Det föreställda folkbiblioteket: En diskursanalytisk ... - Bibliotek25

I en senare artikel från 19 april, reagerar Nyström mot att den här bilden
illustrerat hans inlägg. Han skriver att beslutet att ta med bilden togs av Aftonbladets
kulturredaktion, och menar att bildvalet fått artikeln att framstå
som bokfientlig. Nyströms artikel från den 19 april pryds med en bild på en
skål med räkor. Bildtexten lyder: ”Bernhard Nyström vill varken utrota
böcker eller räkor, försäkrar han i sitt svar till ”bokfanatikerna”. Illustration i
enlighet med artikelförfattarens begäran” (Nyström, B., 19 april, 1983:32). Av
formuleringen att döma är texten skriven av någon annan än Nyström, med
allra största sannolikhet Curman eller någon annan representant för Aftonbladets
kulturredaktion.
Denna korta text tar till synes återigen udden av Nyströms synpunkter,
framförallt genom att använda och lyfta fram ordet ”bokfanatiker”. Utsagan
skapar intrycket av att Nyström betraktar företrädare för den bokliga diskursen
som fanatiska, vilket kan förmodas späda på den antagonism som tidigare
visat sig i debatten. En anledning till ordvalet kan därför vara att författaren
till bildtexten vill antyda att Nyström är en bokhatare. Om företrädare för
den informationsförmedlande diskursen definieras som sådan skulle det sannolikt
bidra till att minska diskursens inflytande i debatten. I bildtexten sägs
att Nyström försäkrar att han inte vill utrota böcker, men det blir föga övertygande
då meningen avslutas med ”försäkrar han i sitt svar till bokfanatikerna”.
Valet av ordet ”försäkrar” implicerar att Nyström försöker övertyga
läsare om uppriktigheten i utsagan, vilket i sin tur antyder att han istället
försöker förleda dessa. 29
Exemplet visar vilka möjligheter att påverka den offentliga bilden av
folkbibliotek, som företrädesvis författare och andra kulturdebattörer har.
Biblioteksföreträdarnas inflytande framstår som mer begränsade även om
dessa vid ett par tillfällen argumenterar mot författarnas bild. Bibliotekarie
Lars G. Andersson skriver:
76
Många missförstånd florerar när man diskuterar folkbiblioteken. Författare av
skönlitteratur tycks tro att folkbibliotekens huvudsakliga uppgift är att främja
den svenska skönlitteraturen. [---] Skönlitteraturen har aldrig varit huvudsaken
för folkbiblioteken – även om den varit ett viktigt inslag i deras verksamhet.
Viktigast har varit, och skall vara, att sprida kunskaper och ge information.
Folkbiblioteken är ett viktigt led i demokratiseringsprocessen
(1983:7, Andersson, L.G. 6 april, AB).
Tolkningsföreträdet tas dock alltmer över av den bokliga diskursens dominerande
subjektposition, vilken i huvudsak innehas av biblioteksexterna aktörer.
I återstoden av debatten motarbetas alternativa tolkningsmöjligheter
29 En parallell till det är att i exempelvis nyhetsrapportering skriva att en person hävdar något.
Detta lämnar tolkningsutrymme för att personen kanske ljuger. van Dijk kallar detta för ”implication”
vilket är en process där information som hämtats från ”previous knowledge and
beliefs is combined with information actually expressed in the text” (1991, s. 181).