You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
C H A L M E R S K Å R T I D N I N G<br />
N R . 1 J A N U A R I 2 0 1 0<br />
T O F S E N<br />
24 länder<br />
PÅ CYKEL<br />
Chili väcker starka<br />
KÄNSLOR<br />
Ska vi flytta ihop<br />
ÄLSKLING?<br />
T E M A : K Ä R L E K T E K N I K K R Ö N I K A R E S O R N O V E L L K O R S O R D
02<br />
DETTANUMMER<br />
s 17<br />
TEMA:<br />
KÄRLEK<br />
PÅ OMSLAGET<br />
s 21<br />
Fredrik Lövhall och Sarah Johansson<br />
har varit tillsammans i drygt<br />
tre år. De älskar varandra mer än<br />
allt annat och försöker att aldrig<br />
ta varandra för givna. De är både<br />
varandras klippa och tröst och deras<br />
favoritsysselsättning är att mysa i<br />
soffan. Fredrik går första året på<br />
Kemiteknik. Innan dess läste han<br />
tekniskt basår. Han spelar viola och<br />
har deltagit i många konserter, bland<br />
annat i Göteborgs konserthus. Innan<br />
universitetsstudierna jobbade han<br />
s 18<br />
s 11<br />
s 9<br />
<strong>som</strong> konsert- och festivalarrangör.<br />
Det var så han träffade Sarah <strong>som</strong><br />
går naturvetenskapligt basår på GU.<br />
På grund av Fredrik har hon blivit<br />
biten av Chalmerslivet och tänker<br />
därför söka in nästa år. Hon sjunger,<br />
fast numera mest i duschen. Förr jobbade<br />
hon <strong>som</strong> dekoratör och blev i och<br />
med det anställd av Fredrik till ett<br />
halloweendisco. Sedan var karusellen<br />
igång, och den har inte stannat sedan<br />
dess...<br />
3 Ledare<br />
5 Rektor och kårordförande<br />
6 Högskolans sida<br />
7 Låt stå<br />
8 Kårnytt<br />
EDIT-programmen görs om<br />
9 Kårnytt<br />
CHARMa företagen med ditt<br />
intresse<br />
10 Alumnintervju<br />
Lotta jobbar med miljö på Semcon<br />
11 Paragrafrytteri i sovrummet<br />
Att tänka på <strong>som</strong> sambo<br />
12 Vin, kvinnor & reaktorfysik<br />
14 En stark flamma<br />
Eller pyrande glöd<br />
16 Vad är kärlek?<br />
Studenter svarar<br />
17 Kan man påverka attraktion?<br />
18 Eldig och het<br />
Chili väcker starka känslor<br />
20 Familjeliv + studier = sant<br />
Adam pluggar och är pappa<br />
21 Hitta tigern i dig<br />
Kinesiskt nyår<br />
22 Resereportage<br />
23 000 km, 24 länder, 371 dagar på<br />
cykel<br />
24 Sportsidan<br />
Är du en svensk klassiker<br />
26 En saga om kärlek<br />
28 Böcker, musik och film<br />
29 Teknik: historia<br />
Makalösa Mac-apärer<br />
30 Teknik: prylar<br />
Kärlek & passion<br />
31 Teknik: experiment<br />
Ballonger på ett rör<br />
32 Krönika<br />
Var är regelboken<br />
33 Knep och knåp<br />
34 English Section<br />
Famous Gay People<br />
FOTO: FREDRIK NYSTEDT
ROSA<br />
GLASÖGON PÅ<br />
FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Objektivitet – det är någonting vackert och eftersträvansvärt<br />
<strong>som</strong> borde beundras på en piedestal någonstans. Det förstår man<br />
snart <strong>som</strong> ingenjörs student. Vi lär oss att kritiskt källgranska,<br />
väga in varje möjlig faktasnutt och sedan ändå reservera oss för<br />
att våra mätdata kanske inte är tillräckligt exakta. Men objektivitet<br />
är svårt och även när vi tycker att vi har varit riktigt noggranna<br />
händer det att labbrapporten kommer tillbaka full med<br />
röda krumelurer.<br />
Försöker vi applicera samma tankesätt på andra delar av våra liv<br />
är det inte längre bara besvärligt, det blir omöjligt. Aldrig är det<br />
så svårt att vara objektiv <strong>som</strong> när fjärilarna trängs i magen – att<br />
vara förälskad är <strong>som</strong> att se världen genom både rosa glasögon<br />
och linser. Vad är det egentligen <strong>som</strong> händer med oss någor lunda<br />
rationellt tänkande människor? En liten del av förklaringen<br />
finner du på sidan 17 – där får du veta mer om varför förälskade<br />
människor beter sig så konstigt. En annan del kan du läsa på sidan<br />
14, där det handlar om skillnaden mellan kärlek och attraktion.<br />
Dessutom har vi samlat lite mer vardagliga tips, <strong>som</strong> vad du<br />
bör tänka på när du är sambo (sidan 11) och hur du kan göra din<br />
student mat hetare och mer intressant med hjälp av chili (sidan<br />
18).<br />
Hela svaret på vad kärlek är lär du knappast hitta i detta <strong>Tofsen</strong>nummer,<br />
men förhoppningsvis bjuder det på några aha-upplevelser<br />
och ett och annat igenkännande skratt.<br />
Isabella Flodström, chefredaktör<br />
Redaktion:<br />
LEDARSIDAN<br />
Isabella Flodström<br />
chefredaktör och ansvarig utgivare<br />
chefred@tofsen.chs.chalmers.se<br />
Tel. 031–772 39 23, 070–772 22 79<br />
Oscar Johansson<br />
annonssamordnare<br />
annons@tofsen.chs.chalmers.se<br />
Tel. 031–772 39 24, 070–202 36 67<br />
Katerina Schwetz, redaktör<br />
Ivar Torstensson, bild- och pysselredaktör<br />
Robert Svensson, text, foto<br />
Fredrik Elofsson, text, foto<br />
Linda Barna, text<br />
Johan Hjörne, text<br />
Guillaume Jourdain, text<br />
Simon Krona, text<br />
Fredrik Nystedt, foto<br />
Marie Podloucky, foto<br />
Ingrid Fritzell, illustration<br />
Julia Mogensen, illustration<br />
Layout:<br />
Isabella Flodström<br />
Madeleine Axelsson<br />
Ingrid Fritzell<br />
Omslagsbild:<br />
Fredrik Nystedt<br />
Make-up: Frida Plato<br />
Tack till: Bio Draken<br />
Medverkande i detta nummer:<br />
Per-Olof Nilsson<br />
Raimo Orava<br />
Imre Pázsit<br />
Maria Pázsit<br />
Anne Podloucky<br />
<strong>Tofsen</strong> magasin<br />
Teknologgården 2<br />
412 58 Göteborg<br />
www.tofsen.se<br />
Tryck:<br />
Billes Tryckeri AB<br />
Vill du skriva en insändare? Skicka den till<br />
chefred@tofsen.chs.chalmers.se. Vi förbehåller<br />
oss rätten att korta för långt material.<br />
<strong>Tofsen</strong> är Chalmers studentkårs medlemstidning<br />
med en upplaga på 3 500 ex. Tidningen<br />
ges ut sex gånger per år och finansieras<br />
helt av annonsintäkter.<br />
Redaktionen ansvarar inte för obeställt<br />
material. Insänt material antas vara avsett<br />
för publicering om inget annat anges. Allt<br />
material lagras elektroniskt och kan göras<br />
tillgängligt på internet och i databaser om<br />
inte förbehåll mot detta görs av skribenten/<br />
fotografen. Eftertryck utan redaktionens<br />
skriftliga tillstånd är inte tillåtet.<br />
03
Raising your game at every opportunity.<br />
Raising your game at every opportunity.<br />
Just another day at at the office for a high performer.<br />
Just another day at the office for a high performer.<br />
Choose<br />
Choose<br />
Accenture<br />
Accenture<br />
for<br />
for<br />
a technology<br />
a technology<br />
consulting<br />
consulting<br />
career<br />
career<br />
where<br />
where<br />
you<br />
you<br />
can<br />
can<br />
make<br />
make<br />
a<br />
difference every<br />
every<br />
day.<br />
day.<br />
A place<br />
place<br />
where<br />
where<br />
you<br />
you<br />
can<br />
can<br />
work<br />
work<br />
Choose with<br />
with<br />
the<br />
the<br />
Accenture brightest<br />
brightest<br />
people<br />
people<br />
for a technology in<br />
in<br />
business<br />
business<br />
consulting and<br />
and<br />
technology<br />
technology<br />
career to<br />
to<br />
where identify<br />
identify<br />
you new<br />
new<br />
can make opportunities<br />
opportunities and<br />
a difference and<br />
solve<br />
solve<br />
the<br />
every the<br />
toughest<br />
day. toughest<br />
IT<br />
A place where IT<br />
challenges<br />
challenges<br />
faced<br />
you can faced work<br />
by our our clients. The best place to expand your skills and progress your career fast. And the only place where you can leverage<br />
with by our the our brightest clients. The people best in place business to expand and technology your skills to and identify progress new your opportunities career fast. and And solve the only the toughest place where IT challenges you can leverage faced<br />
our unrivalled experience and ground-breaking research, while helping our global clients achieve high performance. If this is<br />
by our our unrivalled our clients. experience The best and place ground-breaking to expand your research, skills and while progress helping your career our global fast. clients And the achieve only place high where performance. you can leverage If this is<br />
your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.<br />
our your unrivalled idea of a typical experience working and day, ground-breaking then Accenture research, is the place while to helping be. our global clients achieve high performance. If this is<br />
your idea of a typical working day, then Accenture is the place to be.<br />
Consulting opportunities for IT & Technology graduates<br />
Consulting opportunities for IT & Technology graduates<br />
Consulting opportunities for IT & Technology graduates<br />
Accenture is looking for talented and<br />
Accenture analytical is graduates looking for who talented want to and jump-<br />
Accenture analytical start their graduates is looking career. At who for Accenture talented want to you jump- and will<br />
analytical start work their with graduates career. the best At Accenture who people want to you to solve jump- will the<br />
start work toughest their with career. the challenges best At people Accenture and do to solve what you will hasn’t the<br />
work toughest been with done challenges the before. best people and do to what solve hasn’t the<br />
toughest been done challenges before. and do what hasn’t<br />
been done before.<br />
Visit accenture.se/apply<br />
Visit accenture.se/apply<br />
Visit accenture.se/apply<br />
What do you want to do?<br />
Our outstanding experience and resources<br />
Our will outstanding give you unmatched experience opportunities and resources to move<br />
Our will your give outstanding career you unmatched to the experience highest opportunities level. and Accenture resources to move has<br />
will your been give career named you to unmatched “Best the highest Large opportunities Workplace level. Accenture 2009” to move has by<br />
your been the career Great named to Place “Best the to highest Large Work Workplace level. Institute Accenture and 2009” “IT has by<br />
been the Consultant Great named Place of “Best the to Year Large Work 2008” Workplace Institute by Veckans and 2009” Affärer. “IT by<br />
Consultant the Great Place of the to Year Work 2008” Institute by Veckans and Affärer. “IT<br />
Consultant of the Year 2008” by Veckans Affärer.<br />
No matter what you want out of your future<br />
career, an employer with a broad range of<br />
operations in a load of countries will always<br />
be the ticket. Working within the Volvo Group<br />
means more than 100,000 friends and<br />
colleagues in more than 185 countries all<br />
over the world. We offer graduates great<br />
career opportunities – check out the Career<br />
section at our web site www.volvogroup.com.<br />
We look forward to getting to know you!<br />
AB Volvo (publ)<br />
www.volvogroup.com<br />
VolVo Trucks I renaulT Trucks I Mack Trucks I VolVo Buses I VolVo consTrucTIon equIpMenT I VolVo penTa I VolVo aero I VolVo IT<br />
VolVo FInancIal serVIces I VolVo 3p I VolVo powerTraIn I VolVo parTs I VolVo Technology I VolVo logIsTIcs I BusIness area asIa<br />
© 2009 Accenture.<br />
©<br />
All rights reserved.<br />
2009 Accenture.<br />
All rights reserved.<br />
© 2009 Accenture.<br />
All rights reserved.<br />
Don’t miss your moment. Visit our website<br />
and Don’t apply miss today. your moment. Visit our website<br />
Don’t and apply miss today. your moment. Visit our website<br />
and apply today.
FOTO: FREDRIK NYSTEDT<br />
KÄRLEK I KONTROLL<br />
Att hjärtat inte har något att göra<br />
med kärleken, utan att den känslan<br />
helt sitter i hjärnan och fungerar<br />
<strong>som</strong> en drog, är kanske ingen nyhet.<br />
Även om det inte låter särskilt romantiskt<br />
är det ett av de mest fascinerande<br />
och komplexa system<br />
<strong>som</strong> vi alla är del av. Fortfarande<br />
är det mycket <strong>som</strong> är oklart kring<br />
KÄRLEK ÄR EN DROG<br />
Hur uppstår kärlek? Flera forskare<br />
och läkare menar att dragningskraften<br />
<strong>som</strong> uppstår vid kärlek beror<br />
på kraftiga störningar i hjärnans kemiska<br />
processer.<br />
Signalsubstanserna noradrenalin<br />
och dopamin påverkar tydligen<br />
lustcentrum i hjärnan så att fenyletylamin<br />
frigörs vid förälskelse.<br />
Själv kan jag knappt uttala namnen,<br />
men när processen startar<br />
ökar pulsen. En engelsk läkare uttryckte<br />
känslan <strong>som</strong> ”ett exalterat<br />
lyckorus och en behaglig aggressivitet”,<br />
något <strong>som</strong> lämnar mycket<br />
för situationsbaserad tolkning…<br />
En studie visar att personer med<br />
många sociala kontakter har större<br />
sannolikhet till överlevnad. Relationer<br />
verkar fungera <strong>som</strong> ett vaccin<br />
mot stress. Med det enorma<br />
kontaktnät och många möjligheter<br />
till sociala aktiviteter <strong>som</strong> ges <strong>här</strong><br />
måste Chalmerister leva längre<br />
och vara väl rustade för utma-<br />
de kemiska processer <strong>som</strong> styr<br />
kärlekens olika faser. Till exempel<br />
hur hela denna fascinerande process<br />
startar, genom doft, syn- eller<br />
känslointryck varpå signalsubstansen<br />
dopamin frigörs och ger hjärnan<br />
spontan belöning och får det<br />
autonoma nervsystemet att göra<br />
oss fumliga och upphetsade.<br />
När dopaminet slutar flöda ser vi<br />
plötsligt om vi valt en partner <strong>som</strong><br />
vi vill utveckla ett djupare förhållande<br />
till. För oss människor är<br />
det ju också mycket annat <strong>som</strong> ska<br />
stämma socialt och kulturellt för<br />
att vi ska trivas tillsammans. Om<br />
båda är positiva börjar hormoner<br />
<strong>som</strong> styr parbeteende att flöda (vasopressin<br />
för män och oxytocin för<br />
kvinnor) och djupare tillgivenhet<br />
utvecklas. Dessa hormoner påverkar<br />
också en rad olika beteenden<br />
<strong>som</strong> aggressivitet och njurens vattenbalans<br />
hos män respektive godtrogenhet,<br />
minskad benägenhet att<br />
nande arbetsuppgifter. Kärlek kan<br />
även göra oss modigare. Det måste<br />
vara förklaringen till varför Chalmerister<br />
ofta lyckas väldigt bra<br />
och är så aktiva.<br />
När jag läste artiklar och publikationer<br />
på temat kärlek snubblade<br />
jag över en artikel om endorfiner<br />
och dess inverkan och blev lite full<br />
i skratt. I en artikel stod det att<br />
råttor <strong>som</strong> börjat springa i ett hjul<br />
(sådana <strong>som</strong> ofta ses i burar) inte<br />
kan sluta för att de får en sådan<br />
adrenalinkick av springandet att<br />
abstinens slår in så fort de slutar.<br />
Jag såg genast en parallell med engagemang<br />
inom studentkåren. Vid<br />
en första anblick kan det kännas<br />
avlägset, men när man väl börjat<br />
engagera sig är det svårt att sluta.<br />
Nu står studentkåren inför flera<br />
större förändringar, men kommer<br />
det att förändra vår kärlek<br />
till kåren? Kärlek är en underfundig<br />
tingest och ofta refererar<br />
REKTORKÅRORDFÖRANDE<br />
bråka och anknytning mellan mor<br />
och barn hos kvinnor.<br />
Hormontillflödet måste också kontinuerligt<br />
underhållas för att inte<br />
klinga av. Frågan är om vi skulle<br />
vilja kunna påverka det kemiska<br />
signalsystemet ens om vi lärde oss<br />
att utveckla dessa ämnen <strong>som</strong> till<br />
exempel födotillskott. Idag finns<br />
förresten redan oxytocin att köpa i<br />
form av parfym, men det finns inga<br />
bevis att hormonet når in i hjärnan<br />
när det används. Det oförutsägbara<br />
och spännande kring kärlek är en<br />
krydda i livet <strong>som</strong> vi förmodligen<br />
inte vill vara utan. Och när vi känner<br />
att vi vill få kontroll över kärleken<br />
är det faktiskt möjligt att<br />
vårda en relation <strong>som</strong> känns rätt.<br />
Hemligheten ligger i att röra vid<br />
varandra. Då ökar frigörandet av<br />
tillgivenhetshormonerna och därmed<br />
möjligheterna till att förhållande<br />
håller länge.<br />
Karin Markides,<br />
rektor<br />
vi till att det är ”insidan <strong>som</strong> räknas”.<br />
Hur kan man inte vara kär i<br />
kåren om man lärt känna insidan<br />
och vet hur bra, rolig och charmig<br />
den är? Kärleken till kåren ger ju<br />
dessutom ökat mod att utvecklas,<br />
fler sociala kontakter för ett längre<br />
liv och en tid <strong>som</strong> lämnar många<br />
glada avtryck.<br />
Alexander Westerling,<br />
kårordförande<br />
FOTO: FREDRIK NYSTEDT<br />
05
06<br />
HÖGSKOLANSSIDA<br />
KÄRLEKENS KEMI<br />
TEXT: PER THORÉN, PROJEKTLEDARE MOLECULAR FRONTIERS, FYSIKALISK KEMI<br />
BILD: © ISTOCKPHOTO.COM/TRIGGERPHOTO<br />
Vi söker efter kärleken, ältar den och sjunger<br />
om den. Ett uttryck <strong>som</strong> flitigt används är att<br />
”ha den rätta kemin”. Vad har då kärlek med<br />
molekyler att göra? En hel del, visar det sig.<br />
Det kan tyckas tråkigt eller till och med provocerande<br />
att analysera kärlek vetenskapligt.<br />
Kärlek är ju poeternas och låtskrivarnas<br />
territorium, och visst vill vi ha mystiken<br />
kvar. Samtidigt är det svårt att inte fascineras<br />
av alla nya rön om kroppens molekylära<br />
maskineri.<br />
Det är välkänt att könshormonerna testosteron<br />
och östrogen ger oss lust att söka en<br />
partner. Vem vi väljer handlar till stor del<br />
om vad <strong>som</strong> sker i hjärnan, vars belöningssystem<br />
får oss att vilja återuppleva<br />
det <strong>som</strong> ger oss en ”kick” när signalsubstanser<br />
<strong>som</strong> dopamin utsöndras.<br />
Vi blir beroende av den <strong>som</strong> attraherar<br />
oss, på samma sätt <strong>som</strong> man<br />
kan bli beroende av alkohol. Vad vi<br />
tänder på är förstås olika från person<br />
till person. I djurvärlden styrs<br />
attraktionen delvis av doftsignaler<br />
(feromoner) – en fjärilshanne för-<br />
söker para sig med ett suddgummi om det är penslat med<br />
rätt molekyl – men huruvida något motsvarande finns hos<br />
människor är omdebatterat. Serotonin är en annan signalsubstans<br />
<strong>som</strong> är viktig för vårt känsloliv. Människor med<br />
låg halt av serotonin drabbas av depression och tvångstankar,<br />
<strong>som</strong> att aldrig kunna gå på sprickor i trottoaren. Detta<br />
kan jämföras med hur vi <strong>som</strong> nyförälskade ständigt tänker<br />
på vår käresta. Vem har inte oroligt väntat vid telefonen<br />
på samtal från Honom eller Henne, och ideligen lyft luren<br />
för att kolla att telefonen inte plötsligt slutat att fungera?<br />
Mycket riktigt har man visat att förälskelse leder till sänkta<br />
serotoninnivåer.<br />
Med tiden avtar dessa effekter. Som tur är finns det andra<br />
molekyler <strong>som</strong> binder oss samman, så<strong>som</strong> hormonerna<br />
vaso pressin och oxytocin, <strong>som</strong> får oss att mår bra. Då båda<br />
dessa molekyler utsöndras vid orgasm samt är inblandade i<br />
de delar av hjärnan <strong>som</strong> har med social igenkänning att göra<br />
