Carrier concept SE

Tips och Råd
för reducerad bearbetning

Reducerad bearbetning kan föra med sig
mycket gott för både jord och plånbok. Men
det finns fallgropar på vägen. Växtföljden är
en sådan. För den som vill satsa finns dock
mycket att tjäna när kostnaderna minskar.
Den reducerade bearbetningen vinner
terräng. Det finns flera skäl till det. De biologiska
argumenten är tunga: mullhalten i
markens övre del ökar, skorprisken minskar
och daggmaskarna blir fler.
Sparar pengar
Men för de flesta som går in för reducerad bearbetning
är det de ekonomiska motiven som lockar.
Kostnadsjakt i kombination med storleksrationalisering
gör att varje hektar måste brukas lite billigare.
Utan plog minskar arbetstimmarna i fält och dieselnotan
krymper. Det gör den reducerade bearbetningen
tilltalande för många offensiva lantbrukare. Det är
dock ingen barnlek att ge sig in på den reducerade
bearbetningen. Det kräver förståelse och kunskap om
de biologiska grunderna. Alla som odlar utan plog vittnar
om att fingertoppskänsla för jorden blir en viktig
framgångsfaktor.
God växtföljd krävs
I den här skriften vill vi ge dig några tips på vägen hur
din Carrier kan bli en viktig kugge i det reducerade
bearbetningsmaskineriet, men också på plöjd mark.
Carrier kan användas för att minska kostnaderna, men
också för att höja skördarna. Det senare lär behövas
om man ska tolka kurvorna på sidorna 6 - 7 rätt. Enligt
dem ökar inte skördarna av höstvete i Sverige längre i
den takt som de gjorde. En orsak kan kanske vara att
växtföljderna har försämrats. Vikten av fina förfrukter
till höstvete kan du läsa om på sidan 8 - 9.
Bättre bördighet
Vall är en riktigt fin förfrukt. Den bygger dessutom upp
bördigheten i jorden på sikt genom att tillföra mycket
mull och gynna daggmaskarna. Aktiv träda med vall på
uttagen areal är ett sätt att få del av dessa fördelar. Läs
om detta på sidan 10 - 11. I konkreta räkneexempel kan
du sedan på sidorna 12 - 15 ta del av hur kombinationen
av bättre växtföljd och minskad jordbearbetning
kan förbättra nettot på din gård. Lite nytänkande kan
krydda täckningsbidragen.

Minskad utlakning
Vid sidan av växtföljd är nog spillsäd den smalaste
flaskhalsen i reducerad bearbetning. Några råd hur
man hanterar den tillsammans med något om hur halm
bryts ner går att läsa om på sidorna 16 - 17. En stor
fördel med reducerad bearbetning är att risken för
kväveutlakning minskar. Av den anledningen är det
smart att jobba grunt. Det vinner både plånbok och
miljö på och det kan du se på sidorna 18 - 19.
Varning utfärdas
På de två uppslag som följer, sidorna
20 - 23, presenteras Carrier i fältförsök.
Grund bearbetning med Carrier kan med
fördel ersätta plöjning både höst och vår.
Men återigen endast under förutsättning
att du har växtföljdstänkandet med dig. Ett varnande
exempel på detta kan du se här.
Praktiker berättar
På sidorna 24 - 27 beskriver Fredrik Andersson, växtodlingsrådgivare
på VäxtRåd i Eskilstuna, sina erfarenheter
av reducerad bearbetning. Det praktiska inslaget
fortsätter sedan på sidorna 28 - 33 där tre gårdar berättar
om hur de använder Carrier i sin växtodling. De
bryter vall, jämnar plogtiltor, bearbetar stubb och
bereder såbäddar. Och allt med samma mångsidiga
Carrier-maskin. Sidorna 34 - 36 handlar om Carrier på
plöje, kapacitet och nyckeltal för maskinkostnader.
Under förutsättning att bearbetningen inte går på
djupet blir dragkraftsbehovet lågt och kapaciteten hög
med Carrier. Runt om i Europa finns lantbrukare som
har behov av hög kapacitet på höst och vår. De brukar
1000-tals hektar med en enda jordbearbetande maskin.
En Carrier! Det är ingen tillfällighet att över 3000 lantbrukare
runtom i Europa har valt Carrier som sin jordbearbetare!

10 faktorer
– att tänka på om reducerad bearbe
Intresse och vilja
Eget intresse och vilja avgör om reducerad
bearbetning ska lyckas. Stefan Holm hade
aldrig tagit OS-guld i höjdhopp utan intresse
för höjdhopp kombinerat med stark vilja.
Rätt jord
Styvare jordar är dyra att plöja. De har egen
strukturkapacitet för att klara sig utan
plogens luckring. Ju högre lerhalt desto mer
motiverat med reducerad bearbetning och
desto bättre netto. Lerhalten är alltså
vattendelaren mellan att plöja eller att inte
göra det.
Sund växtföljd
Reducerad bearbetning förutsätter en sund
växtföljd. Undantagsvis kan monokultur gå
bra, men risken ökar och fallet kan bli tungt.
Avbrott mellan spannmålsgrödorna krävs.
Bra hack och skördereststrategi
Vassa knivar på hacken är den första och
ibland enda investeringen man måste göra.
Håll stubben kort och hacka halmen väl.
Breda tröskor kan behöva bosspridare.
Snabb första bearbetning
Den första bearbetningen ska ske så snart
som tröskan lämnat fältet. Jorden är då ofta
fortfarande fuktig. Nedbrytning av skörderester
startar snabbt. Fint bruk, fukt och
återpackning ger en bra falsk såbädd där
spillsäden snabbt gror.
4

tning ska lyckas
Timing
Bearbetning vid ”rätt” tid är viktigare utan
plog än med. Det visar försök och praktisk
erfarenhet. Med en högre kapacitet genom
högre körhastighet går det att hitta fler
”rätta” tidpunkter.
Stegvis bearbetning
Gå inte direkt från plogdjup till grund bearbetning
på 7-8 cm under första året. Gör
resan i flera steg under några år. Då hinner
jorden med att ställa om sig. En tumregel är
att minska bearbetningsdjupet med 5 cm
per år. Arbeta dig uppåt!
Tålamod
Förändringar i marken tar tid. Plogsulan ska
luckras upp och maskgångarna ska bli fler.
Det sker inte över en natt men väl inom
några år, så det krävs tålamod och uthållighet.
Lärande attityd
Det är viktigt att ta del av andras erfarenheter.
Fältförsök ger vägledning, men lika
viktigt är att lyssna, värdera och reflektera
över praktiska erfarenheter från andra
odlare. Fråga, lyssna och lär av dem som
har hållit på några år.
Vaken och engagerad rådgivare
Du och din rådgivare måste tala samma
språk. Sort, dos och preparat är viktiga
ingredienser i odling men inte nyckeln till
reducerad bearbetning. Biologisk förståelse
är grunden.
5
År År År År
1 2 3 4

