Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
Melinska stenografföreningen i Stockholm 100 år - Stenografi och ...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
67 MELINSKA STENOGRAFFÖRENINGEN I STOCKHOLM<br />
glada upptåg. Under dessa dagar började några delta-<br />
gare i riksdagsgruppen undra varför det inte fanns någon stenografförening<br />
i <strong>Stockholm</strong> när det fanns i Borås, Örnsköldsvik<br />
<strong>och</strong> flera ställen ute i landet. Diskussionen tog fart<br />
<strong>och</strong> någon visste att det fanns en stockholmsförening som<br />
"låg i malpåse". Kunde den kanske återupplivas? Under<br />
hösten 1980 <strong>och</strong> hela 1981 fortsatte diskussionen men det<br />
dröjde ett bra tag innan allt var klart.<br />
Vid ett mycket välbesökt möte i Medborgarskolans lokaler<br />
på Sveavägen den 16 februari 1982 antogs nya stadgar <strong>och</strong><br />
styrelse valdes. Ordförande i denna första styrelse blev<br />
Barbro Ekdahl, en av initiativtagarna från Tällberg.<br />
Under de första <strong>år</strong>en var träningskvällarna, som var<br />
förlagda till Brygghuset på Norrtullsgatan, mycket välbesökta,<br />
flera rum disponerades <strong>och</strong> alla kunde få skriva på den<br />
hastighet som passade. En fördel var också att lokalerna<br />
kunde disponeras utan kostnad, något som sedan upphörde.<br />
Allt sedan återstarten har föreningen hållit igång med<br />
träningskvällar ett par gånger i månaden. Träningslokal finns<br />
numera på Sveriges Riksdag. Tyvärr är träningskvällarna inte<br />
lika välbesökta som i början men en liten tapper skara håller<br />
ställningarna <strong>och</strong> det är alltid full fart.<br />
Gunnar Åhrberg minns<br />
Jag vill inleda med ett nationalromantiskt epos som lyder:<br />
"Jag minns den ljuva tiden, jag minns den som i g<strong>år</strong>, då<br />
oskulden <strong>och</strong> friden tätt följde mina sp<strong>år</strong>." Detta leder mig<br />
tillbaka till <strong>år</strong>en 1947—1950 då jag gick på<br />
Praktiska mellanskolan i Uppsala <strong>och</strong> dess handelslinje. Jag<br />
minns hur stimulerande det var att delta i undervisningen i<br />
stenografi under ledning av riksdagstenografen Stig<br />
Ekermann. Stig var den mest entusiasmerande lärare jag<br />
någonsin har haft. Tänk vilken inlevelse han hade när han<br />
manade oss att på alla sätt förkovra oss i stenografi. Jag har<br />
tidigare i Stenografen berättat om hur han stimulerade oss att<br />
tänka på stenografi. De av oss som var speciellt intresserade i<br />
stenografi deltog också i tävlingar. Tänk om historielärare<br />
<strong>och</strong> svensklärare hade varit lika pådrivande. Vilka kunskaper<br />
hade man inte då haft.<br />
<strong>Stenografi</strong> är allstå det ämne jag minns mest <strong>och</strong> bäst från<br />
min skoltid. Tack vare att jag minns så mycket av Stig<br />
Ekermanns lektioner, har jag under alla <strong>år</strong> kunnat