lär vi oss att förknippa den sköna känslan med den person<br />
vi har sex med. En slutsats skulle kunna vara att man ska<br />
undvika att kopulera med människor man inte vill bli kär<br />
i – för kanske är det just det <strong>som</strong> sker annars!<br />
Mer fakta om kärlekens kemi hittar du på ungdomssajten<br />
MoleClues (www.moleclues.org). Sajten är utvecklad av<br />
Molecular Frontiers, en internationell organisation med<br />
säte på Chalmers <strong>som</strong> brinner för att öka nyfikenheten för<br />
naturvetenskap hos unga, i vars nätverk bland annat tolv<br />
Nobelpristagare ingår.<br />
”En fjärilshanne försöker para sig med ett<br />
suddgummi om det är penslat med rätt<br />
molekyl...<br />
775 512 kronor. Det blev resultatet när insamlingsfonden<br />
Chalmers Vänner summerade höstens<br />
telefonkampanj, <strong>som</strong> avslutades i december.<br />
Varje insamlad krona går nu direkt tillbaka till våra<br />
studenter och forskare genom en serie stipendieprogram<br />
med stöd till bland annat exjobb, resor och<br />
konferenser.<br />
– Utan Chalmers engagerade teknologer hade det<br />
aldrig gått att genomföra kampanjen. Jag vill passa<br />
på att rikta ett varmt tack till alla <strong>som</strong> jobbat under<br />
den, säger Michael Nystås, projektledare för Chalmers<br />
Vänner. Idén bakom telefonkampanjen är att<br />
nuvarande studenter ringer hem till tidigare studenter<br />
för att prata dåtid, nutid, berätta om fonden och<br />
be om ett bidrag till den. I år lade 36 teknologer ner<br />
själ och hjärta och ringde över 10 000 samtal från<br />
ett callcenter i centrala Göteborg. Årets kampanj<br />
pågick mellan den 2 november och 4 december.<br />
– Det mycket starka resultatet visar på chalmeristernas<br />
uttalade varma känslor för sitt gamla lärosäte,<br />
säger Michael Nystås.<br />
<strong>Läs</strong> mer om Chalmers Vänner på<br />
www.chalmersvanner.se
PÅ GÅNG I JANUARI OCH FEBRUARI<br />
Värt att veta<br />
Undrar du vilka regler <strong>som</strong> gäller för tentamen?<br />
Har du funderingar om passerkort, försäkringar eller<br />
vart du kan vända dig om du blir sjuk? I den lilla<br />
broschyren Värt att veta har högskolan och studentkåren<br />
gemensamt samlat viktig information <strong>som</strong> alla<br />
Chalmersstudenter borde ha koll på. Du hittar den<br />
på kårexepeditionen, biblioteket, studiecentra och i<br />
entréerna runt om på campus.<br />
Pengalös affärsidé får pris<br />
Money2 är Venture Cup-vinnarna <strong>som</strong> inte gillar<br />
småpengar. Deras affärsidé, en ny betallösning <strong>som</strong><br />
ska ersätta mynt och förenkla kontanthanteringen<br />
för butiker och konsumenter, utsågs den 10 december<br />
till en av de tio vinnarna i Venture Cup Västs<br />
affärs planstävling. Gänget bakom Money2, Carl<br />
Engström (IT), Gustav Henman (E), Robert Gullander<br />
(CSE) och Einar Emilsson (CSE) läser alla<br />
på Chalmers och träffades genom sitt gemensamma<br />
intresse för innovation och företagande. I vår fortsätter<br />
de sin satsning med bland annat två kandidatarbeten.<br />
Följ dem på bloggen www.money2.se.<br />
Bland de andra vinnarna finns bland annat ett<br />
herpes vaccin, en gratis internettjänst <strong>som</strong> hjälper<br />
privatpersoner till en bättre ekonomi och ett system<br />
för automatisk övervakning av väg- och gatubelysning.<br />
Färska designers i Eriksbergshallen<br />
Den 19–21 februari hålls den kombinerade modemässan<br />
och designtävlingen Fresh Fish i Eriksbergshallen.<br />
Tävlingen riktar sig till oetablerade<br />
designers av kläder, skor, smycken och accessoarer.<br />
Entrén kostar 100 kr.<br />
Mer information: www.freshfish.se<br />
LÅTSTÅ<br />
TEXT: ISABELLA FLODSTRÖM, FOTO: MARIE PODLOUCKY<br />
Teknologgården blir skidort<br />
För tionde året i rad är det dags för Chalmers Big<br />
Jump Open. Den 30 januari förvandlas Teknologgården<br />
till en hoppbacke där skid- och snowboardåkare<br />
gör upp om 10 000 kr i prispengar. Att titta på<br />
är självklart gratis.<br />
Mer information: www.cbjo.com<br />
Vad är heteronormativitet?<br />
Gay, bi, trans eller bara nyfiken på HBT-frågor?<br />
Tidningen Wannabe ges ut av Sveriges förenade<br />
HBTQ-studenter och diskuterar allt från heteronormativitet<br />
i högskolan till regnbågsfamiljer och<br />
transpersoners vardag. Gamla nummer hittas på<br />
www.gaystudenterna.se<br />
CHALMERS STUDENTKÅRS SAMARBETSPARTNERS<br />
07
08<br />
KÅRNYTT<br />
HUR LÄNGE VILL DU PLUGGA?<br />
Under hösten har ett antal arbetsgrupper<br />
vid Chalmers utarbetat ett förslag<br />
på hur ingenjörsutbildningarna inom<br />
elektro-, data- och it-området ska se<br />
ut i framtiden. Projektet kallas omstart<br />
EDIT och förslaget har nu skickats ut<br />
på remiss både inom och utanför Chalmers.<br />
Svar väntas den 1 mars i år. <strong>Tofsen</strong><br />
bad Erik Salvén på studentkårens<br />
utbildningsenhet att berätta mer om<br />
vad <strong>som</strong> händer just nu.<br />
Varför vill Chalmers förändra dessa utbildningar?<br />
Under lång tid har samhällets behov av<br />
ny och innovativ teknik ökat. I denna<br />
utveckling har ingenjörer inom elektro-,<br />
data- och informationsteknik en<br />
central roll. Trots detta har intresset<br />
för att utbilda sig inom dessa områden<br />
sjunkit (bortsett från föregående år när<br />
ansökningarna ökade men det tros bero<br />
på konjunkturen). Mot bakgrund av<br />
detta beslutade Chalmers 2008 att tillsätta<br />
en arbetsgrupp <strong>som</strong> skulle se över<br />
utbildningsstrukturen inom EDITZområdet.<br />
Z ströks sedan ur arbetet. Nu<br />
har arbetet resulterat i ett förslag till<br />
ny utbildningsstruktur inom EDITområdet.<br />
Vilka är de viktigaste förändringarna i<br />
det nya förslaget?<br />
De viktigaste förändringarna i förslaget<br />
är att man ser på ingenjörsutbildningarna<br />
på ett annat sätt. Man utgår<br />
från ”produkten”, den färdiga ingenjören.<br />
Vad ska en ingenjör kunna och<br />
hur kommer man dit? Samtidigt utreds<br />
möjligheterna att utbilda både högskole-<br />
och civilingenjörer inom samma<br />
ramar.<br />
Förslaget <strong>som</strong> har lämnats innebär att<br />
dagens fem utbildningsprogram inom<br />
EDIT ersätts med två program – ett<br />
inom elektroteknik och ett inom data-<br />
och informationsteknik. Efter tre år ska<br />
alla vara kvalificerade för en högskoleingenjörsexamen<br />
och kunna välja att<br />
antigen börja jobba eller plugga vidare<br />
till civilingenjör.<br />
De tre första åren ska enligt förslaget<br />
innehålla en stor valfri del för att ge<br />
teknologerna möjlighet att profilera<br />
sig och vara mer förberedda för framtida<br />
studier eller arbetsliv. Man ska<br />
kunna välja mellan såväl yrkesförberedande<br />
<strong>som</strong> studieförberedande kurser.<br />
Kommer detta även att påverka andra<br />
utbildningsprogram?<br />
I rapporten belyser arbetsgrupperna<br />
en risk med att bara genomföra förändringarna<br />
inom EDIT-området. Det kan<br />
bli svårt att argumentera för att det <strong>här</strong><br />
sättet att utbilda högskole- och civilingenjörer<br />
är det bästa om man bara<br />
gör det på två utbildningar.<br />
Vad ser ni för för- respektive nackdelar<br />
med de förslag <strong>som</strong> lagts fram?<br />
I de föreslagna programmen ingår<br />
många inslag av sådant <strong>som</strong> vi i studentkåren<br />
jobbar aktivt med att få<br />
mer av. Till exempel ingår en stor del<br />
arbetslivsintegrerat lärande och alternativa<br />
examinationsformer. I utformningen<br />
av programmen har man även<br />
satt pedagogik och teknologens lärande<br />
i centrum. Detta är saker <strong>som</strong> vi ser<br />
mycket positivt på.<br />
INTERVJU: ISABELLA FLODSTRÖM, FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Samtidigt ser vi ett antal risker i förslaget.<br />
Går det att utbilda högskole-<br />
och civilingenjörer inom samma<br />
program? Det finns en risk att såväl<br />
presumtiva studenter <strong>som</strong> samhället<br />
och näringslivet ser de nya programmen<br />
<strong>som</strong> ett alternativ <strong>som</strong> varken<br />
utbildar civil- eller högskoleingenjörer<br />
snarare än både och. Det kan leda<br />
till att fler väljer bort Chalmers till<br />
förmån för andra tekniska högskolor.<br />
När kan de nya programmen bli verklighet?<br />
Det är väldigt svårt att säga. Det beror<br />
på hur grundutbildningsnämnden<br />
och vicerektor Sven Engström beslutar<br />
i frågan. Arbetsgrupperna lyfter <strong>som</strong><br />
sagt fram risken med att bara genomföra<br />
detta på EDIT-utbildningarna.<br />
Inledningsvis jobbade man mot målet<br />
att sjösätta de nya programmen hösten<br />
2011. Den tidsplanen är inte rimlig om<br />
man beslutar att se över möjligheterna<br />
att genomföra detta på fler av Chalmers<br />
utbildningar.<br />
Hur jobbar studentkåren med frågan?<br />
Utbildningsenheten i kårledningen och<br />
representanter från berörda sektioner<br />
har suttit med i de arbetsgrupper<br />
<strong>som</strong> tagit fram förslaget. Vi bevakar<br />
dessutom aktivt utvecklingen och under<br />
hösten har fullmäktige tillsatt en<br />
arbetsgrupp <strong>som</strong> arbetar med frågan.<br />
Det <strong>som</strong> ligger närmast i framtiden<br />
är att svara på remissen, det vill säga<br />
tala om vad vi tycker om förslaget. På<br />
fullmäktigemötet den 3 februari ska ett<br />
inriktningsbeslut fattas gällande kårens<br />
åsikt <strong>som</strong> ska ligga till grund för<br />
remissvaret.<br />
Vart kan man vända sig om man vill veta<br />
mer om projektet eller lämna synpunkter<br />
på det?<br />
Vill man veta mer om omstart EDIT<br />
eller om man har åsikter kring förslaget<br />
är man varmt välkommen att<br />
höra av sig till mig eller Clara i utbildningsenheten.<br />
Oss når man antingen<br />
via mail, vuo@chs.chalmers.se eller<br />
uo@chs.chalmers.se, alternativt genom<br />
att besöka oss på vårt kontor i kårhuset.
CHARMA FÖRETAGEN<br />
MED DITT INTRESSE<br />
Oavsett var du befinner dig i dina studier är CHARM, Chalmers<br />
arbetsmarknadsdagar, någonting för dig. Den 9–10 februari<br />
fylls kårhuset och V-huset med företag inom vitt skilda<br />
branscher – alla nyfikna på vad chalmeristerna har att erbjuda.<br />
Se vilken kategori nedan <strong>som</strong> stämmer bäst in på just<br />
dig och ha dessa tips i åtanke då du kliver in på CHARMs<br />
röda, vidsträckta matta.<br />
En student <strong>som</strong> är i sluttampen av sin utbildning och ute<br />
efter examensarbete eller jobb<br />
Att komma till mässan förberedd är a och o. När du närmar<br />
dig din examen vet du säkerligen ganska mycket om företagen<br />
inom den bransch du vill jobba i, men se ändå till att läsa<br />
på lite extra om företagen. Ta kontakt med företagsrepresentanterna<br />
och marknadsför dig själv på bästa sätt. För att<br />
skilja dig från mängden och bli ihågkommen bland den stora<br />
skara studenter <strong>som</strong> besöker montern kan det vara en god<br />
idé att sticka ut lite grand. Var även noga med att specificera<br />
vilka kurser du läst och vad dessa innebär samt försök att<br />
anknyta till företaget. Visa intresse och beskriv vad just du<br />
kan erbjuda företaget. Ta för dig av diverse informationsmaterial<br />
och visitkort samt lägg på minnet vem <strong>som</strong> var vem<br />
och vem <strong>som</strong> sa vad. Detta för att du ska kunna bevara de<br />
värdefulla kontakter du etablerar under mässan.<br />
En student <strong>som</strong> är på jakt efter <strong>som</strong>marjobb<br />
Genom att presentera dig själv, berätta vad du läst och vad<br />
du är intresserad av tar du ett stort steg i rätt riktning.<br />
KÅRNYTT<br />
TEXT: ANNA LINDGREN,<br />
FOTO: VIKTOR GUNNARSON, CFFC<br />
Utnyttja allt vad CHARM-katalogen har att erbjuda och<br />
låt den guida dig i djungeln bland alla företag. Den är helt<br />
enkelt din bibel under mässdagarna. Spana in dina favoritföretag,<br />
kolla vilka <strong>som</strong> erbjuder <strong>som</strong>marjobb eller skapa<br />
dig en snabb överblick av vilka företag <strong>som</strong> är intresserade<br />
av just din utbildning. Att visa intresse för företaget är av<br />
stor betydelse. Även om du inte tycker att detta verkar vara<br />
något för dig, var trevlig och tänk på att du representerar<br />
Chalmers. Att avböja direkt, säga hejdå och vända på klacken<br />
är inget att rekommendera. För att företagen ska vilja<br />
besöka CHARM igen är det viktigt att de blir bemötta av<br />
trevliga studenter <strong>som</strong> visar framfötterna.<br />
En student <strong>som</strong> inte känner till företaget och därför söker<br />
information<br />
Det är absolut inte fel att gå fram till ett företag man inte<br />
känner till, men sättet man gör det på är viktigt. Börja förslagsvis<br />
med dig själv, vad du läst och vad du är bra på. Visa<br />
intresse och fråga om företagsrepresentanten kan berätta<br />
vad företaget sysslar med. På så vis hittar du kanske någonting<br />
<strong>som</strong> faller just dig i smaken hos ett företag <strong>som</strong> innan<br />
mässan var okänt för dig.<br />
Till alla mässbesökare: ta vara på chansen att få träffa era<br />
framtida arbetsgivare. Besök även CHARMarena, en nyhet<br />
för i år, där du får närkontakt med ett antal företag. Lycka till<br />
med sökandet efter ditt drömjobb!<br />
09
10<br />
ALUMNINTERVJU<br />
MILJÖTEKNIK PÅ STRANDEN<br />
TEXT: LINDA BARNA, FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Lotta Örnros är lite av en katt bland<br />
hermelinerna. Som kvinnlig ingenjör är<br />
hon del av en minoritet på sin arbetsmarknad.<br />
<strong>Tofsen</strong> fick en längre pratstund<br />
med denna Chalmersalumn om<br />
hennes bana i arbetslivet efter examen<br />
och om hur det är att vara just ingenjör<br />
och kvinna.<br />
Efter examen från kemiteknikprogrammet<br />
på Chalmers 1988, och en<br />
jordenruntresa på fyra månader, började<br />
Lotta Örnros jobba <strong>som</strong> livsmedelsingenjör<br />
på Estrella. Arbetsuppgifterna<br />
där bestod till största delen av att<br />
testköra och ställa in nya maskiner. Ett<br />
jobb <strong>som</strong> skiljer sig ifrån det hon nu<br />
har <strong>som</strong> konsult och processingenjör<br />
på Semcon, <strong>som</strong> ligger bara ett stenkast<br />
från Chalmers lokaler på Lindholmen.<br />
Lotta har även jobbat <strong>som</strong> miljökonsult<br />
under en period.<br />
– Det är mycket stimulerande och lärorikt<br />
att arbeta <strong>som</strong> konsult, det är ett<br />
omväxlande arbete och man träffar hela<br />
tiden nya människor. Medaljens baksida<br />
kan vara att man efter projektering<br />
och drifttagning av anläggningar inte<br />
kan följa upp resultet fullt ut då kundens<br />
egen personal tar över.<br />
Idag består Lottas arbetsuppgifter<br />
bland annat av att vara projektledare<br />
i ett team <strong>som</strong> tillsammans tar fram<br />
kostnadsförslag på kemiska processer<br />
åt företag. Hon har dessutom avslutat<br />
ett projekt för Göteborgs Hamn <strong>som</strong><br />
innebar att ta fram strategier för att<br />
förhindra att förorenat släckvatten når<br />
havet vid bekämpning av oljebränder.<br />
Lotta kommer under vintern att göra<br />
en liknande utredning åt Stockholms<br />
Hamnar.<br />
– Det har visst blivit lite av min<br />
grej, skrattar Lotta. Hon har dessutom<br />
mitt i allt detta hunnit med<br />
att vara handledare åt två studenter<br />
från Chalmers <strong>som</strong> gjort sitt<br />
examensarbete på Semcon.<br />
– En av dem jobbar faktiskt <strong>som</strong><br />
konsult i min grupp nu.<br />
Sedan Lotta tog examen i slutet av<br />
80-talet har mycket förändrats.<br />
– En av de största skillnaderna måste<br />
nog vara att studenter på Chalmers<br />
idag har betydligt fler valmöjligheter<br />
än vi hade, berättar Lotta.<br />
– En kul grej att tänka på så<strong>här</strong> efteråt<br />
var att vi tyckte att det var jättespännande<br />
att få använda datorer vid vissa<br />
laborationer, så är det ju verkligen inte<br />
idag.<br />
En annan stor skillnad är, enligt Lotta,<br />
att det i dag finns ordentliga avslutningsceremonier.<br />
Det fanns det inte när<br />
hon tog examen.<br />
– Vi slutade i samband med sista tentan,<br />
och det var det. Jag minns att det<br />
skapade en känsla av ”vad gör vi nu<br />
då?” hos mig. Det är viktigt med ordentliga<br />
avslut tror jag, säger hon.<br />
Vad har du med dig från din tid på Chalmers?<br />
– Jag har med mig riktigt bra och övergripande<br />
kunskaper om problemlösning<br />
och strukturer för att lösa olika<br />
typer av uppgifter. Min tid på Chalmers<br />
har även gjort mig bra på att hitta information,<br />
men även att kunna bedöma<br />
den kritiskt.<br />
Vad skulle du ge för råd till chalmerister<br />
idag?<br />
– Det jag har saknat från min utbildning<br />
är en mera fördjupad kunskap i att<br />
jobba i projekt. Även inom Risk Mana-<br />
Namn: Lotta Örnros<br />
Program på Chalmers:<br />
Kemiteknik<br />
Examensår: 1988<br />
Nuvarande sysselsättning: Senior<br />
Process Designer på Semcon<br />
Kuriosa: Har jägarexamen<br />
gement, <strong>som</strong> är så otroligt viktigt idag,<br />
kan jag känna att jag saknade kunskaper<br />
efter min examen. Så mitt råd till<br />
chalmerister blir att samla så mycket<br />
erfarenheter <strong>som</strong> möjligt inom projektarbeten<br />
och HSE-frågor (Health Safety<br />
& Environment). Speciellt det sistnämnda<br />
är viktigt om man vill satsa på<br />
en karriär inom processindustrin efter<strong>som</strong><br />
den hanterar riskfyllda processer.<br />
Jag kan också rekommendera att skaffa<br />
en mentor <strong>som</strong> kan ge stöd och råd utifrån<br />
egna erfarenheter.<br />
Ingenjör ses ju oftast <strong>som</strong> ett manligt<br />
yrke, hur ser det ut ute i arbetslivet?<br />
– Löneskillnaden är tråkigt nog ganska<br />
stor. Kvinnor har cirka 10% mindre i<br />
lön än vad männen har. Men något <strong>som</strong><br />
däremot är kul är att inom mitt område,<br />
kemi, stöter man på många kvinnor<br />
<strong>som</strong> är ingenjörer, inte bara på labb.<br />
Jag tror att det är viktigt att kvinnliga<br />
ingenjörer jobbar på sitt självförtroende<br />
och inser att de även är duktiga<br />
på den tekniska biten. Många kvinnor<br />
har dessutom stor social kompetens<br />
och är duktiga på att ha många bollar i<br />
luften. Det är en styrka vi har stor användning<br />
av idag, och det gäller att vi<br />
tar tillvara på den, då ett ingenjörsjobb<br />
oftast även innebär projektledning och<br />
att nätverka.<br />
– Tyvärr är det nästan bara män i toppen<br />
och få kvinnliga chefer. Vad det<br />
beror på vet jag inte riktigt, men det<br />
kan kanske ha något att göra med<br />
att familjen får komma i första<br />
hand för många kvinnor. För mig<br />
har barnen alltid varit viktigast<br />
och kanske är det just där vissa<br />
män passar på att springa om<br />
oss.