Svenska skördar hänger
– men skillnaderna är stora mellan
En genomgång av arealavkastningen i
Sverige under de senaste 20 åren visar ett
splittrat mönster. För höstråg och havre har
skörden per hektar ökat rejält, men trenden
är dessvärre stagnerande eller fallande för
de stora grödorna höstvete och vårkorn.
Produktivitet är ett nyckelord i företagande. Det är ett
mått på kostnaden för att producera en vara eller
tjänst. Produktiviteten ökar ofta genom tekniska framsteg
eller att man organiserar arbetet smartare. Inom
jordbruket lär slåttermaskin vara det största steget
framåt genom att slåttermaskinen ersatte en hel rad
med män som slog med lie.
Inte muntert
Arealavkastningen av en gröda är ett slags mått på
produktivitet. För Sverige som helhet visar skördarna
inte någon riktigt munter trend. En bearbetning av data
från åren 1983 - 2003 ligger till grund för den slutsatsen,
som Lennart Wikström förmedlar i tidningen Lantbrukets
Affärer, nr 4, 2005.
Stora grödor sackar
Hans grundliga genomgång är inte någon glädjande
läsning för den som tror att hektarskörden är en viktig
faktor för en låg produktionskostnad. Visserligen finns
det ljusglimtar som att höstråg, havre och höstraps har
ökat i avkastning per hektar. Men det är dessvärre små
grödor arealmässigt jämfört med de tunga arealslukarna
som höstvete och vårkorn. Vete och korn utgör
omkring 30 procent av åkerarealens användning och är
de största grödorna efter vall.
Skillnader mellan län
För höstvete visar genomgången en stagnerande eller
till och med minskande hektarskörd. Från 1980-talets
början fram till mitten av 1990-talet ökade skördarna.
Men sedan dess har skördarna slagit av på ökningstakten.
Det syns tydligt när man jämnar ut årsmånsvariationen
genom att jämföra skördarna som rullande
femårsmedeltal. Det är inte något uppmuntrande
besked när vi samtidigt hela tiden har fått bättre ogräsmedel
och effektivare svamppreparat. Utvecklingen är
dock inte densamma i hela landets höstveteodling.
Skåne trotsar uppnosigt med en uppåtgående trend,
medan Östergötlands och Västra Götalands femårsmedeltal
befinner sig på ett sluttande plan.
6
Höljt i dunkel
Svaret till varför takten i avkastningsutvecklingen sackar
är höljt i dunkel, men sortfrågan kan vara en pusselbit.
Den kan vara en orsak till de regionala skillnaderna,
eftersom de högavkastande, kontinentala sorterna
gjorde sitt intåg i Skåne mycket tidigare än längre norrut.
Ett annat skäl kan vara att höstveteodlingen har
ökat i omfattning och numera odlas måhända höstvete
på jordar som inte tidigare ansågs tillräckligt goda.
Förfrukt avgörande
Ett tredje skäl är EUs jordbrukspolitik som med arealersättning
och numera gårdsstöd dämpar lusten att
producera de sista kilona. Brist på resurser inom forskning
och utveckling kan också vara orsaker till att
produktivitetsutvecklingen är långsam. En femte orsak
skulle kunna vara att växtföljderna har försämrats.
Höstvete efter höstvete var inte lika vanligt då som nu.
Hur stora förfruktseffekterna är i höstvete efter raps
kan du läsa om på nästa uppslag!

inte med
olika län
kg/ha
8000
7000
6000
5000
4000
1987 2003
För Sverige som helhet har ökningstakten i höstvete dämpats betydligt sedan mitten av 1990-talet. Olika län visar
dock olika mönster. Skåne visar en pigg och glad uppåtriktad trendlinje, medan femårsmedeltalet för höstvete i
Östergötland och Västra Götaland mera liknar en sur grimas med neddragna mungipor.
Källa: Lennart Wikström, Lantbrukets Affärer, nr 4/05
Höstveteskörden sackar i Sverige
7
Skåne
Sverige
Östergötland
Västergötland

Skörden av höstvete ökar med drygt 1200
kilo per hektar om vårraps ersätter höstvete
som förfrukt. Det visar en nyligen avslutad
försöksserie, L2-4109, som också slår fast att
jordbearbetningen efter oljeväxter kan göras
billigare och enklare när man ska så höstvete
igen.
Försöken låg i Östergötland, Västergötland och kring
Mälaren under åren 2000 - 2004. I de 11 försök som skördades
kombinerades frågor kring förfrukt, jordbearbetning
och svampbekämpning. Hur försöken var designade
framgår av figuren nedan. Själva skördeåret kom
först år 3 i höstvete och föregicks antingen av två års
höstvete eller av ett år med vårraps inklämd mellan
höstvete år 1 och år 3.
Stabil skördeökning
Den inklämda vårrapsen hade dock stor effekt på höstveteskörden
året efter. I genomsnitt för försöken ökade
skörden av höstvete efter vårraps med 1240 kilo per
hektar jämfört med när förfrukten var höstvete. Det är
en rejäl vitamininjektion som oljeväxten gav höstvetet
och den var hög och stabil varje försöksår.
Så här såg försöksupplägget ut Rel. skörd
Höstvete
Förfrukten bestämmer
– plus 1200 kg/ha med oljeväxter so
Höstvete
Våroljeväxter
År 1 såddes höstvete över hela försöket. År 2 såddes halva ytan med höstvete och den andra med vårraps. År 3
anlades själva försöket och då etablerades höstvete igen, antingen efter plöjning eller efter en bearbetning utan
plöjning. Samma år svampbekämpades halva antalet upprepningar medan den andra halvan var obehandlad. På
det sättet odlades det vete tre år i rad, eller vete med avbrott av vårraps. Källa: Östra SverigeFörsöken
8
Bearbetning vägde lättare
Skillnaden i skörd mellan de båda bearbetningarna
plöjt och reducerat var endast 90 kilo per hektar till
den senares fördel. Men den siffran är ett ganska
ointressant medeltal. Delar man upp effekten efter
förfrukterna blir det genast mer intressant. Reducerad
bearbetning efter höstvete gav 80 kilo lägre skörd per
hektar, medan den reducerade bearbetningen efter
våroljeväxter gav 250 kilo högre skörd än motsvarande
plöjda led. Det visar att man utan problem kan göra en
enklare och billigare bearbetning efter våroljeväxter.
Där ligger finessen med en bra förfrukt – den höjer
skörden i nästa gröda och sparar samtidigt på kostnaderna.
Höstvete plöjt Obehandlat 100 = 4730
Höstvete plöjt Svampbek. 111
Höstvete reducerad beh. Obehandlat 98
Höstvete reducerad beh. Svampbek. 110
Höstvete plöjt Obehandlat 122
Höstvete plöjt Svampbek. 134
Höstvete reducerad beh. Obehandlat 127
Höstvete reducerad beh. Svampbek. 141
År 1 År 2 År 3

veteskörden
m förfrukt till höstvete
kg/ha
6500
6000
5500
5000
4500
4000
3500
3000
2500
2000
1500
1000
500
0
100
Förfrukt höstvete,
medeltal bearb./svampbeh.
Förfrukt våroljeväxt,
Förfrukten betyder mest för veteskörden
125
medeltal bearb./svampbeh.
100
Plöjt, medeltal
förfrukt/svampbeh.
I försöken överskuggade effekten av förfrukt både medeltalseffekten av jordbearbetning och svampbehandling.
Särskiljer man jordbearbetningen efter förfrukt visar det sig dock att det var en fördel med reducerad bearbetning
efter vårraps, men en nackdel efter höstvete.
9
102
Reducerad bearb. medeltal
förfrukt/svampbeh.
100
Obehandlat, medeltal
förfrukt/bearb.
111
Svampbekämpat, medeltal
förfrukt/bearb.

