En stormig långresa med Fylgia 1919-1920 - Sjöhistoriska samfundet

26
5.7. Mälaren, Hjälmaren, Vänern
5.8. Kastelholms slott
5.9. Abo slott
5.10. Raseborgs gård (slott)/Helsingfors gård
5.11. Viborgs slott
5.12. Kumogårds län (Ulfsby, från 1558 Björneborg)
5.13. Insjöar och floder i Finland
6. Fartygsbyggnad i Älvsborg/Lödöse 1540-1560
Fartygslistans tidsavgränsningar är januari 1521 och michaeli (29 september)
1560. Den sista gränsen är betingad av att michaeli är avslutningsdag
för en del av räkenskaperna. Detta datum råkar för övrigt vara Gustav Vasas
dödsdag. När uppgiften "fanns 1560" anges för ett fartyg betyder det
således att det ingick i den flotta som Erik XIV övertog. Periodgränsen
1526/27 har satts med hänsyn till att källmaterialet fr o m detta årsskifte ger
en viss möjlighet till storleksklassificering. Gränsen 1539/40 är betingad av
att galärer börjar användas fr o m 1540 men även av att källmaterialet blir
betydligt rikhaltigare vid 1540-talets början.
Indelningen i fartygstyper följer så nära som möjligt det mönster som
använts i de samtida räkenskaperna (se 4.1.). Listan omfattar kronans samtliga
fartyg, beväpnade och obeväpnade, med undantag för för de minsta
farkosterna; båtar, jollar, fiskebåtar samt espingar som varit skeppsbåtar Ufr
4.4.). Fartyg som disponerats av kronans fogdar och läntagare har medtagits
då de med tidens förvaltningsformer måste anses vara en del av rikets
sjöstridskrafter. De handelsfartyg där kungen varit en av delägarna har
även redovisats.
Under perioden 1540-60 har vissa smärre fartyg: mindre transportfartyg,
jakter, håpar och skärbåtar , i fartygslistan fördelats på de lokala
skeppsgårdar där de varit stationerade (avsnitt IV:5.1. till IV:5.13.). Det
gäller här sådana enheter som underhållits och bemannats på den ort där de
redovisas och som inte annat än för kortare perioder varit borta från denna.
Det finns här en bestämd skillnad mellan dessa smärre fartyg å ena sidan
och de större krigs- och handelsfartygen å den andra. De sistnämnda
har haft Stockholm (i några fall Älvsborg) som huvudstation och när de
baseras på andra orter rör det sig om kortare detacheringar som sällan
sträcker sig längre än ett år. De mindre fartyg som utnyttjas av hovet och
centralförvaltningen redovisas under Stockholms skeppsgård(IV:5.1.).
Bristen på källmaterial från skeppsgården i Älvsborg gör det nödvändigt
att fartygsbyggandet på denna plats diskuteras i ett särskilt avsnitt (IV :6.).
73
74
75
76
77
79
79
79