Att vara tillsammans. Göra grejer ihop,<br />
hänga, kela och… Den där speciella<br />
gemenskapen. Ni sover över hos varandra<br />
allt oftare och bådas grejer finns i<br />
båda lägenheter. Ni har kommit fram till<br />
att ni vill flytta ihop och bli sambo. Men<br />
vilka regler gäller egentligen när man<br />
är sambo? Är det light-versionen av att<br />
vara gift? <strong>Tofsen</strong> frågade juristen Magnus<br />
Lovén <strong>som</strong> själv var sambo innan han<br />
gifte sig.<br />
Vilken skillnad är det mellan att vara<br />
sambo och att bara bo ihop?<br />
Definitionen av sambo i sambolagen är<br />
att två personer skall stadigvarande bo<br />
tillsammans i ett parförhållande och ha<br />
gemensamt hushåll. Så skillnaden mot<br />
att bara bo ihop i betydelsen<br />
inne boende är att<br />
det i så fall inte är ett<br />
parförhållande.<br />
En förutsättning för att<br />
vara sambor enligt sambolagen<br />
är att ingen av<br />
samborna är gifta eller<br />
lever i ett registrerat partnerskap, men<br />
detta brukar normalt sett inte skapa<br />
några problem.<br />
Samboskapet upphör om någon gifter<br />
sig, flyttar eller går bort.<br />
Vilken skillnad är det mellan att vara gift<br />
och att vara sambo?<br />
Det är stora skillnader. Den största<br />
skillnaden och något <strong>som</strong> nog inte<br />
många tänker på är att man inte ärver<br />
varandra <strong>som</strong> sambor. Speciellt om<br />
man har har bott ihop länge kan det<br />
vara konstigt om alla ens sambos till-<br />
”Ens tillgångar i<br />
form av bankmedel,<br />
bilar med<br />
mera ingår aldrig.<br />
TEMAREPORTAGE<br />
PARAGRAFRYTTERI<br />
I SOVRUMMET<br />
INTERVJU: KATERINA SCHWETZ, FOTO: MARIE PODLOUCKY<br />
hörigheter tillfaller dennes föräldrar<br />
när personen går bort. Det kan få väldigt<br />
stora ekonomiska konsekvenser,<br />
utöver den personliga förlusten, för den<br />
efterlevande om man inte har upprättat<br />
testamente. Detta gäller även om man<br />
har barn tillsammans. Då ärver barnen<br />
sambons tillhörigheter vilket också kan<br />
skapa stora praktiska problem.<br />
Vad måste man göra juridiskt för att bli<br />
sambor?<br />
Ingenting. En indikation på att man<br />
är sambor kan dock vara att man har<br />
samma folkbokföringsadress. Dock kan<br />
det vara lämpligt att tänka över situationen<br />
och gärna skriva ett sambo avtal.<br />
Man skall även tänka på att så länge<br />
man är överens är det<br />
aldrig några problem,<br />
men om man inte är<br />
överens och man går<br />
skilda vägar kan det<br />
vara väldigt skönt att ha<br />
på papper vad man en<br />
gång kom överens om.<br />
Normalt sett är det inga problem att<br />
fastställa startdagen för samboskapet<br />
och därmed se vilka tillgångar <strong>som</strong><br />
ingår. Men är man osäker kan man<br />
alltid skriva något om startdatum i ett<br />
samboavtal.<br />
Hur fungerar det med tillgångar – blir<br />
ens egna tillgångar gemensamma i ett<br />
samboförhållande?<br />
Sambolagen gäller bara den gemensamma<br />
bostaden och gemensamt bohag<br />
<strong>som</strong> förvärvats för gemensam användning.<br />
Som bohag räknas möbler, hushållsmaskiner<br />
och annat lösöre.<br />
Vidare gäller det <strong>som</strong> sagt att tillgången<br />
förvärvats för att användas gemensamt.<br />
Så om någon köpt en soffa till<br />
sig själv och sedan tar med sig soffan<br />
till den gemensamma bostaden ett år<br />
senare är soffan inte köpt för gemensam<br />
användning och ingår då inte. Men om<br />
soffan köps precis innan samboskapet<br />
just för att användas i den nya gemensamma<br />
bostaden så ingår soffan.<br />
Angående bostaden, <strong>som</strong> ju kan representera<br />
stora värden, så ingår den om<br />
den är köpt eller hyrd under eller inför<br />
samboskapet. Om en person har bostaden<br />
sedan tidigare och den andra flyttar<br />
in ingår bostaden inte. Tänk dock på att<br />
om man byter bostad under sambotiden<br />
så ingår den nya bostaden <strong>som</strong> man<br />
byter till sig.<br />
Ens tillgångar i form av bankmedel,<br />
bilar med mera ingår aldrig. Likaså<br />
skall sådana tillgångar <strong>som</strong> är uteslutande<br />
för ena sambons personliga<br />
bruk undantas från bohaget. En sådan<br />
tillgång kan vara ett musikinstrument<br />
<strong>som</strong> kanske även ingår i bohaget<br />
men används uteslutande av den ena<br />
sambon.<br />
Om man upprättar ett samboavtal så<br />
kan man där bestämma vad <strong>som</strong> skall<br />
ingå. Man kan till och med avtala om<br />
att sambolagen ej skall vara tillämplig<br />
vid bodelning. Ett samboavtal behöver<br />
inte bevittnas eller liknande utan skall<br />
bara undertecknas av båda parterna.<br />
Lämpligt är att man upprättar avtalet<br />
i varsitt exemplar.<br />
Magnus Lovén är<br />
skattekonsult på<br />
Frejs Revisionsbyrå.<br />
FOTO: FREJS REVISIONSBYRÅ<br />
11
12<br />
KÄRNKRAFT<br />
VIN, KVINNOR<br />
OCH REAKTORFYSIK<br />
TEXT: IMRE PÁZSIT, ILLUSTRATION: MARIA PÁZSIT<br />
Idén till denna artikel kläcktes när jag<br />
såg att senaste numret av <strong>Tofsen</strong> tog<br />
upp ämnet kärnteknik, både dess historia<br />
och nuläget på Chalmers. Kärnteknik,<br />
och i synnerhet reaktorfysik, är<br />
mycket fascinerande områden och jag<br />
tar nu tillfället i akt att göra något jag<br />
har drömt om länge, nämligen att kåsera<br />
i <strong>Tofsen</strong>.<br />
Om någon undrar över titeln så är<br />
den i första hand ett plagiat. Inget ont<br />
med detta. Jag har läst någonstans att<br />
”plagiarism är det ärligaste sättet att<br />
visa beundran”. Det finns nämligen en<br />
guda begåvad skribent i Ny Teknik vid<br />
namn Kaianders Sempler,<br />
<strong>som</strong> på sidan Efter jobbet<br />
förser oss, vecka in och<br />
vecka ut, med underbara<br />
berättelser från vetenskapens<br />
historia. Han skrev<br />
för mer än tio år sedan<br />
en artikel om den persiska<br />
matematikern Omar<br />
Khayyam med titeln Vin, kvinnor och<br />
matematik. Det är en av de mysigaste<br />
och mest stämningsfulla berättelser jag<br />
någonsin har läst. Du kan läsa den på<br />
www.nephy.chalmers.se/staff-pages/<br />
imre/private/kaianders.pdf.<br />
Det finns faktiskt en historisk koppling<br />
mellan vin och reaktorfysik. Framåt<br />
slutet av 1942 höll den berömda italienskfödda<br />
fysikern Enrico Fermis<br />
grupp på att bygga ”atomstapeln” under<br />
läktaren av Staggs Fields Stadium<br />
i Chicago, där de 2 december åstadkom<br />
mänsklighetens första kontrollerade<br />
kedjereaktion. I Fermis grupp<br />
ingick två av de otaliga giganter<br />
<strong>som</strong> Ungern, mitt hemland, gav<br />
till vetenskapen i början av förra<br />
seklet, nämligen Eugene Wigner<br />
och Leo Szilárd. Wigner var säker<br />
på att Fermis projekt skulle lyckas,<br />
men osäker på om det fortfarande<br />
skulle vara möjligt att köpa italienskt<br />
vin i USA alltefter<strong>som</strong> kriget<br />
pågick. Därför köpte han tio<br />
månader tidigare en flaska Chianti<br />
för att under alla omständigheter<br />
”Det finns faktiskt<br />
en historisk koppling<br />
mellan vin och<br />
reaktorfysik.<br />
kunna fira framgången. Så skedde det,<br />
när experimentet var över korkade han<br />
upp flaskan, och deltagarna delade på<br />
vinet <strong>som</strong> dracks i pappersglas. Därefter<br />
lämnade alla <strong>som</strong> var med sina<br />
namnteckningar på flaskan. Den blev<br />
därmed smått historisk, efter<strong>som</strong> det<br />
på grund av sekretess runt projektet<br />
inte fördes protokoll vid händelsen.<br />
När man på tioårsdagen av experimentet<br />
ville rekonstruera vem <strong>som</strong> var med,<br />
hade man bara namnteckningarna på<br />
flaskan att gå efter.<br />
Kvinnornas roll i kärnenergins upptäckt<br />
är dock en tyngre historia med<br />
mycket dramatik och<br />
lärdomar. Lite till-<br />
spetsat kan man säga<br />
att under den långa<br />
vägen till fissionens<br />
upptäckt fanns det en<br />
hel del män <strong>som</strong> gjorde<br />
märkliga tabbar<br />
men ändå fick äran<br />
och berömmelsen, samtidigt <strong>som</strong> det<br />
fanns ett par utomordentligt kunniga<br />
kvinnor med insikt och intuition, men<br />
de fick inte dela på berömmet. Som<br />
Nya Zeeländaren Ernest Rutherford<br />
(Nobelpris i kemi 1908), <strong>som</strong> upptäckte<br />
att det i kärnreaktioner frigörs ofantlig<br />
mycket mer energi än i kemiska reaktioner,<br />
men hävdade livet ut att<br />
det aldrig skulle bli användbart<br />
för storskalig energiproduktion.<br />
Som Enrico Fermi (Nobelpris i<br />
fysik 1938), den första <strong>som</strong> åstadkom<br />
kärnklyvning 1934 genom<br />
att bombardera det tyngsta då<br />
kända grundämnet, uran, med<br />
neutroner, men han trodde under en<br />
väldig lång tid att han ”bara” åstadkom<br />
transuraner, atomkärnor något tyngre<br />
än uran. Som tysken Otto Hahn (Nobelpris<br />
i kemi 1944), <strong>som</strong> tillsammans<br />
med Lise Meitner utförde liknande experiment<br />
i 1938. Hahn förstod att han<br />
istället för transuraner producerade<br />
grundämnen hälften så tunga <strong>som</strong> uran<br />
i dessa experiment, men kunde inte förstå<br />
hur detta var möjligt.<br />
Och på andra sidan, främst två kvinnor.<br />
Tyskan Ida Noddack (inget Nobelpris)<br />
<strong>som</strong> publicerade en artikel redan 1934<br />
där hon menade att Fermis förklaring<br />
av transuraner var fel, och att han förmodligen<br />
åstadkom kärnklyvning. Hon<br />
var den allra första <strong>som</strong> kom med denna<br />
idé. Fermi undersökte om detta var<br />
möjligt genom att jämföra massorna<br />
hos olika nuklider, men deras massor<br />
hade bestämts felaktigt av den engelska<br />
masspektroskopisten F. W. Aston (Nobelpris<br />
1922 i kemi), så att massvärdena<br />
i litteraturen var felaktiga. Fermis slutsats<br />
var att Noddack inte hade rätt och<br />
hennes förslag förkastades.<br />
Och slutligen österrikiskan Lise Meitner<br />
(inget Nobelpris), vars insatser och<br />
uteblivna erkännande fortfarande är ett
aktuellt diskussionsämne. I Berlin utförde<br />
hon och Otto Hahn experiment<br />
liknande Fermis och analyserade resultaten<br />
mycket noggrant med hjälp av<br />
kemister. Dessa experiment, där Lise<br />
Meitner var den drivande kraften, närmade<br />
sig fissionens upptäckt, när Tyskland<br />
gjorde ”Anschluss” på Öster rike.<br />
Därmed försvann judinnan Lise Meitners<br />
immunitet och hon tvingades fly<br />
från Tyskland. Av alla ställen hamnade<br />
hon i Sverige och Stockholm. Hon tillbringade<br />
julen 1938 hos väninnan Eva<br />
von Bahr-Bergius i Kungälv där hon<br />
fick Hahns senaste resultat. Han rapporterade<br />
om barium i ett prov av uran<br />
<strong>som</strong> bestrålats med neutroner. Under<br />
en sedermera legendarisk skidtur tillsammans<br />
med systersonen Otto Frisch<br />
vid Nordre älv i Kungälv, förstod hon<br />
att barium uppstår genom att urankärnan<br />
klyvs itu. Hon gav dessutom<br />
en fysikalisk förklaring till hur detta är<br />
möjligt, och beräknade även mängden<br />
energi <strong>som</strong> frigörs efter<strong>som</strong> hon kunde<br />
både formeln för bindningsenergi och<br />
nuklidmassorna utantill. Resten är historia,<br />
<strong>som</strong> man brukar säga.<br />
Som bekant fick Otto Hahn Nobelpriset<br />
ensam. En anledning eller delförklaring<br />
var att Lise Meitner inte var<br />
”Även Chalmers har hakat på kärnkraftstrenden”<br />
går det att läsa i förra<br />
numret av <strong>Tofsen</strong>. Den bilden måste<br />
göras lite mer nyanserad och detaljerad.<br />
Kärnteknisk forskning har<br />
alltid varit stark på Chalmers, även<br />
under de svåra åren från och med<br />
folkomröstningen tills borttagandet<br />
av ”tankeförbudslagen” 2007. På<br />
många områden har den varit bäst<br />
i landet och till och med bäst i världen.<br />
Det är snarare uppfattningen<br />
om ämnets betydelse och om kärnenergins<br />
roll i en hållbar utveckling<br />
<strong>som</strong> har ändrats både inom och utanför<br />
Chalmers.<br />
Kärnteknik är ett mångfacetterat<br />
ämne bestående av flera områden.<br />
De viktigaste är reaktorfysik,<br />
termo hydraulik (ofta kallad ”reaktorteknologi”)<br />
samt material- och<br />
kärnkemi.<br />
Chalmers var först i landet med att<br />
etablera forskning och utbildning i<br />
kärnteknik med bildandet av Institutionen<br />
för reaktorfysik 1960, och<br />
Chalmers fick landets första profes-<br />
fysiskt närvarande vid de avgörande<br />
experimenten där man hittade barium.<br />
Den Norgebaserade amerikanske författaren<br />
Robert Marc Friedman skrev<br />
en pjäs med titeln Remembering Miss<br />
Meitner om Lise Meitners livsöde och<br />
hennes tid efter flykten, mottagandet i<br />
Sverige, Otto Hahns egen inställning<br />
till hur de delade på arbetet och äran.<br />
Den sattes även upp i Göteborg och de<br />
tre skådespelarna <strong>som</strong> framförde pjäsen<br />
(Inger Hayman, Ingemar Carlehed<br />
och Johan Karlberg) blev hedersdoktorer<br />
på Chalmers.<br />
Det finns mycket mer spännande fakta<br />
och händelser från den tiden och man<br />
får många tankeställare. Man kan<br />
undra hur historien hade utvecklats<br />
om man hade lyssnat på Ida Noddack<br />
och förstått redan 1934 att fissionen<br />
och därmed atombomben var möjlig.<br />
Det finns ingen plats <strong>här</strong> för att ta upp<br />
alla dessa fascinerande godbitar. Men,<br />
tillsammans med en kvinnlig medförfattare,<br />
har jag skrivit en liten populärvetenskaplig<br />
bok om detta – The Discovery<br />
of Nuclear Fission – Women<br />
Scientists in Highlight. Jag tänkte skänka<br />
ett ex av boken till de första 50 <strong>som</strong><br />
hör av sig till mig, imre@chalmers.se.<br />
Först till kvarn…<br />
sur i reaktorfysik 1961. KTH följde<br />
ett år efter. Under flera decennier<br />
var Chalmers den enda högskola<br />
<strong>som</strong> hade forskning samt grund-<br />
och forskarutbildning inom reaktorfysik,<br />
efter<strong>som</strong> Reaktorfysik vid<br />
KTH mer sysslade med grundforskning<br />
i neutronspridning.<br />
Chalmers, lik<strong>som</strong> KTH, har även<br />
etablerat Reaktorteknologi, Kärnkemi<br />
och fusionsforskning. I början<br />
av 2000-talet när slutdatumet för<br />
avveckling, 2010, togs bort började<br />
industrin ge koordinerat stöd för<br />
kärnteknisk forskning och utbildning<br />
till KTH, Chalmers och Uppsala<br />
Universitet genom Svenskt<br />
Kärnteknisk Centrum (SKC). Med<br />