Utnyttja trädan i växt
– aktiv träda höjer skörden och förb
Även efter MTR-reformen är trädan obligatorisk
i Sverige. Fram till nu har rena stubbträdor
dominerat vid sidan av fastliggande
”permanenta” trädor. Men med en enkel
insådd till låg kostnad året före trädan kan
stubbträdans förfruktsvärde fördubblas och
även ge förbättrad struktur i marken.
Stubbträdans förfruktsvärde varierar beroende på
grödorna före och efter trädan, men är generellt sett
mellan 0 och upp till i bästa fall 500 kg/ha i spannmål.
Frånvaron av växtlighet på stubbträda brukar dessutom
innebära en kompakt och svårbrukad struktur vid
trädesbrottet. En aktiv träda främjar däremot en
förenklad bearbetning
Rejäla merskördar
Som jämförelse har klöver/gräsvallar förfruktsvärden i
nivå med höstraps, d v s upp till 1000 - 1500 kg/ha.
Insådd på trädan ger i snitt något lägre förfruktseffekt
än flerårig vall då den inte har samma tid att påverka
strukturen. Fördelarna blir störst under fuktiga somrar
då man i försök sett skördeökningar på mer än 400
kg/ha över stubbträdans siffror.
Den vanligaste blandningen för ettåriga trädesinsådder
är ca 30 % rödklöver och ca 70 % svingel/rajgräs.
Rödklövern ger relativt goda möjligheter till ogräsbekämpning
i insåddsgrödan utan någon merkostnad och
växer tillräckligt fort för att medge ett tidigt trädesbrott.
Lucern och vitklöver kan vara intressanta arter
om trädan ska ligga mer än ett år eller brytas sent.
En BioDrill på en Carrier eller vält gör fröinsådden,
snabbt, billigt och noggrant.
10
Olika etableringsmetoder
För att minimera kostnaderna och leva upp till trädesreglerna
bör trädesinsådden etableras året före trädan
i föregående års gröda. Flera olika etableringsmetoder
kan användas. Sex varianter kommenteras nedan.
1. Frösålåda på såmaskinen
En påbyggd frölåda på såmaskinen ger en mycket säker
och billig etablering utan extra arbetsmoment. Sålådan
kan vara antingen pneumatisk och blåsa ut fröerna via
en fördelare eller mekanisk med knastvals.
2. Frösålåda på vält eller ogräsharv
De pneumatiska frösålådorna i föregående exempel går
ofta även att montera på en vält eller ogräsharv, där
fröerna alltså släpps före välten/harven och myllas av
densamma. Metoden är billig, har hög kapacitet och
ger valfrihet i såtidpunkt av insådden.
3. Sådd med vanlig såmaskin
Trädesinsådden kan naturligtvis även etableras via en
andra överfart med såmaskinen. Metoden är säker men
oftast alltför dyr och tidskrävande för att vara intressant.
4. Sådd med rampgödningsspridare
Gödningsspridare med ramp har stor kapacitet och ger
en billig etablering. Det kan dock vara svårt att ställa in
utsädesmängd och sådden bör ske före den sista överfarten
så att fröerna myllas av t ex vält, ogräsharv eller
såmaskin.
5. Blandning i sålådan
Att blanda fröerna direkt i sålådan på den vanliga såmaskinen
eliminerar behovet av frölåda, men kräver
omrörning i lådan för att få en jämn inblandning. Risken
finns även att lätta och tunga fröer separeras med de
lätta gräsfröerna överst och de tunga klöverfröerna
nederst med ojämn sådd som resultat. En relativt stor
andel av fröerna kommer också att hamna för djupt
och kan ha svårt att komma upp.
6. Centrifugalspridare
Sådd med vanlig centrifugalspridare ger sällan tillfredsställande
resultat. Gräs- och klöverfröer är för
lätta för att spridas jämnt mer än några meter.
Dessutom kvarstår problemet med att mylla fröerna.

följden
ättrar bördigheten
Passiv stubbträda…
Vanliga trädesblandningar kostar ca 30 kr/kg. Med
någon av etableringsmetoderna 1 - 3 på föregående
sida, räcker ofta 5 - 8 kg/ha för att få en fullgod insådd.
Etableringsmetoderna 4 - 6 kräver högre utsädesmängder,
ca 8 - 10 kg/ha, för att lyckas. Kostnadskalkylen blir
därmed enligt nedan:
Utsäde 6 kg/ha à 30 kr/kg = 180 kr
Etableringskostnad (frölåda) = 50 kr
Putsning 1 ggr = 170 kr
Summa 400 kr/ha
I många fall putsas även stubbträdor för att förhindra
ogräs och spannmål att gå i ax. Då blir merkostnaden
endast 230 kr/ha för insådden.
cm/h
30
25
20
15
10
5
0
Efter
höstvete
Efter
höstvete
11
…eller aktiv grönträda
Merskörden av en aktiv träda med gräs och klöver är ca
500 kg/ha i efterföljande spannmål. Det betalar enkelt
merkostnaden för utsäde och etablering. Effekten dröjer
sig dessutom kvar flera år. Bördigheten byggs upp
successivt med roterande grönträda genom att daggmaskarna
får en fristad när jorden vilar och inte bearbetas.
Daggmaskgångarna dränerar jorden och det
märks om man mäter genomsläppligheten för vatten
året efter trädan.
Bättre genomsläpplighet för vatten efter grönträda
Efter
grönträda
Efter
grönträda
Efter
höstvete
15 min 30 min 60 min
Genomsläpplighet i alven, 1 år efter höstvete och grönträda
Tid efter vattenmättnad
Efter
grönträda

Förbättrat netto i Öster
– växtföljd och maskinsystem förstä
I exemplet ändras växtföljden på en gård i
Östergötland på 200 hektar från en klassisk
7-årig med andraårsvete två år, ”nuvarande”,
till en 7-årig där oljelin kommer in och andraårsvetet
åker ut, ”planerad”. Dessutom
används den uttagna arealen till en aktiv
grönträda och inte bara en stubbträda. Det
höjer skörden av höstraps med drygt 100 kilo
per hektar. Samtidigt förändras jordbearbetningsstrategin
radikalt. I nuvarande växtföljd
plöjs det till alla grödor utom till höstvete
efter höstraps. I den planerade ersätts plöjningen
med Carrier teknik och efter oljelinet
pressas halmen och höstvetet direktsås.
Nuvarande växtföljd med konv. bearbetning
År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat
kg/ha kr/ha
År 1 Stubbträda Plog, vält, harv, harv, harv, Rapid 0 - 562
År 2 Höstraps Kultivator, kultivator, Rapid 3360 278
År 3 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 7540 1 673
År 4 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6540 393
År 5 Ärter Plog, vält, harv, harv, Rapid 4510 317
År 6 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 7540 1 183
År 7 Höstvete Sprutning, betesputs 6540 393
Medelresultat 525
Planerad växtföljd med red. bearbetning
År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat
kg/ha kr/ha
År 1 Aktiv träda Carrier, Carrier, Rapid 0 - 689
År 2 Höstraps Carrier, Rapid 3485 1 193
År 3 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 7540 1 944
År 4 Oljelin Rapid 2100 336
År 5 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 7540 2 116
År 6 Ärter Carrier, Rapid 4510 893
År 7 Höstvete Insådd, betesputs, sprutning 7540 1 944
Medelresultat 1 105
Ovanstående data är framräknade med Väderstads
Concept Planning, ett program för ekonomisk analys
där maskinkostnader och växtföljd optimeras.
Programmet kan rekvireras från Väderstad.
12

götland
rker resultatet
1100
1000
900
800
700
600
500
400
300
200
100
0
Förbättrat resultat
Kr/ha Tim.
Nettot höjs från i medeltal 525 kronor per hektar med
nuvarande växtföljd till 1 105 kronor per hektar med
den planerade.
13
Minskad arbetstid
0
Nuvarande Planerad Nuvarande Planerad
700
600
500
400
300
200
100
Arbetstiden i fält minskas från 616 timmar med nuvarande
växtföljd till 393 timmar med den planerade.
Sammanfattning:
Tack vare relativt höga skördar går odlingen
runt med nuvarande system på gården i
Östergötland, men marginalen blir liten,
framförallt på andraårsvete och avbrottsgrödor.
Med en förbättrad växtföljd och
övergång till reducerad jordbearbetning
finns potentialen att fördubbla resultatet,
samtidigt som bränsle- och tidsåtgången
minskar.
Framförallt förstaårsvete ger god ekonomi,
men även vårsäd och avbrottsgrödor
bidrar till resultatet. Den tidsbesparing som
görs hamnar huvudsakligen under höstens
mest intensiva period. Det är alltså timmar
som kan användas till lönsammare sysslor
än att slita på maskiner och förbruka diesel
på fälten.

