En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
28<br />
öppna havet. Frågorna om fartygstyper och operativa uppgifter har behandlats<br />
i kapitel 4 - i synnerhet avsnitt 4.1 - och en schematisk översikt<br />
finns på s 27. Vid bedömningen av ett fartygs lämplighet för en viss uppgift<br />
har hänsyn tagits till både tekniska och ekonomiska faktorer.<br />
Underlaget för bedömningen av de aktuella fartygens storlek och kapacitet<br />
är av flera slag:<br />
1. Typbeteckningen<br />
2. Fartygens ordningsföljd i de systematiskt uppställda räkenskaperna<br />
3. Artilleriets styrka<br />
4. Besättningens styrka<br />
5. Lästetalsuppgifter<br />
6. Strödda uppgifter i räkenskaper och riksregistratur om fartygens storlek,<br />
konstruktion och utnyttjande.<br />
A v dessa har punkterna 1, 2 och 3 varit av störst betydelse vid fartygsklassificeringen<br />
i bilagorna A och B. Artilleriets och besättningens styrka vid en<br />
viss tidpunkt var i hög grad beroende av tillgången på pjäser och manskap<br />
samt det ändamål som fartyget utrustats för. De i bilaga C återgivna bestyckningsuppgifterna<br />
kan därför inte <strong>med</strong> visshet sägas vara fartygens<br />
maximala bestyckning - det finns exempel på fartyg som under lS60-talets<br />
krig fört fler och tyngre pjäser än de gjorde 1560. De uppgifter som finns<br />
om fartygens bemanning under perioden 1521-1560 kan inte utnyttjas för<br />
en storleksjämförelse mellan fartyg vid olika tidpunkter men de kan ge en<br />
viss ledning vid en jämförelse mellan olika fartyg i samma besättningslista.<br />
Lästetalsuppgifter finns under perioden endast för ett fåtal fartyg och eftersom<br />
detta mått egentligen avser ett lastfartygs kapacitet är det av begränsat<br />
intresse vid klassificeringen av krigsfartyg. Ett register över flottans<br />
samtliga fartyg år 1565 (SMH/FI vol 7) har dock varit av värde eftersom<br />
de där förekommande lästetalen uppenbarligen har angivits för att <strong>med</strong> en<br />
enkel måttstock beskriva det inbördes storleksförhållandet mellan örlogsfartygen.<br />
Zettersten (a a, s 322 fl) har för denna period använt en annan klassificering<br />
av flottans fartyg: stora och <strong>med</strong>elstora skepp, småfartyg samt lastdragare.<br />
Indelningen kan dock inte accepteras; bl a döljer den helt de stora<br />
skillnaderna mellan segel- och roddfartyg. Den har heller ingen förankring<br />
i samtidens indelning i fartygstyper. Grunden för Zetterstens indelning -<br />
besättnings- och bestyckningsstyrka - är alltför smal för att ensam fälla avgörandet<br />
vid klassificering av lS00-talets örlogsfartyg.<br />
Undersökningens resultat beträffande fartygsmaterielens kvantitativa ut-
Change language