detta kunde verksamheten i reaktorteknologi<br />
återuppstartas vid Reaktorfysik,<br />
och Chalmers blev först i<br />
landet med att ha både reaktorfysik<br />
och reaktorteknologi under ett tak.<br />
Även en grupp från Kärnkemi flyttade<br />
över. Avdelningen bytte i samband<br />
med detta namn till Nukleär<br />
teknik. Inom avdelningen har vi<br />
även materialforskning med kärn-<br />
Första upplagan av boken finansierade<br />
jag själv genom att vinna ett pris från<br />
Sveriges Kärntekniska Sällskap. Priset<br />
fick jag för en essä Vilken var världens<br />
första reaktor – och hur många var<br />
de?. Ni kan läsa den under www.nephy.<br />
chalmers.se/staff-pages/imre/essays/<br />
Firstreactor.htm. Jag har skickat den<br />
till Kaianders Sempler och han har publicerat<br />
en förbättrad version i Ny Teknik<br />
<strong>som</strong> ni också hittar på ovanstående<br />
länk.<br />
Skål Kaianders, vi ses vad det lider!<br />
Imre Pázsit,<br />
Ämnesföreträdare och professor,<br />
Nukleär teknik, Teknisk fysik<br />
tekniska metoder. Ett ytterligare<br />
steg mot ett komplett ”Department<br />
of Nuclear Engineering” är att Nukleär<br />
teknik nyligen blev utökad<br />
med en grupp fusionsforskare, ledd<br />
av en ung kvinnlig docent.<br />
Den kärntekniska forskningen vid<br />
Chalmers kan skryta med flera<br />
tunga meriter och utmärkelser. Nukleär<br />
teknik har landets enda “Fellow<br />
of the American Nuclear Society”.<br />
Våra doktorander har erövrat<br />
”Sigvard Eklunds pris” för bästa<br />
doktorsavhandling, <strong>som</strong> utdelas av<br />
SKC, två gånger av fem möjliga.<br />
Två av våra professorer innehar adjungerade<br />
professurer vid ansedda<br />
amerikanska universitet. Chalmersforskare<br />
har också framgångsrikt<br />
kammat hem ett stort kärntekniskt<br />
projekt för nästa generations reaktorer,<br />
i samarbete med KTH och<br />
UU. Med andra ord, kärnteknik på<br />
Chalmers står mycket väl rustat för<br />
att möta den ökade efterfrågan på<br />
kärnteknisk utbildning och forskning.<br />
13
RESEREPORTAGE<br />
EN STARK FLAMMA ELLER<br />
PYRANDE GLÖD<br />
TEXT & FOTO: ROBERT SVENSSON
Kärlek, är det en snabb erotisk växelverkan<br />
mellan dig och en attraktiv klasskamrat<br />
i en sliten soffa i en kårhuslokal<br />
på Chalmers? Eller är det den där varma<br />
känslan du får, fortfarande efter 30 år,<br />
när klockradion startar på morgonen<br />
och du känner din älsklings kärleks fulla<br />
hand i din?<br />
Svaret är nog givet för de flesta av oss.<br />
Kärlek blandas alltför ofta ihop med<br />
både förälskelse och attraktion. Ingen<br />
av dessa saker har speciellt mycket med<br />
äkta livslång kärlek att göra, även om<br />
det kan vara riktigt trevligt med en session<br />
med någon läckerbit i kårhus soffan.<br />
“Det gäller att hitta någon du vill vakna<br />
med, inte bara gå i säng med”, är kanske<br />
en något sliten fras. Om man hamnar i<br />
en ren förälskelsesituation tänker man<br />
varken helt klart eller logiskt.<br />
Min psykolog i USA, <strong>som</strong> även är universitetslektor,<br />
sa till mig att vid förälskelse<br />
utsöndras en speciell kemi kalie<br />
i hjärnan <strong>som</strong> försvinner efter ungefär<br />
ett halvår. Hon berättade om ett kliniskt<br />
kontrollerat experiment där deltagarna<br />
var nyförälskade par respektive<br />
par <strong>som</strong> redan hade etablerade förhållanden.<br />
Man använde en magnetröntgenapparat<br />
<strong>som</strong> registrerade<br />
hjärnans<br />
aktivitet under experimentets<br />
gång.<br />
Man visade bilder<br />
på hustrun eller<br />
mannen, hunden<br />
och den fina bilen<br />
för de med etablerade<br />
förhållanden,<br />
och inget speciellt<br />
hände i hjärnan. Den fungerade fint.<br />
När man för de nyförälskade visade ett<br />
foto av objektet för förälskelsen hände<br />
något. Psykologen sa: “Their brains<br />
ceased to function”. “Okay”, sa jag och<br />
jämförde med hur min PC brukar bete<br />
sig. “’Love’ and ‘being in love’ is not the<br />
same thing”, sa hon.<br />
Jag tror att den långvariga kärleken baseras<br />
på värme, ömsesidig respekt och<br />
känslomässig gemenskap. Livet består<br />
till 90 % av vardag och till 10 % av fest.<br />
Det är mycket viktigt att den rutinmässiga<br />
delen av livet, <strong>som</strong> vardagen<br />
består av, fungerar friktionsfritt utan<br />
större fältslag, och att man trivs med<br />
varandra. Man skall dock inte underskatta<br />
den personliga utvecklingen <strong>som</strong><br />
positiva förändringar i livssituationen<br />
kan innebära. Om man efter flera decenniers<br />
samvaro fortfarande ser fram<br />
Den fördrager allting,<br />
den tror allting,<br />
den hoppas allting,<br />
den ut<strong>här</strong>dar allting.<br />
Bibeln,1 Kor 13:7<br />
mot att gå på lunch tillsammans, så är<br />
nog äktenskapet lyckat.<br />
Det finns några riktigt viktiga grundbultar<br />
i ett äktenskap, oavsett om det<br />
är ett hetero- eller gayäktenskap, och<br />
det är ärlighet, kommunikation, omtanke<br />
och ömsesidig respekt. Jag brukar<br />
också säga att “social<br />
disciplin” är viktigt. Med<br />
det menar jag att man<br />
måste vara konsekvent i<br />
sitt agerande, stå för vad<br />
man sagt och inte plötsligt<br />
ändra sig utan synbar<br />
anledning. Det inne fattar också att man<br />
till exempel planerar ekonomin och<br />
sina sociala aktiviteter tillsammans (ursäkta,<br />
älsklingen, för att jag köpte den<br />
där gamla värdelösa maskinen utan att<br />
fråga, men jag bara ville ha den).<br />
Det är viktigt att man förstår sig själv,<br />
har en god insikt i varför man reagerar<br />
<strong>som</strong> man gör i olika situationer.<br />
Om man inte är färdig med sin egen<br />
känslo mässiga utveckling så är det<br />
svårare att bygga en harmonisk relation.<br />
Denna situation är inte heller<br />
bra för nära vänskaps relationer, även<br />
om de ligger utanför de erotiska domänerna.<br />
Jag upplever<br />
att det är bra<br />
om en del mängd av<br />
parternas intressen<br />
är samma, man<br />
behöver dock inte<br />
ha alla intressen<br />
gemen samma. Den<br />
allmänna livsåskådningen<br />
bör vara någorlunda<br />
lik artad<br />
för att man inte skall bli alienerade för<br />
varandra.<br />
Älsklingar är inga köp-slit-och-slängartiklar.<br />
Ponera att du träffar en människa<br />
<strong>som</strong> med glädje i sitt hjärta flyttar<br />
från sitt hemland för att tillbringa<br />
livet med dig <strong>här</strong> uppe i norr bland<br />
isbjörnarna. Du har därmed fått ett<br />
stort förtroende <strong>som</strong> du skall ta vara<br />
på. Att isolera er från omgivningen<br />
är ett riktigt stort misstag. Det gäller<br />
att snabbt skapa en bred och bra social<br />
plattform för honom eller henne. När<br />
min man flyttade till Sverige fungerade<br />
det mycket bra tack vare att mina föräldrar<br />
och mina vänner snabbt inkluderade<br />
honom i sina sociala nätverk. De<br />
envisades med att enbart prata svenska<br />
med honom, vilket gjorde att han lärde<br />
sig språket på nolltid. Man kan annars<br />
lätt hamna i den klassiska fällan att alla<br />
”Älsklingar är inga<br />
köp-slit-och-slängartiklar.<br />
TEMAREPORTAGE<br />
pratar engelska, och att en invandrare<br />
inte lär sig svenska tillräckligt bra eller<br />
snabbt nog.<br />
Om man har för avsikt att tillbringa ett<br />
helt liv tillsammans så duger det inte<br />
att bara sitta hemma och se varandra i<br />
ögonen. Båda parter har lika stor rätt<br />
till personlig utveckling<br />
och att få möjlig-<br />
heter att göra egna<br />
saker, såväl privat <strong>som</strong><br />
i karriären. Detta ställer<br />
höga krav på kärleken.<br />
Kärlek innebär<br />
frihet under ansvar och inte att vackert<br />
“gå fot” i hundkoppel. I ett riktigt bra<br />
förhållande bör man kunna vara ifrån<br />
varandra i perioder utan problem, bara<br />
man vet att älsklingen har det bra. En<br />
mycket viktig parameter är att man<br />
tycker om att vara i närheten av varandra,<br />
men man får absolut inte vara<br />
beroende av varandra på så sätt att man<br />
inte fungerar <strong>som</strong> självständiga individer.<br />
Det är sannolikt att man under sin universitets-<br />
eller högskoletid hittar sin<br />
livskamrat. På Chalmers frodas kärleken<br />
både i föreläsningssalarna och<br />
i laboratorierna. I labben pussas och<br />
kramas studenterna ibland lika mycket<br />
<strong>som</strong> de labbar. Jag tycker det är gulligt,<br />
och jag känner att livet i den tekniskt<br />
inriktade världen har fått ett mänskligare<br />
ansikte. Jag undrar när Emil och<br />
Emil respektive Emilia och Emilia kan<br />
göra samma sak utan att någon höjer<br />
på ögonbrynen?<br />
Den stora fasan för de flesta av oss,<br />
kanske den <strong>som</strong> får vissa människor<br />
att aldrig våga älska fullt ut, är att vi<br />
förr eller senare kommer att skiljas för<br />
alltid. När livet närmar sig sitt slut<br />
kanske du sitter vid din älsklings säng<br />
där han eller hon med sina sista krafter<br />
lägger sin darrande hand i din och du<br />
tittar djupt i de varma och fortfarande<br />
kärleksfulla, men trötta, ögonen. Snart<br />
kommer de att slutas för alltid och din<br />
livskamrats hand kommer att ligga livlös<br />
och aldrig mer kunna smeka din.<br />
Ett sista avsked är nära, ett avsked <strong>som</strong><br />
du inte kan skjuta upp till morgondagen.<br />
Morgondagen finns inte längre<br />
för er två. Din make eller maka lämnar<br />
detta liv, men kärleken dör aldrig. Du<br />
står inför en mycket svår uppgift, den<br />
att göra den sista delen av resan genom<br />
livet utan din älskling.<br />
15
16<br />
TEMAREPORTAGE<br />
VAD ÄR KÄRLEK?<br />
INTERVJU & FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Elin Cidh, SI3<br />
Vi ser varandra <strong>som</strong> “vi” i alla situationer,<br />
och det känns bra och naturligt. Vi är inte<br />
så lika utan vi kompletterar varandra. Det<br />
är nog därför vi fungerar så bra ihop.<br />
Är vi skilda åt, om så bara för en kort<br />
stund, så saknar vi varandra. Vi tänker<br />
alltid på vad motparten tycker i olika<br />
sammanhang “Om han/hon mår bra, så<br />
mår jag bra”. För att stå ut med varandra<br />
dag och natt måste man kommunicera<br />
och vara på ungefär samma intellektuella<br />
nivå. Men kärlek är också att ligga tätt<br />
intill varandra i soffan och mysa, det gör<br />
vi ofta.<br />
Att man längtar hem när man är borta, att veta<br />
att man är saknad, och att känna lycka när<br />
man är tillsammans – det är kärlek för mig.<br />
Jag är sambo sedan ungefär 3,5 år tillbaka,<br />
ganska precis sen jag började på Chalmers. Vi<br />
träffades genom vårt gemensamma intresse<br />
för snabba motorcyklar och det tog skruv. Att<br />
jag fortfarande blir glad i hans sällskap, att vi<br />
kan skratta ihop och dela problem eller glädje.<br />
Lite kort skulle jag framställa det <strong>som</strong>: Vi gör<br />
varandra lyckliga och vi finns för varandra när<br />
vi båda behöver det, det är kärlek för mig.<br />
Fredrik Lövhall, K1<br />
Sarah Johansson, NV-basår<br />
Jag har alltid ansett att förhållanden bör bygga på fyra<br />
viktiga saker – respekt, ömhet, ärlighet och lojalitet. Den<br />
ömsesidiga respekten för varandra innebär att man lyssnar<br />
på varandras tankar och kompromissar. Att visa ömhet<br />
och omtanke är nästan det viktigaste – visa att man<br />
ser varandra, gör de små sakerna <strong>som</strong> lyser upp vardagen,<br />
aldrig ta varandra för givna. I ett förhållande ska<br />
"vi" alltid komma i första hand.<br />
Alla gör misstag, men det viktiga då är att vara ärlig om<br />
det. Att ljuga leder endast till fler lögner. Jag har tron att<br />
nästan allt kan övervinnas om man bara är ärlig, öppnen<br />
och redo att ta konsekvenserna av sitt handlande.<br />
Lojaliteten innefattar så mycket att den är svår att förklara.<br />
Ingen kan vara orättvis mot den jag älskar – jag<br />
försvarar i alla lägen. I ett förhållande är tilliten så viktig.<br />
Jag måste blint kunna lita på den man jag är med, så<br />
jag måste veta att han är lojal mot mig.<br />
Johan Wolgers, E3
TEXT: ISABELLA FLODSTRÖM, ILLUSTRATION: INGRID FRITZELL<br />
TEMAREPORTAGE<br />
KAN MAN PÅVERKA ATTRAKTION?<br />
Hur kommer det sig egentligen att Lisa<br />
är kär i Kalle, <strong>som</strong> är förälskad i Peter,<br />
<strong>som</strong> faller <strong>som</strong> en fura för Amanda,<br />
<strong>som</strong> helst av allt vill gå på dejt med Per?<br />
Sune Innala är forskare i psykologi vid<br />
Göteborgs Universitet och har bland<br />
annat undersökt vad <strong>som</strong> gör att människor<br />
attraheras av varandra.<br />
– Kärlek och sex är elementärt för alla<br />
människor, men samtidigt finns det<br />
många <strong>som</strong> inte vill diskutera sexualitet<br />
och det märks även inom forskningen.<br />
I många studier <strong>som</strong> har gjorts om<br />
attraktion har man använt sig av djur,<br />
men råttor kan inte prata, säger Sune<br />
och lägger därmed fram ett viktigt<br />
skäl till varför han föredrar att studera<br />
människor.<br />
– Förenklat kan man säga att attraktion<br />
består av två delar, fortsätter han. En<br />
erotisk del <strong>som</strong> har sitt centrum i reptilhjärnan<br />
och en emotionell del <strong>som</strong> är<br />
mer medveten och i större utsträckning<br />
påverkas av samhället man lever i. Här<br />
har man kunnat se tydliga skillnader<br />
mellan kvinnor och män. Sexuella fantasier<br />
är vanliga hos båda könen, men<br />
kvinnor fokuserar mer på den emotionella<br />
delen och män mer på den erotiska.<br />
Man har till och med konstaterat att<br />
män mellan 17 och 24 år ägnar mer tid<br />
åt sexuella fantasier än åt problemlösning<br />
(alla lärare <strong>som</strong> undrar varför deras<br />
elever inte fixar hållfasthetstentan<br />
vet nu varför. Reds anm.).<br />
– När det gäller fysisk attraktion har<br />
man kunnat visa att alla människor<br />
har ungefär samma uppfattning om<br />
vad <strong>som</strong> är attraktivt. Människor<br />
<strong>som</strong> upplevs <strong>som</strong> snygga får faktiskt<br />
bättre vård och kortare fängelsestraff.<br />
Vackra kvinnor kan däremot upplevas<br />
<strong>som</strong> mindre trovärdiga i rättsfall. Det<br />
är inte en rättvis värld<br />
vi lever i och det gäller<br />
inte bara vuxna människor,<br />
även spädbarn tittar<br />
längre på attraktiva<br />
ansikten. Det blir dock<br />
vanligare att människor<br />
träffas via internet och<br />
då spelar den fysiska attraktionen<br />