Från minus till plus i
– växtföljd och maskinsystem förstä
I exemplet på gården i Mälardalen på 200
hektar ändras växtföljden från en 7-årig med
andraårsvete två gånger, ”nuvarande”, till
en 7-årig där oljelin kommer in och andraårsvetet
åker ut, ”planerad”. Dessutom används
den uttagna arealen till en aktiv grönträda
och inte endast en passiv stubbträda. Det
höjer skörden av höstvete med 500 kilo per
hektar. Samtidigt förändras jordbearbetningsstrategin
radikalt. I nuvarande växtföljd
plöjs alla grödor utom till höstvete efter
vårraps. I den planerade ersätts plogen med
Carrier och efter oljelinet pressas halmen
och höstvetet direktsås.
Nuvarande växtföljd med konv. bearbetning
År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat
kg/ha kr/ha
År 1 Stubbträda Plog, vält, harv, harv, harv, Rapid 0 - 562
År 2 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6300 151
År 3 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 5800 - 110
År 4 Vårraps Kultivator, kultivator, Rapid 2200 - 323
År 5 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 6800 679
År 6 Höstvete Plog, vält, harv, harv, Rapid 5800 - 110
År 7 Korn Sprutning, betesputs 5460 - 160
Medelresultat - 62
Planerad växtföljd med red. bearbetning
År Gröda Bearbetning efter grödan Skörd Resultat
kg/ha kr/ha
År 1 Aktiv träda Carrier, Carrier, Rapid 0 - 689
År 2 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 254
År 3 Vårraps Carrier, Rapid 2200 253
År 4 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 440
År 5 Oljelin Rapid 1760 151
År 6 Höstvete Carrier, Carrier, Rapid 6800 1 611
År 7 Korn Insådd, betesputs, sprutning 5460 416
Medelresultat 634
Ovanstående data är framräknade med Väderstads
Concept Planning, ett program för ekonomisk analys
där maskinkostnader och växtföljd optimeras.
Programmet kan rekvireras från Väderstad.
14

Mälardalen
rker resultatet
kr/ha
700
600
500
400
300
200
100
0
-100
Pengar över
Nettot höjs från i medeltal minus 62 kronor per hektar
med nuvarande växtföljd till 634 kronor per hektar med
den planerade. Det blir pengar över att betala samkostnader
med.
15
Minskad arbetstid
0
Nuvarande Planerad Nuvarande Planerad
Sammanfattning:
Växtodlingen i den nuvarande kalkylen går
inte ihop på gården i Mälardalen, främst på
grund av dålig ekonomi i avbrottsgrödor
och andraårsvete. Med en bättre växtföljd
och reducerad bearbetning finns möjligheter
att få ett positivt resultat trots lägre
skördenivåer än i söder. Avbrottsgrödorna
går fortfarande dåligt, men ger förutsättningar
för ett mer lönsamt förstaårsvete.
Tidsbesparingen på drygt 20 procent
hamnar huvudsakligen under höstens mest
intensiva period, eftersom inte lika mycket
höstvete ska sås blir arbetssituationen alltså
inte så pressad under augusti och
september.
tim
700
600
500
400
300
200
100
Arbetstiden i fält minskas från 649 timmar med nuvarande
växtföljd till 402 timmar med den planerade.

Bearbeta direkt efter
– utnyttja markfukten och den varm
Den första bearbetningen ska komma så snart som
möjligt efter att tröskan har lämnat fältet. Då gror
spillsäden jämnt och halmnedbrytningen kommer i
gång.
Om fältet ska vårsås kan spillsäd och halmhantering
prioriteras ner en aning. De bearbetningar som följer
under hösten kan hantera och bryta ner halmen som
till våren inte ger något besvär, varken mekaniskt eller
biologiskt.
Hösten tuff tid
Vid höstsådd är det annorlunda. Då är det extra viktigt
att man kommer ut direkt efter tröskan med första
bearbetningen. Tröska på dagarna och stubbearbeta
på kvällarna när daggen lägger sig. Arbetsinsatserna
för stubbearbetning är betydligt lägre än för tröskning.
Det går fortare att stubbearbeta än vad man tror. Och
kom ihåg att stubbningen i stort sett alltid kan utföras
med gott resultat.
Kapa korta pipor
Nedbrytningshastigheten är till stor del beroende av
halmens och stubbens längd. I princip gäller att en
halvering av halmens längd ger en fördubblad nedbrytningshastighet.
Nedbrytningen av en halmpipa sker på
ett oskadat strå med intakt vaxskikt från de snittade
ändarna. Om man klipper av ett halmstrå på mitten blir
det fyra ändar som förmultningen kan starta ifrån.
Kapar man dessa två pipor ytterligare en gång finns det
plötsligt åtta ändar. Av resonemanget framgår att kort
stubb och väl hackad halm är avgörande för snabb
halmnedbrytning. En effektiv hack på tröskan är därför
ett villkor för lyckosam reducerad bearbetning. En god
regel är att hackelselängden ska var så kort att strået
inte har två noder.
Två noder är en för mycket!
16
Fälthack om hög stubb
Om vädret är ogynnsamt tvingas många tröska med
hög stubb för att öka avverkningen när det går att skörda.
Då är en extra halmhackning efter skörd med en
separat fältputs ett gott alternativ. Det kostar några
kronor men fungerar bra. Tänk på att inte försöka
bruka ned lång stubb för det blir alltid problem. Efter
första körningen när ytlagret är genombearbetat är det
svårt att kunna hantera höga stubbrester på ett effektivt
sätt.
Återpacka jämnt
Första körningen ska ske grunt. Riktmärket kan vara
4 - 7 cm. Hela ytan ska skäras av men viktigast av allt
vid första körningen är att spillsäden myllas grunt för
snabb groning och att så mycket halm som möjligt blir
nersmutsad och delvis myllad. Återpackningen är helt
central vid denna första överfart för att få spillsäden att
gro över hela bredden.
Klart för sådd
Låt spillsäden växa till sig ordentligt och bekämpa den
med nästkommande bearbetning eller kemiskt. Många
väntar inte tillräckligt länge utan kör innan spillsäden
grott. Läs av jorden, tillväxten i spillsäd och ogräs, och
fatta sedan beslut om när bearbetningen ska påbörjas
eller nedsprutning ska ske. Efter en andra bearbetning
är fältet ofta klart för sådd. Det gäller i synnerhet om
såmaskinen har bearbetande förredskap som System
Disc på en Rapid.

tröskan
a perioden optimalt
Arvsäd för djupt myllat på 8 - 10 cm djup. Groddarna
kommer upp sent eller har svårt att komma upp överhuvudtaget.
Stubbearbetningen har skett för djupt och
jobbet såg ut att bli bra vid bearbetningstillfället. Efteråt
kan man konstatera att det skulle det ha varit både billigare
och effektivare med en grundare bearbetning till 4 -
6 cm djup.
8 - 10 cm
17
Carrierkörning andra gången. Korn stubbat direkt efter
skörd första gången och nästa körning 14 dagar senare.
Spillsäden har grott och bekämpas mycket effektivt.

Minska risken för kväv
– grund bearbetning kan vara en lö
Tidpunkten för bearbetning av jorden är den
viktigaste faktorn för hur mycket kväve som
urlakas från markprofilen. Men bearbetningsdjupet
har också inflytande. Bearbetar
man vid samma tidpunkt minskar risken för
utlakning om man bara stubbearbetar grunt
och inte plöjer.
När jorden bearbetas ökar frigörelsen av kväve. Det
sker genom att nedbrytningen av kväverika mullsubstanser
i jorden stimuleras när jorden vänds, lyfts och
luftas.
Tidpunkt avgör
Den faktor som betyder allra mest för hur mycket kväve
som ska frigöras är bearbetningstidpunkten. Ju varmare
jorden är desto mer kväve frigörs. Det betyder att tidiga
bearbetningar i slutet av sommaren sätter igång
kvävefrigörelsen mer än vad sena bearbetningar längre
fram på hösten gör. Att fånggrödor är så effektiva i att
minska utlakningen av kväve beror på att man inte
bearbetar jorden förrän på senhösten eller vårvintern.
Djupet har inflytande
Men också typen av bearbetning och arbetsdjupet
påverkar risken för hur mycket kväve som kan lakas ut
under vinterhalvåret. Tumregeln är att kvävefrisättningen
är direkt proportionell mot bearbetningsdjupet.
Det betyder att en stubbearbetning till 10 cm djup ökar
kvävefrigörelsen dubbelt så mycket som en som bara
sker till 5 cm djup om man jämför dem vid samma tidpunkt
för bearbetning. Förödande är därför en djup
plöjning mitt i sommaren.
Tydlig effekt
Detta faktum illustreras väl i försök R2-8405 på en grovmojord
utanför Laholm i södra Halland. Försöket jämför
effekten på kväveutlakning av olika tidpunkter för
plöjning i vårsådda grödor. Två av leden går att jämföra
just med avseende på bearbetningsdjup. I ledet med
stubbning direkt efter skörd var mineralkvävemängden
i marken 13 kilo per hektar lägre i november jämfört
med leden som plöjdes vid samma tidpunkt efter
skörd. Siffran bygger på 10 års mätningar mellan 1993
och 2003.
18

eutlakning
sning
Stubbning minskar läckagerisk
Mineralkväve i marken i
kg N/ha november, 0-90 cm, 1993-2003
80
70
60
50
40
30
20
10
0
A+B Tidig plöjning
R2-8405
G Tidig stubbning + sen plöjning
Staplarna visar mängden mineralkväve i marken i
november månad vid provtagning strax före den sena
plöjningen. Leden A+B plöjdes och led G stubbearbetades
med tallriksredskap vid samma tidpunkt tidigt på
säsongen. Den grundare bearbetningen i led G ledde till
att kvävefrigörelsen minskade jämfört med i det plöjda
ledet. I november var skillnaden 13 kilo kväve per
hektar mellan leden. Det kvävet riskerar att lakas ut
under vinterhalvåret när avrinningen är stor.
19

