 

regelbundet och noggrant rengöringsunderhåll. 

Vi har marknadens bredaste tillbehörssortiment. Läs mer på www.forsmw.com. 

Alla priser exkl. moms och frakt. 

Produkterna säljes via auktoriserade 

återförsäljare för närmare information 

se hemsida www.forsmw.com 

Vi förbehåller oss rätten till ändringar av 

specifi kationer samt pris utan föregående 

information.

POSTTIDNING B 

VI SKOGSÄGARE 

Box 78 

685 22 Torsby 

 

 

 

Vi har maskinerna för 

hela energikedjan! 

Multiforest gallrings- och energigrip- 

 

 

 

- 

- 

 

Multiforest vinschar 

 

 

Multiforest skogsvagnar och kranar - 

- 

 

 

trejon.se, tel: 0935-399 00 

woodMAX Hakki Pilke 

vedmaskiner 

 

- 

 

 

 

Marknadens mest sålda! 

PÅGÅENDE KAMPANJ 

PC942 fr. 95.900:- 

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 0247-34 110, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: 

Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 

0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, 

Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 

0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, 

Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Stockholms Län: Grödinge 08-530 251 25 Södermanlands Län: Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155- 

714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573-380 40, 

Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 

0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 

05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, 

Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95 

Följ oss:

Industrin bromsar - ATL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?