plötsligt ingen<br />
roll. Det visar att när<br />
man forskar på sexologi är det oerhört<br />
viktigt att uppdatera teorierna utifrån<br />
hur samhället förändras.<br />
Hur nära är man att förklara kärlek<br />
på vetenskaplig väg?<br />
– Det kommer att ta lång tid innan vi<br />
kan förstå alla faktorer <strong>som</strong> påverkar<br />
kärlek och attraktion. Alla individer<br />
har en unik sammansättning av hormoner<br />
och signalsubstanser och därför<br />
är det otroligt svårt att ta fram en<br />
generell formel för kärlek.<br />
Går det att påverka attraktion på kemisk<br />
väg?<br />
– Man har kommit fram till att vi påverkas<br />
mycket mer av dofter än vad<br />
vi själva märker. Släktingar luktar<br />
till exempel inte speciellt gott – det<br />
är naturens sätt att förhindra incest.<br />
Det har gjorts många försök att göra<br />
parfymer <strong>som</strong> ska öka användarens<br />
attraktionskraft och kan man visa att<br />
någon av dessa verkligen fungerar kan<br />
”Släktingar luktar<br />
till exempel inte<br />
speciellt gott –<br />
det är naturens<br />
sätt att förhindra<br />
incest.<br />
man bli rik. Det har gjorts tester där<br />
några av stolarna på en tandläkarmottagning<br />
preparerades med ämnet<br />
androstenone <strong>som</strong> tros vara en mänsklig<br />
feromon. Resultatet var att män<br />
undvek att sätta sig på<br />
dessa stolar.<br />
– Det bästa tipset för att<br />
hitta kärleken är dock att<br />
se till att må bra. Mat, träning<br />
och sömn påverkar<br />
oss i väldigt stor utsträckning.<br />
Sover man för lite<br />
bryts testosteron, <strong>som</strong> är<br />
viktigt för den sexuella<br />
lusten, ner. Fysisk aktivitet frigör väldigt<br />
många ämnen <strong>som</strong> vi behöver för<br />
att må bra, allra störst effekt får man<br />
när man tar i det där lilla extra, <strong>som</strong><br />
man egentligen inte tror att man orkar.<br />
– En annan intressant sak att känna till<br />
är att när man blir för älskad i någon<br />
sjunker serotoninnivåerna i kroppen.<br />
Det är precis samma sak <strong>som</strong> händer<br />
när en människa blir deprimerad och<br />
det är bland annat därför förälskade<br />
människor kan bete sig väldigt konstigt.<br />
Man skulle med andra ord kunna<br />
avbryta en förälskelse genom att höja<br />
serotoninnivån på medicinsk väg, men<br />
det vore verkligen synd att förstöra en<br />
sådan sak <strong>som</strong> man bara upplever ett<br />
fåtal gånger i livet.<br />
17
18<br />
MATREPORTAGE<br />
ELDIG OCH HET<br />
– CHILI VÄCKER STARKA KÄNSLOR<br />
Att äta chili är lite <strong>som</strong> att åka berg-och-dalbana – obehag<br />
blandas med förtjusning, endorfinerna frodas och man känner<br />
sig kanske till och med lite modig. Det är precis den<br />
sortens lagom ofarlig spänning man behöver i vardagslivet.<br />
För det behöver absolut inte vara svårt att använda någon av<br />
alla de chilisorter <strong>som</strong> finns. Låt några enkla förslag på hur<br />
man kan variera studentmaten ta dig med på en berg-ochdalbanefärd<br />
in i chilins heta värld.<br />
En nypa cayennepeppar på det stekta ägget är ett enkelt sätt<br />
att ge vardagsmaten lite variation. Cayennefrukten, när den<br />
är mogen, är en röd, långsmal chili <strong>som</strong> ofta torkas och mals<br />
till ett pulver <strong>som</strong> används i såser. Det är bland annat en<br />
viktig ingrediens i Cajunköket i Louisiana och idag finns de<br />
största cayenneodlingarna i södra USA. Cayennepepparn är<br />
dock uppkallad efter staden eller möjligtvis floden Cayenne i<br />
Franska Guyana och det är just detta <strong>som</strong> uttrycket ”Dra dit<br />
pepparn växer” syftar på. Cayenne var nämligen känt för sitt<br />
otrevliga klimat och därför tyckte man att det var en lämplig<br />
plats att skicka sina ovänner till.<br />
Cayennefrukten är en ganska het chilisort. Styrkan hos chili<br />
orsakas av ämnet capsaicin <strong>som</strong> retar receptorer i munnen<br />
<strong>som</strong> normalt reagerar på smärta och värme. Det gör att vi<br />
uppfattar chili <strong>som</strong> het eller brännande. Den största mängden<br />
capsaicin finns i chilifruktens fröväggar och vill man<br />
minska styrkan kan man skära bort kärnhuset.<br />
När man har ätit något riktigt starkt och det känns <strong>som</strong> att<br />
tungan är på väg att självantända är den första reaktionen<br />
ofta att man sträcker sig efter ett stort glas vatten. Misstag!<br />
Capsaicin är inte vattenlösligt. Är vattnet iskallt kan själva<br />
kylan visserligen hjälpa något, men ett betydligt bättre<br />
alternativ är att dricka mjölk. Mejeriprodukter innehåller<br />
Ancho passar bra till choklad.<br />
FOTO: RAIMO ORAVA<br />
TEXT: ISABELLA FLODSTRÖM, TACK TILL: RAIMO ORAVA<br />
Cayenne är en viktig ingrediens i Cajunköket<br />
FOTO: RAIMO ORAVA<br />
proteinämnet kasein <strong>som</strong> neutraliserar styrkan hos capsaicin.<br />
Bröd, pasta och ris minskar också den starka smaken.<br />
Hur stark en chilifrukt är mäts i scovillegrader. Det ursprungliga<br />
testet gick ut på att capsaicinet i en chilifrukt<br />
lakades ur i alkohol, <strong>som</strong> sedan späddes med sockerlösning<br />
tills dess att styrkan knappt kunde kännas. Antalet gånger<br />
man behövde späda blev scovillegraden. Efter<strong>som</strong> detta test<br />
byggde på subjektiva smakupplevelser använder man numera<br />
exaktare metoder där halten capsaicin mäts direkt, men<br />
skalan är fortfarande den samma.<br />
Red Savina Habanero ansågs länge vara världens starkaste<br />
chilifrukt, men i Indien fann man nyligen en ännu starkare<br />
chilisort <strong>som</strong> är en korsning mellan två andra arter. Den<br />
kallas Bhut Jolokia eller Naga Jolokia och har enligt Guinness<br />
rekordbok uppmätts till 1 001 304 scovillegrader. Rent<br />
capcaisin har en styrka på 16 miljoner scoville. All chili får<br />
det dock inte att ryka ur öronen – det finns också milda sorter.<br />
Vanlig paprika ingår till exempel i chilisläktet.<br />
Ett stänk ancho på den varma chokladen förvandlar den till<br />
exotiskt mexikansk. Ancho är en torkad variant av chilisorten<br />
poblano, <strong>som</strong> främst odlas i Mexiko och delar av<br />
USA. Att blanda chili med choklad var vanligt redan bland<br />
aztekerna där de rika drack en bitter blandning av kakao,<br />
majs, vanilj, chili och ibland även honung eller andra kryddor.<br />
Arkeologiska fynd har visat att chili var en av de första<br />
växterna <strong>som</strong> började odlas i Sydamerika. Man har funnit<br />
spår av den redan för 10 000 år sedan. Spanjorerna spred så<br />
småningom chilin till resten av världen.<br />
Än i våra dagar är chili en mycket viktig krydda på den<br />
amerikanska kontinenten. Ancho används framför allt i så-
ser och grytor. Ett exempel är den mexikanska såsen Mole<br />
poblano <strong>som</strong> äts tillsammans med kyckling och innehåller<br />
bland annat choklad och ett antal olika chilisorter, däribland<br />
ancho. Anledningen till att ancho passar så bra med choklad<br />
är att det är en förhållandevis mild chilisort med smak av<br />
bland annat kaffe, kakao, tobak och torkad frukt.<br />
Anchon har fått sitt namn på grund av sin form. Ancho betyder<br />
”bred” på spanska och syftar på att den rödlila, torkade<br />
frukten är platt och näst intill hjärtformad. Kopplingen mellan<br />
kärlek och chili tar dock inte slut <strong>här</strong>. Chili har nämligen<br />
rykte om sig att öka den sexuella driften. Kanske skulle man<br />
till och med kunna kalla varm choklad med chili för den ultimata<br />
kärleksdrycken efter<strong>som</strong> även choklad har rykte om<br />
sig att fungera <strong>som</strong> afrodisiaka.<br />
Chili har även använts <strong>som</strong> medicin i många kulturer. Det<br />
starka capsaicinet gör att kroppen reagerar med att producera<br />
endorfiner, vilket har en smärtstillande effekt och chili<br />
har därför utnyttjats i salvor. Chili snabbar även upp kroppens<br />
förbränning och är man förkyld kan det vara en bra<br />
slemlösare. Färsk chili är dessutom rik på antioxidanter, A-<br />
och C-vitamin.<br />
En tesked chipotle paste i ketchupen till pastan gör maten<br />
lite roligare de dagar man faktiskt inte orkar laga något mer<br />
komplicerat. Chipotle är rökt och torkad chili, <strong>som</strong> oftast<br />
görs av röd jalapeño.<br />
Chili liknas ibland vid vin efter<strong>som</strong> det finns så många olika<br />
varianter med olika smak. Torkade chilifrukter kan liknas<br />
vid rödvin efter<strong>som</strong> deras smak ofta har inslag av kakao,<br />
kaffe, tobak, lakrits och torkad frukt. Färsk chili liknas vid<br />
16 000 000<br />
5 000 000<br />
2 000 000<br />
1 000 000<br />
500 000<br />
300 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
30 000<br />
5 000<br />
2 000<br />
1 500<br />
1 000<br />
0<br />
Rent capsaicin<br />
Pepparspray<br />
Bhut Jolokia<br />
Red Savina Habanero<br />
Thaichili<br />
Cayennepeppar<br />
Jalapeño<br />
Ancho<br />
Paprika<br />
HETA TIPS<br />
Extreme Food på Ingenjörsgatan<br />
5, nära Esperantoplatsen,<br />
har ett stort utbud av<br />
torkade och inlagda chilifrukter<br />
samt heta såser. Butiken<br />
stoltserar också med läckerheter<br />
<strong>som</strong> bajskaffe och<br />
insekts godis.<br />
www.extremefood.se<br />
Svenska Chilepepparföreningen<br />
är en ideell förening<br />
<strong>som</strong> uppmuntrar användande<br />
av chilipeppar i alla<br />
sorters mat. Medlemsskapet<br />
kostar 150 kronor per år<br />
men för det får man en hel<br />
del roliga recept och tips på<br />
hur man själv kan odla chili.<br />
www.chilepeppar.com<br />
Chipotle är torkad och rök jalapeño<br />
FOTO: RAIMO ORAVA<br />
vitt vin. Färsk jalapeño är relativt lätt att hitta i matbutikerna<br />
och äts ofta grön och omogen. Den kan till exempel<br />
blandas i en sallad eller fyllas med ost och gratineras. Vill<br />
man ge sig på överkursen passar färsk jalapeño även bra<br />
<strong>som</strong> krydda i bröd eller hemgjord glass.<br />
Vad ska man då dricka till stark mat? Mjölk är <strong>som</strong> sagt ett<br />
utmärkt vardagsalternativ, men kanske inte det man helst<br />
bjuder sina gäster på vid födelsedagsmiddagen. Milda lageröl<br />
<strong>som</strong> till exempel Corona föreslås ofta, men även veteöl<br />
och fransk cider passar bra. På vinsidan bör man tänka på<br />
att inte välja för sträva eller fylliga viner. Fruktiga vita viner<br />
med lite sötma gör sig däremot ofta bra ihop med chili. Bra<br />
alkoholfria alternativ är te eller fruktjuice.<br />
Är du sugen på att odla egen<br />
chili? Örtagårens plantskola<br />
har ett stort utbud av olika<br />
fröer <strong>som</strong> kan beställas direkt<br />
hem i brevlådan. Även<br />
Runåbergs fröer har ett bra<br />
utbud av chilifröer, samtliga<br />
ekologiskt odlade.<br />
www.ortagarden.com<br />
www.runabergsfroer.se<br />
Chiliguiden har skrivit en<br />
mängd artiklar om alltifrån<br />
hur man torkar chili till hur<br />
den kan användas <strong>som</strong> medicin<br />
– en bra startpunkt om<br />
man vill lära sig mer om världens<br />
vanligaste krydda.<br />
www.chilihead.se<br />
19
20<br />
TEMAREPORTAGE<br />
FAMILJELIV + STUDIER = SANT<br />
TEXT: ISABELLA FLODSTRÖM, FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Det är måndagsmorgon och den första<br />
snön har just fallit över Göteborg. Jag<br />
möter Adam Andersson i kårhuset <strong>som</strong><br />
förra veckan var proppfullt av tentaångestfyllda<br />
studenter. Nu ekar det kusligt<br />
tomt. Han ursäktar sig att han är lite<br />
förkyld. Det har blivit ganska lite sömn<br />
de senaste månaderna sedan hans andra<br />
barn föddes, tillägger han. Jag undrar hur<br />
han får det att gå ihop att både doktorera<br />
och vara tvåbarnsfar. Egentligen är<br />
det inte så svårt, tycker Adam.<br />
Tre dagar efter att Adam började sin<br />
doktorandtjänst i matematik i höstas<br />
blev han pappaledig då sonen föddes.<br />
Det är nu fem månader sedan och Adam<br />
har hunnit vara tillbaka<br />
ett tag på kon-<br />
”Det är klart att<br />
man behöver ha<br />
viss självdisciplin.<br />
toret. I vår ska han<br />
däremot vara ledig.<br />
Han och frun, <strong>som</strong><br />
läser språk på Göteborgs<br />
Universitet,<br />
har även en dotter<br />
på fyra år och Adam har därmed ett<br />
antal års erfarenhet av hur det är att<br />
plugga och samtidigt ha barn.<br />
Är det inte svårt att få ekonomin att gå<br />
ihop när ni båda är studenter?<br />
– Det går bra om man inte har för dyra<br />
vanor. Vi hade tur med bostad och bor<br />
ganska billigt. Jag är inte så intresserad<br />
av att ha de senaste prylarna och jag<br />
tycker inte att vi behöver välja bort någonting<br />
<strong>som</strong> vi verkligen vill ha. Som<br />
doktorand får man ju dessutom lön.<br />
Hur får du tiden att räcka till?<br />
– Min inställning är att vill man så går<br />
det. Det är klart att man behöver ha<br />
viss självdisciplin för att det ska fungera,<br />
men man får automatiskt en del extra<br />
fokus av att veta att jobbet måste bli<br />
gjort mellan nio och fem. Jag har inte<br />
varit föreningsaktiv under min studietid,<br />
så jag har inte känt att jag behövt<br />
välja bort något sådant för att jag blev<br />
pappa. När tentorna närmar sig är det<br />
dock skönt om man har någon <strong>som</strong><br />
kan vara barnvakt en stund.<br />
Adam läste tidigare automation och<br />
mekatronik. Upplever du att det är annorlunda<br />
att vara förälder <strong>som</strong> doktorand<br />
mot att vara det <strong>som</strong> student på<br />
grundnivå?<br />
– Kravet på att man ska prestera är<br />
kanske lite större <strong>som</strong> doktorand, men<br />
jag tycker inte att det är jättestor skillnad.<br />
Å andra sidan är det betydligt vanligare<br />
att doktorander har barn och alla<br />
på min institution är stöttande.<br />
Tycker du att Chalmers och studentkåren<br />
ger ett bra stöd till studenter<br />
med barn?<br />
– Jag har aldrig upplevt att det är<br />
några större problem att vara förälder<br />
<strong>som</strong> student. Ibland<br />
har jag behövt ta kur-<br />
serna i ”fel” ordning<br />
på grund av att jag har<br />
varit pappa ledig, men<br />
det har fungerat bra.<br />
Min dotter går på<br />
förskolan Krokus<br />
<strong>som</strong> tidigare låg under Göteborgs<br />
Förenade Studentkårer<br />
och i huvudsak riktar sig till<br />
studenter. Det är en ganska liten,<br />
pedagogiskt genomtänkt,<br />
förskola med bara 16 barn.<br />
Föräldrarna hjälper till sju,<br />