Carrier på våren och Rap
– fungerar utmärkt och stärker odli
Nedbrukning av en glyfosatbehandlad fånggröda
med Carrier på våren inför sådd är ett
gångbart alternativ till höst- eller vårplöjning.
Miljön vinner på metoden och det gör
också lantbrukaren som får pengar över.
När och hur man bearbetar jorden har avgörande betydelse
för hur mycket kväve som läcker från åkern. Ju
tidigare och djupare man bearbetar jorden desto högre
utlakning av kväve. En fånggröda på fältet har också ett
stort inflytande på kväveutlakningen. Fånggrödan
minskar mängden kväve som förloras genom att
pumpa upp vatten och kväve i växtmassan och fungera
som ett biologiskt kvävefilter. Ju senare fånggrödan
bryts inför växtsäsongen desto lägre blir kväveutlakningen.
Rel. tal
120
100
80
Carrier 1 gång vår
Höstplöjt = 100
20
Carrier gott alternativ
I försöksserie R2-4123 har idén att bryta fånggrödan på
våren efter bland annat en körning med Carrier
jämförts med att höstplöja och harva på våren på
konventionellt sätt. Försöken var spridda på tre olika
lerjordar med 20, 30 och 40 procent lerhalt. Varje vår
sprutades fånggrödan ner ca 14 dagar före sådd. Den
fånggrödan var insådd året före och fick alltså växa
nästan ett år innan den bekämpades och myllades ner.
Resultaten visar att det går utmärkt att ersätta höstplöjningen
med en Carrier-körning. Skörden blev
densamma i de 12 försöken under fyra år.
Samma skörd i medeltal över åren
R2-4123
2001 2002 2003 2004
Lite upp och lite ner, men i medeltal över de fyra försöksåren 2001-2004 blev det samma skörd efter höstplöjt och
harvat två gånger som efter en överfart med en Carrier. Det avgörande är dock inte intäktssidan. I stället är det
lägre kostnader som gör att nettot blir bättre med Carrier.

idsådd efter fånggröda
ngsekonomin
Kalkyl för två etableringsmetoder – skörderesultat från försök R2-4123
Höstplöjt och harvat 2 gånger Carrier 1 gång
Intäkter per ha Intäkter per hektar
Kärna, 4990 kg à 1:- 4990:- Kärna, 5000 kg à 1:- 5000:-
Summa intäkter: 4990:- Summa intäkter: 5000:-
Etableringskostnader per ha Etableringskostnader per ha
Plöjning 730:- Carrier 200:-
Harvning 135:- Rapid-sådd 500:-
Harvning 135:-
Rapid-sådd 500:-
Summa etabl.kostnader: 1500:- Summa etabl.kostnader: 700:-
Kvar till övriga odlingskostnader Kvar till övriga odlingskostnader
och markränta: 3490:- och markränta: 4300:-
21
Slutsatser R2-4123
Försöksresultaten är tydliga. Över fyra år och på tre
olika jordarter blev det ingen skillnad i skörd mellan
det led som höstplöjdes och harvades två gånger på
våren jämfört med det som bara bearbetades en
gång med en Carrier på våren. Och detta trots att det
fanns en fånggröda som skulle brukas ner före sådd.
Visserligen hade den sprutats ner ett par veckor före
sådd, men likväl skulle den myllas ner så att sådden
kunde ske utan besvär.
Det är dock inte på intäktssidan som skillnaden betyder
något. Samma skörd som i höstplöjt led är gott
nog, men det är på kostnadssidan som Carrier-ledet
drar ifrån och vinner. Siffrorna i kalkylen ovan talar
för sig själva. Det blir styvt 800 kronor över per
hektar att betala samkostnader och jordränta med.
Det går åt mindre tid och mindre energi. Mätningar
visar att dieselförbrukningen sjunker med totalt
omkring 60 procent. Om man dessutom befinner
sig i ett område där det utgår miljöersättningar för
att begränsa kväveutlakningen blir kalkylen ännu
starkare. Då kan man få 400 kronor för att inte
bearbeta på hösten. Sammantaget pekar alltså
försöksserien på att det går fint att ersätta höstplöjning
med en Carrier-bearbetning på våren. Det
vinner både miljön och plånboken på.

Se upp med förfrukten vid
– dålig förfrukt och reducerad bear
Reducerad bearbetning till höstvete efter
dåliga förfrukter kan gå bra. Men skörderesterna
på markytan i kombination med
årsmånen kan också leda till platt fall och
stora skördeförluster. Med lite tur kan det bli
plus för reducerad bearbetning i kalkylen,
men marginalerna minskar och riskerna
ökar. Dålig förfrukt och reducerad bearbetning
är inget att rekommendera.
Reducerad bearbetning på hösten inför sådd av höstvete
är bra när förfrukten är oljeväxter. Det visar försöken
som du kan läsa om på sidan 8 - 9. I dessa försök
ökar skörden av höstvete när jorden inte plöjdes
jämfört med när den plöjdes. Det resultatet går igen
också i ett stort antal andra försöksserier. Oljeväxter
som förfrukt till höstvete har alltså inte bara det goda
med sig att skördnivån ökar, utan också att man kan
spara på jordbearbetningen.
Kalkylerad risk med dålig förfrukt
kg/ha R2-4125
8000
7000
6000
5000
4000
3000
2000
1000
0
År
Jord
Förfrukt
Höstplöjt
Carrier
2002
15 % ler
korn
Höstplöjt
Carrier
2002
45 % ler
havre
Höstplöjt
22
Carrier gott alternativ
Men när förfrukten är spannmål inför höstvetesådd är
inte valet av jordbearbetningsmetod lika självklart. Det
visar försöksserie R2-4125 där bland annat två Carrierbearbetningar
jämförs med höstplöjning inför sådd. I
det senare ledet med höstplöjning vältades som regel
ledet två gånger med en Crosskill-vält för att återpacka
och bereda en såbädd. Fyra försök har hittills skördats,
varav två på en lättlera med 15 procent lerhalt och två
på en styv lera med 45 procent lerhalt. Förfrukterna var
korn två gånger, havre en gång och höstvete en gång.
Resultaten visar att det kan gå bra att ersätta höstplöjning
med en Carrier-körning också till höstvete. Men
det fjärde försöket år 2004 visar att skörden kan rasa
när förfrukten är spannmål till höstvete och utvintringssvamparna
slår till. Då kan svampsmitta från
halmen ge svaga bestånd som sänker skörden
drastiskt.
2003
45 % ler
höstvete
2004
15 % ler
korn
2002-2004
medel
div.
I de första tre försöken gick det hyggligt att slopa plöjningen och ersätta med två Carrier-bearbetningar. I det fjärde
gick det inte alls. Där försvann en fjärdedel av skörden. Det visar än mer på vikten av goda förfrukter vid reducerad
bearbetning.
Carrier
Höstplöjt
Carrier
Höstplöjt
Carrier

