Arbetare betalar med sina kroppar - LO

Vesna Opsitarevic är 45 år.
Efter 18 år som skolstäderska
är hon så förstörd i sina
armar att hon inte klarar av att
duscha, klä på sig eller kamma
sig själv. Hon är helt beroende
av sin man och sina barn som
sköter allt hushållsarbete.
Värken plågar henne dag som
natt. Fyra gånger per dygn tar
hon morfi n för att stå ut.
För ett och ett halvt år sen opererades
Vesna Opsitarevic i
den vänstra armen.
– De har kapat strålbenet, satt
in plattor och skruvar av titan.
Opererat i handleden för karpaltunnelsyndrom.
Men jag blev
inte bättre. Jag har ingen känsel
i armen.
Kirurgen sa: »Vänta ett år så
kommer du att få problem med
den andra armen också.« Hon
hade rätt.
När Vesna Opsitarevic frågade
om problemen kunde bero på jobbet
fick hon först till svar att det
var en ärftlig skada.
– Men när läkaren opererat
ändrade hon sig och sa: »Det här
handlar om en skada på grund av
ditt arbete. Har du anmält arbetsskada?«
BÖRJADE FRÅN NOLL
Vesna Opsitarevic har 20 år av slitsamt
arbete bakom sig. Hon kom
till Sverige och Malmö från Serbien
som 25-åring. Hon flyttade
hit för att gifta sig med en landsman.
– Vi började från noll med en
gammal madrass på golvet. Vi har
kämpat och kämpat för att bygga
upp vårt hem.
Idag är hsb-lägenheten i topp-
DETTA ÄR EN ANNONSBILAGA FRÅN LO
»Vad fi nns det för lättare jobb för en person
som inte kan använda sina armar?«
skick och färdigmöblerad. De två
nu vuxna barnen har under sin
uppväxt haft samma materiella
standard som sina kompisar.
När Vesna Opsitarevic kom till
Sverige började hon direkt på en
livsmedelsindustri.
– Det var ett tungt och ensidigt
jobb och vi jobbade på ackord.
Hon stannade några år tills
hon fick barn. Mannen jobbade
skift och Vesna Opsitarevic började
som skolstäderska på tider
som matchade mannens för att de
själva skulle kunna passa barnen.
Dagis var för dyrt.
– Jag har jobbat extra. Jag har
själv velat, ingen har tvingat mig.
Det har handlat om att få in pengar.
Vi har strävat efter att få det
bättre och bättre. Vi har hela tiden
försökt att spara.
UTSLITEN VID 45
– Värken i armarna kom successivt.
Men jag hade svårt att tänka
mig att man kunde slita ut sig som
45-åring. Arbetsmiljön är bättre
nu än när jag började. Vi som har
jobbat länge har fått betala med
våra armar. Innan vi fick moppar
vred vi ur skurtrasorna för
hand. Vi släpade tunga sopsäckar
som vägde 30–40 kilo. När det var
storstädning flyttade vi runt orglar
och tunga möbler. Vi fick inga
vikarier utan jobbade för dem som
var sjuka också.
Hennes man har slitit minst lika
mycket. Det har varit en ständig
jakt på extrajobb och ob-tillägg
som har kostat hälsan. Tre hjärtinfarkter,
en förstörd njure, diskbråck.
Var det nödvändigt att jobba så
mycket? Var det värt det? In nan
man frågar ska man kanske fundera
över vad som värderas i
dagens samhälle och hur barns
villkor ser ut. Vill man vara en
loser eller vill man kunna jäm föra
sig med de flesta andra och ha
samma standard? Trots att man
kommer från ett annat land och
börjar från noll.
Vad finns det för lättare jobb för
en person som inte kan använda
sina armar?
– Jag tänker inte i första hand
på min framtid utan på min värk.
Självklart gör ovissheten mig orolig.
Jag är rädd för att förlora sjukpenningen.
Det känns fruktansvärt
att ha 20 år kvar till pensioneringen.
Vad är det för jobb jag
ska ha? Jag kan ju inte ens öppna
ytterdörren själv så att jag kan
gå ut.
– Hur ska jag kunna bära mina
barnbarn, kunna tvätta dem?
säger hon plötsligt.
ANMÄLAN EFTER TRE ÅR
Arbetsgivaren har inte tagit något
initiativ till att lämna in en anmälan
om arbetsskada, berättar Vesna
Opsitarevic. Först sedan Försäkringskassan
stött på har en
anmälan nu lämnats in efter tre
års sjukskrivning. Anmälan gäller
enbart den opererade vänstra
armen. Trots att problemen är
desamma i den högra.
Även om Vesna Opsitarevic har
ett stort stöd från sin familj känner
hon att hon hamnar i en beroendeställning
som inte är bra för
någon. Barnen är i den åldern att
de borde flytta ut. Mannen är inte
helt frisk.
– Vad ska jag göra om det händer
min man något? Periodvis
har jag haft kompisar och bekanta
som hjälpt mig att städa. Jag
har inte sett något annat alternativ.
3.2008 alla 21