åtta dagar per termin med<br />
matlagning och städning.<br />
Det tar så klart lite tid, men<br />
man får bra insyn i verksamheten<br />
och lär känna personalen,<br />
de andra barnen och<br />
andra föräldrar <strong>som</strong> också<br />
är studenter.<br />
Tror du att det är annorlunda att vara<br />
kvinnlig student och ha barn?<br />
Jag har inte sett en jättestor skillnad,<br />
men <strong>som</strong> kille har man lite större flexibilitet<br />
att välja när man vill vara ledig<br />
och det kan göra det lättare att passa<br />
ihop med studierna. Jag och min fru<br />
försöker dock dela lika på ledigheten.<br />
Intresserad av att veta mer om<br />
Krokus? www.krokus.nu
NÅGRA KÄNDA TIGRAR<br />
Sheryl Crow, Tom Cruise, Leonardo DiCaprio,<br />
Dwight D. Eisenhower, Jay Leno, Karl Marx,<br />
Marilyn Monroe, Marco Polo, drottning Elizabeth II<br />
RESEREPORTAGE<br />
HITTA TIGERN I DIG<br />
TEXT: KATERINA SCHWETZ, FOTO: ANNE PODLOUCKY<br />
Den 14 februari börjar tigerns år enligt<br />
den kinesiska zodiaken. En extra bonus<br />
i år är att det infaller på alla hjärtans<br />
dag. Det kinesiska nyåret firas sedan<br />
2 500 före Kristus och introducerades<br />
av kejsaren Huang Ti. Zodiaken består,<br />
till skillnad från den västerländska, av<br />
tolv djur <strong>som</strong> avlöser varandra i tolvårscykler.<br />
Hur blir tigerns år?<br />
Nyckelorden för tigerns år 2010 är<br />
drama, intensitet, förändringar och<br />
resor. Allt kommer att vara snabbt<br />
och dramatiskt och det gäller att inte<br />
missa viktiga chanser. Det finns goda<br />
förutsättningar för nya uppfinningar<br />
och enorm utveckling inom tekniken.<br />
Året kommer att medföra långtgående<br />
förändringar för alla. Detta år handlar<br />
också om att ta vara på möjligheterna<br />
och att göra det bästa av våra personliga<br />
talanger och förmågor.<br />
Nancy Li flyttade till Sverige från Kina <strong>som</strong> tioåring.<br />
Hur kommer du att fira det kinesiska nyåret?<br />
Jag kommer att vara hemhemma och fira det med<br />
min familj. Mamma kommer att laga kinesiska<br />
dumplings och andra goda maträtter.<br />
Vilka är de viktigaste traditionerna vid denna högtid?<br />
Man måste äta Jiaozi, ett slags kinesiska dumplings.<br />
Det är degknyten med fyllning, oftast med kött, räkor<br />
eller bara grönsaker.<br />
Man brukar även ha många fyrverkerier, tyvärr är<br />
det mycket dyrare i Sverige, och det finns inte så<br />
många olika typer, så det är inte lika roligt. Man<br />
brukar ha långa längder av smällare <strong>som</strong> man tänder<br />
vid midnatt.<br />
Att skjuta fyrverkerier kommer från mytologin om<br />
ett monster <strong>som</strong> brukar komma ut och skada människor<br />
vid nyår, men det skrämdes av ljus och ljud,<br />
och fyrverkerier kunde jaga bort det. Därför använde<br />
man mycket fyrverkerier. Numera<br />
betyder det att man lämnar (skrämmer<br />
bort) det gamla och välkomnar allt nytt.<br />
Nyårsafton är mycket viktigt då alla familjemedlemmar,<br />
oavsett var man än är,<br />
åker tillbaka hem för att fira det med familjen.<br />
Förr i tiden fick även fångar och<br />
brottslingar i fängelse åka hem på den<br />
<strong>här</strong> dagen för att äta "nyårsmåltid" med<br />
sin familj.<br />
Nyårsafton spenderar man med mannens<br />
familj, den andra dagen av det nya<br />
året åker man hem till kvinnans familj.<br />
De vuxna ska även ge röda kuvert med<br />
pengar i till de yngre. Det är en symbol<br />
för lycka och välgång.<br />
Nästa år är tigerns år. Vad betyder det för kineserna?<br />
Man anser att tigern är kung över alla djur. Den<br />
symboliserar makt och styrka. Tigern är också<br />
mycket modig, ståtlig, kraftfull. Detta innebär att<br />
det kommer att bli ett livligt år, vilket gynnar ekonomi,<br />
handel och även kärlek.<br />
21
22<br />
RESEREPORTAGE<br />
23 000 KM, 24 LÄNDER,<br />
371 DAGAR PÅ CYKEL<br />
TEXT: JOHAN HJÖRNE, FOTO: TIM BOGDANOV<br />
Hur planerar du att spendera din nästa<br />
semester? En cykeltur till Peking kanske<br />
lockar? Det gjorde det för Tim Bogdanov<br />
från Göteborg. Den 3 oktober<br />
2007 gav han, Erik Törnblom och Nino<br />
Jönsson sig iväg från Alingsås med Peking<br />
i sikte. Deras mål var att ta sig dit<br />
till <strong>som</strong>mar-OS 2008. Tidsramen sprack<br />
i och med en ”liten” omväg förbi Afrika.<br />
Men varför inte åka om Afrika när man<br />
ändå är ute och hojar?<br />
Resan gick från Alingsås till Etiopien<br />
och Afrika. Därefter delade de på<br />
sig och Tim fortsatte ensam norrut,<br />
trampade hela vägen till Sibirien och<br />
Mongoliet. Därefter söderut igen mot<br />
Beijing. Efter lite problem<br />
med att komma<br />
in i Kina för att gränsen<br />
var stängd, rulllade<br />
han till slut in<br />
på Himmelska fridens<br />
torg den 7 oktober<br />
2008. Resan tog alltså<br />
ungefär ett år.<br />
”Det slutade med<br />
att jag cyklade<br />
igenom 24 länder<br />
istället för nio...<br />
De fem första månaderna trampade vi<br />
tillsammans, vi var <strong>som</strong> en liten armé, sov<br />
tillsammans i samma tält, cyklade och delade<br />
glädjen i att upptäcka nya länder och<br />
människor. Erik och Nino var de <strong>som</strong> från<br />
första början gav mig möjligheten att följa<br />
med, att börja själv var ett steg <strong>som</strong> jag inte<br />
var mogen att ta, skrev Tim i sin blogg<br />
på cykelresan.blogspot.com<br />
Hur kom du på tanken att göra en sådan<br />
resa?<br />
– Första gången jag hörde talas om<br />
långfärdscykling var när jag, 11 år<br />
gammal, såg Göran Kropp cykla till<br />
Mount Everest på TV 1996. Jag minns<br />
än idag TV-bilderna och hur fascinerad<br />
jag blev. Jag gjorde min första längre<br />
cykeltur vid 15 års ålder, ner till Skåne<br />
med några klasskamrater från högstadiet.<br />
Sedan dess har resorna med cykel<br />
utvecklats och blivit alltmer utmanande.<br />
Tanken att göra en resa över kontinenter<br />
har funnits där under några år,<br />
så det var inte så svårt att lockas med,<br />
när min vän Erik kom med idén att cykla<br />
sträckan Göteborg-Peking.<br />
Hur gick du från tanke till handling?<br />
– Jag tog beslutet att slå följe med Erik<br />
och Nino på denna resa. Sen var det<br />
rätt lätt att hitta motivationen till att<br />
jobba ihop pengarna under några månaders<br />
tid.<br />
Skulle du göra om det?<br />
– Utan tvekan, jag känner att det blir<br />
minst en resa till innan jag gör något<br />
annat med mitt liv. Just nu vill jag ta del<br />
av fler kulturer, träffa fler människor<br />
med olika perspektiv och se fler platser<br />
på planeten.<br />
Vad skulle du göra annorlunda?<br />
– Först och främst<br />
skulle jag ta bort tidspressen<br />
<strong>som</strong> vi hade då<br />
vi ville cykla in i Peking<br />
lagom till Olympiska<br />
spelen. Det blev ju inte<br />
riktigt så, efter<strong>som</strong> vi<br />
ville se fler länder än vad <strong>som</strong> från början<br />
var planerat. Det slutade med att<br />
jag cyklade igenom 24 länder istället<br />
för nio och missade OS med 2 månader.<br />
En annan detalj <strong>som</strong> blir annorlunda<br />
nästa gång är att datorn ska med, samt<br />
att jag ska försöka fixa satellit-internet,<br />
så att jag kan uppdatera bloggen mer<br />
frekvent under resans gång.<br />
Hur tänkte du med val av material<br />
och prylar? Skulle du ha gjort någonting<br />
annorlunda när det gäller detta?<br />
– När man ger sig ut på en långresa<br />
med cykel är egentligen varje pryl man<br />
har med sig värdesatt utefter dess funktion,<br />
vikt, personliga värde samt volym.<br />
Jag valde att cykla på en mountainbike<br />
med stålram. Detta kommer jag<br />
att fortsätta med, efter<strong>som</strong> man alltid<br />
kan lösa reparationer på ramen med<br />
hjälp av lokala svetsare och efter<strong>som</strong><br />
underlaget på vägarna brukar variera.<br />
Det kan vara svårt att få tag på svetsare<br />
<strong>som</strong> kan reparera en aluminiumram.<br />
Val av system för bagaget är en annan<br />
relevant detalj för en långfärdscyklare.<br />
Man kan ha packningen i väskor på pakethållarna<br />
eller i en kärra <strong>som</strong> man<br />
fäster i cykeln. Personligen föredrar jag<br />
att använda väskor, då man slipper fler<br />
hjul <strong>som</strong> är utsatta för punkteringar<br />
och belastningar. Nytt inför nästa resa<br />
kommer att bli nya pakethållare i stål<br />
<strong>som</strong> bär packningen närmare marken<br />
och på så sätt sänker cykelns tyngdpunkt<br />
en aning.<br />
Vad var det mest spektakulära du var<br />
med om?<br />
– Att cykla genom Tadzjikistans bergiga<br />
landskap var helt klart en höjdare<br />
på resan. Landet erbjuder en storslagen<br />
naturupplevelse med iögonfallande<br />
bergskedjor och en gästvänlig bergsbefolkning.<br />
Stora delar av befolkningen<br />
pratar än idag ryska efter landets förflutna<br />
inom Sovjetunionen och detta i<br />
kombination med att jag själv talar flytande<br />
ryska, bidrog till många inbjudningar<br />
och möten, ofta innehållande<br />
mängder av vodka och saltgurka.<br />
Vad var det tråkigaste/jobbigaste med<br />
resan?<br />
– Jag blev rånad på allt jag hade, förutom<br />
passet, av ett ungdomsgäng i<br />
Kirgizistan. Det kändes enormt tungt<br />
i ungefär 24 timmar, innan polisen hittade<br />
killarna och jag fick tillbaka cykeln,<br />
samt all packning. Men det dygnet<br />
var helt klart det tyngsta på resan,<br />
efter<strong>som</strong> känslan av att jag kanske var<br />
tvungen att avbryta färden växte sig<br />
stark, samtidigt <strong>som</strong> förtroendet för<br />
lokal befolkningen sjönk i botten.<br />
Blev du aldrig sjuk?<br />
– Min kropp fungerade riktigt bra under<br />
hela året, det närmaste till sjukdom<br />
jag kom var i Etiopien, där jag under<br />
några timmar hade extrema magsmärtor<br />
och Erik övervägde att ringa efter<br />
ambulans, men nästa morgon var allt<br />
fint igen. En anledning till att kroppen<br />
fungerade så bra tror jag var att jag försökte<br />
äta mycket, så att kroppen alltid
skulle ha energi att klara av illasinnade<br />
bakterier. Jag gick knappast ner i vikt,<br />
snarare fick jag större aptit.<br />
Vad saknade du mest under resan?<br />
– Givetvis familj och vänner men tanken<br />
på en svensk kebabpizza var ofta<br />
svår att hantera, framförallt när jag<br />
levde långa perioder på nudlar i Asien.<br />
Har du något nytt på gång?<br />
– Jag har lite lösa planer på att cykla<br />
runt Himalaya, världens högsta bergskedja,<br />
samt genom Sydamerika, Centralamerika<br />
och Nordamerika. Vilken<br />
resa <strong>som</strong> blir verklighet får vi se.<br />
Vad önskar du dig mest av allt just nu?<br />
– Att alla människor prioriterar planetens<br />
klimat, framför den ekonomiska<br />
utvecklingen.<br />
Att se världen från sadeln på en cykel<br />
blir mer och mer populärt. Enligt<br />
Tim är det ett fantastiskt sätt att resa<br />
på. Det går långsammare vilket gör<br />
att man hinner se mer. Man får mer<br />
kontakt med lokalbefolkningen. Vem<br />
<strong>som</strong> helst kan göra det om man bara<br />
bestämmer sig. Tim berättade att han<br />
under sin resa träffade en indisk långfärdscyklist,<br />
<strong>som</strong> hade cyklat jorden<br />
runt med sin fru och åttaåriga dotter.<br />
Så det är bara att ta cykeln när du ska<br />
semestra. Då bidrar du dessutom till en<br />
bättre miljö!<br />
Bergsvägarna i Tadzjikistan kunde minst sagt<br />
vara en strapats att ta sig fram på.<br />
Tim slog läger med ett gäng<br />
hästryttare i Kirgizistan.<br />
23
24<br />
SPORTSIDAN<br />
ÄR DU EN<br />
SVENSK KLASSIKER?<br />
TEXT: JOHAN HJÖRNE, FOTO: FREDRIK ELOFSSON<br />
Den sjunde mars går Vasaloppet av stapeln.<br />
Det är en prestigefylld tävling med<br />
lång historia – den börjar redan 1520.<br />
Sverige befann sig då i union med Danmark.<br />
Gustav Eriksson opponerade sig<br />
mot den icke omtyckta kungen och blev<br />
för detta fängslad i Danmark, men han<br />
lyckades fly tillbaka till Sverige. Han var<br />
fast besluten att mana folket i Sverige<br />
till uppror mot den danska överheten.<br />
Efter att ha försökt i stora delar av<br />
Sverige utan framgång stod hoppet till<br />
Dalarna, där folket var känt för att inte<br />
foga sig i fogdars och kungars beslut.<br />
Framför massorna utanför Mora kyrka<br />
talade Gustav om danskarnas grymheter<br />
för att få folket att gripa till vapen.<br />
Bara en kort tid innan hade hans<br />
far och bror samt 80 andra stormän<br />
halshuggits vid Stockholms blodbad.<br />
Innan Gustav fick något svar i Mora<br />
kom hans danska förföljare ikapp honom<br />
och han tvingades fly mot Norge.<br />
Några dagar senare nådde nyheterna<br />
om den danska kungens grymheter<br />
Mora, varpå folket ångrade att man<br />
inte gett Gustav sitt stöd. Ortens starkaste<br />
skidåkare skickades därför iväg<br />
för att leta reda på Gustav. Han hittades<br />
i närheten av Sälen och övertalades att<br />
återvända till Mora för att leda kampen<br />
mot kung Kristian II. Efter två och ett<br />
halvt års krigande blev Sverige ett fritt<br />
land och Gustav Vasa valdes till kung.<br />
Det var alltså den sträcka <strong>som</strong> Gustav<br />
Vasa åkte, mellan Mora och Sälen, <strong>som</strong><br />
senare blev Vasaloppssträckan, fast i<br />
omvänd riktning. Det var Anders Pers<br />
<strong>som</strong> först lanserade idén i en artikel i<br />
Westmanlands Läns Tidning den 10 februari<br />
1922. Ett mandomsprov, i form<br />
av ett nio mil långt skidåkningslopp, till<br />
Gustav Vasas ära. Idén togs väl emot.<br />
Det första Vasaloppet kunde genom-<br />
föras den 19 mars 1922 med 119 deltagare.<br />
Nuförtiden är det cirka 15 800<br />
del tag are i Vasaloppet och 12 000 i öppet<br />
spår. Dessutom finns det en mängd<br />
andra lopp under vinterveckan så <strong>som</strong><br />
Tjej vasan, Kort vasan, Halv vasan,<br />
Stafett vasan och Skejt vasan.<br />
På grund av arrangemangets omfattning,<br />
finns det en del rolig statistik att<br />
tillgå, bland annat på hemsidan till tidningen<br />
”Vasalöparen”. Några exempel<br />
därifrån:<br />
Under vasaloppsveckan:<br />
• utvecklar åkarna så mycket energi<br />
att det skulle räcka till att tända<br />
221 000 stycken 60-watts lampor.<br />
• går varje åkare i genomsnitt ner<br />
3 kilo vilket motsvarar att 1 517<br />
personer ”försvinner” i spåret.<br />
• följer lika många människor direktsändningen<br />
i SVT <strong>som</strong> Kalle Anka<br />
på julafton.<br />
När man ändå har klarat av Vasaloppet<br />
kan man ju lika gärna fortsätta i samma<br />