höstsådd
betning hör inte ihop
Kalkyl för två etableringsmetoder – skörderesultat från försök R2-4125
Höstplöjt och vältat 2 gånger Carrier 2 gånger
Intäkter per ha Intäkter per hektar
Kärna, 6060 kg à 1:- 6060:- Kärna, 5650 kg à 1:- 5650:-
Summa intäkter: 6060:- Summa intäkter: 5650:-
Etableringskostnader per ha Etableringskostnader per ha
Plöjning 730:- Carrier 200:-
Vältning 170:- Carrier 200:-
Vältning 170:- Rapid-sådd 500:-
Rapid-sådd 500:-
Summa etabl.kostnader: 1570:- Summa etabl.kostnader: 900:-
Kvar till övriga odlingskostnader Kvar till övriga odlingskostnader
och markränta: 4490:- och markränta: 4750:-
23
Slutsatser R2-4125
Också resultaten av serie R2-4125 med grund bearbetning
till höstsäd talar sitt tydliga språk. Det kan gå
bra att köra reducerad bearbetning till höstvete
också efter dåliga förfrukter, men det är ett risktagande
och en chansning. De tre första försöken visar
på 1 - 3 procents lägre skörd, men i det fjärde försöket
försvann 25 procent av skörden. Det är alldeles för
mycket för att man ska våga spela rysk roulette med
gårdens skördar och intäkter.
Det kan tyckas märkligt att det inte är höstvete efter
höstvete som drabbades av skördebakslaget.
Försöket med höstvete efter höstvete skördades
2003 och lades alltså ut den torra hösten 2002 då det
knappt gick att plöja och ännu mindre att etablera
höstvete i plogtiltorna. Då hade bearbetningen med
Carrier trumf på hand. Det var inte fallet i försöket
2004 där Carrier-ledet drabbades av utvintringssvampar
från skörderesterna av korn på markytan.
Plantantalet sjönk rejält och konsekvensen blev att
skörden krympte med en fjärdedel.
Trots detta bakslag år 2004 visar den enkla kalkylen
att nettot blir ett par hundralappar bättre per hektar
sett över de fyra försöken. Det kan alltså gå att köra
reducerad bearbetning också med dålig växtföljd om
man har tur. Men marginalerna krymper och riskerna
ökar. Det blir en balansgång på slak lina och det är
inget att rekommendera.

Vägledning för reducerad
– tidsåtgången minskar och täcknin
Vassa knivar i hacken, snabb bearbetning
efter tröskan, uppmärksamhet på spillsäd
och känsla för när jorden reder sig. Fredrik
Andersson, växtodlingsrådgivare på Växt-
Råd i Eskilstuna, lär ut grundreceptet för en
lyckad reducerad bearbetning.
I början av 80-talet hade en del lantbrukare i
Mälarområdet problem att få ett bra plöjningsresultat
under blöta höstar och på fält som stubbearbetats före
plöjningen. Vissa lät då bli att utföra den avslutande
plöjningen och lät de stubbearbetade fälten ligga till
våren. Vårgrödans etablering och skörd blev förvånansvärt
bra och man insåg att det fanns alternativ till
plogen. Samma sak gällde inför höstvetesådden.
Plogen åstadkom stora lerklumpar som sedan torkade
ifrån lantbrukaren. Med kultivatorn kunde man undvika
att skapa oregerliga jordkokor.
Fördubblad kapacitet
En annan pådrivande faktor var den oregelbundna fältformen.
En övergång från plog till kultivator medförde
en avsevärd tidsvinst. Fältformen påverkar avverkningen.
På ett rektangulärt fält är plöjningen effektiv, men
har fältet oregelbundna kanter så tappar plogen snabbt
i kapacitet, medan den behålls hos kultivatorn. Under
hösten är tid en ständig bristvara och resultatet blir
ofta att man tvingas utföra bearbetning under förhållanden
som inte är optimala. I tabellen jämförs tidsåtgången
för traditionell etablering av höstvete mot den
för en reducerad variant.
Halverad tidsåtgång utan plog – höstvetesådd
Traditionell Hektarkostnad Tidsåtgång
Plöjning 736 1,1
Krossvältning 133 0,3
Harvning 2 ggr 308 0,4
Sådd 212 0,5
Summa 1389 2,3
Plöjningsfritt
Kultivering 2 ggr 514 0,6
Skivbillsådd 385 0,5
Summa 899 1,1
Exempel för gård på 150 - 200 ha. Tidsåtgången kan
halveras med bibehållet resultat. Dubbel areal kan
höstbrukas, men det kräver planering.
24
Knivarna i hacken är A och O för ett lyckat resultat.
Halmen måste hackas väl. En gammal tröska kan göra
ett mycket bra jobb, bara knivarna är vassa.
Nya knivar är nyckeln
Den plogfria odlingen börjar redan i tröskögonblicket.
Halmen måste hackas och spridas väl för att nedbrytning
och inblandning i jord ska gå snabbt. På breda
tröskor krävs bosspridare för att inte få tjocka strängar
av spillsäd. För att prova på plogfri odling krävs ofta
bara en enda investering – nya knivar till hacken.
Stubben ska inte vara längre än 10 cm. Det åstadkoms
lättast med tröskan eftersom en särskild stubbputsning
riskerar att fördröja första bearbetningen som
helst ska göras inom ett dygn efter skörd. Då finns fukt
kvar i jorden så att nedbrytning av halm kan starta och
spillsäd gro. Särskilt viktigt är detta om du tänkt etablera
en höstgröda.

jordbearbetning
gsbidragen ökar
Spillsäden är det svåraste problemet att hantera vid plogfri odling. Här har spillhavren orsakat angrepp av utvintringssvampar.
Med en omedelbar jordbearbetning efter tröskan minskar man problemen.
Spillsäd stötesten
När jorden sedan har legat någon eller några veckor
har halmen blivit ”mör” och spillsäden grott. Då är det
dags att bearbeta jorden igen. Efter denna andra gång
ska jorden vara helt genombearbetad. Om man har stor
uppkomst av spillsäd eller gräsogräs efter första
körningen ska man inte tveka att bekämpa med glyfosat
före andra körningen. Spillsäd uppfattas av erfarna
odlare som den plogfria odlingens största problem. I
höstsäd konkurrerar spillsåden med höstvetet och
ökar risken för angrepp av snömögel och stråknäckare.
I vårsäd orsakar spillsäden problem i utsädesodlingar.
Även på våren löses problemet enklast med 1,5 l glyfosat
före sådd.
Tänk harvning
Efter andra körningen ska jorden ligga så slät att den
kan höstsås. För att klara detta krävs för kultivatorer
att man har ett väl fungerande, enkelt och driftsäkert
efterredskap. Det gäller för övrigt alla redskap som
används vid minimerad bearbetning. Maskinerna ska
fungera klanderfritt när förhållandena är optimala.
Vid all plogfri odling gäller det att jorden reder sig när
man jordbearbetar – tänk harvning! Man har små
möjligheter att reparera strukturskador som man orsakat
under blöta förhållanden.
25

”För att prova på plogfri odling krävs ofta bara
en enda investering – nya knivar till hacken.”
Surhålen försvinner
Min erfarenhet är att fält som odlats plogfritt några år
förändras till sin karaktär:
• mullhalten i ytan ökar – skorprisken minskar
• daggmaskarna blir fler
• vattenhushållningen förbättras – bra ytstruktur ger
avdunstningsskydd
• surhålen försvinner – om dräneringen fungerar!!
• fälten blir mycket jämna – bryter aldrig upp slutfåror
• jämnare upptorkning – ytvatten samlas inte i sänkor
Men ofta ser höstgrödor efter reducerad jordbearbetning
initialt sämre ut jämfört med traditionellt etablerade.
Orsaken är oftast att växtrester ”stör” synintrycket.
När man sysslar med reducerad bearbetning måste
man dock sätta sig in i fröets situation. Ett frö vill ha
rätt temperatur, vatten och gasutbyte. Dessa parametrar
måste uppfyllas och då spelar det ingen roll hur det
ser ut på fältet i övrigt.
Inga ogräsvarningar
En del upplever att problemen med ogräs ökar när man
odlar plogfritt. Det som händer är att ogräsen ökar
väldigt snabbt när de väl finns där. Den grunda bearbetningen
gör att ogräsfrön och kvickrotsutlöpare inte
späds ut i hela matjordslagret utan kan snabbt etablera
sig igen. Men det gör också att man bekämpar en större
del av ogräsen när en bekämpning sätts in. Man får alltså
färre varningssignaler och måste därför bevaka sina
fält noggrant.
Fröet syn på saken är det som avgör resultatet. Det
behöver vatten, värme och syre för att gro och växa.
Fröet behöver inte svart jord fri från skörderester. Man
måste ställa om mentalt för att förstå den reducerade
bearbetningen.
26

Kostnader lite högre
VäxtRådgruppen utför varje år en driftekonomisk
analys av växtodlingföretag i Mälardalen. Av de 55
gårdarna i 2002 års analys bearbetade ungefär en fjärdedel
jorden i huvudsak plöjningsfritt. I diagrammet
jämförs kostnaderna för växtskydd och övriga kostnader
mellan plogfria odlare och gruppen som helhet.
Under övriga kostnader finns bl a kostnader för kvickrotsbekämpning
och flyghavre. Man kan konstatera att
de plogfria gårdarna har marginellt högre kostnader för
växtskydd, på nivån 20 - 30 kronor per hektar. Genom
en aktiv bevakning av sina fält har man alltså undvikit
att falla i ogräsfällan.
Bättre täckningsbidrag
Ser man på täckningsbidragen så har de plogfria
gårdarna ändå ett TB 1 som är nästan en hundralapp
högre per hektar jämfört med medelgården i gruppen.
En del ser minimerad bearbetning som ett sätt att
trots lägre skörd kunna bibehålla eller förbättra lönsamheten.
Den samlade erfarenheten och VäxtRådgruppens
uppfattning är att minimerad bearbetning
ska användas så att skörden bibehålls eller förbättras,
men odlas till en lägre kostnad. På så vis kan vi optimera
lönsamheten i växtodlingen.
kr/ha Växtskyddskostnad för gårdar i VäxtRådgruppens driftekonomiska analys
250
200
150
100
50
0
Medelgården
Medel plöjningsfritt
Kostnader något högre
Växtskydd Övriga kostnader
27
Var rädd om fukten även till höstsådd. En vält efter kultivatorn
hade i det här fallet krossat kokorna medan det
fortfarande gick. Notera uppkomsten där såbädden var
bättre.
På de plogfria gårdarna i rådgivningsgruppen låg kostnaderna för växtskydd 20 - 30 kronor över medeltalet för
gruppen år 2002. Det är inga stora skillnader med andra ord. Täckningsbidragen låg däremot nästan en 100-lapp
upp på de plogfria gårdarna jämfört med gruppens medelgård.
Medelgården
Medel plöjningsfritt

På Floagård utanför Falkenberg i Halland är
det försiktigt intresse för den reducerade
bearbetningen som vägleder bröderna Pelle
och Johan Johansson.
Alla förändringar sker med sans och måtta och lättjorden
vårplöjs fortfarande. Men efterhand så provar
bröderna nya angreppssätt i jordbearbetningen, lyssnar
på andra, söker kunskap och diskuterar med varandra.
Andra i raden
Redan 2002 köpte de sin första Carrier. Nummer två
ankom maskinhallen i vintras eftersom bröderna
Johansson ville ta del av den tekniska utvecklingen på
maskinen.
– Vi ville ha den täta packarvälten med stålringar,
förklarar Johan Johansson.
Under åren som gått har de provat det mesta som går
att göra med en Carrier. De har kört höst och vår, bearbetat
stubb och jämnat plogtiltor. Hittills har de inte
Floagård
– provar sig framåt
Höstrapsen utvintrade, men en enda körning med
gårdens Carrier räckte för att så havre i det bruket,
berättar Johan (t v) och Pelle Johansson på Floagård i
Halland.
28
stött på några begränsningar förutom att de tycker att
Carrier-maskinen ibland är lite väl tung. Kilon som
dock kommer väl till pass på deras styva jordar. Just de
styva lerorna har de beslutat sig för att helt sluta plöja.
Mental omställning
– Vi ser tydliga fördelarna med den reducerade bearbetningen
där, menar Pelle Johansson.
Sedan lägger han ut gårdens filosofi.
– Vi är uppvuxna med idealet att jorden ska vara svart,
så det handlar om en mental omställning att acceptera
halmresterna på markytan. Men dagens såmaskiner
behöver inte svart jord och ett bruk som är fint som
snus. Därför fungerar reducerad bearbetning här.
Carrier-maskinen går 50 timmar per år på Floagård.
Men det är bara halva tiden. Kapaciteten räcker för att
den ska gå 50 timmar till på granngårdar. Också grannarna
är nöjda med arbetsresultatet på sina fält, men
att skaffa egna maskiner är inte aktuellt för dem.
Samarbetet och uthyrningen hjälper till att hålla kapitalkostnaderna
nere och gör alla till vinnare.
Daggmask åter
Just nu råder turbulens i växtföljden på Floagård.
Rödklövern åkte ut som frögröda i år, men insådd av
både vitklöver och ängssvingel har trätt in som ersätttare.
– Förr hade vi ju vall men nu är mjölkkorna borta, så det
är bra med gräs- och klöverfrö som ersättare i växtföljden,
säger Johan Johansson.
Hur de ska bryta ängssvingelvallen efter två år är ännu
ett oskrivet kapitel, men räknar med att deras Carrier
ska komma till pass också här innan de höstsår raps
eller vete. För tankarna är inne på reducerade banor.
– Det blir åtminstone inte sämre resultat och daggmaskarna
kommer tillbaka, sammanfattar Pelle
Johansson.
Floagårds grödor 2005:
Höstvete: 38 ha
Vårvete: 20 ha
Vårkorn: 15 ha
Havre: 30 ha
Vårraps: 17 ha
Träda & skyddszoner: 14 ha
Ins. ängssvingel i havre: 16 ha
Ins. vitklöver i vårvete: 7 ha

Ängssvingeln såddes in i havren våren 2005. Den får ligga i två år och vårdar därmed jorden.
29

– kör gyllene medelväg
På Gårdstånga och Christinetorp nordost om
Lund är det jordens lerhalt som styr jordbearbetningen.
Med offensiva vårstrategier
testar man gränserna med sin Carrier.
Gårdstånga norr om Lund drivs tillsammans med
granngården Christinetorp. Allt som allt omfattar
gårdarna med alla arrenden drygt 1600 hektar åker. Den
arealen kräver genomtänkt planläggning när tiden är
knapp på hösten.
Mats Persson är driftledare på Gårdstånga och
Christinetorp nordost om Lund i Skåne. Rödsvingeln på
fotot utgör bara en dryg procent av arealen för tillsammans
har gårdarna över 1600 hektar.
Lerhalten avgör
– Vi delar in våra jordar efter lerhalten. De som ligger
under 15 - 20 procent i lerhalt plöjer vi, medan vi testar
andra metoder på de styvare jordarna. Vi kör en gyllene
medelväg, förklarar Mats Persson som är driftledare
på gårdarna.
I begreppet andra metoder innefattar han olika varianter
på reducerad bearbetning. Han har provat riktigt
grund Carrier-bearbetning, men sätter in en djupare
bearbetning med kultivator efter behovet av luckring.
Gårdstånga
30
Testar gränser
Men också på plöjet kör man Carrier.
Sockerbetsarealen vårplöjs och tiltorna jämnas samtidigt
med en tung tiltpackare med 800 mm ringar. Efter
den körde man våren 2005 för andra året i rad ut med
Carrier så djupt som tallrikarna tillät.
– Vi såbäddsbereder och återpackar i samma överfart,
berättar Mats Persson.
Personligen var han lite avvaktande till idén.
– Jag trodde att det skulle bli alltför packat, erkänner
han.
Vikten i en Carrier har han nämligen respekt för.
– Man kan döda en lerjord med en Carrier om man inte
passar sig och jorden är för fuktig.
Men de innovativa killar som arbetar på gården pressade
vänligt men bestämt Mats Persson framför sig för
att testa gränserna. Och resultatet blev lyckat.
– De vårplöjda sockerbetorna blev bra förra året och
hittills ser det bra ut även i år, säger han.
Fin avverkning
Just genom att prova sig fram till nya erfarenheter lär
man sig på Gårdstånga och Christinetorp att trimma in
sin Carrier med tiden.
– Från början var Carrier för mig ett uttalat redskap för
hösten som skulle gå efter tröskan, medger Mats
Persson.
Nu tjänstgör den alltså en större del av året. Men fortfarande
tuggar den sig över massor av hektar på
höstarna för att stubba ner halm. Med en arbetsbredd
på 8 meter kör de över 65 - 70 hektar på en normal
arbetsdag på hösten. Samägd tillsammans med tre
andra gårdar gick deras Carrier nästan 1100 hektar
förra året.
– Avverkningen är fin, ler Mats Persson.
Gårdstångas och Christinetorps grödor
2005:
Höstvete: 437 ha
Vårvete: 113 ha
Höstråg: 129 ha
Konservärt: 52 ha
Höstraps: 216 ha
Åkerböna: 137 ha
Oljelin: 74 ha
Rödsvingel: 19 ha
Sockerbetor: 281 ha
Potatis: 56 ha
Uttagen areal: 88 ha