spår och ro hem en Svensk Klassiker.<br />
Denna utmärkelse kan man titulera sig<br />
med om man inom loppet av ett år har<br />
genomfört<br />
• ett av skidloppen Vasaloppet, 90 km,<br />
eller Engelbrektsloppet, 60 km<br />
• Vätternrundan på cykel, 300 km<br />
• Vansbrosimmet, 3 km<br />
• Lidingöloppet, 30 km<br />
För en tjejklassiker gäller:<br />
• ett av skidloppen Tjejvasan, 30 km,<br />
eller Kristinaloppet, 30 km<br />
• Tjejvättern på cykel, 100 km<br />
• Vansbro tjejsim, 1 km<br />
• Lidingö tjejlopp, 10 km<br />
Idén väcktes på 60-talet och var tänkt<br />
<strong>som</strong> en morot åt motionärer för varje<br />
årstid för att få dem att träna året runt.<br />
Jag fick tillfälle att prata lite med Ulf<br />
<strong>som</strong> har genomfört klassikern tre<br />
gånger – i rad! Därtill har han sprungit<br />
ett antal maraton och andra typer av<br />
långdistanstävlingar.<br />
Hur var det första gången du åkte<br />
Vasa loppet?<br />
– Jag ville egentligen köra öppet spår<br />
för att ha mer utrymme. Jag visste nämligen<br />
att det kunde bli väldigt trångt i<br />
spåret i Vasaloppet efter<strong>som</strong> man, om<br />
man inte har seedat upp sig, får starta i<br />
sista ledet. Seeda upp sig kan man göra<br />
genom att delta i något annat skidlopp<br />
<strong>som</strong> är minst 4 mil långt. Men istället<br />
hängde jag på kamraterna <strong>som</strong> skulle<br />
köra Vasaloppet och fick starta i tionde<br />
ledet, vilket var det sista. Det gjorde<br />
inget att jag fick starta så långt bak,<br />
tvärtemot var det väldigt inspirerande<br />
att köra om tusentals personer. Året<br />
därefter fick jag starta i sjätte ledet istället.<br />
Vilken är din bästa tid på Vasaloppet?<br />
– 6 timmar och 14 minuter.<br />
Vad gör du efter ett Vasalopp?<br />
– Vi brukar vara ett gäng från skidklubben<br />
<strong>som</strong> kör tillsammans. Efteråt<br />
brukar vi bada badtunna, dricka öl och<br />
vin och äta pizza. Ibland brukar vi även<br />
gå ut och dansa på något ställe i Mora.<br />
De <strong>som</strong> har lite sämre kondition brukar<br />
<strong>som</strong>na tidigt av utmattningen.<br />
Hur kom det sig att du gjorde en klassiker?<br />
– Från början hade jag inga planer på<br />
att göra en klassiker just det året. Men<br />
ett gäng arbetskamrater fick med mig
på Vätternrundan och efter<strong>som</strong> jag redan<br />
genomfört Lidingöloppet och Vasaloppet<br />
så var det ju bara Vansbrosimmet<br />
kvar. Och efter att jag klarat det så<br />
gick det av bara farten, så jag körde två<br />
klassiker till de följande två åren.<br />
Hur tränar du för att klara en klassiker?<br />
– Väldigt allsidig träning. Efter<strong>som</strong><br />
man ska genomföra fyra olika grenar<br />
på ett år, måste man träna på alla dessa<br />
kontinuerligt under året. Självklart fokuserar<br />
man mer på den nästkommande<br />
grenen när det börjar närma sig.<br />
Inför Vasan tycker jag att man ska ha<br />
50–100 mil skidåkning i kroppen. Bor<br />
man i södra Sverige blir tyvärr många<br />
av dessa mil på rullskidor, men jag brukar<br />
åka upp till fjällen så ofta <strong>som</strong> möjligt,<br />
för att få riktig skidträning. Man<br />
ser många <strong>som</strong> underskattar Vasaloppet.<br />
Visst kan man klara det utan 50-<br />
100 mil i kroppen, men det blir mycket<br />
roligare och mindre av en plåga, om<br />
man är riktigt väl förberedd.<br />
Värsta och bästa upplevelserna?<br />
– Det värsta var nog första gången jag<br />
genomförde Vansbrosimmet. Det var<br />
bara 14,2 grader i vattnet, vilket medförde<br />
att sträckan kortades ner från 3<br />
till 2 kilometer. Det var så trångt att<br />
folk sparkade på varandra i simtagen.<br />
När jag kom till Västerdalälven blev<br />
vattnet kallare och man simmar motströms.<br />
Det var två meter fram och en<br />
meter bak hela tiden. Efteråt tog det<br />
en hel dag innan jag var helt på benen<br />
igen.<br />
Den bästa upplevelsen var när jag kom<br />
i mål i det sista loppet i min tredje klassiker<br />
på tre år. En av de bidragande<br />
faktorerna till att detta var min bästa<br />
stund, var att jag hade haft sådan tur<br />
med min hälsa. Hade jag blivit så sjuk<br />
inför något av loppen att jag inte kunnat<br />
genomföra det, hade jag ju fått börja<br />
om från början!<br />
Vad har du för tips att ge någon <strong>som</strong><br />
vill genomföra klassikern?<br />
– Träna mycket, allsidigt och kontinuerligt.<br />
Det räcker inte med att springa<br />
femman två gånger i veckan. Man måste<br />
få in ett par långpass i veckan och<br />
försöka variera mellan skidåkning, cykling<br />
och löpning. Jag brukar ha mellan<br />
50 och 100 mil skidåkning i kroppen<br />
”Den bästa upplevelsen var när jag kom i<br />
mål i det sista loppet i min tredje klassiker<br />
på tre år.<br />
inför Vasaloppet och dryga 50 mil på<br />
cykel inför Vätternrundan. Därtill löper<br />
jag väldigt mycket. Jag brukar köra<br />
något maratonlopp ibland vilket har varit<br />
bra träning inför Lidingöloppet.<br />
Vad är då grejen med dessa typer av<br />
tävlingar? Det är en stor personlig utmaning<br />
och när man har klarat det får<br />
Även den mest vältränade kan knäckas av dåligt före.<br />
man en stark känsla av tillfredsställelse.<br />
Att ställa upp i uthållighetstävlingar<br />
<strong>som</strong> Vasaloppet är också ett bra<br />
sätt att finna motivation till att ta sig ut<br />
i löpspåret. Forskare hävdar dessutom<br />
att konditionsidrott höjer intelligensen.<br />
Det kan vara bra att tänka på inför<br />
tentaveckan.<br />
25
26<br />
TEMANOVELL<br />
EN SAGA OM<br />
KÄRLEK<br />
TEXT: LINDA BARNA, ILLUSTRATION: JULIA MOGENSEN<br />
Hon satt på ett café och försökte äta frukost efter gårdagens<br />
bravader när hon fick syn på honom. Hon kände<br />
igen honom på hans sätt att gå och trots att hon freudianskt<br />
visste direkt, ville hon tveka. Det var inte så <strong>här</strong> hon<br />
hade föreställt sig det, inte det minsta. Han, på väg mot<br />
cafét, reslig och resolut <strong>som</strong> vanligt. Perfekt klädd, fräsch,<br />
tre dagars stubb och bruna ögon <strong>som</strong> jämnade henne med<br />
marken. Hon, i gråa mysbyxor, gårdagens smink och oborstat<br />
hår. Hon mådde minst sagt <strong>som</strong> hon förtjänade.<br />
Hon tittade på signal från<br />
klockan i dörren ner i juicen<br />
och spelade totalt oberörd.<br />
Men inombords skälvde hon.<br />
Det var inte så<strong>här</strong> det skulle<br />
vara. Helvete, helvete, HEL-<br />
VETE! Hon hade planerat<br />
allt, tänkt igenom varje möjligt<br />
scenario. Hon skulle spela<br />
helt oberörd, ha gått ner de<br />
där fem kilona, klätt sig på ett<br />
sätt <strong>som</strong> skulle påmint honom<br />
om vad han saknat, men lämnat tillräckligt mycket att undra<br />
och fantisera över. Hon skulle ha blivit framgångsrik, lycklig<br />
och naturligt brun. Förmögen och förlovad. Han skulle se<br />
henne på håll, helt ovetande om att hon redan hade kontroll<br />
över situationen, och hälsa glatt och hon skulle vara trevlig<br />
och intresserad av hans liv. Le och stirra honom rak in i och<br />
förbi de där förbannade ögonen. Hon skulle vara perfekt.<br />
”Han log och hans ögon<br />
svalde henne. Eller,<br />
åtminstone upplevde hon<br />
det så i en halv sekund.<br />
– Är det du? Hans bekanta röst skrämde henne ur tankarna<br />
och hon tittade upp mot honom. Han log och hans ögon<br />
svalde henne. Eller, åtminstone upplevde hon det så i en halv<br />
sekund.<br />
– Hej, vad gör du <strong>här</strong>? sa hon och ångrade sina val av ord<br />
nästan direkt.<br />
– Jag är <strong>här</strong> och hälsar på mina svärföräldrar, de bor precis<br />
vid... ja, därborta. Jag skulle bara ner och köpa frallor snabbt,<br />
sa han och fortsatte:<br />
– Du pluggar <strong>här</strong> än, eller?<br />
– Ja, jag är inne på min sista<br />
termin, svarade hon.<br />
Det blev tyst ett tag. Han tittade<br />
ner, upp snabbt och ner<br />
igen innan han sa:<br />
– Fan, vad du ser sliten ut då,<br />
och log varmt och länge.<br />
– Jo, det vart vilt igår, log hon<br />
försiktigt.<br />
– Du är sötare än jag minns<br />
dig, sa han plötsligt och hon<br />
var tvungen att repetera hela händelseförloppet ett par<br />
gånger i huvudet innan hon förstod vad <strong>som</strong> hade hänt.<br />
– Du har inte lust att ta en fika? frågade han och tittade på<br />
henne.<br />
– Gärna, sa hon och visste så fort det var sagt att hon hade<br />
förlorat.
28<br />
BÖCKERMUSIKFILM<br />
BÖCKER<br />
The Brightest Star in the Sky<br />
Marian Keyes, Penguin – Michael Joseph, 2009<br />
I fyra lägenheter i ett hus i Dublin bor sex unga<br />
människor mellan 20 och 40 år och en gammal tant<br />
<strong>som</strong> spår i kort per telefon. Boken kretsar kring<br />
dessa människors förhållanden, vänskap och kärlek,<br />
men handlar också om att hitta balans och tillfredsställelse<br />
och att inse vad <strong>som</strong> är viktigt i livet.<br />
Varför har det gifta paret Matt och Maeve glidit<br />
isär och kommer de att hitta tillbaka till kärleken?<br />
Ska Katie nöja sig med sin nuvarande pojkvän bara<br />
för hon snart är 40 år och inte kommer att hitta<br />
någon bättre? Kommer den ettriga taxichaffisen<br />
Lydia bli ihop med den polske lägenhetskompisen<br />
Andrei? Det <strong>här</strong> är en bok <strong>som</strong> får en att le, <strong>som</strong><br />
värmer i själen, lyser upp i vintermörkret och får<br />
dig att tro på kärleken.<br />
Dejting: En handbok<br />
Lisa Helmanis, Addera förlag, 2009<br />
Kärlek har aldrig varit en exakt vetenskap och hur<br />
man än försöker få någon logik i det hela, så går det<br />
inte, för det handlar ju trots allt om känslor. Boken<br />
ger bättre koll och förståelse för varför och hur<br />
man själv dejtar och hur man ska kunna bli bättre<br />
och hitta kärleken. Här tar man bland annat upp<br />
ämnen <strong>som</strong> åldersskillnader, varför män älskar en<br />
”bitch”, hur man gör slut och att veta vad man vill<br />
ha. Även om boken i första hand riktar sig till tjejer,<br />
så finns det även vettiga tips <strong>som</strong> killar kan utgå<br />
ifrån. Om inte annat, så hjälper boken till att förstå<br />
fenomenet tjejer, brudar och kvinnor lite bättre.<br />
BIO & DVD<br />
Jag älskade honom, 2009<br />
Jag älskade honom är ursprungligen en bok av fransyskan Anna<br />
Galvada, men detta mästerverk har också gjorts <strong>som</strong> film regisserad<br />
av Zabou Breitman. I filmen möter vi Chloé, en kvinna<br />
<strong>som</strong> utan förklaring dumpas av sin make. Hon är full av hat och<br />
känner sig vilsen. Utan att riktigt förstå varför bjuds hon av sin<br />
svärfar, Pierre, till familjens <strong>som</strong>marstuga i hopp om att hon<br />
ska läka sitt hjärta. Hon blir ännu mer överraskad efter<strong>som</strong> hon<br />
växlat så få ord med Pierre i det förflutna. Han var så mystisk,<br />
så känslolös och han liknade mer en sten än en person. Hennes<br />
svärfar är verkligen den sista personen i världen <strong>som</strong> kan ta<br />
hand om henne.<br />
Efter några minuter i filmen förstår vi, precis <strong>som</strong> Chloé, att<br />
Pierre inte alls är en särskilt kall person och att han faktiskt<br />
bryr mycket mer om Chloé än vad man kan tro. Han har bjudit<br />
in henne för att berätta om en kärleksäffar, sin kärleksaffär, <strong>som</strong><br />
inte är <strong>som</strong> de vanliga man kan läsa om i tidningarna. Nej, det<br />
är den oväntade affären, den <strong>som</strong> rubbar hela ens tillvaro, den<br />
<strong>som</strong> ens själ alltid ska komma ihåg. För Pierre heter den <strong>här</strong><br />
kärleken Mathilde. Chloé vet inte om det ännu, men berättelsen<br />
om Pierre och Mathilde kommer att förändra hennes syn på<br />
kärleken. Filmen är gripande för att den kan skapa så många<br />
känslor med bara en enkel kamerarörelse. Vill du få en aning<br />
om vad riktig kärlek är så behöver du bara se den.<br />
MUSIK<br />
Stratovarius – Från Destiny till Polaris<br />
Det finska bandet Stratovarius är tillbaka med nya<br />
skivan Polaris. Förväntningarna på albumet var stora<br />
av två anledningar – gruppen hade inte släppt någon<br />
skiva på fyra år och Timo Tolkki, gruppens frontfigur<br />
och låtskrivare, lämnade bandet 2008. Musiken<br />
är alltså baserad på helt nya influenser. En av bandets<br />
bästa låtar genom tiderna är Destiny från skivan med<br />
samma namn. Jag hade hoppats på att den nya skivan<br />
skulle bjuda på något liknande. Så är inte fallet,<br />
men man blir glad av att upptäcka bra powermetallåtar<br />
<strong>som</strong> till exempel Forever is Today eller King of<br />
Nothing. Balladen Winter Skies är också riktigt bra.<br />
Den 7 februari spelar detta legendariska band på<br />
Trädgår'n.<br />
Soundtrack #1<br />
1. Pet Shop Boys: Jealousy<br />
2. Scissor Sisters: She’s My Man<br />
3. Jamiroquai: Little L<br />
4. Prince: Sexy M.F.<br />
5. Aerosmith: Love in an Elevator<br />
6. Erasure: Love to Hate You<br />
7. Christina Aguilera: Lady Marmalade<br />
8. Whitesnake: Is This Love?<br />
9. Bryan Ferry: Let’s Stick Together<br />
10. Sonique: I Put a Spell on You<br />
11. Hall & Oates: Maneater<br />
12. Tatu: Not Gonna Get Us<br />
13. Mariah Carey: Without You<br />
14. Marvin Gaye: Let’s Get it on<br />
15. Lenny Kravitz: I Belong To You<br />
TEXT: KATERINA SCHWETZ, GUILLAUME JOURDAIN, JOHAN HJÖRNE, FOTO: MARIE PODLOUCKY<br />
Smash, Sveriges Television, 1990<br />
Smash är en serie på åtta avsnitt <strong>som</strong> visades<br />
på tv 1990 och har 20-års jubileum i år. För att<br />
fira detta har serien släppts på DVD. Komedin<br />
ut spelar sig i en tid då Björn Borg nyligen har<br />
dragit sig tillbaka. I serien kallas han Einar Berg<br />
(Svante Grundberg), och har på grund av ekonomiska<br />
bekymmer bestämt sig för att göra comeback.<br />
Den handlar i korthet om fyra misslyckade<br />
tennis spelares liv och resor runtom i världen.<br />
Det är egentligen bara i första avsnittet <strong>som</strong> man<br />
får se karaktärerna hålla i en tennisracket. Resten<br />
av serien är en parodi på tennis spelares brist på<br />
intresse för utbildning och uppfattningen om dem<br />
<strong>som</strong> insnöade. Den driver också med reklam- och<br />
sponsringsvärlden och tennispelarens relation<br />
till pengar. Karaktärerna försöker på alla sätt att<br />
tjäna pengar utan att behöva träna och vinna tävlingar.<br />
Serien är skapad av Måns Herngren och Hannes<br />
Holm och gillar man den typen av humor så kommer<br />
man att gilla Smash också.
TEXT & FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
TEKNIKHISTORIA<br />
MAKALÖSA MAC-APÄRER<br />
Striden går vidare. Det finns krigs<strong>här</strong>dar<br />
lite varstans i världen. Småslag utkämpas<br />
vid varje högskola, tror jag. På Chalmers<br />
verkar det <strong>som</strong> det hittills numerärt<br />
under lägsna kompaniet fått stor ökning<br />
av antalet kombattanter. Vid en snabb<br />
blick över ett av slagfälten kunde jag<br />
tydligt se, det jag inte såg för några år<br />
sedan, att mina truppkamrater snabbt<br />
vinner terräng. På ett av borden i kårhuset<br />
på campus Lindholmen , där ett gäng<br />
studenter satt och läste inför den högtid<br />
<strong>som</strong> på Chalmers kallas Tentavecka,<br />
var tre av fyra datorer Mac-laptops!<br />
När jag skriver detta sitter jag på Café<br />
Linsen i E-huset på Gibraltarklippan.<br />
Jag skriver givetvis på en Mac. En av<br />
studenterna bredvid mig<br />
upphävde ett spontant<br />
morrande över någon MS<br />
Windowsgrej, och strax<br />
stämde jag in i kören och<br />
där satt vi och åmade oss<br />
över Windows. När jag<br />
tittade runt i fiket såg jag<br />
några Linux-mini-PC,<br />
några Mac, men fortfarande procentuellt<br />
sett fler Windows-PC än jag brukar<br />
se på Lindholmen.<br />
Vi på <strong>Tofsen</strong> ville undersöka Mac-historien<br />
lite, så jag kontaktade en god vän<br />
<strong>som</strong> jobbar på SAAB Microwave, Per<br />
Aulin. Han har Apple Computers hela<br />
historia i huvudet, och han har en uppsjö<br />
av Mac-datorer. Man tror nästan att<br />
han har alla datorer <strong>som</strong> de tillverkat,<br />
för det står Apple-datorer från golv till<br />
tak i hans källare. Fast detta kan inte<br />
vara sant, för jag har två maskiner…<br />
”Den guldpläterade<br />
Classic-datorn är<br />
riktigt läcker, men<br />
serietillverkades ej.<br />
Vi gick in i rummet och han visade<br />
några Macintosh Classic.<br />
Varje dator har en klisteretikett<br />
på framsidan <strong>som</strong> visar<br />
maskinens data. Apple var<br />
först med att ha ett fönsterbaserat<br />
grafiskt användargränssnitt.<br />
MS<br />
Windows kom senare.<br />
Redan på 80-talet<br />
var Macintosh, <strong>som</strong> de<br />
hette innan namnet förkortades<br />
till “Mac”, välkända för att grejorna<br />
alltid fungerade. Om man hade en Macintosh-dator<br />
och kopplade in en skrivare<br />
eller annat tillbehör, så fungerade<br />
kombinationen utan problem. Då talar<br />
vi om originaltillbehör, för det fanns<br />
knappast kopior att<br />
köpa. De <strong>som</strong> kopp-<br />
lade ihop PC-baserade<br />
grejor under samma<br />
tidsperiod hade ofta<br />
problem, och detta var<br />
långt före “Plug-and-<br />
Pray”-epoken. Macintosh<br />
Classic, den höga<br />
modellen med monitor och diskdrive<br />
inbyggda i datorburken, kunde under<br />
80-talet köpas med studentrabatt. Ville<br />
man ha något riktigt häftigt var det<br />
dessa maskiner <strong>som</strong> gällde. Det var tur<br />
att det fanns rabatter, för då lik<strong>som</strong> nu,<br />
var maskinerna dyra, men kvaliteten<br />
var hög.<br />
I början av 70-talet kom den legendariska<br />
Apple II med 48kB RAM och med<br />
en 6502-processor med en klockfrekvens<br />
på 1 MHz. Den var byggd <strong>som</strong><br />
Till vänster: Apple II<br />
Till höger: Apples första<br />
bärbara maskin<br />
Förgylld Machintosh 128<br />
en modern PC med kontaktgrupper,<br />
“slots”, för extrakort.<br />
Den höga smala datorn är en Macintosh<br />
128, en av de första Macintoshmaskinerna<br />
<strong>som</strong> kom till Sverige i<br />
början av 80-talet. Den har128 MByte<br />
RAM, 68000-processor från Motorola<br />
och 8 MHz klockfrekvens. Sedan kom<br />
under de närmaste åren ett antal modeller<br />
av denna, och den ersattes på<br />
90-talet av de låga liggande bordsmodellerna.<br />
Flera varianter av dessa kom<br />
ut innan de numer så välkända stående<br />
“tower”-modellerna kom.<br />
Den avbildade laptop-datorn är Apples<br />
första bärbara maskin. Det var en<br />
rejäl kluns med inbyggd “rollerball”.<br />
Denna var under lång tid populär <strong>som</strong><br />
ersättare av musen. Den guldpläterade<br />
Classic-datorn är riktigt läcker, men<br />
serietillverkades ej. Pers äkta hälft Åse,<br />
<strong>som</strong> är förgyllare, har guldpläterat den.<br />
29
30<br />
TEKNIKPRYLAR<br />
Livsviktig skärbräda<br />
Denna skärbräda passar dig <strong>som</strong> gillar<br />
blodiga biffar eller blödiga tomaträtter.<br />
Safterna <strong>som</strong> spills samlas upp i motsvarigheten<br />
till övre och undre hålvenen<br />
och transporteras på grund av<br />
principen om kommunicerande kärl till<br />
hjärtat. Skär med kniv, skär med kärlek.<br />
www.atypyk.com<br />
KÄRLEK &<br />
PASSION<br />
Dyrka dig fri<br />
Ryamattor, stickning och datorspel. En helt klart underskattad<br />
fridtidssysselsätting är dyrkeri. Denna uråldriga<br />
tradition löser ett för studenten viktigt behov: tentaflykt.<br />
Skriv in “lock-picking” i din favoritsökmotor för tips och<br />
trix. Foto: www.flickr.com/photos/robertdx<br />
Coolast i stan med arkadmössa<br />
Kläder efter väder heter det ju. Med denna<br />
huvudbonad lär du aldrig vara felklädd. Stick<br />
bara ut huvudet i den “naturliga” öppningen,<br />
så är du redo för allt du kan tänkas möta i<br />
tvådimensionella labyrinter. Se upp för spöken!<br />
www.atypyk.com<br />
Tvättäkta talang i duschen<br />
Har du svårt att få till det i duschen utan hjälpmedel?<br />
Då skall du prova denna mikrofonformade<br />
tvättsvamp. Även om du lär bli ren, är inte den<br />
tonmässiga renheten garanterad. Ett faktum kvarstår,<br />
om du inte redan är det, blir du definitivt en<br />
favorit hos dina grannar. www.ncsx.com<br />
TEXT: FREDRIK ELOFSSON<br />
Vem behöver Poseidon?<br />
Ibland är mycket mycket men inte tillräckligt mycket.<br />
Bjuda på choklad kan alla, men vem kan skryta med<br />
en chokladfontän? Framgångsreceptet lyder <strong>som</strong><br />
följer: smält din choklad i mikro/vattenbad och häll<br />
på. Apparaten står sedan för kontinuerlig värme och<br />
cirkulation. Prylen, <strong>som</strong> rymmer upp till 1,5 kg brunt<br />
guld, garanterar dig en plats i den högre societeten.<br />
www.coolstuff.se
BALLONGER<br />
PÅ ETT RÖR<br />
AV: PER-OLOF NILSSON<br />
Har du inte sett detta experiment tidigare blir<br />
du säkert förvånad och frågande över vad <strong>som</strong><br />
händer.<br />
Du behöver ett litet rör och två leksaksballonger.<br />
Trä den ena ballongens hals delvis över röret<br />
och blås upp ballongen genom röret. Snurra<br />
runt ballonghalsen så att luften stannar kvar i<br />
ballongen. Trä den andra ballongen över den<br />
andra röränden. Snurra tillbaka den första ballongen<br />
och se vad <strong>som</strong> händer när de förbinds.<br />
Den stora ballongen blåser inte upp den lilla<br />
ballongen! Vi får en asymmetrisk situation, se<br />
figur 1. Du har nog märkt att det är svårare att<br />
blåsa upp en ballong i början än när den blivit<br />
större. Det beror på att en liten ballong har en<br />
mer krökt yta (liten krökningsradie R) och därför<br />
komprimerar luften mer än en stor ballong.<br />
Man kan skriva trycket <strong>som</strong> p = 4γ/R, där γ<br />
är ytspänningen i materialet. Liten radie R ger<br />
stort tryck p.<br />
Men ovanstående förklarar inte helt vad <strong>som</strong><br />
händer. Vi måste också ta hänsyn till ballongens<br />
materialegenskaper. Molekylerna utgör<br />
strängar <strong>som</strong> bildar olika geometriska mönster<br />
då materialet töjs. Det visar sig att ytspänningen<br />
γ beror icke-linjärt på radien R. Kombinerar<br />
man detta med formeln ovan får man en p-Rkurva<br />
enligt diagram 1. Vårt experiment svarar<br />
mot område II, där materialet är elastiskt.<br />
Vi ser att vi för samma tryck kan ha två olika<br />
radier i detta område.<br />
För små radier (område I) och stora radier (område<br />
III) kommer materialet att vara styvt och<br />
ballongerna lika stora.<br />
Vid experimentverkstaden Fysikaliska leksaker på Chalmers<br />
kan du pröva på ungefär 300 olika enkla ”köksexperiment” och<br />
lära dig mycket om fysik i vardagen. Alla är välkomna!<br />
fy.chalmers.se/~perolof/fyslek/<br />
TEKNIKEXPERIMENT<br />
Figur1: Den stora ballongen blåser inte upp den lilla<br />
Tryck<br />
Diagram1<br />
I<br />
II<br />
III<br />
Radie<br />
31
32<br />
TEMAKRÖNIKA<br />
VAR ÄR REGELBOKEN?<br />
TEXT: SIMON KRONA, FOTO: ROBERT SVENSSON<br />
Kärlek, kärlek, kärlek. Ett fenomen <strong>som</strong> berör alla,<br />
hela tiden. Troligtvis det mest utforskade området i<br />
mänsklighetens historia. Inte en dag går utan att vi<br />
känner, eller åtminstone bevittnar, någon form av<br />
kärlek. Ändå vet vi absolut ingenting om det, eller hur?<br />
I ena stunden är det alldeles underbart. Man svävar på<br />
moln. Man utökar sin vokabulär med ord <strong>som</strong> ”sötis”,<br />
”snussemos” och liknande för situationen praktiska<br />
ord. Man tittar till mobilen varannan sekund för att<br />
se om ett sms har lyckats gå obemärkt förbi trots den<br />
maxade ljudsignalen och de våldsamma vibrationerna,<br />
utifall att. I nästa stund är det inte<br />
lika underbart. Kanske rentav så<br />
lite underbart att det är ett helvete.<br />
Och så börjar man undra hur allting<br />
fungerar egentligen. Som tänkande<br />
människa har jag alltid strävat efter<br />
att förstå saker och ting, att försöka<br />
identifiera orsak-verkan-kedjan i allt<br />
för att till slut kunna tänka ”aha, så<br />
det är så det går till!”, men med kärlek och relationer<br />
är detta lönlöst. Det är <strong>som</strong> att försöka lösa en ekvation<br />
med två obekanta. Det går bara inte.<br />
För min egen del har det alltid varit den inledande<br />
fasen i en relation <strong>som</strong> har varit svårast. Det skulle<br />
kunna bero på att jag oftast inte kommer mycket<br />
längre än så… Men sån är jag! Där sitter jag dagen<br />
efter med ett namn och ett nummer. Sedan gäller<br />
det att lägga anspråk på den <strong>här</strong> tjejen på smidigast<br />
möjliga sätt. Var ska man börja? En add på Facebook<br />
funkar ju alltid… eller? Jag kanske ska vänta tills hon<br />
addar mig istället, så att jag inte verkar desperat? Äh,<br />
jag drar iväg ett sms istället! Men vad ska jag skriva?<br />
Sanningen? ”Hej tack för igår! Jag tycker att du verkar<br />
vara en riktigt skön tjej, så jag undrar bara om du inte<br />
har lust att sjukskriva dig tillsammans med mig så att<br />
”En add på Facebook<br />
funkar ju<br />
alltid… eller?<br />
vi kan sitta uppe till småtimmarna och prata om livet<br />
över ett eller två glas vin för att sedan älska ett par<br />
veckor i sträck?” Den enda möjliga effekten ett sådant<br />
sms kan få är väl att hon börjar undra vilken drog jag<br />
går på.<br />
Efter många om och men är det äntligen dags att träffas<br />
igen. Förväntningarna byggs upp till helt sjuka<br />
nivåer. Tänk er hur alla spelare i amerikansk fotboll<br />
samlas i en ring för taktiksnack. Så ser det ut i mitt<br />
huvud just då. Alla möjliga scenarion och samtalsämnen<br />
bearbetas så att jag kan träffa<br />
henne väl förberedd. Hoppas, hoppas,<br />
hoppas att det känns lika bra och naturligt<br />
<strong>som</strong> sist! Självklart blir det inte så.<br />
Vårt samtal är ungefär <strong>som</strong> hjälten i<br />
slutet av en actionfilm. Trots att han<br />
är skadeskjuten och haltar fungerar det<br />
av ren vilja. All min energi, ja rent av<br />
hela min existens, anstränger sig för<br />
att säga någonting smart eller roligt. Tänk, Simon,<br />
TÄNK! Samtidigt måste jag anstränga mig för att<br />
inte se ut <strong>som</strong> att jag anstränger mig. Det är ju lik<strong>som</strong><br />
halva grejen, att se ut <strong>som</strong> att man gör sånt <strong>här</strong> varje<br />
dag. Resultatet? Absolut ingenting.<br />
Till slut skiljs vi åt. Vad var det <strong>som</strong> precis hände?<br />
Jag försöker intala mig själv att det nog inte var så illa<br />
ändå, men det är svårt när sanningen står där precis<br />
framför näsan på mig. Varken hon eller jag har samma<br />
känslor för varandra längre. Så undrar jag åter igen<br />
hur det egentligen fungerar. Ju mer jag funderar på<br />
det desto mer övertygad blir jag om att det inte är<br />
någon idé att fundera. Kärlek, relationer och känslor<br />
är kanske inte menade att förstås fullt ut, helt enkelt.<br />
Men visst är man sugen ibland.
Nummerkorsord<br />
Finn fem fel<br />
KONSTRUKTÖR: IVAR TORSTENSSON, FOTO: ISABELLA FLODSTRÖM<br />
KONSTRUKTÖR: IVAR TORSTENSSON, FOTO: FREDRIK NYSTEDT<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
1<br />
3<br />
4<br />
4<br />
2<br />
4<br />
5<br />
8<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
3<br />
1<br />
1<br />
3<br />
1<br />
1<br />
1<br />
3<br />
1<br />
2<br />
1<br />
1<br />
1<br />
5<br />
5<br />
3<br />
1<br />
3<br />
4<br />
3<br />
2<br />
2<br />
1<br />
6<br />
1<br />
1<br />
2<br />
2<br />
1<br />
1<br />
2<br />
1<br />
4<br />
4 1<br />
3<br />
1<br />
1<br />
1<br />
2<br />
3<br />
1<br />
2<br />
6<br />
KNEPKNÅP<br />
KONSTRUKTÖR: IVAR TORSTENSSON<br />
8<br />
2<br />
14 11 4 6<br />
Lös nonogrammet ovan och tävla om ett skönt<br />
avslappnings kit från The Body Shop (värde ca<br />
200 kr). Lämna in din lösning på <strong>Tofsen</strong>s hemsida<br />
www.tofsen.se senast den 8 februari.<br />
TACK TILL: THE BODY SHOP, FREDSGATAN<br />
TACK TILL:<br />
GOTHIA TOWERS RESTAURANGER<br />
Lös nummerkorsordet<br />
till vänster och<br />
var med och tävla om<br />
ett presentkort på<br />
500 kr på Heaven 23.<br />
Lämna in din lösning<br />
på <strong>Tofsen</strong>s hemsida<br />
www.tofsen.se senast<br />
den 8 februari. Vi drar<br />
en vinnare bland de<br />
inkomna svaren.<br />
1<br />
2<br />
1<br />
1<br />
1<br />
4<br />
2<br />
1<br />
2<br />
4<br />
6<br />
4<br />
1<br />
2<br />
1<br />
33
34<br />
ENGLISHSECTION<br />
LOVE IN ANOTHER TIME<br />
TEXT: KATERINA SCHWETZ<br />
Being gay or homosexual, that is to say<br />
loving <strong>som</strong>eone of the same sex, has existed<br />
for ages, and anyways, who knows,<br />
maybe Eve just wasn’t attractive enough<br />
for Adam. <strong>Tofsen</strong> has taken a look at<br />
two interesting gay persons in history.<br />
“I can resist anything but temptation”…<br />
Oscar Wilde (1854–1900)<br />
was a man, who knew how to entertain<br />
people. He was witty, a sure card for a<br />
successful soirée or ball, and he wrote<br />
hilarious plays with double entendres.<br />
Wilde was born and raised in Ireland,<br />
and he was a life-long Irish nationalist.<br />
He became a part of the Aesthetic<br />
movement while studying at Trinity<br />
College in Dublin and a Freemason at<br />
Oxford University, a membership he<br />
retained his entire life.<br />
Back in Dublin after graduating from<br />
Oxford he courted Florence Balcombe,<br />
but she soon became engaged to Bram<br />
Stoker. He left for England where he later<br />
met and married Constance Lloyd,<br />
with whom he had two sons. It is believed<br />
that Wilde became aware of his homosexuality<br />
in 1885, a year after being<br />
married, by the 17 year old Robbie Ross<br />
(who became his life-long friend). Others<br />
argue that he explored his sexuality<br />
at Oxford where he discovered he could<br />
feel love for choirboys and sexual attraction<br />
to swarthy young rough trade.<br />
At the end of 1870s he philosophised<br />
about same-sex love and became<br />
friends with a group of Uranian poets<br />
and homosexual law reformers, and<br />
read the works of Karl-Heinrich Ulrichs<br />
– gay-rights pioneer. In 1891 he<br />
met Lord Alfred Douglas, who then<br />
studied at Oxford, and fell in love. They<br />
lived together quite in the open for several<br />
years.<br />
Lord Alfred’s father, the 9th Marquess<br />
of Queensbury believed that his son<br />
had been corrupted by older homosexuals<br />
and accused<br />
Wilde of “being a po-<br />
sing sodomite”. After<br />
several trials in 1895<br />
Wilde was convicted<br />
of gross indecency<br />
and sentenced to two<br />
years hard labour.<br />
These were hard<br />
years for Wilde, who, after his release<br />
in 1897, left England and spent his last<br />
three years impoverished and rather<br />
isolated from society in Paris.<br />
Wilde’s most famous work is The Picture<br />
of Dorian Gray, a novel about a<br />
young and beautiful man who becomes<br />
obsessed with keeping himself looking<br />
young and beautiful no matter his age.<br />
The most popular of his plays are: The<br />
Importance of Being Earnest and Lady<br />
Windermere’s Fan.<br />
The French writer Sidonie-Gabrielle<br />
Colette (1873–1954) was a controversial<br />
person who flaunted her lesbian<br />
affairs. She wrote about love in a quite<br />
different manner. Her most famous<br />
novel, Gigi, which later became a successful<br />
Broadway musical and Academy<br />
Award winning film, is about Gigi,<br />
a young girl who is taught to become<br />
a courtesan and falls in love with her<br />
cousin. In Chéri she tells about an aging<br />
retired courtesan Léa who ends a sixyear<br />
affair with the young man Chéri,<br />
thus turning stereotypes upside-down.<br />
Chéri can currently be seen at the movies.<br />
Other famous gay people: Pyotr Tchaikovsky,<br />
Alexander the Great, Selma Lagerlöf, Elton John,<br />
Sir Ian McKellen, Ellen DeGeneres<br />
”1895 Wilde was convicted<br />
of gross indecency<br />
and sentenced to two<br />
years hard labour.<br />
Colette was married three times. Her<br />
first husband was 15 years her senior<br />
and a famous bisexual, but she left<br />
him in 1906 after being married just a<br />
couple of years and then lived with the<br />
American writer Natalie Barney. She<br />
was supposedly also involved with the<br />
actress Josephine Baker.<br />
After the breakup she supported herself<br />
by working in music halls in Paris,<br />
and had a relationship with the<br />
lesbian transvestite “Missy” (Mathilde<br />
de Morny, Marquise de Belbeuf). Once<br />
they nearly caused a<br />
riot when they kissed<br />
each other onstage<br />
during a pantomine<br />
performance (named<br />
Rêve d’Égypte) at<br />
the Moulin Rouge.<br />
During this time<br />
Colette was also involved<br />
with the Italian writer Gabriele<br />
D’Annunzio and the automobile-empire<br />
descendant Auguste Herriot.<br />
All in all, she wrote 50 books and was<br />
among other things, president of the<br />
Académie Goncourt (1949) (and the<br />
first woman to be admitted into it, in<br />
1945), and received a Chevalier (1920)<br />
and a Grand Officier (1953) of the Légion<br />
d’honneur.
Internet memes<br />
Hjältar<br />
Samlare<br />
Robotar<br />
Serier<br />
Science fiction<br />
NÄSTANUMMER<br />
Materialdeadline: 15 februari<br />
TEMA: NÖRDVÄNDIGHETER<br />
Chalmerister sökes till<br />
styrelseposter<br />
Chalmers Studentkårs Företagsgrupp är en av<br />
Chalmers Studentkår helägd koncern med verksamhet<br />
inom rekrytering-, konsult-, restaurang-, café-,<br />
konferens-, och bokhandlarbranscherna. Vi söker nu<br />
dig, student på Chalmers, <strong>som</strong> har ambitionen att bli<br />
framtidens ledare och vill skaffa dig erfarenhet av att<br />
leda affärsverksamhet genom en plats i någon av våra<br />
bolagsstyrelser.<br />
För mer information om bolagen och uppdraget <strong>som</strong><br />
styrelseledamot är du varmt välkommen på informationsträff<br />
torsdagen den 18:e februari kl 12:00 i<br />
Scania salen. Föranmäl dig senast tisdagen den 16:e<br />
februari till Rickard Forsman,<br />
forsmanr@student.chalmers.se, så bjuds du på baguette<br />
och dricka.<br />
Ansökan skickas till valberedningen senast måndagen<br />
22:e februari bestående av CV och ett personligt brev.<br />
valberedningen@chs.chalmers.se<br />
Knepiga klurigheter<br />
Håll utkik efter <strong>Tofsen</strong> nr 2 den 15 mars!<br />
Folktandvården<br />
Folktandvården<br />
Fräscha tänder<br />
Fräscha tänder<br />
- är det dags för en koll?<br />
- är det dags för en koll?<br />
Folktandvården på Gibraltar-<br />
Folktandvården gatan mitt i stan på vill Gibraltar- träffa dig.<br />
gatan mitt i stan vill träffa dig.<br />
Vi erbjuder tandvård<br />
Vi till erbjuder fast pris. tandvård Fråga efter<br />
till Frisktandvård.<br />
fast pris. Fråga efter<br />
Frisktandvård.<br />
Slå en signal och boka tid<br />
Slå 031-741 en signal 33 00 och boka tid<br />
031-741 33 00<br />
Välkommen till<br />
Välkommen Folktandvården till Gibraltargatan 1c<br />
Folktandvården Gibraltargatan 1c<br />
www.vgregion.se/folktandvarden
FÖRVERKLIGA DINA<br />
FANTASIER!<br />
Gillar du att skriva texter, illustrera, fotografera<br />
eller layouta? Då har du chansen! <strong>Tofsen</strong>s<br />
redaktion söker nya medarbetare <strong>som</strong><br />
vill vara med och skapa en rolig och läsvärd<br />
tidning.<br />
Låter det intressant? Skicka ett mail till<br />
chefred@tofsen.chs.chalmers.se eller besök<br />
oss på <strong>Tofsen</strong>s kontor. Vi finns på tredje<br />
våningen i kårhuset.
Change language