Till sockerbetorna vårplöjdes med tung tiltpackare. Sedan följde en överfart med Carrier för att återpacka och såbäddsbereda
före sådd
31

Skammelstorp
– slipper stenplockningen
På Skammelstorp norr om Kalmar är tröttsam
stenplockning ett minne blott. Utan plöjningen
kommer ingen sten upp och arbetet
effektiviseras.
Bröderna Stefan och Birger Iwarsson driver tillsammans
med sina söner Håkan och Anders Skammelstorp
norr om Kalmar. Företaget står på tre ben – ett i växtodling
på 225 hektar, ett i grisproduktion med 1200
årssvin och så ett tredje i 325 hektar skog.
Stefan (t v) och Håkan Iwarsson gillar att de slipper
plocka sten på fält där de ställer plogen och kör reducerad
bearbetning med sin Carrier.
Tycke uppstod
Mitt i vårbruket 2004 anlände en demo-Carrier till
gården och tycke uppstod direkt. Det som var mest tilltalande
var att man slapp plocka sten som fallet var där
man vårplöjde. Ett normalt vårbruk har annars en man
att göra i två dagar med stenplockning där det är plöjt
höst eller vår. För på Skammelstrop är det gott om sten.
– Jo, här finns en och annan, men Carrier-maskinen
bankar ner dem, skrattar Håkan Iwarsson.
32
Dåliga remsor
Mindre stenplockning är den positiva effekten med att
köra reducerad bearbetning på Skammelstorp. Den
negativa effekten våren 2005 är att vårkornet på ett av
fälten är stripigt och har dålig uppkomst i strängar
efter tröska och halmpressning. Hösten 2004 bärgades
halmen efter höstvete, men i strängarna ligger alltid lite
halm, agnar och boss kvar. Fånggrödan på fältet tillsammans
med ersättning för vårbearbetning gjorde att
man inte rörde fältet förrän våren 2005. Då bearbetades
fältet två gånger med gårdens 5 m Carrier. Som helhet
är uppkomsten god med perfekt uppkomst där halmen
har bearbetats in. Men i remsor efter halmsträngarna
är etableringen dålig, för där blev inte halmen tillräckligt
inbrukad. Av detta har man lärt sig att strategin för
hur skörderesterna ska behandlas är A och O. Nu står
två investeringar på lut hos kvartetten Iwarsson.
Titta och tänka
Den första är redan beställd. Det är en halmharv längst
fram på Carrier som jämnar och fördelar halmen i
strängar och högar. Den andra investeringen finns bara
på önskelistan ännu. Det är en bosspridare till 20fotströskan
som ska lägga grunden för jämn fördelning.
På så sätt räknar man med att slippa randiga fält i fortsättningen.
Men av randigheten har man lärt sig något
nyttigt.
– Man måste vara skärpt på detta med halm och skörderester.
Man kan inte bara busa på. Det gäller att titta
och tänka och lägga ihop pusselbitarna, sammanfattar
Stefan Iwarsson.
Skammelstorps grödor 2005:
Höstvete: 75 ha
Rågvete: 30 ha
Höstkorn: 14 ha
Höstraps: 28 ha
Vårkorn: 39 ha
Havre: 12 ha
Oljelin: 7 ha
Uttagen areal: 20 ha

I halmsträngarna efter tröska och halmpress blev inte halmen tillräckligt inarbetad i jorden och uppkomsten blev
sämre. Skörderestbehandling blev en minnesbeta för Skammelstorp 2005.
Också i oljelinet sår Skammelstorp in engelskt rajgräs som fånggröda. Linet pressas hemma på gården och oljan säljs
till färghandlare runtom i Småland.
33

Carrier är lika fantastisk
Plöjningsfritt eller plöjt?
Många lantbrukare plöjer mindre och mindre för att
spara kostnader och tid. Denna effektivisering är ett
strategiskt val för att öka konkurrenskraften. Carrier
är ett fantastiskt verktyg i denna kostnadsjakt. Vare sig
du plöjer eller inte så är Carrier alltid rätt. I plogtiltan
gör de aggressiva tallrikarna ett imponerande jobb tillsammans
med den tunga stålrullen som avslutar arbetet.
På stubben, som kanske är Carriers vanligaste arbetsuppgift,
skapar den grunda, snabba och intensiva
bearbetningen en falsk såbädd i första överfarten, där
arvsäd snabbt gror och halmnedbrytningen accelererar.
Denna bearbetning bör ske snarast efter skörd för
maximal effekt. Nästkommande bearbetning sker efter
några veckor, strax före sådd. Carrier är ett effektivt
och mångsidigt verktyg i kostnadsjakten.
34

i plöjet som på stubben
35

ha/tim
7
Carrier 5 meter hk
6
5
4
3
2
1
0
Kapaciteten bestäms av hästkrafterna
8 km/h 12 km/h
Nyckeltal för maskinkostnader
16 km/h
A = Högutnyttjande grad Effektbehov Körhastighet Kapacitet Arealkostnad Bränsleförbr.
B = Lågutnyttjande grad
A B
Stillastående tömning kW Hk km/h ha/tim kr/ha hög kr/ha låg l/ha
9 m (30 fot)
Flygande tömning
310 420 5 2.5 - 2.6 850 1000 23
9 m (30 fot)
Fältputsare
310 420 5 2,6 - 2,8 740 960 20
6 m bogserad rotorklippare
Stubbearbetning kultivator
140 190 9 4.0 - 4.3 170 195 8
6 m bogserad 140 190 9 4,0 - 4,2 215 255 7
TopDown 4 m 160 220 9 2,6 - 2,7 345 405 12
TopDown 7 m
Stubbearbetning tallrik
280 380 9 4,6 - 4,8 285 335 12
5,4 m 110 150 7 2,9 - 3,0 240 285 8
Carrier 3m buren 90 120 11 2,5 - 2,7 175 240 9
Carrier 4m buren 110 150 11 3,1 - 3,4 180 220 9
Carrier 5 m bogserad 130 170 11 3,9 - 4,2 170 205 9
Carrier 6,5 m bogserad 170 230 11 4,9 - 5,3 160 195 9
Carrier 8,2 m bogserad
Plöjning (16 tum)
200 270 11 5,9 - 6,4 155 190 9
4-sk buren växelplog 80 110 7 0,8 - 0,9 580 720 20
6-sk bogserad växelplog
Harvning
120 160 7 1,1 - 1,3 560 745 20
7 m bogserad
Sådd (200 kg/ha)
90 120 9 5,1 - 5,4 120 135 5
Bogserad 6 m kombi 120 160 9 3,1 - 3,3 340 415 7
Rapid 3 m kombi 90 120 10 1,7 - 1,8 460 555 11
Rapid 4 m kombi 100 140 10 2,0 - 2,2 420 520 11
Rapid 6 m kombi
Vältning
165 230 10 3,3 - 3,5 395 480 11
Crosskill 6,5 m 80 110 8 3,6 - 3,8 150 170 5
590 21 VÄDERSTAD
Tel. 0142 820 00 • Fax 0142 820 10
www.vaderstad.com
220
190
160
130